OPINION Ju mer jag misslyckas med att förstå ”det svenska tillståndet”, desto enklare och mer självklart framstår allt.

Själva grunden för det svenska tillståndet är det faktum att landets ledande politiker har kapat trossarna till sina respektive avdelningar av det civila samhället och nu är mer lika varandra än någon av dem liknar de grupper de en gång representerade. Till exempel känner en vanlig gråsosse inte igen sig i s-partiet. Ej heller ser en vanlig småborgerlig småföretagare m-partiet som sitt särskilda ombud.

OPINION ”Blattarna som byggde Sverige” heter TV4:s nya satsning, med Leif GW Persson som berättare och, sannolikt, någon form av garant för att programmet ska locka en bred och läraktig publik. Och titeln är förstås tänkt att göra klart för die dumme schwennebananen att Sverige som vi känner det aldrig hade kunnat byggas utan dessa arbetskraftsinvandrare.

OPINION Svenskfientligheten har blivit något man pratar om. Det är svårt att blunda för fenomenet när ett videoklipp som visar hur en svenskbakgrundartjej blir misshandlad av ”invandrarbakgrundare” blir viralt på nätet. En av ”invandrarbakgrundarna” skriker ”Döda henne, wallah”.

”Wallah” är arabiska och betyder ”vid Gud”. Personen som gör yttrandet använder det som ett förstärkningsord för att visa att man faktiskt, verkligen, ska döda henne. Hon lever dock. Eder är inte dyra i den arabiska kulturen. Inte enligt min erfarenhet, åtminstone. Jag vet inte hur många gånger jag hört arabisktalande unga män säga ”Wallah, jag ska knulla din mamma” utan att omsätta sina hot i handling.

KULTUR Kulturmänniskor brukar skilja på tendentiösa och seriösa konstverk. Tendentiösa konstverk är sådana som indelar allt i ett tydligt bra och ett tydligt dåligt. Seriösa betyder att man inte vet så säkert och där det kan finnas fog för både den ena och den andra bedömningen. Exempelvis är reklam och propaganda tendentiöst.

Så eftersom jag inte vill bli betraktad som tendentiös tänkte jag att jag skulle skriva en seriös tragedi om Sverige. En tragedi är en berättelse som visar hur just det goda som inspirerar en person eller ett folk eller vem som helst förvandlas – ofta av ödet – till ett ont som till slut tar kål på bäraren av detta goda.

OPINION Som Anna Dahlberg i Expressen har konstaterat finns det redan planer på att bygga inhägnade bostadsområden i landet, för att de boende därigenom skall skyddas. Detta är något som tidigare kraftfullt fördömts som socialt ansvarslöst: Hur skulle landet komma att se ut om alla bara tänkte på sig själva? Dessa invändningar verkar inte längre komma med automatik.

Förklaringen till denna tystnad och därmed eftergift från de socialt medkännande och ansvarstagande, det vill säga från PK-eliten, är inte svår att finna. Också de, deras makar, deras barn och barnbarn hotas nu av att bli klubbade, stuckna, sprängda och skjutna. En viss eftertanke verkar ha spritt sig i dessa kretsar. Och som Anna Dahlberg konstaterar, fler och fler inhägnade områden kommer att byggas. Detta är alltså förståeligt – men dumt.

OPINION Nu vill regeringen ta ”hårdare tag” mot kränkande innehåll i sociala medier. Genom att företagen görs ansvariga för vad användarna skriver på sin sociala medier-konton kommer de att tvingas ta bort olagligt material. Regeringen vill helt enkelt kontrollera vad vi skriver på Facebook, Twitter och andra plattformar på internet och förbjuda sådant som de anser vara ”skadligt material”.

Det är ett högst oroväckande förslag, eftersom begreppet är synnerligen vagt och därmed ger utrymme för godtyckliga tolkningar. Och dessa tolkningar ska naturligtvis göras av regeringens, för ändamålet utsedda, ”experter” och av regeringens godmodiga samarbetspartners inom medierna.

KULTUR Den femte Indiana Jones-filmen kommer att börja spelas in i slutet av sommaren, avslöjade Harrison Ford under ett besök i Ellen DeGeneres pratshow. ”Det kommer att bli roligt. Jag ser fram emot det”, sa han. Turerna kring den femte filmen om arkeologen och äventyraren Indiana Jones har varit många och långa. För två år sedan spekulerades det i om hjälten skulle bli kvinna. I en intervju med tidningen The Sun hade regissören Steven Spielberg sagt att det är dags för förändring: ”Vi skulle behöva ändra namn från Jones till Joan. Det skulle inte vara någonting fel med det”.

OPINION Ofta tycker jag att samhällsdebatten bara handlar om träden, inte skogen. Samtiden har så skarpa ögon att den inte tycks kunna zooma ut. Ett typexempel är när jordklotets mest hyllade direktörer i de största kapitalistiska företagen sitter i Davos och gottar sig åt att bli utskällda av Greta Thunberg som vill upphäva kapitalismen för att få stopp på utsläppen av koldioxid.

OPINION Nu sprids nyheten att slöjförbudet i Skurup fått motsatt effekt. Jag var skeptisk till en början. Det kan vara en pk-istisk psyop*, tänkte jag, i syfte att demoralisera sverigevänner.

Budskapet: allt motstånd är lönlöst, islamiseringen kommer att fortsätta.

Jag noterar att vänstertwittraren Eric Rosén, tidigare chefredaktör för Politism, delar denna nyhet. På något vänster ser han det kanske som en seger för de ”progressiva”.

OPINION Vill man ranka politiska skandaler enligt en tregradig skala, skulle det kunna se ut så här:

Mindre skandaler, toppar löpsedlarna en vecka och dröjer sig kvar i allmänhetens medvetande en månad, för att sedan klinga av. Till exempel när Anders Borg visar snoppen på en skärgårdsfest eller när Sverige betalar ut sjukpenning till Iraks försvarsminister.

 

KULTUR Det är plågsamt att behöva erkänna det eftersom det säkert får mig att framstå som en lågpannad ointellektuell typ men jag har upptäckt att jag inte gillar att gå på teatern, framför allt inte på teatrar som kulturintresserade medborgare sätter högt och skattebetalarna subventionerar med tusentals kronor per besökare, till exempel Dramaten i Stockholm. De senaste gångerna frugan och jag varit där har vi av ren leda avvikit i pausen. Hade jag fått bestämma hade vi smitit redan under första halvlek men frugan anser att deserteringar inte ska förvandlas till demonstrationer utan skötas snyggt och väluppfostrat så att inget märks.

OPINION Det här låter kanske för politiskt korrekt för att vara korrekt. Men sedan 2009 har de romersk-katolska biskoparna i Minnesota i USA bestämt att trettondag jul eller epifania ska kallas ”invandringssöndagen”. De vill att den gamla högtiden ska göras till en hyllning till invandringen.

Men inte alla präster är lika politiskt korrekta. På denna invandringssöndag i år hölls en icke-pk-predikan av fader Nick VanDenBroeke. Han sa att alla invandrare inte bör behandlas lika. Islam är ett hot mot Amerika och mot kristendomen, därför bör muslimsk invandring begränsas. Predikanten menade att den goda gärningen att ge skydd åt flyktingar måste vägas mot den kristnes plikt att skydda sitt samhälle mot islamisering:

KULTUR Superman eller på svenska Stålmannen, skapad av Jerry Siegel och Joe Shuster 1938, är inte längre någon helylle-pojkscout i trikåer utan en farlig tuffing i jeans och t-shirt som kör motorcykel. Den röda manteln har han kastat.

Serieförlaget DC Comics bestämde sig för att starta om Stålmannen, något man gjort flera gånger tidigare för att förnya intresset, och gav jobbet till manusförfattaren Brian Michael Bendis. Det första numret av Bendis The Man of Steel kom ut i maj 2018.

OPINION “Brukar ni fråga era elever vad de vill bli kallade?”

Föreläsaren tittar uppfordrande på oss. Hon går igenom diskrimineringsgrunderna och har kommit fram till könsöverskridande identitet.

Det blir knäpptyst i rummet, uppenbarligen är det inte så vanligt att någon lärare ställer den frågan till sina elever. Så nu får vi skämmas! Föreläsaren förklarar att det finns elever som kanske inte alls vill att vi använder det namn som står på klasslistan med tillhörande pronomen. Detta är något vi som lärare måste tänka på. Hon fortsätter tala om att vi måste respektera allas olikheter och allas lika värde.

OPINION En glad Katrin Sternfeldt Jammeh, kommunstyrelsens ordförande, meddelade på måndagskvällen (17/2) att hon i år ska ge mer bidrag till muslimernas eid-festival i Malmö.

Ett Malmö som går back, som är beroende av bidrag från andra kommuner, har tydligen råd med detta. Men syftet är väl så gott. Sternfeldt Jammeh menar att bidragen till muslimernas fest kommer att gynna ett ”öppet och välkomnande Malmö”.

OPINION Pedofila övergrepp inom katolska kyrkan förklaras ofta med att präster lever i celibat, vilket leder till sexuell frustration och kanske också en infantil sexualitet. Enligt samma logik kan många övergrepp i muslimska länder kopplas till att unga män inte får röra kvinnor och därför passar på att ”roa sig” med pojkar.

Pedofila tendenser inom vänstern (som jag skrivit om här och som Mattias Karlsson grundligt utreder här) är lite svårare att förklara. Från min tid som vänsteraktivist på 70- och 80-talet kan jag inte minnas särskilt många restriktioner när det gäller sex mellan vuxna. Tvärtom var toleransen påfallande hög. Det gränsöverskridande intresse för barns kön och sexualitet – som bland annat tog sig uttryck i en rad pedagogiska ”experiment” under 60-talet, och genomsyrade det tyska miljöpartiet Die Grüne under 80-talet – var ideologiskt motiverad.

OPINION I Sveriges kulturskatt ingår berättelserna om dårfinkarna i Södertälje, Tälje tokar kallade, som ett slags inrikes norgehistorier. Så här kunde det låta:

En vacker dag kom stadens invånare att undra varför de var så fattiga. Efter mycket funderande kom de till slutsatsen att det berodde på att de måste betala så dyrt för salt som de köpte av utlänningar.

”Varför skulle inte vi kunna så salt lika väl som de?” frågade någon. ”Då skulle pengarna stanna inom landet och vi skulle bli lika rika som vi nu är fattiga.”

Förslaget vann allmänt bifall. Man köpte en åker och några tunnor salt, som såddes ut. På hösten skördade man allt gräs som vuxit på åkern. Men hur de stackars täljeborna än slet och tröskade, kunde de inte få ett korn salt ur det.

OPINION Det är både orimligt och oanständigt att avfärda svenska medborgares kritik mot vår inrikespolitiska utveckling som rysspropaganda. När regeringens egna opinionsbildare anklagar regeringens och den dominerande politikens kritiker för att springa främmande makts ärenden tror man sig befinna sig i en kommunistisk diktatur. Det kanske är sant att det ligger i ryssarnas intresse att motsättningarna i Sverige skärps. Men då finns det anledning att själv inte så split genom att associera debatt och kritik med förräderi.

OPINION Den här texten är inte så kul men den är träaktigt nyttig. Om man vill bli bra så måste man träna. I det avseendet är det ingen skillnad mellan golfaren som står i timmar och tränar puttar på en övningsgreen, bridgespelaren som får hjälp med frågebudet fyra sang av den artificiella intelligensen på Bridge Baron och den samhällsanalytiker som vill vässa sina begrepp för att bättre förstå sig på samtiden. Det är bara gnet, gnet, gnet.

OPINION Ibland frågar folk mig om det inte är svårt att alltid hitta saker att skriva om. Svaret blir då att jo, det kan faktiskt vara rätt svårt – men inte för att det finns för lite att skriva om. Faktum är att det finns så mycket att skriva om att man inte ens vet var man ska börja när man väl slår sig ner och fattar pennan, eller rättare sagt börjar knattra på tangentbordet. Och det mesta är fullkomligt absurt.

Den senaste veckan är ett bra exempel på det. Jag talar naturligtvis om ”SAS-gate”. SAS gör en reklamfilm, folk ogillar reklamfilmen, SAS påstår att de är under attack och de stora mediehusen knyter ihop säcken genom att påstå att det är ryska trollfabriker som ligger bakom alltsammans. Och alltsammans på bara en dag eller två.

KULTUR Den 16 februari 1944 hade Bogart-filmen Passage to Marseille premiär. I filmen möter vi Humphrey Bogart i rollen som den franske journalisten Jean Matrac. Världskriget rasade ännu, utgången var inte helt given, men demokratierna hade övertaget. Matrac ansluter så småningom till de franska fria styrkorna under Charles de Gaulle.

I en bok om Humphrey Bogart, skriven av sonen Stephen Bogart, citeras den brittiske journalisten Alistair Cooke. Han beskriver Bogarts typ som motsatsen till den typ som representerar Hitlers ordning. ”Under sina ändlösa promenader över scener och genom salonger under tjugotalet”, skriver Cooke, ”hade han förmodligen ingen aning om att han med tiden skulle bli det romantiska, demokratiska svaret på Hitlers nya ordning.”

OPINION Har du tänkt på skillnaden mellan uppdragsgivare och uppdragstagare? Den förra talar om för den senare vad den förra vill ha gjort och betalar den senare när uppdraget är utfört (eller säger upp den senare om han inte lyckas göra jobbet). Håll med om att sådana kontrakt är bland de vanligaste, mest välkända och hyllade institutioner vi har i länder med fria marknader och fri arbetskraft (till skillnad från slavarbetare).

OPINION Vad som helst förutom invandringen! Det verkar vara den vänsterliberala regeringens linje. Hellre en långsökt eller en orimlig eller en bisarr förklaring än att peka på det uppenbara: invandringen. Ja, invandringen är en helig ko.

Tidigare sa statsminister Stefan Löfven att mångkriminaliteten i de mångkulturella utanförskapsområdena inte beror på invandring och mångkultur utan på socioekonomiska faktorer. Budskapet: ger vi dem bara mer bidrag så blir de svenneföraktande gängen goda medborgare.

OPINION Sverige och Europa hotas inte bara av Ryssland och ett eventuellt muslimskt europeiskt kalifat utan även av den nya stormakten Kina. Detta hot utövar Kina genom att:

– muta, påtrycka och spionera på politiker/beslutsfattare, s k ”Sharp power”,

– manipulera opinioner och stjäla intellektuell egendom, s k ”Soft power”,

– hota med militär makt som äventyrar världsfreden, s k ”Hard power”,

OPINION Det är nog bara Göran Therborn och några andra fortfarande troende marxister samt en avfälling som jag som ser poängen med att tala om klasser och sociala huvudmotsättningar. (Se exempelvis Therborns bok Kapitalet, överheten och alla vi andra som nyligen kommit ut i samarbete med tankesmedjan Katalys.) Jag börjar med en kort introduktion för att sedan komma fram till en jättesvår fråga som alla samhällstänkare borde ställa sig.

Karl Marx menade att historien drivs framåt av kampen mellan olika klasser. I nästan alla samhällen finns, menade Marx, en huvudmotsättning mellan två dominerande klasser som stod i harnesk mot varandra. Därav uppstår så småningom en urladdning varefter en ny samhällsform med andra klasser och en annan huvudmotsättning tar form. En gång stod kampen mellan feodalherrar och livegna, en annan gång, som i Frankrike, mellan å ena sidan den absoluta kungamakten och adeln, å den andra en framväxande bourgeoisie. Det slutade med en revolution som banade väg för den kapitalistiska ordningen där huvudmotsättningen står mellan kapitalister och proletärer eller arbetare.