Richard Sörman: Ersätt inte ett vansinne med ett annat

Richard Sörman

Vi har gjort det för lätt för oss Sverige. Vi trodde att verkligheten skulle fungera enligt våra hemsnickrade principer om allas godhet och lika värde. Vansinne naturligtvis. Men vi ska inte ersätta ett vansinne med ett annat. Vi behöver nykterhet och klokhet.

Det mänskliga vansinnet kan beskrivas på många sätt. En viktig aspekt är enögdheten, det förenklade perspektivet. Att vara vansinnig kan vara att förneka ovissheten, komplexiteten, mångtydigheten. Man tror att allt är enkelt, att verkligheten låter sig delas in i rutor med vattentäta skott mellan vi och dom, mellan rätt och fel. Läs mer

Mohamed Omar: Sankt Erik – en bortglömd landsfader

Mohamed Omar

De flesta moderna svenskar känner till irländska Saint Patricks Day, men hur många har hört talas om svenska Sankt Eriks dag? Inte många, skulle jag tro. Och det är synd för Sankt Erik, eller Erik den helige, har haft stor betydelse i vår historia. Han var den ende svenske kung som kallades landsfader, pater patriae, före Gustaf Vasa.

Den största helgondagen i Sverige under katolsk tid var Eriksdagen den 18 maj. Erik blev martyr i Uppsala, som då hette Östra Aros, år 1160. Legenden berättar att han under en mässa fick bud om att danskarna var på väg, men han ville bli lämnad i fred tills mässan var slut. När det var dags gjorde han korstecknet, väpnade sig och kom ut med sina män. Läs mer

Richard Sörman: Kan ett nytt decennium ge oss ett nytt Sverige?

Richard Sörman

Det är lätt att glömma bort att tiderna kan göra helt om marsch. Historien är full av reaktioner på makt och förtryck, på ensidighet och indoktrinering. Man vänder sig bort från det gamla och söker något nytt. I Sverige har vi under 20 år plågats av den progressiva politiska korrekthetens fogdar och lakejer. Kan 2020-talet ge oss något annat?

Misströstar man över samtiden kan man finna hopp i att det oundvikligen kommer nya tider och att dessa ibland bär med sig reaktioner på det som varit. Ett litteraturhistoriskt paradexempel är det svenska 1880-talet då realism och modernism stod högt i kurs, men som oväntat följdes av ett hembygdsromantiskt och antimodernistiskt 1890-tal. Läs mer

Richard Sörman: Den fina borgerligheten måste våga ta i immigrationsfrågan

Richard Sörman

När den fina borgerligheten ska diskutera konservatismernas återkomst verkar den inte vilja ta i immigrationsfrågan. Tydligt avstånd markeras till ”populism” eller ”ful konservatism”. Borde inte konservativa lära av sina misstag? Det tog 50 år för 68-vänstern att ta över våra institutioner. Vilket Sverige har vi 2069?

Det verkar finnas en förnäm och bildad medelklass i Sverige som gärna engagerar sig i konservatismens återkomst men som inte vill besudla sig med frågan om immigrationen. Bildning och tradition, stil och smak: gärna, men inte primitiva rop efter ett svenskt Sverige. Läs mer

Richard Sörman: Det finns någon som gått före

Richard Sörman

Kan vi fullända vår existens som fria och sanna människor genom att bli en del av ett större drama än våra egna individuella liv? Ja! är John Sjögrens paradoxala svar den nyutkomna boken ”Efterföljelsens glädje” som kan läsas som en intellektuellt hållen kristen förkunnelse, men också som en introduktion till en tankevärld som går på tvärs med det mesta i vår samtid.

Är friheten en börda? Är det slitsamt att på egen hand axla ansvaret för sitt liv? Den moderna människan ska själv välja sina handlingar – ibland till och med sina känslor –, hon ska ensam formulera meningen med sitt liv: ”livet får den mening man ger det” brukar vi säga. Allt vilar på henne själv. Läs mer

Mohamed Omar: Gustaf Vasas dag

Mohamed Omar

Idag är det den 12 maj. Denna dag föddes Albert Engström.  I sin memoarbok Självdeklaration från 1944 skriver han:

Hur väl påminner jag mig icke min födelsedag, den 12 maj 1869! I Odhners Svenska historia står om Gustav Vasa, att han var född ’troligen den tolfte maj’ på gården Lindholmen i Uppland. Det enda som skiljer mig från Gustav Vasa är, att han är född på gården Lindholmen i Uppland. Läs mer

Gästskribent Einar Askestad: Den liberala frihetens begränsningar

I sin nya bok ”Om falsk och äkta liberalism” (Liberal idédebatt, 2019) driver Lena Andersson tesen att en konsekvent rationalism ofelbart gör individens autonomi till vårt enda moraliska rättesnöre. Einar Askestad har läst och reflekterar över individens relation till gemenskapen. Blir inte friheten meningslös utan sammanhang och uppgift?

Det lilla barnet känner inte till begreppet frihet, det leker, det skrattar, spontant och utan självmedvetande. Jag dras med i dess glädje, glömmer för en stund bort den bok jag just läst, och som jag tänkt skriva några rader om. Läs mer

Mohamed Omar: Gamla gravar, datorspel och sociala medier

 

Mohamed Omar

På våren 1907 fick Verner von Heidenstam uppdraget att skriva en läsebok för folkskolan om Sveriges historia. Första delen av Svenskarna och deras hövdingar sändes ut till jul 1908 och kritiken var i stort sett enig om att han skrivit ett stort och nyttigt verk. En recensent, Vera von Kraemer, skrev så här: ”Man blir varm över den stolta, fina svenskhet, som speglas i dessa blad.”

Två år senare kom den andra delen ut. Boken fick stor spridning. Skolupplagan trycktes sista gången om 1953; då var man uppe i 235 000 ex för första delen och 210 000 för andra. Läs mer

Richard Sörman: Samtal med litteraturvetaren och debattören Johan Lundberg

Richard Sörman

I ett samtal med Det Goda Samhället reflekterar Johan Lundberg över vad som hände när han för två år sedan nekades en professorsbefordran vid Stockholms universitet. Med obehag ser han hur ideologisering och formalisering av arbetet vid universiteteten skapar strömlinjeformning och anpassning. Han talar också om sin senaste bok och om hur en livskraftig kultur måste behålla kontakten med sin egen historia.

Johan Lundberg är docent i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet. I sin forskning har han främst sysslat med Harry Martinsson och svensk 1900-talslyrik. Läs mer

Richard Sörman: Allt ska bedömas utifrån situation och sammanhang

Richard Sörman

Politiska rörelser älskar sina slagord. Men vad ska de göra med slagord som redan fått genomslag i politiken? Det som var viktigt och relevant för femtio år sedan är kanske fel medicin idag. Allt får sin mening och betydelse i ett sammanhang.

Är det patetiskt att tjata om att man älskar sitt land? Ja kanske det. Eller rättare sagt: det kan det vara. Det beror på situation och omständigheter. Allt som sker får sin mening och betydelse i det sammanhang i vilket det äger rum. Läs mer

Mohamed Omar: Majdrottning och majkung

Mohamed Omar

O, hur härligt majsol ler! Maj brukar räknas som den första sommarmånaden och första maj som den första sommardagen, då alltså sommarhalvåret börjar. Nu håller våren sitt egentliga intåg. Dess motpol är första november, Alla helgons dag, som inleder den första vintermånaden.

Den 1 maj infaller ju mitt emellan vårdagjämning och midsommar/sommarsolståndet och markerar därmed en ”kvartspunkt” i årets hjul, motsvarat av Alla helgons dag på hösten, då sommarhalvåret slutar och vinterhalvåret börjar. Alla helgons dag ligger mitt emellan höstdagjämning och julen/vintersolståndet. Läs mer

Gästskribent Jan Sjunnesson: Var är ”pursvenskarna” i immigrationsdebatten?

Jan Sjunnesson reflekterar över det paradoxala faktum att många tongivande immigrationskritiker själva har utländskt påbrå. Svenskar med svenska föräldrar verkar ha svårare att ta tydlig ställning i en debatt som rör värde och status på deras egen nationalitet. Men är det verkligen ett utslag av extremism att människor vill bevara sitt lands nationella särprägel?

Det har väl knappast undgått någon att de mest ihärdiga och kunniga kritikerna av svensk immigrations- och integrationspolitik själva är invandrare. Jag har sett det som något gott, ett slags självkritik där skötsamma invandrare vänder sig till välmenande svenska byråkrater och mindre skötsamma landsmän för att peka på vad som gått snett. Ett gott tecken alltså att dessa höjt sina röster sedan 1990-talet. Vissa har helt sågat det svenska mottagningssystemet, andra har fokuserat på specifika detaljer. Läs mer

Richard Sörman: Har Prussiluskan satt hela Sverige på barnhem?

Richard Sörman

Ibland undrar man om Prussiluskan har satt hela Sverige på barnhem. Överallt på arbetsplatser dyker de upp: välmenande damer som förklarar för de små barnen i personalen hur verksamheten ska förändras för att allt ska bli så fiffigt och perfekt. Men bakom vänligheten kräver de underkastelse. Alla ska göra lika.

Alla som jobbar inom utbildning, vård, omsorg eller service har träffat henne. Hon kanske heter Lena, Britt-Marie eller Johanna (inget fel på dessa namn). Möjligtvis kan hon heta Prussiluskan, men det vet hon inte om för det är ett öknamn som någon gett henne efter den prudentliga tanten som vill sätta Pippi Långstrump på barnhem. Stor litteratur är alltid aktuell. Läs mer

Richard Sörman: Intervju med Hanna Söderström, debattör i hbtq-frågor. ”Sverige måste stå upp för sina egna principer”

Richard Sörman

Hanna Söderström är en annorlunda röst i hbtq-debatten. I en intervju med Det Goda Samhället tar hon öppen ställning mot den politiska vänstern och manar oss att stå upp för våra västerländska, frihetliga principer mot en ny intolerans.

Hanna Söderström känner många igen från sociala media där hon är en avvikande röst i debatten kring immigration, nationalism och hbtq-frågor. I en intervju jag gör med henne via Skype säger hon att hon är libertarian: alla ska få leva som de vill. Samtidigt ser hon en stark koppling mellan våra frihetliga ideal och vår egen västerländska kultur. Utan Västerland, ingen frihet. Hon tror inte på vänsterns påbjudna tolerans mot det annorlunda men på upplysning och debatt. Människor ska inte tvingas av staten att acceptera vad de uppfattar som avvikande. Läs mer

Richard Sörman: Social kompetens är inte att bara kunna prata

Richard Sörman

På 1500- och 1600-talen skrevs det mängder av böcker i konsten att konversera och uppföra sig i sociala sammanhang. Är det en tradition vi behöver återuppliva? Social kompetens är inte att bara kunna prata. Ett verkligt samtal förutsätter att man både talar och lyssnar.

Efter att nyligen ha skrivit ett inlägg om dygder och ett annat om visdom tänkte jag behandla ännu ett till synes otidsenligt ämne som i realiteten äger stor aktualitet nämligen konsten att umgås och konversera. Läs mer

Mohamed Omar: Valborgsmässoafton och nationell gemenskap

Mohamed Omar

Idag är det sista april och valborgsmässoafton. Många säger bara valborg, men valborgsdagen infaller egentligen dagen därpå på första maj. Första maj är alltså valborgsdagen, Valborgs dag eller valborgsmässa, medan sista april är valborgsmässoafton, alltså aftonen före valborgsdagen. På samma sätt som julafton är aftonen före juldagen, som ju också kallades kristmässa.

Varifrån kommer namnet? Walpurgis var ett engelskt helgon som levde på 700-talet. Enligt legenden var hon dotter till kung Rickard. Hon reste omkring år 728 till Tyskland där hon blev abbedissa i klostret Heidenheim som hennes bröder anlagt i staden Württemberg. Läs mer

Richard Sörman: Vi behöver visdom, inte bara kunskap

Richard Sörman

Är vi inte ganska trötta på kunskap? Behöver vi verkligen fler teorier? Är det inte visdom vi behöver? Är det inte insikt om kunskapens begränsningar vi behöver och insikt om nödvändigheten av försoning med tillvaron? Mindre kunskap och mer visdom tack!

På Det Goda Samhället slår vi gärna ett slag för goda värderingar från äldre tider. Allt var inte bättre förr, men allt var heller inte sämre. Istället för att bara rida vidare på den galopperande modernismen bör vi också blicka bakåt och se till att få med oss somligt vi håller på att förlora. Nyligen skrev jag ett inlägg om dygder. Idag vill jag säga något om visdom. Inte kunskap alltså, utan visdom. Läs mer

Mohamed Omar: Engelbrektsdagen

Mohamed Omar

Idag är det den 27 april och Engelbrektsdagen. Nationalhjälten Engelbrekt Engelbrektsson, som fått statyer resta efter sig på flera ställen i Sverige, mördades denna dag år 1436. Mordet ska ha skett på en holme nära Göksholms slott vid Hjälmarens södra strand. Därför kallas den Engelbrektsholmen.

År 1818 restes en minnessten på det man trodde vara mordplatsen. Stenen bär denna inskrift: Läs mer

Gästskribent Sebastian Marquez von Hage: ”Metoo”? Jag också!

Sebastian Marquez von Hage

Det är hög tid att ifrågasätta somliga av de metoo-vittnesmål som förekommit på kultursidorna. Särskilt de som gör anspråk på att förvalta författarens kulturella kapital i form av det påhängda ”djupsinnet” och samtidigt utgöra ett objektivt vittnesmål. Vi riskerar annars få en situation där den estetiskt mest tilltalande metoo-texten vinner.

Tidigare i år fick poeten Johanna Ekström en text publicerad i The Guardian som skildrar hennes möten med Jean-Claude Arnault för 20 år sedan. Vad som framgår av Ekströms text, och vilket hon även själv uttryckligen säger, är att Arnault inte på något sätt brukat våld mot henne. Det rör sig aldrig om en våldtäkt eller ett övergrepp. Läs mer

Richard Sörman: Dygderna skänker tröst och hjälper oss genom motgångar

Richard Sörman

Många känner hopplöshet inför utvecklingen i Sverige. Hur kan ett helt land ägna sig åt öppet självskadebeteende? Vi som tror på förnuft, måttfullhet och respekt för det egna får dock aldrig ge upp. Vi kan bland annat söka inspiration i de dygder som i äldre tider lärde människor att alltid fortsätta mot alla odds.

Ibland hör människor av sig till Det Goda Samhället och berättar om sin hopplöshet. Det Sverige som en gång framstod som klokskapens och trygghetens högborg tycks snabbt förändras till något helt annat. Världen tittar häpet på medan våra politiker vägrar ta verkligt ansvar. Läs mer

Mohamed Omar: Påsken – den heliga våren

Mohamed Omar

Påsken, liksom de flesta svenska fester, är ett exempel på hur det hedniska och det kristna sammansmälter i svensk kultur. Ordet påsk kommer från hebreiskans ”pesach” som betyder ”gå förbi” och påminner om hur dödsängeln i Egypten gick förbi det judiska folkets hus utan att röra dem. De hade strukit blod på sina dörrar.

Den svenska påskens kristna dimension vilar på denna judiska grund. Påskens innebörd förändrades av de kristna från att handla om det judiska folkets befrielse ur träldomen i Egypten till att handla om Jesus korsfästelse, död och uppståndelse.

Läs mer

Gästskribent Einar Askestad: Den stulna demokratin

Demokratibegreppet har genomgått en transformation. Principen om folkviljan är satt ur spel för en specifik politisk idé om rättsstaten. En rättsstat som sätter sig själv i främsta rummet, som vänder sig emot det folk som den var satt att tjäna, är dock ingen rättsstat, den är ingen demokrati, den är ett hot mot demokratin. Einar Askestad om en politisk utveckling och maktordning som saknar legitimitet.

I förordet till den bok som nyligen utgivits av riksdagen med syfte att uppmärksamma hundraårsjubileet av den svenska demokratin skriver talman Andreas Norlén att demokratin är hotad. Vi lever i en brytningstid, säger han, demokratin är utmanad och vi kan och får inte ta den för given. De orden slår an tonen och visar sig vara utgångspunkt i de flesta av texterna i ”Demokratins framtid” (Sveriges Riksdag, 400 s.), en antologi som redigerats av statsvetarna Katarina Barrling och Sören Holmberg och som innehåller ett tiotal forskares granskningar av vår demokrati. Läs mer

Richard Sörman: Vad händer i Frankrike? Marion Maréchal-Le Pen startar högskola för en elit som ömmar för det egna

Richard Sörman

Det franska nationalistpartiets mest lovande unga stjärna, Marion Maréchal-Le Pen, systerdotter till Marine Le Pen, har tagit time out från politiken för att starta en högskola för en nationalistisk ”elit”. Syftet sägs vara att utbilda framtida makthavare som sätter Frankrike först. Men vid horisonten hägrar antagligen den franska politikens högsta ämbete.

Det franska nationalistpartiet Nationell samling – tidigare Nationella fronten – har styrts av två personer ur samma familj: far och dotter Le Pen. 2012 trädde en tredje generation Le Pen fram på scenen när Marine Le Pens systerdotter, den då 23-åriga Marion Maréchal-Le Pen, invaldes i franska parlamentet som dess yngsta ledamot. Efter presidentvalet 2017 där Marine Le Pen ställdes i slutomgången mot Emmanuel Macron och där hon enligt en allmänt delad uppfattning gjorde en usel slutdebatt i TV valde den unga Marion att ta bort ”Le Pen” ur sitt efternamn, lämna politiken och att ge sig in i utbildningsvärlden. Läs mer

Mohamed Omar: Att vända populärkulturen mot vänstern

Mohamed Omar

Måndagen den 15 april sändes äntligen, efter tjugo månaders uppehåll, det första avsnittet i Game of Thrones åttonde säsong. Muren har rämnat och en jättestor här av vålnader, de så kallade vita vandrarna, har invaderat De sjunga konungarikena. Kommer människosläktet att överleva?

Sedan urminnes tider har alltså gränsen mot den farliga vildmarken i norr skyddats av en gigantisk mur av is. Den har fungerat bra – fram tills nu. Läs mer

Richard Sörman: Det brinnande Notre Dame blev en bild av vår kultur, av dess bräcklighet och oersättliga värde

Richard Sörman

Igår brann Notre Dame i Paris. Det var fruktansvärt att se. Det var fruktansvärt att se bland annat för att katedralen är en gåva från en annan tid. Byggnationen påbörjades 1165 och grundstrukturen stod färdig 1245. Det var 774 år sedan. 774 år sedan! Människorna som byggde kyrkan är sedan länge borta, men deras skapelse står kvar. De skänkte oss det vackraste de kunde åstadkomma. De skänkte oss sin skaparkraft, sin genialitet, sin tro. Nu brann stora delar av kyrkan ned, inte allt, inte tornen, inte strukturen, tack gode Gud för det. Men att se Notre Dame brinna blev en påminnelse om att allt kan förstöras, att allt vi älskar måste vårdas och bevaras, att vi inte får kasta bort vad andra människor har gjort för oss, att vi aldrig får ta vår existens och vår kulturella rikedom för självklar och att vi är fullständigt galna om vi tror att historia, kultur och identitet inte spelar någon roll i våra liv. Läs mer

Richard Sörman: Kvinnlig galenskap 1. Kontrollbehov och gränslösa ambitioner

Richard Sörman

Att ett företrädesvis manlig sätt att förhålla sig till verkligheten kan drivas för långt och bli ren galenskap finns det gott om historiska bevis för. Men är det inte dags att också börja tala om kvinnlig galenskap? Är det inte uppenbart att vår tids besatthet av kontroll och meta-verksamhet i arbetslivet hänger ihop med kvinnornas inträde i detsamma? Måste verkligen alla göra likadant? Blir det inte bra ändå?

När jag skrev in mig som doktorand i Uppsala 1992 var universitetet fortfarande en värld för män. 23 år senare, 2015, när jag som docent sa upp mig från min tjänst som lektor vid Göteborgs universitet och hoppade av min akademiska karriär hade universitetet blivit något helt annat. Nu var det kvinnliga värden som gällde. Somligt hade förändrats till det bättre, men en del också till det sämre. Läs mer

Richard Sörman: Varför jag skrev om svenska mäns våld mot kvinnor

Richard Sörman

Jag skrev nyligen ett inlägg här på Det Goda Samhället om svenska mäns våld mot kvinnor.

Texten väckte en viss förundran. Har Sörman blivit vänster-pk-ist? Varför talar han om ”svenska mäns våld mot kvinnor” när även kvinnor slår sina män (dessutom finns den psykiska misshandeln) och när problemet med mäns våld i nära relationer antagligen är större inom etniska grupper där kvinnan har lägre status än i den svenska? Har Det Goda Samhället sällat sig till flocken och börjat jaga vita heteromän? Läs mer

Mohamed Omar: Våra nya gudar bär trikåer, eller?

Mohamed Omar

I år släpps det fler superhjältefilmer än det gjort något annat år i historien. Förra året, 2018, kom sex superhjältefilmer, 2019 blir det nästan det dubbla, elva filmer. Vilken roll fyller dessa figurer i våra liv? Enligt en bok som kom 2007 så är superhjältarna våra nya gudar i trikåer. Boken heter Our Gods Wear Spandex: The Secret History of Comic Book Heroes och är skriven av Christopher Knowles.

Boken är okej som ett stycke serietidningshistoria, men lever inte upp till sina anspråk. Boken utger sig i undertiteln för att avslöja någon slags hemlig historia. Läs mer

Richard Sörman: Kampen om tanken är kampen om det självklara

Richard Sörman

Vissa begrepp i den politiska debatten har inte behövt förklaras eller motiveras. Deras egenvärde har framställts som självklart. Det har räckt att hänvisa till ”öppenhet” eller ”mångfald” som det i äldre tider räckte att hänvisa till Guds ordning eller nationens intresse. Den social-liberala hegemonin måste nu utmanas om det självklara och moraliskt obestridliga.

Det pågår en ideologisk kamp i Sverige och i Västvärlden i stort. En lång period av liberal hegemoni över tänkandet verkar gå mot sitt slut. Åtminstone har ett ifrågasättande kommit igång av de liberala, eller progressiva tankarnas tidigare så självklara företräde. Läs mer

Gästskribent Paula Ternström: Verkligheten imiterar dikten när Tennessee Williams iscensätter hur flocken kräver sina offer

Paula Ternström

Det Goda Samhället fortsätter granska svensk samtida teater. Skådespelerskan Paula Ternström har sett tre pjäser av Tennessee Williams och slås av författarens aktualitet. Williams gestaltar hur flocken obönhörligt kräver sina offer när gränserna för det tillåtna överskrids. Kusligt nog iscensätter verkligheten samma drama.

Jag har sett tre aktuella uppsättningar i Stockholm av Tennesse Williams, en av USA:s mest betydelsefulla dramatiker under 1900-talet. ”Glasmenageriet” på Fria Teatern, ”Orfeus stiger ned” på Dramatens Elverket och ”Linje Lusta” på Dramatens lilla scen. Läs mer