Lika lön för lika arbete, och jämställda arbetsplatser. Det kräver schweiziska kvinnor i en strejk som förra fredagen fick hundratusentals att demonstrera på gatorna i hela landet, 40 000 bara i huvudstaden Bern.
Senaste gången landets kvinnor strejkade för bättre villkor var 1991 men enligt landets fackliga organisationer är ojämlikheten fortfarande stor.
Intellektuella på vänsterkanten talar gärna om sina övertygelser. De håller fast vid det rätta och det goda. Men är verkligheten så enkel? Varför vill de inte veta av den gamla goda principen att tänka i termer av balans mellan motsättningar? Den hållbara vägen framåt går nästan alltid via en syntes mellan tes och antites.
Att ha intellektuella intressen kan vara att söka efter något hållfast i tillvaron, att vilja förstå hur saker hänger ihop. Då kan det vara lätt att börja tro på otvetydiga sanningar.
I snart trettio år har jag åtminstone en gång per årtionden återupptäckt och återlanserat den i sjukvårdsdebatten hittills överlägsna lösningen på sjukvårdens problem. Ofta har lanseringen skett under medverkan av erkända medicinska experter som Nina Rehnqvist, Bertil Persson, Lars Werkö, Erik Björn-Rasmussen och Jerzy Einhorn. Nu känns det som det är dags igen.
Vi har kallat konstruktionen för ”Hälso- och Sjukvårdsföretagsmodellen” eller HSF-modellen för att spara lite tid.
Idag är det midsommarafton. Midsommarafton firades tidigare den 23 juni, dagen före midsommardagen, Johannes Döparens dag, även kallad S:t Johannes eller S:t Hans.
Namnet Johan var år 2018 det sjunde vanligaste förnamnet i Sverige; Jan var det tionde, Hans det tolfte och John det 31:e. Alla dessa namn är varianter av Johannes. Min morfar, född 1920, hette John. Den formen av namnet kom till Sverige på 1700-talet. Hans far hette Johan.
Tolv civila, varav fem barn, har dödats i en raketattack utförd av en jihadistisk grupp i en by […]
Det var den 9 augusti 1970 och jag och min pappa var på badplatsen Näset vid Möckeln i centrala Karlskoga. Det var en alldeles speciell dag, för jag hade just lärt mig simma. Sent omsider, ska tilläggas, för jag hade redan fyllt åtta. Men simundervisningen skolan stått till tjänst med under hela det första läsåret hade aldrig fungerat för mig. Jag lärde mig inte förrän sommaren efter första klass, då pappa påbörjat sin industrisemester och idogt ägnade var dag åt dotterns simning.
När femte årtiondet av förra århundradet inleddes var jag 11 år. 1952 skulle det vara olympiad i Helsingfors. Pappa hade lovat att vi två skulle åka dit tillsammans. När han ringde till skolans rektor för att utverka lov för mig stötte han på motstånd. Jag stod bredvid honom och hörde samtalet. Jag blev förstås besviken, men inte bara för avslaget. Jag blev också besviken över att pappa vek sig så snabbt, att han inte stod på sig. Men det var så betecknande för den tiden. En arbetare som annars var väl så stursk uppfattade en rektor som en herre som man måste böja sig för.
Jag skulle önska att du läste följande text noga och med stor eftertanke ty jag tror att den är viktig. Den sammanfattar vad jag föreställer mig att jag har lärt mig om vårt samhällsskick och varför detta samhällsskick hotar att fräta sönder sig självt och vad som kanske behövs för att hela det.
Basen för vårt samhällsskick är demokratin. Demokrati betyder att folket på något vis väljer sin överhet.
Den amerikanska demokraten Alexandria Ocasio-Cortez är i blåsväder efter att hon anklagat president Trump för att bygga ”koncentrationsläger” vid mexikanska gränsen.
Nu får hon mothugg på sociala medier och uppmanas att läsa på sin historia:
I oktober förra året publicerade IPCC en särskild rapport över de praktiska konsekvenserna av Parisavtalet. Enligt Parisavtalet är det nödvändigt att begränsa jordens fortsätta uppvärmning med ytterligare högst 1°C och helst 0,5°C jämfört med temperaturen 2015. (Texten i Parisavtalet var emellertid 2°C och 1,5°C men med referensåret 1750.) Eftersom redan temperaturen stigit med 1°C är det därför mer rimligt att använda de lägre värdena, vilket jag gör i det följande.
Varför Parisöverenskommelsen fastlade de angivna värdena är oklart eftersom IPCC-rapporten från 2013 tydligt hade sammanställt uppgifter för fyra separata utsläppsscenarier och de troliga temperaturökningar detta skulle medföra under 2000-talet.
Snart är det midsommar – den ljusets helg som de flesta svenskar längtar efter och vet att fira med besked. Många anser att just midsommarafton borde ha fått status som nationaldag, och kanske är det inte helt fel tänkt. Men varför firar vi egentligen midsommar?
Midsommarafton, den längsta dagen och den ljusaste natten på året, har firats länge i Sverige, troligen sedan innan kristendomen gjorde sitt intåg. De äldsta skriftliga dokumenten som nämner det nordiska midsommarfirandet är de isländska kungasagorna från 1200-talet. Där skrivs det om Olav Trygvason, kung av Norge runt år 1000:
Det var många som blev besvikna när Nyamko Sabuni för någon vecka sen gjorde en pudel. Från att ha sågat mångkulturen jämsmed fotknölarna i tidningen Expressen, förklarar hon dagen efter på Facebook att hon blivit missförstådd. Mångkultur var i själva verket inte alls så dåligt och anhöriga till flyktingar var naturligtvis välkomna. Från att ha förespråkat en migrationslinje farligt nära Jimmie Åkesson, lät hon plötsligt mera lik Erik Ullenhag. Är hon bara en i raden av fega, ryggradslösa politiker eller finns någon annan förklaring?
I ett nytt avsnitt av podden Tankar från framtiden (inspelat 18/6) pratar Eddie (Mohamed Omar) med Jan-Olof Sandgren som är skribent här på Det Goda Samhället. Vad hade svenskarna för värderingar innan vi fick den politiskt korrekta Värdegrunden? Sandgren har tittat i en liten bok om nordiska värderingar, moral och levnadskonst som skrevs innan vi blev kristna: Hávamál, den Höges sång. Den skrevs förmodligen omkring år 900. Översättaren Åke Ohlmarks, mest känd för att ha översatt Tolkiens sagor till svenska (1951-61), beskriver råden och vägledningarna i Hávamál som ”praktiska, icke-religiöst begrundade, jordbundna, klokt förtänksamma och ofta krassa och desillusionerade”. Det är alltså något helt annat än den moderna Värdegrunden.
Rollspelet Mutant skapades under tidigt 80-tal av gänget som grundade Äventyrsspel, det viktigaste företaget i svensk rollspelshistoria, framför allt titeln Drakar och Demoner som i Sverige blivit synonymt med fantasyrollspel på samma sätt som titeln Dungeons and Dragons i USA.
Ett rollspel går till så att var och en skapar ett alter-ego, till exempel en krigare, en trollkarl eller en tjuv. Sedan ger man sig ut på äventyr för att utforska tunnlar och ruiner, slåss mot monster och upptäcka skatter.
Det sägs att vi lider av frånvaron av en bildad elit i Sverige. Våra politiker är för okunniga, de saknar insikt om verklighetens begränsningar. Det är lätt att hålla med. Samtidigt har man rätt att vara skeptisk: varför visar de bildade inte prov på sina färdigheter. Varsågoda! Fältet är fritt!
Den 16 juni skrev Håkan Boström en intressant ledare i Göteborgsposten (oberoende liberal) om det pris vi får betala i Sverige för att ledas av en obildad samhällselit. Större kunskaper i historia och större insikter om människans livsvillkor i allmänhet skulle få politiker och andra beslutsfattare att inse våra begränsningar och därmed bli mer realistiska i sina ambitioner.
Om det kommer en kristen fundamentalist och påstår att varje ord i Bibeln är Guds uppenbarade sanning som till sista kommatecknet måste följas av de sant troende så skakar vi nog nedlåtande på huvudet och frågar oss vilken galen baptistkyrka i USA som frambringat en sådan grottmänniska.
Men om det kommer en muslim och hävdar att det inte går att förneka ett enda budskap i Koranen eftersom det ju handlar om Guds egna ord så hamnar vi i beråd eftersom religionsfrihet råder och muslimen får anse vad han vill och vi som inte är religiösa saknar rätt att lägga oss i.
Nyligen ägde jippot Brilliant Minds rum i Stockhom, upphaussat som få andra events, och med särskilt utvalda gäster, alla ur elitens elit. Barrack Obama, Joel Kinnaman, Greta Thunberg, Micael Bindefeld och Stefan Löfven var några av de briljanta tänkare som bjudits in. Ett jippo som inte går av för hackor, minsann.
Brilliant Minds grundades 2015 och har, enligt texten på hemsidan, som syfte att samla innovativa och kreativa entreprenörer av olika slag.
Rubrikens innebörd illustreras gång på gång, nästan dagligen, när konflikter skall lösas i invandrargettona. Också i andra sammanhang, till exempel vid uppgörelser på gatan utanför någon krog i centrum, görs konflikter upp enligt likartad logik: misshandeln av den redan till marken slagne fortsätter trots att denne är försvarslös.
Varför? Svaret är enkelt. När inga regler finns eller följs blir varje banalt slagsmål en misshandel, som inte stannar förrän den förlorande ligger tillintetgjord, ofta med men för livet, ibland dödad.
Om jag vore Svenska Akademien så skulle jag föranstalta om att den danske sagoberättaren H. C. Andersen postumt tilldelades nobelpriset. Visserligen brukar man inte ge priset till en död människa men H. C. Andersen är inte död utan lever vidare exempelvis genom sin oförgängliga saga Kejserens nye klæder som nyligen kom ut i nyöversättning på svenska under titeln Politikerväldets nya värdighet varvid berättelsen också fick ett mer litterärt genomarbetat slut.
Det var en gång en grupp politiker, börjar sagan, som bara hade ett mål för ögonen, nämligen att erkännas och hyllas för sin oändliga godhet. Varje dag hittade de på nya sätt att manifestera sin välvilja.
Sjukvårdens kostnadskris pågår med oförminskad styrka. Samtidigt har alla tidningsdebatter varit plågsamt förutsägbara. Det har varit avsändarnas egenintressen som dikterat innehållet. Inte omtanken om sjukvårdens systemdefekter.
Men under de senaste veckorna har det väckts nytt liv i debatten. För en tid sedan utkom i bokform en intressant analys av hur sjukvården sedan mitten av 1900-talet påtvingats helt artfrämmande och kontraproduktiva ledningsfilosofier.
Under den så kallade Järvaveckan – ett slags Almedalen ”light”, som syftar till att visa att de styrande minsann ser verkligheten bortom rosédimmorna på det somriga Gotland och bryr sig om den lilla människans vardag – sa statsminister Stefan Löfven att han vill se ”en rejäl samhällsförändring” så att vi kan få bukt med de ”skriande orättvisorna”. Statsministern tog sig till och med för att citera den forne landsfadern Per Albin Hansson i sin iver att visa hur socialdemokratiskt sinnad han är.
De brittiska klimataktivisterna Extinction Rebellion, XR, ställer in de planerade sabotagen mot Heathrow Airport, detta efter att polisen bett dem tänka om.
När XR:s planer på flygplatssabotage blev offentliga kritiserades gruppen hårt av politiker, myndigheter och oroliga medborgare.
I normalsvensk hybris ingår föreställningen att alla problem kan lösas. När jag för några år sedan misslyckades med att lyfta den svenska skolan ur dess hopplösa misär greps jag av en för en normalsvensk ovanlig ruelse. (Utbildningsministrarna lyckades naturligtvis inte heller men jämförelsen är orättvis ty mitt projekt var, till skillnad från deras som var utsiktslösa från början, ändå i grunden rättänkt och borde ha gjort skillnad i ett samhälle där hut går hem.) Jag sa till andra normalsvenskar att jag fruktade att det inte går att lösa den svenska skolans problem.
Integritet befriar och självrespekt ger respekt från andra. Vem ska respektera oss om vi inte ens respekterar oss själva? Det finns något osunt i att nedlåta sig till att argumentera för sin egen rätt att existera. Även talandet har ett begränsat värde.
Vi diskuterar och diskuterar. Vi argumenterar och argumenterar. Vi tror på samtalet. Vi tänker oss att demokratin hänger ihop med talekonsten. Det var därför grekerna utvecklade retoriken brukar man säga. I en demokrati är det den som övertygar andra att han har rätt i sak som ska vinna inflytande. Inte den som äger makt att göra vad han vill oberoende av vad andra tycker om det.
Arjeplogs kommun i övre Norrland täcker ett område på 14 494 km2 (kvadratkilometer) varav 12 557 km2 utgör landyta. Som en jämförelse kan nämnas att Stockholms kommun (stad) har en yta på 215 km2. Arjeplogs kommun är till och med större till ytan än hela Uppland som i sin tur är cirka 10 procent större än Skåne. Jämför man å den andra sidan befolkningsmängden i Arjeplogs kommun på 2 794 personer (vid det senaste årsslutet) med en typisk storstad så är det inte mer än vad som finns i två typiska valdistrikt på Södermalm som Katarina 17 och Katarina 19 med en sammanlagd storlek av ett mindre antal fotbollsplaner (en numera allt vanligare ytbeteckning och här relevant eftersom de var i dessa krokar som Nacka Skoglund växte upp).
På 80-talet besökte jag ibland en bardisk i stadsdelen Kålltorp, där två vänner brukade underhålla övriga gäster med politiskt käbbel sju kvällar i veckan. Stämningen var alltid god. Den ene av vännerna var moderat, ägare av ett byggföretag och bodde i Örgryte (alltså långt högerut på den politiska Göteborgskartan). Den andre tillhörde KPMLR, en politisk sekt nära avgrunden till vänster.
Diskussionerna kunde röra sig om ideologiska spörsmål, vem som var den störste fähunden, Rockefeller eller Stalin eller smalare ämnen av lokal karaktär. Efter någon timme åkte de hem till sina respektive familjer och förmodligen ganska likartade svenska medelklassliv, för att träffas igen nästa kväll.
Så här års, när skolorna har slutat och försommaren bjuder på omväxlande sol och värme och kraftiga åskskurar, längtar jag alltid till min barndoms bygder. Till Värmlands bergslag, men också till den vackra lilla staden Kristinehamn där jag tillbringade så gott som alla barndomens sommarlov hos min morfar och min moster.
Mormor Elin, som överlevde spanska sjukan 1918, dukade under för cancer 1954 och morfar Carl blev änkling. Tre av barnen var vuxna och utflugna, men den äldsta dottern bodde kvar i föräldrahemmet under resten av sitt liv. Min moster Britta.
Släktforskning behöver inte bara handla om släkten, utan om svensk historia. Sedan en tid tillbaka har jag använt sajten My Heritage som hjälp i släktforskningen. Man får en bra ordning och överblick. Min släkt på faderns sida vet jag knappt någonting om – de kom från Iran. Jag vet mer om moderns sida, men också där är uppgifterna knapphändiga. För de var obetydliga människor.
Den förste som tog namnet Råbock var Hans Jonsson Råbock, född i juli 1664 och död den 22 november 1746 i Bleckåsen i Alsen i Jämtland.
Floridas guvernör Ron DeSanis har undertecknat en lag som innebär ett av USA:s mest strikta förbud mot så kallade fristäder, där vissa illegala invandrare kan skyddas från utvisning.
Det innebär att lokal polis kommer nu att tvingas samarbeta med de federala immigrationsmyndigheterna.
I en ny satsning från Skatteverket ska man nu granska Swishdonationer, framför allt till skribenter och bloggare. Myndighetens omvärldsbevakning visar att det finns en gråzon, och man vill nu utröna vad som är rena donationer – gåvor – och vad som är betalning för en tjänst.
– Gåvor och donationer är skattebefriade så det här handlar inte om när man till exempel skänker pengar till en förening som Röda korset eller till kyrkans verksamheter. Utan det handlar om andra områden, där man tillhandahåller någon form av tjänst, säger Skatteverkets pressinformatör.
DET GODA SAMHÄLLET 