Mohamed Omar: Tonårsfilmer från 80-talet: High School U.S.A.

Mohamed Omar

Det här filmen innehåller en av Michael J. Fox mindre kända roller. Han spelar den busige high school-eleven Jay-Jay Mannings. High School U.S.A. producerades av tv-bolaget NBC och släpptes 1983. Förutom Fox, känd från Family Ties (1982-89), så medverkar flera skådespelare från tidens populära sitcoms. Todd Bridges och Dana Plato var med i Diff’rent Strokes (1978-86) och Nancy McKeon i The Facts of Life (1979-88).

Filmen utspelar sig på Excelsior High School i Kalifornien. Jay-Jay Mannings fattar tycke för Beth Franklin (Nancy McKeon), som tyvärr är ihop med skolans kung Beau Middleton. Han är rik och arrogant, ledare för skolans fotbollskillar och kör runt i en svindyr cabriolet. Han representerar preppy-typen och ser ut som en ung John F. Kennedy. Läs mer

Gästskribent Arvid Nikolausson: Svensk renässans: Nation och kultur ger gemenskap och sammanhållning

Arvid Nikolausson

Arvid Nikolausson, 25 år, från Alvesta skriver att det mångkulturella experimentet är dömt att misslyckas. Vi människor söker oss nämligen till dem vi känner en naturlig samhörighet med. Om vi inte känner igen oss i varandra blir det svårare att upprätthålla tillit och samverkan. Svensk identitet och kultur utgör en utmärkt grund för naturliga kopplingar mellan människor, men också till historia och framtid. Unga svenskar måste våga ifrågasätta vänsterns stigmatisering av konservatism och nationalism.

Under de senaste decennierna har trygghet och gemenskap fått stryka ordentligt på foten i Sverige. Vi har istället tvångsintegrerats in i ett samhälle många vare sig bett om eller känner någon entusiasm inför, ett samhälle som inte vilar på en kulturell men på en global gemenskap där nationer, kulturer, och värderingar är mer eller mindre universella. Läs mer

Richard Sörman: Forskarsamhället kommer oundvikligen drabbas av konflikter det själv har bidragit till att uppmuntra

Richard Sörman

Forskare drabbas allt oftare av hot om våld och repressalier. Fenomenet ska inte försvaras, men det kan förklaras. Det svenska forskarsamhället har nämligen inte ställt sig utanför den i vår moderna tid så framträdande ideologiska trend som säger att kamp och förändring har ett egenvärde. Orättvisor ska bekämpas, normer ska utmanas, strukturer ska krossas. Varför skulle den akademiska forskningen gå fri från konflikter den själv till viss del har underblåst?

Vetenskapsrådets nättidning om akademisk forskning, Curie, publicerad nyligen en artikel om de hot om våld och repressalier som forskare verksamma i Sverige numera kan utsättas för: ”Runt om i landet utsätts forskare för hot i sin vardag. Hoten kan leda till att forskare känner sig otrygga på arbetsplatsen, inte vågar forska inom vissa områden eller blir försiktigare med vad de publicerar.”
Läs mer

Richard Sörman: Vårt behov av lagar och regler avslöjar vår brist på tillit och gemenskap

Richard Sörman

Vi har en övertro i Sverige på lagar och kontrakt. Allt vi gör ska stipuleras och regleras. Det gäller alltifrån regler i skolan till normer och värderingar i samhället. Vår tids kontraktsteoretiker tror till och med att vi ska kunna hantera vilka kulturkrockar som helst så länge vi alla lever under samma lagar. Men är det inte så att vår besatthet av lagar och regler egentligen mest avslöjar vår brist på tillit och gemenskap?

Jag har en bekant som jobbar på ett HVB-hem, det vill säga på ett institutionsboende för ungdomar med sociala problem. Läs mer

Jan-Olof Sandgren: Apguden i TV-rutan

Jan-Olof Sandgren

Richard Sörman efterlyste här på DGS fler äventyrsfilmer på temat svensk historia. De kunde exempelvis handla om Gustav Vasa, Dackefejden, Vikingatiden eller varför inte om något ur den nordiska mytologin? Ett land där förutsättningarna är lite annorlunda än i Sverige är Indien och ett intressant exempel är TV-serien ”Ramayana”.

För det första är Indien ett stort filmland. Antalet producerade titlar toppar faktiskt världsstatistiken, även om inte så många av dem når svenska biografer. Indier älskar dramakomedier. Gärna kryddade med kärlekstrubbel, sång och dansnummer och en romantisk slutscen i något schweiziskt alplandskap. Det där alplandskapet kan ju verka malplacerat, men då ska man komma ihåg att film är verklighetsflykt. När en svensk fabriksarbetare en kall vinterdag sluter ögonen och drömmer sig bort, kanske han hamnar på en Söderhavsö. Läs mer

Gästskribent Paula Ternström: Inga bidrag till religiöst och etniskt definierade organisationer!

Paula Ternström

Paula Ternström, som sitter som ersättare för Liberalerna i Region Stockholms kulturnämnd, ifrågasätter rimligheten i att svenska skattepengar går till organisationer som främjar särart och segregation. I två års tid försökte hon göra ett studiebesök hos SMFR (Svenska muslimer för fred och rättvisa) för att få se hur de pengar de fick användes, men några företrädare för SMFR var aldrig anträffbara. 1970-talets ”minoritetspolitik” är ohållbar i 2019 års Sverige.

Upphör med bidragsfinansieringen av etniska och religiösa organisationer! Genom att ösa skattepengar över religiösa samfund uppmuntras invandrade grupper att utmana våra gemensamma normer. Vi ska helga den grundlagsfästa föreningsfriheten, men religiösa organisationer borde kunna finansiera sin verksamhet med medlemsavgifter. Läs mer

Mohamed Omar: Tonårsfilmer från 80-talet: Risky Business

Mohamed Omar

Eftersom den går en våg av 80-talsnostalgi genom populärkulturen just nu, Netflix framgångsrika teveserie Stranger Things är ett exempel på detta, har jag bestämt att i en artikelserie gå tillbaka till tonårsfilmerna från perioden. Tidigare i artikelserien har jag skrivit om filmerna Fast Times at Ridgemont High (1982), E. T. The Extra-Terrestrial (1982) och Tex (1982). I denna fjärde del kommenterar jag Risky Business, på svenska Föräldrafritt, från 1983.

Det är inte så att jag tycker allt var fantastiskt på 80-talet, flera av de filmer jag tittat på är så usla att jag inte kan tänka på dem utan att må illa. Det här handlar om att undersöka hur västvärldens ledande nation, USA, såg ut då i jämförelse med nu. Jag är också intresserad av hur underhållningsindustrin både speglar, och påverkar, hur vi tänker. Läs mer

Gästskribent Michael Diamant: Svensk renässans: Med en svensk arkitektur kommer människor identifiera sig med svensk kultur

Michael Diamant

Michael Diamant skriver att en svensk renässans bör inbegripa en renässans för en vacker svensk arkitektur. Om vi överger modernism och postmodernism och bygger vackra miljöer i svensk tradition kommer båda nya och gamla svenskar lättare identifiera sig med svensk kultur. Asociala beteenden motverkas också om människor slipper bo i själlösa miljöer. Vägen framåt går via en renässans för det som varit.

Att svensk samtid och framtid har många utmaningar är bekant för de flesta. Den enskilt viktigaste frågan är hur ett Sverige bestående av allt mer disparata etniska grupper ska kunna hålla ihop på ett sätt som bidrar till en positiv samhällsutveckling. På sikt består rimligtvis den enda lösningen på problemet i en ökad identifikation med Sverige och svensk kultur. Läs mer

Richard Sörman: Filmen om Hasse och Tage gestaltar drömmen om ett homogent Sverige

Richard Sörman

Richard Sörman har sett Jane Magnussons nya dokumentärfilm om Hasse och Tage (Hasse & Tage – En kärlekshistoria, dokumentär, 1,45 min.). Allt som handlar om de båda komikernas liv och karriär är intressant och gripande. Men filmen är också politisk. Den ger en idealiserad bild av ett homogent folkhem där människor höll ihop och alla skrattade åt samma skämt. De nutida komiker och kulturpersonligheter som framträder i filmen ger den en klar vänstervinkel. Effekten av folkhemsnostalgin blir ändå märklig: hade vi ett bättre Sverige när alla var likadana?

När jag går ut från biografen efter att ha sett Jane Magnussons film om Hasse och Tage frågar jag den 17-åriga dottern vad hon tyckte om filmen. Jodå. Den var intressant och bra, men det blir lite ”störigt” med all denna nostalgi: Var allting verkligen så mycket bättre förr? Läs mer

Anders Leion: Rocky och The Wire

Anders Leion

Jag tyckte mycket om Martin Kellermans Rocky. (Det var jag ju inte ensam om.) Hans skarpögda skildringar av vardagen belyste ofta bortglömda vrår i verkligheten. I andra fall bekräftade han ens egna upplevelser.

En gång handlade det om att bli senil – kanske. Rocky sitter på sängkanten och delger råttan, tror jag det var, sin nya insikt. Han har klurat ut hur han skall få en angenäm ålderdom även om han kommer att bli senil. ”Jag kommer att ha ett kit under sängen, förstår du. Läs mer

Mohamed Omar: True Detective och de onda, vita sydstatarna

Mohamed Omar

Under rollspelens guldålder på 1980-talet spelade jag någon gång Call of Cthulhu, ett rollspel som bygger på Lovecrafts berättelser. Den amerikanske författaren Howard Philips Lovecraft (1890-1937) har beskrivits som en av 1900-talets mest inflytelserika inom skräck- och science fictionlitteraturen. Under sin livstid var han dock ganska obskyr – Lovecraft skrev under 1920- och 30-talet noveller för diverse billiga publikationer med äventyrs- och fantasyinriktning, så kallad ”pulp fiction”, som Weird Tales och Amazing Stories. Tidskrifterna kallades ”pulp magazines” efter det dåliga papper som de var tryckta på. Lovecraft är ständigt aktuell och hans popularitet tycks bara öka. Läs mer

Richard Sörman: Svensk renässans: Det är dags att vår svenska historia blir film

Richard Sörman

Har någon sett filmen om Gustav Vasa? Eller äventyrsfilmen om Karl XII? Har någon sett TV-serien om den svenska stormaktstiden? Vikingatiden? Medeltiden? Stockholms blodbad? Brandskattningen av Visby? Dackefejden? Förlusten av Finland? Inte det? Det är inte så konstigt. De här filmerna eller TV-serierna finns inte. Visst är det märkligt att svenska manusförfattare och filmproducenter totalt ignorerat vår svenska historia? Kom igen nu alla filmentreprenörer! Tiden är kommen. Gör storverk av vår svenska historia! Läs mer

Gästskribent Mira Aksoy: Svensk renässans: I ett Sverige med självrespekt bör vi klä oss med stil

Mira Aksoy

Det Goda Samhället inleder sin artikelserie om en förhoppningsvis kommande svensk renässans med en text av Mira Aksoy om kläder och stil. Äldre tiders fattiga människor på den svenska landsbygden var ofta stiligare klädda än vad många välbemedlade människor är i Sverige 2019. Obryddheten, likgiltigheten, bristen på stolthet syns inte bara i vår politik men också i hur vi klär oss. En ny svensk självmedvetenhet bör innefatta en renässans för en stilfullare klädsel. Det spelar roll hur vi ser ut. Läs mer

Richard Sörman: Vi behöver en svensk renässans

Richard Sörman

Ska svensk kultur bli en kultur bland många andra i ett mångkulturellt ”Sverige”? Inte om undertecknad får bestämma i alla fall. Här det motstånd som gäller. Varje meddelande om att motståndet ska upphöra är falskt. Vi behöver visa oss själva och våra ungdomar att vi inte står nakna och blottställda i ett tomt universum: Vi har en kultur att falla tillbaka på, vi har en tradition, en historia, en gemenskap, en självmedvetenhet. Under hösten kommer Det Goda Samhället publicera en rad artiklar om svensk kultur som tillsammans ska utgöra en litet, men förhoppningsvis inte helt betydelselöst bidrag i kampen för att premiera en svensk renässans. Vi behöver en svensk renässans. En sådan kan mycket väl komma, men vi behöver hjälpa den lite på traven. Läs mer

Richard Sörman: Vi behöver en ny integritet

Richard Sörman

Ibland räcker det långt med integritet. Den som har självkänsla och klarar av att sätta gränser utsätter inte sig själv för onödiga förödmjukelser. Fördelen med integritet är också att man klarar av att ta kritik. Det är väl inget konstigt att andra inte håller med? De tycker vad de vill, men jag tycker också vad jag vill. Opinionsbildare till höger borde verkligen odla sin integritet. Äg era åsikter så blir allt mycket enklare! Sverige som land skulle också behöva en ny integritet. Vilken enda orsak i hela himmelriket fanns det att försätta oss i den situation vi nu hamnat i när det gäller immigrationen och dess följder?
Läs mer

Richard Sörman: En politisk rörelse måste också verka socialt och kulturellt

Richard Sörman

Många människor nås aldrig av intellektuella argument. De är helt enkelt inte intresserade av politik och ideologi. Därför måste en politisk rörelse agera även socialt och kulturellt. I Sverige har vi slagit sönder familjebanden och vi är på väg att slå sänder välfärdsstaten som skulle träda i deras ställe. Vi har också gjort allt vi kan för att ta ifrån en hel ungdomsgeneration dess nationella identitet och naturliga könsroller. Det finns mycket att göra för den som känner sig hugad. Har du idéer? Hör av dig till Det Goda Samhället!
Läs mer

Bitte Assarmo: Trumpna Donald ska lära förskolebarnen rätt värdegrund

Bitte Assarmo

Bitte Assarmo

Eftersom läsningen stadigt minskar bland barn och unga så känna det extra varmt inombords att veta att Statens kulturråd griper in och bidrar till att entusiasmera och inspirera. Via bokgåvor till förskolan sörjer det skattefinansierade rådet för att våra småttingar redan i tidig ålder introduceras till objektiv och opartisk kvalitetslitteratur av klassiskt föredömligt svenskt snitt. Vad sägs till exempel om en barnbok med titeln Bosse och Bella och trumpna Donald? Läs mer

Mohamed Omar: Ensamheten i rymden

Mohamed Omar

NASA ska skicka iväg en rymdsond till Jupiters måne Europa – förmodligen år 2025. Månen upptäcktes av den italienske astronomen Galileo Galilei (1564–1642) på 1600-talet. Den är täckt av kilometerdjup is och man tror att det under istäcket skulle kunna finnas ett flytande hav – ett hav som kan innehålla liv.

Femtio år efter månlandningen fortsätter människan att utforska rymden. Det finns en tanke inom sufismen att Gud att var ensam och längtade efter att bli känd, därför skapade han människan. Läs mer

Richard Sörman: Historien väntar på en revolt

Richard Sörman

Historien väntar på hjältemodiga uppror. Passiv underdånighet ger inga poäng när det förflutna summeras. Svensk ungdom har ett uppror att göra mot vad den själv borde uppfatta som passiviserande och fördummande indoktrinering. Rimligtvis bör ett sådant uppror komma. Alla kommer inte delta, men tillräckligt många. Under tiden kan vi alla göra aktivt motstånd i vardagen. Vi måste börja stå upp för oss själva och vägra delta i ett politiskt projekt vi inte tror på.

Varje generation har sin egen strid att utkämpa. Kanske har detta inte gällt vår svenska efterkrigsgeneration, men nu är verkar det vara dags igen. Förhoppningsvis behöver det inte bli en strid mot en militär fiende, men däremot en strid mot en mentalitet, mot en mental konsensus, mot en ideologi som förenklar och fördummar. Läs mer

Mohamed Omar: Perfekt storm – en roman om Sverige efter det islamistiska maktövertagandet

Mohamed Omar

Framtidsskildringar använder sällan möjligheten att diskutera två av vår tids stora problem i västvärlden: massinvandringen och islamiseringen. När man tittar populära filmer, romaner och teveserier inom science fiction-genren är det som att dessa problem inte existerar. Miljökriser, pandemier och kärnvapenkrig är populärare.

För ett tag sedan skrev jag till exempel om den danska teveserien The Rain på Netflix. Den handlar om ett gäng ungdomar som försöker överleva i Danmark efter katastrofen. Men inte ord om islam eller mångkulturella konflikter, vilket inte känns trovärdigt. Det är synd att den här genren inte utnyttjar sin potential. Läs mer

Mohamed Omar: Så går indoktrineringen till

Mohamed Omar

Om du ska få någon att gilla en ny idé, en idé som personen kanske till och med är skeptisk till, så kan det bli lättare om du kopplar idén till något som personen redan känner till och gillar. Det här är inte alls konstigt. Och det är så vänstern, de progressiva eller de politiskt korrekta gör. I stället för att hitta på helt nya saker, så stoppar de in sina idéer i saker som redan är bekanta och omtyckta. Det handlar om att hälla nytt vin i gamla läglar, som när en omtyckt filmfigur ändrar hudfärg från vit till svart. Läs mer

Richard Sörman: Konservatismen rymmer både kärlek och acceptans

Richard Sörman

Till skillnad från vad vänstern tycks tro finns det gott om plats i konservatismen för klassisk humanism. Man kan nämligen vara konservativ av kärlek och acceptans. Vänstern förlåter oss inte våra synder utan kräver rättning och perfektion. Konservatismen har lättare att överse med vår ofullkomlighet och låter oss vara både egoistiska och trångsynta. Dessutom är det uppenbart att konservativa och nationalistiska människor ofta hyser ett starkt intresse för andra länder och andra kulturer. Vilka är det egentligen som ”gillar olika”?
Läs mer

Mohamed Omar: Tonårsfilmer från 80-talet: Tex – när vita killar kunde hoppa

Mohamed Omar

Just nu går det en våg av 80-talsnostalgi genom populärkulturen. Det är därför jag vill titta närmare på tonårsfilmer från perioden i den här artikelserien. Nostalgivågor är inget nytt för vår tid. På 80-talet, som man nu längtansfullt blickar tillbaka på, så var 50-talet inne. Då hade nämligen fyrtiotalisterna nått medelåldern och fått egna barn. De ville köpa prylar, se filmer och lyssna på musik från sina uppväxtår.

Som jag argumenterat för i en tidigare artikel, så kan nostalgin ha en politisk dimension. Den kan vara omedveten för kulturskaparen själv så att en på ytan ”progressiv” person kan skapa kultur som är ”reaktionär” eftersom den idealiserar en svunnen tid. Läs mer

Richard Sörman: Ska vi verkligen inte unna oss några privilegier?

Richard Sörman

Vänstern säger att människor blir konservativa för att slå vakt om sina privilegier. Det kanske ligger något i det. Men vad gör det i så fall? Anledningen till att människor blir konservativa idag är knappast att de vill återupprätta 1800-talets privilegiesamhälle. Däremot vill de slå vakt om det rimliga privilegiet att få vara sig själva och känna sig hemma i sitt eget land.

Så här brukar det låta: Konservatismen är de priviligierades ideologi! Det är de besuttnas ideologi, de framgångsrikas, de mäktigas ideologi! Läs mer

Mohamed Omar: Gangsterrappen från USA och värstingarna i de svenska förorterna

Mohamed Omar

En gruppvåldtäkt ägde rum i Hässelby natten mot torsdagen den 8 augusti. Enligt uppgifter till Aftonbladet är flickan under 18 år. Polisen har gripit en en profilerad rappare. Även en kvinna är gripen. Hon ska ha försatt offret i ett hjälplöst tillstånd genom att hälla i henne alkohol och sedan uppmanat männen att våldta henne.

En rapartist är alltså gripen. Detta kort efter att den amerikanske rapparen Asap Rocky häktats för misshandel i Stockholm. Jag har inte läst på om fallet Asap Rocky och vet inte exakt vad som hänt. Men det här är i alla fall två händelser som ger skäl att funderar över kopplingen mellan en viss sorts rap och kriminalitet. Läs mer

Richard Sörman: Helhetsbild (5): Varför de intellektuella lyckas förbigå det uppenbara

Richard Sörman

En sista gång ska jag försöka fånga ett allmängiltigt fenomen som sätter sin prägel på vår samtid och vår samtida debatt kring immigration och nationalism. Jag började med vår oförmåga att hantera abstrakta problem som kategoriseringar och kvantitet. Sedan kom jag in på det sociologiska, det religiösa och senast på betydelsen av kvinnornas nya framträdande roll i samhället. Jag vill till sist säga något om de intellektuellas roll, och jag tänker då speciellt på deras oförmåga, eller ovilja, att tala om sammanhang de inte vill veta av. När diskussionen ska vara abstrakt och allmängiltig försvinner nämligen lämpligt nog en mängd omständigheter som inte passar in i teorin. Sociologen Pierre Bourdieu talade här om det ”skolastiska perspektivet”.
Läs mer

Mohamed Omar: Tonårsfilmer från 80-talet: E. T. The Extra-Terrestrial

Mohamed Omar

Nu har vi kommit till den andra artikeln i min serie om tonårsfilmer från 80-talet. Men är E.T. verkligen en tonårsfilm? Nja, den är nog mest en familjefilm, men passar även ungdomar i de yngre tonåren. Jag minns inte hur gammal jag själv var när jag såg den första gången – jag såg den flera gånger under min barndom, både på teve och på VHS-band.

Huvudpersonen Elliot är en tioårig kille, men han har en storebror, Michael, som är tonåring och går på high school. Läs mer

Mohamed Omar: Tonårsfilmer från 80-talet: Fast Times at Ridgemont High

Mohamed Omar

Idag inleder jag en artikelserie om tonårsfilmer från 80-talet. En våg av åttiotalsnostalgi går just nu genom populärkulturen med Netiflix teveserie Stranger Things som det mest framgångsrika exemplet. Teveserien är full av referenser till filmer från tiden.

En av de unga killarna i Stranger Things, Dustin, har i säsong tre varit på ett sommarläger och träffat en tjej som han beskriver som ”hetare än Phoebe Cates”. Hans kompisar tror att han hittat på henne, någon så perfekt tjej kan ju inte finnas på riktigt. Läs mer

Richard Sörman: Helhetsbild (4): Det mest förbjudna

Richard Sörman

Vad har hänt med Sverige? Hur är det möjligt att vi sätter vårt eget lands väl och ve på spel i ett utsiktslöst försök att skapa ett idealsamhälle i miniatyr för jordens alla folk? Var kommer all dårskap från? Kanske måste vi våga oss längst ut i de mörka tassemarkerna och tänka det mest förbjudna? Att det handlar om att svenska män varit så urbota korkade att de låtit hysteriska ”kärringar” ta över ruljangsen.

Jag tillåter mig att spekulera. Jag har inga bevis för någonting. Jag går på misstankar och intuition. Förakt och nedlåtenhet är välkommet. Det är bara att köra på. Jag tänker i alla fall säga vad jag vet att många tänker och andra kanske bara anar, men inte riktigt vågar formulera, ens för sig själva. Läs mer

Mohamed Omar: Tintin 90 år – en europeisk äventyrare

Mohamed Omar

I år fyller journalisten och äventyraren Tintin 90 år. År 1929 gav sig ut på sin allra första reportageresa till Sovjetunionen. Många resor följde. Det sista fullbordade seriealbumet, Tintin hos gerillan, utspelas i det fiktiva landet San Theodoros Sydamerika.

Det har gått fyrtio år sedan Tintin hos gerillan kom ut 1976, men inget tyder på att den belgiske hjältens popularitet håller på att minska. Efter den jihadistiska terrorattacken mot Bryssel den 22 mars 2016 blev det populärt att dela bilder av en ledsen Tintin i sociala medier. Tintin skapades ju av den belgiske tecknaren Georges Remi (1907-1983), mera känd som Hergé, och har blivit en symbol för landet, särskilt huvudstaden. När Belgien är i sorg gråter Tintin. Läs mer