Richard Sörman: Vargfrågan är en del av en större konflikt

Richard Sörman

IDÉ OCH KULTUR Vargens närvaro i Sverige väcker starka känslor. Många tycker att Sverige borde kunna hantera en begränsad men stabil vargpopulation, men hur kul är det att ha vargarna runt husknuten där man bor? Vargfrågan tycks utgöra ännu en variant av en frågeställning som dominerar hela vår samtid. Har människor rätt att försvara sin livsvärld, att vara herrar i sitt eget hus?

Just nu pågår en inventering av det svenska vargbeståndet. Viltskadecenter räknar antalet vargar bland annat genom DNA-analyser av spillning. Årets inventering började 1 oktober och kommer hålla på till 31 mars. Nu i mitten av januari är man uppe i 299 individer. Man har också koll på antalet revir. Vi har nu 24 vargrevir i Sverige med antingen hela familjer eller revirmarkerande par. Läs mer

Richard Sörman: Vi har ingen moralisk plikt att lida

Richard Sörman

IDÉ OCH KULTUR Vi talar gärna om hur bra vi haft det i Sverige, om vår 200-åriga fred, om vårt samförstånd och vår trygghet. Sällan hör man någon tala om vår dramatiska samtidshistoria. Från 1986 och framåt har vi drabbats av en hel rad olyckor och kriser. En del kunde vi inte värja oss mot, men annat har varit självförvållat. Hur länge ska vi orka? Vi har ingen moralisk plikt att lida.

Kära läsare. Har du någon gång nåtts av den befriande insikten att du inte har någon moralisk plikt att lida? Du kanske har genomlevt ensamhet, sjukdomar och depressioner. Du kan ha varit utsatt för fysiska övergrepp eller för psykisk misshandel. Och allt finns kvar. Du kan inte komma över det. Men så en dag när du av någon anledning klarar av att se lite ljusare på tillvaron och du anar att en bättre framtid är möjlig får du plötsligt insikten att du har lidit så det räcker. Du har betalat din skuld (om du nu hade någon). Du orkar inte plågas mer och du inser att du inte har någon skyldighet att plågas mer. Du får vara lycklig. Du får ge dig själva det bästa du kan. Läs mer

Richard Sörman: Ingen kommer älska dig för din egen skull

Richard Sörman

IDÉ OCH KULTUR Debatten om de så kallade incel-männen går varm just nu. Och med det också debatten om kvinnor och män och parbildning. Det sägs att männen halkar efter när det gäller utbildningsnivå och att de därför ratas av de numera så välutbildade kvinnorna. Men det handlar kanske inte bara om det. Unga män behöver förstå att ingen kommer älska dem för deras egen skull och att det inte duger att sitta hemma och passivt spela datorspel och titta på fotboll.

Förhållandet mellan män och kvinnor diskuteras livligt i dessa dagar. Även Det Goda samhället ska bidra till debatten genom ett antal seminarier om mansrollens aktuella status som Paula Ternström ska leda. Läs mer

Richard Sörman: En svensk kristendom för 2020-talet?

Richard Sörman

IDÉ OCH KULTUR En av den mänskliga historiens alla lärdomar är att människan i längden inte vill leva utan religion. Det finns ingen som helst anledning att tro att inte svenskar även i framtiden kommer behöva en tro. Frågan är bara vilken tro det blir. Svensk kristendom har allt intresse i världen att försöka göra sig relevant igen. Och i längden blir det ohållbart att bara satsa på självförnekelse och solidaritet. Vi behöver mer än så.

I det moderna Sverige finns det en utbredd skepsis mot kristendom. Vi är moderna människor som tror på förnuft och rationalitet. Religionen hör till det förgångna. Läs mer

Gästskribent Paula Ternström: Är mansrollen i förfall? Tre seminarier på Det Goda Samhället

Paula Ternström

IDÉ OCH KULTUR Det Goda Samhället bjuder in till tre seminarier i januari och februari kring frågan om mansrollens aktuella status. Hur mår den svenske mannen? Vad förväntas av en man? Finns det manliga dygder? Paula Ternström leder och introducerar.

Är mansrollen på dekis? frågar jag publiken på biografen Zita efter vår premiärvisning av dokumentärfilmen ”Vägen till jämställdhet?” Det är min filmkollega Johan Holtzberg som försiktigt uttryckt en oro. Det blir obehagligt tyst och jag tänker att jag nog klampat i klaveret som ställt denna fråga. Efteråt kommer flera män fram till mig och säger att det här vill de tala om, men just då vågade de inte säga något. Läs mer

Richard Sörman: Ska det se ut så här?

Richard Sörman

IDÉ OCH KULTUR Hur har vi det med vår livsmiljö i Sverige? Varför låter vi landsbygd och offentliga miljöer förfalla? Bryr vi oss inte längre om hur det ser ut där vi bor? Den moderna arkitekturen har äntligen börjat ifrågasättas, men vi måste också våga kritisera förfallet på landsbygden och nedskräpningen i städerna. Och måste våra vägar se ut som lapptäcken?

När jag är ute och åker bil på landsbygden i Uppland slås jag ofta av att miljöerna är så förfallna. Och då tänker jag inte bara på åkrar som ligger i träda eller på övergivna gamla lador som inte använts på femtio år utan även på bostadshus och till och med på hela byar och orter. Läs mer

Richard Sörman: Bön inför 2020

Richard Sörman

IDÉ OCH KULTUR

Herre!

Vi är många i Sverige som inte är vana att be.

I vårt övermod trodde vi oss aldrig mer behöva känna hopplöshet och förtvivlan. Våra framgångar fick oss att glömma både ödmjukhet och tacksamhet. Vi stod skyddade, trodde vi, mot oro och nöd.

”Ty människan känner icke sin tid”, säger Predikaren i Gamla Testamentet, ”lika litet som fiskarna, vilka fångas i olycksnätet, eller fåglarna, vilka fastna i snaran. Såsom dessa, så snärjas ock människors barn på olyckans tid, när ofärd plötsligt faller över dem.” Läs mer

Richard Sörman: Var inte rädda!

Richard Sörman

IDÉ OCH KULTUR ”Var inte rädda” är ett av Bibelns mest upprepade budskap. Det kanske också är ett av de budskap som bäst förklarar kristendomens enastående framgångar. Det handlar om att våga vila i större perspektiv, att våga lita på att man gör det rätta fast man hånas av de oförståndiga. Vi som idag står upp för ett Sverige där självkänsla och förnuft står över självförnekelse och hysteri ska söka styrka i de större sammanhang som skänker rättfärdighet åt vår strävan. Vi ska vila tryggt i förvissningen att alla folk har rätt att stå upp för sin kultur och identitet. Läs mer

Richard Sörman: Sveriges påstådda vilsenhet är vänsterns vilsenhet

Richard Sörman

IDÉ OCH KULTUR Det är lätt att hävda att Sverige har gått vilse: Vilka är vi? Vart är vi på väg? Men faktum är att vi är många som inte alls har gått vilse och som ser hur tydligt som helst vad Sverige ska vara och vad Sverige behöver. Sveriges påstådda vilsenhet är vänsterns vilsenhet. Den kan de få behålla för sig själva. Vi andra vet vad vi vill och vart vi är på väg.

Man ska ha tålamod när man läser opinionsartiklar. Alla skribenters avsikt är inte att säga rakt ut vad de tänker. Om problemet A kräver en kontroversiell lösning som heter B väljer många skribenter att bara säga A utan att säga B. De kanske tänker B, men vågar inte uttala det. Läs mer

Richard Sörman: Kadaverdisciplin i skolan är också ett uttryck för låga förväntningar

Richard Sörman

IDÉ OCH KULTUR Det är lätt att beklaga sig över de låga förväntningarnas rasism: Genom att inte ställa krav på eleverna på skolor i invandrartäta förorter lär vi dem inte att ta ansvar! Men det finns också ett hyckleri i begreppet de låga förväntningarnas rasism. Detta blir bland annat uppenbart i de skolor där man vänt en negativ trend genom att införa en kadaverdisciplin som varken finns eller behövs i svenska skolor. Tvång och disciplin är nämligen också ett sätt att visa att normala förväntningar inte fungerar.

Debattören Hamid Zafar, som bland annat har arbetat som framgångsrik rektor i Biskopsgården i Göteborg, skrev 3 november en krönika i Expressen om effekterna av de låga förväntningarnas rasism när det kommer till skolor i invandrartäta förorter: Jag tänker ofta på det där med låga förväntningar och hur det sammanfaller med missriktad välvilja. De låga förväntningarnas rasism är ett fenomen där man utgår ifrån olika förväntningar på människor utifrån kultur och etnicitet.
Läs mer

Mohamed Omar: Fjärde advent och en ovanlig julfilm

Mohamed Omar

KULTUR Idag är det den fjärde söndagen i advent. Den här filmen, som kom 1987, utspelar sig under julen, men är inte ett dugg julmysig. 80-talet var glatt, men karaktärerna i Less Than Zero är inte glada, snarare trasiga.

Clay Easton, spelad av Andrew McCarthy, läser på ett college på östkusten, men reser hem till Los Angeles över julen. Där återförenas han med sina gamle vän Julian (Robert Downey Jr.) och ex-flickvännen Blair (Jami Gertz). Mycket har förändrats sedan de tre skildes åt efter high school. Blair sniffar kokain ganska ofta – och Julian har knarkat ner sig. Läs mer

Richard Sörman: De låga förväntningarnas rasism

Richard Sörman

IDÉ OCH KULTUR Vår tids mest heliga trossats är kanske den att alla människor är så lika. Men är vi verkligen så lika? Är det rimligt att ha samma förväntningar på alla människor oberoende av varifrån de kommer? Varför ser länder och kulturer så olika ut om vi alla är så lika? Det är lätt att skylla allt på arv och miljö, men arv och miljö skapas väl också av människor? Ett fenomen som ”de låga förväntningarnas rasism” kan vara en väg in mot en mer autentisk förståelse av ett tabubelagt ämne.

Häromdagen tog Patrik Engellau oförväget upp ett av vårt tids mest tabubelagda ämnen: människors olikhet. Och det handlade inte om variationer på individnivå utan om de skillnader som kan skönjas på kollektiv nivå. Och det måste vi väl få göra? För hur kommer det sig att samhällen i olika länder och kulturer ser så olika ut om vi alla är så förbaskat lika? Läs mer

Richard Sörman: Har vänstern Gud på sin sida?

Richard Sörman

IDÉ OCH KULTUR Är det rimligt att använda Gud och det kristna budskapet som ett politiskt slagträ i en demokratisk debatt? Är det inte förmätet att tro att man har Gud på sin sida? Problemet blir konkret när den svenska kristenheten engagerar sig politiskt och tar avstånd från allt vad nationalism och konservatism heter. Och än värre blir det när man likt debattören Joel Halldorf avfärdar den nya konservatismen som ogudaktig populism. Lite ödmjukhet vore på sin plats. 

I en krönika på Expressen Kultur från 17/12 efterlyser Joel Halldorf politiker som kan tala som präster. Vi behöver ledare som står i kontakt med det heliga, folkvalda som har visioner för framtiden. Läs mer

Richard Sörman: Äntligen en nationalist i Filosofiska rummet

Richard Sörman

IDÉ OCH KULTUR Senaste avsnittet av P1:s Filosofiska rummet handlade om bildning och om den alltmer påtagliga avsaknaden av ett gemensamt bildningsideal. Kanske börjar akademiker motvilligt förstå att det kommer bli svårt att upprätthålla idén om en gemensam humanistisk kunskapskanon i ett land där mångfald och normkritik ska gälla. De akademiker som verkar inom västerländsk filosofi, idéhistoria och litteratur kanske också börjar ana att de själva kommer förlora i både status och inkomstmöjligheter om de gamla kunskapshierarkierna försvinner. Var det därför vi äntligen fick ett lovtal till nation och nationalism i Filosofiska rummet? Läs mer

Mohamed Omar: Tredje advent och något om när Edmund Allenby tågade in i Jerusalem

Mohamed Omar

KULTUR På den tredje söndagen i advent minns man i kyrkorna Johannes Döparen. Han som döpte i floden Jordan och förkunnade Jesus ankomst. Rösten som ropade i öknen. När Johannes satt fängslad och fick höra att Jesus gjorde under, att blinda såg och lama gick, visste han att han var den rätte. Det kan man tro vad man vill om. Men få förblir oberörda av evangelierna.

Advent är ett tillfälle, både för troende och icke-troende, att lära sig mer om den religion som mer än någon annan format vår europeiska kultur och våra värderingar. Själv gör jag så att varje söndag i advent läser jag de relevanta bibelställena och försöker lära mig mer om dem och deras betydelse. En annan sak är att vår europeiska konst rymmer en otrolig mängd bibliska motiv. Varenda bibelställe har illustrerats åtskilliga gånger av flera olika mästare. Läs mer

Richard Sörman: Molière var skeptisk mot idealister

Richard Sörman

IDE OCH KULTUR Det franska 1600-talet hyste ett stort intresse för falsk idealism. I kyrkofadern Augustinus efterföljd tänkte man sig att människan styrs av en kärlek till det egna jaget. Egenkärleken, eller egenintresset förklarar till och med människors idealism och påstådda altruism. Allt handlar om självbild och fåfänglighet. Molière var en av de författare som skrev om ämnet. Huvudpersonen i hans pjäs Misantropen är urtypen för en falsk idealist som skäller på världen för att framhäva sin egen perfektion.

En anledning till att man med åren kan bli mer konservativ är att man inte längre tror på världsförbättrarna. Man tror inte på deras jämlika, klasslösa eller kanske ”fria” värld längre. Man börjar också tvivla på deras påstått idealistiska motiv. Det handlar nog mer om dem själva än om den där fantastiska världen de kämpar för. För visst måste det vara behagligt för egot att vara den som visar vägen mot det förlovade landet? Läs mer

Richard Sörman: Vänsterns populism: enkla budskap och tydlig fiende

Richard Sörman

Igår uppmärksammade många att en SVT-journalist skrev att Greta Thunbergs budskap blir alltmer ”vänsterpopulistiskt”. Men man behöver inte gå till klimatalarmismen och dess ofta vänsterideologiska agenda för att tala om en vänsterpopulism. I flera år har vi levt med en svensk vänsterpopulism som levererat nästan infantilt förenklade budskap om politikens möjligheter och som fått näring av att stigmatisera en tydligt utpekad fiende. Vänstern illustrerar perfekt sin egen tes om den demagogiska populismen.

Vänsterns analyser av hur makt fungerar kan numera appliceras på dem själva. Makt är makt och fungerar nog alltid på ungefär samma sätt. Patrik Engellau inspireras av Marx när han visar att vi har ett välfärdsindustriellt komplex som profiterar på de värdeproducerande företagarna och arbetarna. Och vi kan alla inspireras av vänsterns tjatande om populism för att visa att de vänsterpolitiker som högljutt varnar sina väljare för högerpopulism själva är precis hur populistiska som helst. Läs mer

Mohamed Omar: Andra advent, Fantomen och korstågen

Mohamed Omar

Idag är det den andra söndagen i advent. När jag var barn på 80-talet var julalbum en stor grej. Vi killar gillade Fantomen, tjejer gillade andra serier. ”Rädda Jerusalem!” är ett Fantomenäventyr som kom 2012, alltså när jag var vuxen, så jag läste det inte i något julalbum. Men det passar ändå att ta upp det eftersom det handlar om Jerusalem, en stad som spelar en central roll i den kristna julens drama.

I väst gillar vi att idealisera andra och frossa i vår egen skuld. Mea culpa! Självkritiken är en bra egenskap som gjort att vi kunnat rätta och förbättra oss. Men när självkritiken urartar i självspäkning blir det fel. För sanningen är att vi uträttat mer gott än ont. Läs mer

Richard Sörman: ”Fri vilja, ansvar och konsekvens” kommer inte lösa Sveriges problem

Richard Sörman

I den debatt som nu pågår kring brott och straff, ansvar och konsekvens hänvisar många till individens fria vilja. ”Man kan inte skylla på strukturer och normer” sägs det. ”Alla människor får ta ansvar för sina egna handlingar.” Problemet med den här argumentationen – som syftar till att parera alla ursäktande hänvisningar till socio-ekonomiska faktorer – är idag att den riskerar få oss att underskatta betydelsen av bakgrund och kultur. Föreställningen att alla samhällsproblem ska adresseras på individnivå framstår som närmast extremliberal och kommer garanterat leda till en mängd svårigheter.

Är en 18-årig ung man ensam ansvarig för ett brott han själv har begått? I formell mening: ja! Vi kan bara dömas i svensk domstol för det vi gör som individer. Läs mer

Mohamed Omar: Herr Omar firar jul i Arabien

Mohamed Omar

Förr när jag hette Omar och presenterade mig brukade jag lägga till ”Omar, som i herr Omar, du vet, i Ture Sventon”. På det sättet kunde jag avvärja eventuella associationer till Mulla Omar i Afghanistan.

SVT:s julkalender 1989 handlade om Ture Sventon, hans sekreterare fröken Jansson, den arabiske vännen herr Omar, samt skurken Ville Vessla.

Åke Holmberg gav ut sin första bok om Sventon 1948, året därpå kom Ture Sventon i öknen. Handlingen kretsar kring semlor, hur de ska förvaras och transporteras. För Sventon vill ju ha sina semlor både året om och överallt: Läs mer

Richard Sörman: Vi behöver kunna tilltala varandra med respekt igen

Richard Sörman

Vi svenskar skulle må bra av att tilltala varandra med lite mer formalitet igen. Att säga ”du” till alla och att aldrig använda tilltalsord som ”herrn” och ”frun” kan verka fint och demokratiskt, men gör faktiskt språket fattigare och minskar våra möjligheter till smidig och respektfull kommunikation. När invandrarmän tilltalar varandra med ”bror” tillför de ett element som vi tappat bort i den moderna svenskan: det respektfulla, identitetsmarkerande och jämlikhetsfrämjande titulerandet.

När jag arbetade som universitetslärare i franska frågade jag ibland studenterna om det fanns något kulturellt fenomen i Frankrike som de saknade i Sverige. Svaren handlade vanligtvis om mat- eller cafékultur, någon gång om stil och elegans. Själv hade jag ett helt annat svar: niandet och det utbredda användandet av titlar som ”herr”, ”fru” och ”fröken”. Läs mer

Mohamed Omar: Glastaket som hindrade den vita kvinnans framgång

Mohamed Omar

När man tittar på den svenska Wikipediaartikeln om Motown så finner man att den bara listar svarta artister. Det gäller inte bara Wikipedia, utan också i verkligheten. Om jag nämner Motown, så tänker folk ”svart musik”.

Det finns fog för detta, de flesta Motown-artister var svarta. Men det fanns också vita. Idag vill jag påminna om en vit Motown-sångerska, Chris Clark. Hon hade en väldigt uttrycksfull, själfull röst.

Det är möjligt att hennes vita hy, blåa ögon och blonda hår bidragit till att hon aldrig fick det genombrott hon förtjänade. I Storbritannien blev Chris Clark känd som ”den vita negressen”. Läs mer

Richard Sörman: Tillbaka till källorna humanister!

Richard Sörman

Humanistiska studier vid universiteten behöver en ny renässans. De behöver göra exakt det som 1500-talets humanister uppmanade dåtidens lärde att göra: Gå tillbaka till källorna! Läs originaltexterna och ignorera alla dogmatiska kommentarer. 1500-talets humanism gjorde revolution mot de medeltida universitetens ideologiska och formalistiska dogmatism. Den revolutionen behöver göras igen.

Svenska humanistiska studier behöver vitaliseras. Universiteten rör sig nämligen på en och samma gång mot ideologisk dogmatik och kvävande formalism. Man ska göra rätt både när det gäller innehåll och form. Detta är en återvändsgränd som snart kan göra universitetet irrelevant. Läs mer

Richard Sörman: Klarar vi av att ta moraliskt ansvar för våra åsikter?

Richard Sörman

Är de svenskar som förespråkar en fortsatt generös flyktingmottagning beredda att ta ett moraliskt ansvar för de konsekvenser som en sådan politik kommer att medföra? Är de beredda att säga att gängkriminalitet, rånade ungdomar, våldtagna kvinnor och bostadslösa pensionärer (och mycket annat) är ett pris som är värt att betala? Det är hedersamt när en immigrationsförespråkare som Andreas Johansson Heinö erkänner att immigrationen medför ”svårigheter”. Men är han beredd att ta moraliskt ansvar för de offer som immigrationen kräver?

Begreppet ”moraliskt ansvar” brukar användas för att beteckna det ansvar man tillskriver människor som ska vara vuxna och förståndiga nog att göra skillnad mellan rätt och fel och att förstå de moraliska konsekvenserna av sina handlingar. Ämnet vuxenhet och förstånd är intressant, men jag tänkte här säga något om konsekvenserna. Klarar vi av att se och att erkänna de konsekvenser våra politiska ställningstaganden medför för oss själva och andra människor? Och jag tänker inte på det konkreta ansvar som tillkommer politiker med rätt att fatta formella beslut, men just på det moraliska ansvar som uppstår bara av att man aktivt stödjer en viss politisk strävan. Läs mer

Gästskribent Paula Ternström: Gudomligt! Angeläget och hjärtskärande om mansrollen

Paula Ternström

Är det att leva i Dantes Inferno att vara man i Sverige 2019? Paula Ternström imponeras av Teater Reflex iscensättning av den samtida mannens vandring genom helvetets alla kretsar. Ingen verkar undkomma de plågor som utmätts som straff för våra mänskliga brister. Och bilden som ges av vår samtid är kompromisslöst svart: Det enda paradis som hägrar efter den genomförda helvetesvandringen är effekterna av receptbelagd psykofarmaka.

Vad ska vi med teater till? När den är som bäst siktar den rakt in i vårt psyke och då händer något. För ett ögonblick snuddar vi vid en förståelse av oss själva och våra medmänniskor. Läs mer

Richard Sörman: Löfven försöker undkomma sin skuld

Richard Sörman

När blir det relevant att tala om förvållan och skuld? När blir någon skyldig till något? Den aktuella debatten om gängkriminalitetens orsaker döljer en än mer smärtsam debatt om vem som är skyldig till gängkriminalitetens utbredning i Sverige. Skuld verkar uppstå när någon avviker från det normala och förväntade på ett sätt som får negativa konsekvenser. Det behöver inte vara ett resultat av onda avsikter. Man kan också hållas skyldig på grund av sin vårdslöshet.

Vi har fått en filosofisk debatt i Sverige om orsakssamband sedan statsminister Stefan Löfven påstod att den nya och våldsamma gängkriminaliteten inte orsakats av invandringen. Det går säkert att hitta flera skäl till varför Stefan Löfven och hans regering inte vill kännas vid de uppenbara kopplingar som finns mellan invandring och kriminalitet. Det har bland annat sagts att de inte vill erkänna att SD hade rätt. Ett möjligt och kanske viktigt skäl som faktiskt inte har debatterats är Stefan Löfvens ovilja att ta på sig någon skuld. Läs mer

Mohamed Omar: Svensk renässans: Den svenska psalmboken

Mohamed Omar

Inför advent och jul kan det vara värt att påminna om den svenska psalmbokens tidigare roll som förmedlare av svensk andlig kultur. Psalmboken var en gemensam sångskatt av hög poetisk och existentiell kvalitet som satte vackra ord på glädje och sorg och som fördjupade människors relation till högtider och årstider. Endast några få psalmer lever idag kvar i vårt kollektiva medvetande. Psalmboken är ett svenskt kulturarv som verkligen förtjänar en renässans.

I vårt land fortsätter avkristningen. Allt färre går i kyrkan, allt färre tror på Bibelns Gud. Kyrkan spelade en stor roll inte bara för tron, utan som traditionsbärare. Kyrkoåret, som började första söndagen i advent, gav varje tid på året sin mening. Det som hände i naturen gestaltades också i psalmer, böner och ritualer. Våra kristna traditioner bygger ofta vidare på urgamla hedniska traditioner, vilka i sin tur vilar naturens grund. Vår, sommar, höst, vinter. Väder och vind. Sådd och skörd. Solen och månen. Läs mer

Richard Sörman: Kärringbloggen granskar feminismen. Intervju med Helene Bergman

Richard Sörman

I dagarna startar journalisten och författaren Helene Bergman Kärringbloggen för att granska den samtida feminismen. Helene Bergman tror på samma fri- och rättigheter för män och kvinnor, men menar att det i stora drag är uppnått i Sverige, i alla fall när det gäller etniska svenskar. En svensk feminism värd namnet måste nu solidarisera sig med de kvinnor i Sverige, och utomlands, som verkligen lever under ett patriarkalt förtryck.

Helene Bergman har ägnat en stor del av sitt yrkesliv som journalist och författare åt att skildra och debattera kampen för kvinnors fri- och rättigheter. Hon har bland annat arbetat som reporter och producent på ”Radio Ellen” (Sveriges Radios kvinnoprogram) och varit nyhetschef på Radio Östergötland. Hennes senaste bok kom 2017: ”Förortens grupp 8: 2000-talets kvinnokamp”. Nu i dagarna startar hon Kärringbloggen för att granska vad hon ser som en verklighetsförnekande elitfeminism. Läs mer

Mohamed Omar: Boken om högtider blir en sajt

Mohamed Omar

De som följer den här bloggen kanske har noterat att jag har ett stort intresse för svenska högtider och traditioner. Jag har vid några tillfällen meddelat att jag håller på med en bok över ämnet. Det skulle vara en bok med lite historisk bakgrund, men framför allt praktiska råd om hur man som sekulär och modern svensk kan göra. Det ska gå att fira enkelt och billigt. Men stort också!

Boken skulle innehålla dikter, sånger, berättelser och mat för varje tillfälle. Det är många dikter! Poesi och fest hör ihop. Forntidens skalder hölls högt, och de var oftast knutna till någon kung eller jarls hov. ”Av alla hirdmännen värderade kungen mest sina skalder. De satt i det andra högsätet”, heter det redan om Harald Hårfagre, som levde i slutet av 800-talet. Läs mer

Richard Sörman: Vilka splittrar vårt land och skapar tveksamhet kring dess identitet?

Richard Sörman

Alla politiska partier som släpps fram till makten förväntas verka för Sveriges gemenskap och suveränitet. Vi har olika åsikter om hur Sverige ska styras, men vi accepterar att våra motståndare ingår i vår svenska gemenskap och försöker tro att även de vill verka för landets bästa. Tyvärr finns det en obehaglig tendens idag hos vänstern att framställa sina politiska motståndare som opatriotiska och antisvenska. Paradoxalt nog kommer denna kritik från en vänster som under tio år uttryckligen har ifrågasatt nationens och nationalismens funktion och som faktiskt skapat tveksamhet kring vår svenska samhörighet och identitet. Läs mer