Marknadskrafterna griper in

Patrik Engellau

Mot slutet av förra året började det komma reportage om slavhandel i Libyen. Det var svårt att av tidningsartiklar få reda på vad det handlade om eftersom skribenterna var så indignerade över hur världen hanterar svarta människor att fakta liksom inte fick plats.

Att folk faktiskt säljs på något som liknar slavmarknader förefaller ovedersägligt. CNN visade filmsnuttar som visserligen var otydliga men övertygade mig. Folk säljs.

Men redan där fick jag problem. Vem behöver slavar i Libyen (om nu slavarna inte skulle exporteras till Saudiarabien vilket verkar osannolikt)? Lokala jordbrukare, föreslås det i en artikel. Hm. Varför skulle en libysk bonde betala 400 dollar för en slav när han rimligtvis kan få hur många fria arbetare som helst som jobbar för samma svältlön som det kostar att hålla slaven vid liv? Dessutom är slavar, på goda grunder, starkt flyktbenägna. Det liksom ingår i systemet. Det måste finnas polis och rättsväsende och slaverilagar om de ska hållas kvar på arbetsplatsen. Det finns inte i Libyen. Jag fick inte ihop det.

Läs mer

Varför göra det enkla svårt?

Anders Leion

Den europiska politiken plågas av ställningstagandet gentemot invandringen. (Detta gäller förstås inte östeuropéerna. De har skjutit problemet ifrån sig genom att se till att det inte kan uppstå.)

I alla länder i väst blir politiken allt kärvare. Det blir svårare att ta sig till de länder som är invandrarnas slutmål: främst Tyskland, England, Sverige och Frankrike. Murarna blir allt högre och allt tätare. Redan detta faktum avslöjar hyckleriet. ”Vi värnar asylrätten och rörligheten mellan länder – men kom inte hit!”

Nu senaste är det Macron som sliter med problemet. Han vrider alla skruvar han kan komma åt för att göra Frankrike mindre attraktivt. Polisen, som försöker hålla dem som vill ta sig till England borta från Calais, har fått kritik för sina hårdhänta metoder. Macron reser demonstrativt till Calais och förklarar sig helt stödja polisens arbete.

Läs mer

Att positionera sig inför valet

Lennart Bengtsson

Landets politiska partier är redan febrilt i färd med att positionera sig inför valet i september. Efter ständiga dödsskjutningar och gruppvåldtäkter kan inte ens de stora dagstidningarna längre ignorera medborgarnas oro för det tilltagande våldet och annan kriminalitet. Att den omfattande migrationen har varit en bidragande faktor till oron är inte heller längre tabustämplat. Till och med finansminister Andersson tycker att migranterna borde överväga att finna lämpligare mål än Sverige för sin utvandring, se ”Integrationen fungerar inte som den ska” (DN 21/12 2017).

När Sverigedemokraterna tidigare uttalade sig kritiskt om migrationspolitiken så levererade samma finansminister rasist- eller fasciststämplar för samma uppfattning. Under galgen infinner sig som bekant omvändelsen och inte ens centerpartiet pratar längre om de 30 miljoner migranter som skall förvandla Sverige till ett stort och viktigt land, rädda den framtida ekonomin och se till att det finns tillräckligt många unga att ta hand om alla hjälpbehövande äldre.

Läs mer

En aha-upplevelse

Patrik Engellau

Ibland får jag aha-upplevelser av de mest banala observationer. Nyligen slog det mig att alla de som förfäktar åsikter som jag ogillar är statsfinansierade medan knappt någon av dem som har samma uppfattningar som jag får en spänn av det offentliga. Sedan denna vågade tes väl är framförd finns det anledning att för det första ta lite tillbaka och för det andra att förklara.

Vad jag har för åsikter tänker jag inte fördjupa mig i, men de är solitt anti-PK. Om jag är liberal, konservativ, vänster eller höger vet jag inte säkert, men jag är klart emot det politiskt korrekta och det postmodernistiska. Och för demokratin, således föreställningen att vi medborgare äger nationen och är politikernas uppdragsgivare och herrar.

Läs mer

Okej att diskriminera vitingar

Mohamed Omar

Diskriminering är inte okej har vi fått lära oss. Men det brittiska public service-företaget BBC verkar inte hålla med. Åtminstone inte när de gäller vitingar. I en ny jobbannons skriver BBC helt ogenerat att vitingar inte är välkomna:

”This traineeship is only open to candidates from a black, Asian or non-white ethnic minority background.”

Tänk om BBC hade lagt ut en annons som inte välkomnade icke-vita. Det råder dubbla måttstockar här. Det är okej att diskriminera vitingar, men inte icke-vita.

Läs mer

Gästskribent Anne-Marie Pålsson: Medborgare – en fråga om demokrati

I en nyutkommen biografi beskrivs hur Thomas Mann – en av Tysklands största kulturpersonligheter och mottagare av Nobels litteraturpris 1929 – flyr Nazityskland och hamnar i USA. Där bestämmer han sig för att ansöka om amerikanskt medborgarskap men oroar sig strax över detta beslut. Ty i USA blir man inte medborgare hur som helst. För det krävs att man klarar ett prov som mäter kunskapen om amerikansk historiska, politik och geografi med mera. Manns oro var dock onödig. För honom gick det vägen. Han klarade provet.

Detta hände för 80 år sedan men fortfarande måste den som vill bli amerikansk medborgare meritera sig för detta genom att klara ett kunskapstest. Samma tänkande återfinns i många andra länder. Bland annat i våra grannländer Danmark och Tyskland.

Läs mer

Från Aristoteles till vetenskapen och tillbaka igen

Patrik Engellau

Galileo Galilei uppfann inte teleskopet i början av 1600-talet men han utvecklade konstruktionen till den grad att han kunde studera himlavalvet och göra omvälvande upptäckter. Han konstaterade till exempel att stjärnor inte var ett slags eviga stearinljus utan himlakroppar som förintades. Han såg att det hände grejer därute.

Om det hände grejer i världsalltet, det vill säga om saker förändrades, då föll den rådande aristoteliska världsbilden samman. Aristoteles, och hans på Galilei tid dominerande kristna skolastiska efterföljare, förklarade ju att världen var skapad, klar, oföränderlig och perfekt. Hållbar, kan man säga med ett modernt uttryck. Allt var för evigheten. Det mänskliga intellektet skulle inte ägna sig åt att försöka med några förbättringar, för det fanns inget att förbättra, utan bara att genom kontemplation och tankemöda förstå hur välorganiserat allt redan var.

Läs mer

Politikens kameleonter

Jan-Olof Sandgren

Jag har åtminstone tre saker gemensamt med Lars Ohly, som nu lämnar Vänsterpartiet. Vi är födda samma vecka, ingen av oss är särskilt bra på att ragga kvinnor och vi har båda blivit besvikna på Vänsterpartiet.

Under det sena 1900-talet var det svårt att inte vara vänster. Vänstern var lite som Körsbärsdalen i Bröderna Lejonhjärta. Ren natur, frihet från kärnkraft, cykelbanor och ekologisk mat, glada barn i hemstickade vantar. Allt detta var vänster. Liksom kärlek, vänner från fattiga länder, shamanistisk regndans och österländsk mystik. Ett tag var även svensk folkmusik vänster. Jag minns band som Kebnekajse och Grus i Dojjan.

Läs mer

Lord Acton igen

Patrik Engellau

Det finns en utbredd och lättbegriplig föreställning av innebörd att svenska politiker, eller i varje fall kvaliteten på deras beslut, skulle ha blivit sämre under de senaste årtiondena. Själv tror jag att det ligger till på det viset, men tro är tro och säger inte nödvändigtvis något säkert om sakförhållandena. Däremot så kan man nog på rent logiska grunder komma fram till att en försämring av politikens kvalitet varit att vänta under perioden.

Det typiska för det framgångsrika västerlandet, eller i varje fall ett av dess typiska drag, har varit att folk enat sig kring ett antal grundläggande värderingar och institutioner, till exempel att alla förväntas komma i tid till jobbet och att det ska vara val till riksdagen vart fjärde år och att partier som inte kommer upp till fyra procents röstandel inte får mandat i parlamentet. Poängen har varit själva enigheten. Enigheten har gjort att partier som förlorat valen fått bita ihop och tåla sig i stället för att övergå till gerillakrigföring. De har kunnat göra detta med relativt jämnmod eftersom de varit säkra på ett de nya intressen som kommit till makten inte avsett att på någon avgörande punkt kränka motståndarnas kärnintressen.

Läs mer

Imamen som tänkte efter

Mohamed Omar

En ung imam i Eslöv, Samir Muric, driver en hemsida som heter ”Fråga imamen”. Han översätter svar från muslimska skriftlärde. Sidan startade 2012 och verkar inte vara så aktiv längre. Frågorna och svaren är få. Under frågan ”Är det tillåtet att ge julkort till icke-muslimer?” får man veta följande:

”Det är dock inte tillåtet för en muslim att deltaga i ett icke-muslimskt evenemang, t.ex. att ge julkort, gå på julfester och spelningar o.s.v. Anledningen till detta är att genom att delta på deras religiösa högtider och aktiviteter kommer man indirekt att godkänna deras trosuppfattningar och/eller religion.”

Läs mer

Polisen är bakbunden av media

Mohamed Omar

Statsminister Löfven utesluter inte att sätta in militär i förorterna för att stävja laglösheten. Men vad ska militären göra som inte polisen kan göra? Poliserna har vapen, men använder dem inte. De är bakbundna av vänstervriden media som alltid ser skurken som offer, den ”rasifierade” skurken alltså, och polisen som förövare.

Projektet Rättssäkert och effektivt verkställighetsarbete (REVA), som gick ut på att få ut folk från Sverige som inte hade rätt att vara här, saboterades av media. Journalisterna drevade och deras allierade, vänsterhuliganerna, skrek ”Ingen människa är illegal” på gatorna. Projektet, som påbörjades 2009, fick lägga ner 2014.

Läs mer

Varför det är mindre sannolikt att de politiska partierna förändrar något i svensk politik än att någon annan gör det

Patrik Engellau

Ibland säger jag att i valet mellan att leva av eget arbete eller av andras, allt annat lika, så väljer de flesta att leva av andras. Då är det alltid någon som blir upprörd och anklagar mig för att ha en nedlåtande människosyn. Skulle människor inte föredra att arbeta för brödfödan framför att leva på bidrag?

Inte jag i alla fall, säger jag. Mitt problem är att det kommunala försörjningsstödet inte är tillräckligt vasst. Om jag kunde få 75 000 kronor i månaden börjar försörjningsstödet bli konkurrenskraftigt. Då skulle jag nog kunna dra mig ned till soc och resonera om ett transferupplägg vad gällde ansvaret för min försörjning.

Läs mer

Gästskribent Sten Lindgren: De tycker olika men drar åt samma håll

Om det uppstår ett mässlingsutbrott på ett sjukhus i Göteborg så inleds en intensiv smittspårning. Dör fiskarna i en å så letar man efter orsaken, samma om bilarna rostar onormalt. I vårt samhälle finns det inbyggt att när problem uppstår så letar men efter förklaringar och så småningom lösningar.

När det gäller mångkulturens avigsidor så verkar dessa mekanismer vara satta ur spel, allt sopas under mattan. Polisen avstår från att ge signalement. Ingen förklarar vad som egentligen ligger bakom gängskjutningar, bilbränder, stenkastning, ”slagsmål mellan olika grupper” och annat liknande. När det gäller gängskjutningarna så handlar det sannolikt mycket om revirstrider på marknaden för narkotika. Normalt borde samhällets resurser sättas in på att kartlägga detta inklusive vilka kopplingar som finns mot försörjningsvägar och kunder. Vanliga ursprungsländer/regioner för narkotika som används i Sverige är Marocko, Latinamerika, Afghanistan och Östafrika. På köparsidan handlar det inte bara om samhällets bottenskikt utan om framgångsrika människor inom bland annat kultur, media och finans.

Läs mer

Saracenernas natt. De vita slavarna

Mohamed Omar

Det är bara vi svenskar som tittar på Kalle Anka på julafton. Men Kalle Anka som serie kanske är större i Italien än i Sverige. Där kallas han Paperino, ”den lilla ankan”, och Kajsa Anka kallas Paperina, den ”den lilla ankinnan”.

Jag har ett Kalle Anka-seriealbum hemma som innehåller ett äventyr tecknat av den italienske mästaren Marco Rota. Han förmodligen mest känd för serien Mitt liv i ett äggskal, som skildrar Kalles Ankas liv från kläckning en och framåt.

Albumet i fråga heter Kalle Anka och Orientens mystik och kom ut 1987. Det innehåller ett äventyr från 1982 som på italienska heter Paperino e la notte del saraceno, på svenska Kalle Anka och saracenernas natt.

Läs mer

Välfärdsstater

Patrik Engellau

Den 15 januari hade Financial Times en huvudledare med rubriken ”Att hålla det sista hoppet från den arabiska våren vid liv”, se ”Keeping the Arab spring’s last hope alive” 

Ledaren handlade om Tunisien och var precis så generös och vänligt förstående mot u-länder, som inte kan sköta sina ekonomier, som det fortfarande välmående västerlandet brukar vara. ”Tunisien är den enda arabiska staten som har bevarat de demokratiska framsteg som gjordes efter revolterna år 2011”, säger Financial Times. Men sedan några veckor pågår alltmer vildsinta folkliga anfall mot den tunisiska regeringen som inte verkar ha bestämt sig för om den ska sätta hårt mot hårt. Kanske börjar den snart skjuta sina medborgare. ”Risken att Tunisien avviker från sin hittills demokratiska väg är uppenbar”, fortsätter tidningen.

Läs mer

En kanske misskänd rikspolischef

Patrik Engellau

Jag är en av dem som brukar uttrycka sig kritiskt om rikspolischef Dan Eliasson. Min kritik går ut på att rikspolischefen strävar efter att Sveriges poliser ska lägga av sina gammaldags batongfasoner och i stället lära sig att lägga huvudet på sned och vara inkännande mot buset. Han försöker göra terapeuter av snutarna. I mer övergripande termer handlar det, enligt min teori, om att det välfärdsindustriella komplexet försöker erövra, kolonisera och sätta sin egen prägel på den svenska våldsapparaten, som hittills legat utanför komplexets kontroll.

Men det där är som sagt bara en teori. Den kan vara fel. Det kan hända att Dan Eliasson tvärtom är en byling av det rätta virket som bara har tänkt ett steg längre. I nedanstående fejkade intervju får du träffa denne Alternative Eliasson (AE).

Läs mer

Man kommer hit med ett mentalt bagage

Mohamed Omar

Den 6 januari i år pratade jag med Soheila Fors på min podd Antikalifen. Hon kommer från den kurdiska delen av Iran. Hon har upplevt både hedersförtryck och islamisk fundamentalism. Men hon har överlevt båda. Idag är Soheila kristen.

Redan som barn började hon tvivla på islam. Varför ska jag prata med Gud på arabiska? Hon bad men fick inget svar. Hon ropade: ”Gud, var är du?” Hennes koranlärare tände en tändsticka och sade: ”Ser du elden, Soheila? Den bränns. Men helvetets eld är mycket värre.”

Sedan kom den islamiska revolutionen 1979. Mullorna, de islamiska skriftlärda, tog makten och började köra runt i flotta Mercedesbilar. Soheilas pappa blev gripen av mullornas milismän, slängd i en håla och torterad.

Läs mer

Mälardrottningen

Anders Leion

Jag tycker inte om Stockholm. Annorlunda var det när jag som barn bodde ett tiotal mil söderut i Nyköping. Då var det ett äventyr och ett nöje att ta sig till Stockholm. Jag kunde åka på tåget, ensam eller med någon kamrat. Ibland hade jag ett uppdrag för mig själv eller någon bekant. Det kunde vara att ta sig till Köpmangatan där det fanns en liten affär som sålde begagnade grammofonskivor. Där fanns alltid något intressant. Men egentligen var ärendet bara en förevändning. Det viktiga var att komma till Gamla stan och få gå omkring i gränderna där.

Läs mer

Att bli oskyldigt dömd

Lennart Bengtsson

Mitt ställningstagande mot dödstraff påverkades kraftigt av dödsstraffet på John Evans 1950. Evans avrättades för mord på sin hustru och dotter men var oskyldig. I själva verket var det seriemördaren John Christie som begått de båda morden. Christie avslöjades några år senare och hängdes i sin tur för ett antal förfärliga mord. Hade den stackare Evans fått livstidsstraff i stället skulle han kunnat bli frisläppt, men efter hängningen fanns det förstås ingen möjlighet till upprättelse.

Det var tveklöst denna händelse som ledde till att jag som ung gymnasist tog definitivt ställning mot dödsstraffet. I Storbritannien fanns dödsstraffet kvar ända till 1965 men på Jersey fanns det i lagtexten ända tills 2006. Även i vår tid finns dödsstraff i flera länder. Det gäller de flesta totalitära länder, men också i flera amerikanska delstater. Det är säkert ingen tvekan att det trots stora förbättringar inom rättsmedicinen såsom DNA-bevis, så är det många oskyldiga som fortfarande döms till döden.

Läs mer

Att bli svensk medborgare

Patrik Engellau

Om du har tid så läs gärna om Inger Enkvists artikel om hur det går till att bli medborgare i Schweiz. Det råder slående skillnader mellan schweizisk och svensk praxis.

Det har inte alltid varit så. På den tiden när en schweizerfranc var värd en svensk krona, i stället för nästan tio som idag, påminde inte bara valutorna utan också de två ländernas migrationspolitik om varandra.

Min fru är på fädernet en andra generationens – eller kanske tredje; jag vet inte riktigt hur man räknar – invandrare. År 1938 hemställde farfar Marcel ”underdånigst” hos Konungen om att han och hustrun Virginie Albertine måtte bliva tilldelade svenskt medborgarskap (sonen Claude, min frus far, 21 år vid tillfället, anslöt sig till ansökan). Ansökan – en fyrsidig blankett – som en flink avkomma letat fram på Riksarkivet i Marieberg är försedd med en niosidig bilagd personutredning hämtad från en centimetertjock akt från Överståthållarens avdelning för polisärenden avseende Marcels vandel. (Hur Virginie Albertine och Claude skött sig verkar utredaren kriminalkonstapel Gomér inte ha brytt sig så mycket om.)

Läs mer

Kvinnor är djur

Jan-Olof Sandgren

Män är djur! Från att vara ett mycket kontroversiellt uttalande 2005, (se ett klipp från dokumentären ”Könskriget” här) har det genom #metoo-kampanjen blivit ett närmast trivialt faktum. Något som alla kvinnor ute i samhället förväntas förhålla sig till.

Om feministerna har rätt i att män är djur. Vad får det för konsekvenser? På min näthinna frammanas bilden av en värld, styrd av egoistiska alfa-hannar som krigar sig fram till toppositioner medan de roffar åt sig av samhällets resurser.

När makten väl är säkrad (och de privata tillgångarna i tryggt förvar i något skatteparadis) satsar alfa-hannen på att sprida sina gener. Sex har högsta prioritet. Samtycke mindre nödvändigt, eftersom honor är fysiskt svagare. Däremot kan kontroverser uppstå med andra män, som också vill sprida sina gener. Ibland måste man slåss och kanske spilla lite blod för att få befrukta de bästa vaginorna. Mord, våldtäkt och även pedofili är för övrigt vanliga företeelser bland djurarter som står människan närmast.

Läs mer

Hållbarhet

Patrik Engellau

I frågan om huruvida det är den fria fantasin eller den empiriska verkligheten som bör styra mänskligt tänkande så har jag redan sagt att jag tror att den fria fantasin är nödvändig för de stora genombrotten men att människan är rökt om hon glömmer bort empirins diktat. Jag har också framfört att jag tror att västerlandet nu för tiden är näst intill rökt av just detta skäl på grund av de postmodernistiska tänkandets dominans i vår tid (se mitt tidigare inlägg ”Thorilds ord”). Om du inte vet vad jag menar med postmodernism så läs i stället PK-tänkande. Jag tror att det är ungefär samma sak.

Det fria tänkandet växer ur inälvorna, magen, hormonerna. Det styrs bara av sådant som hunger, berusning och längtan. Det är oregerligt. Det åstadkommer konstnärliga storverk. Men den som bara tänker fritt riskerar att bli som en haschpundare.

Läs mer

Den svenska skenbilden

Lennart Bengtsson

Efter att ha varit borta från Sverige under åren 1974 – 2014 inser jag mer och mer hur det svenska samhället har förändrats. I flera avseenden har det faktiskt blivit bättre som när det gäller kontakt med myndigheter. Nu är till och med tjänstepersonerna i skatteverket hjälpsamma och tillmötesgående och det svenska skattesystemet är både logiskt och begripligt och det krävs ingen särskild juridisk sakkunskap.

Detta var knappast fallet 1974 då jag hade ständiga överklaganden och skattetvister på gång och kämpade utan hopp mot arroganta byråkrater. Annat som verkligen fungerar är svenskt bank- och betalningssystem liksom kronofogdesystemet och allt kan klaras av med en MacBook i knät. När det gäller internet så njuter jag av 1 Gbit/sek i min stadslägenhet att jämföra med i bästa fall 0.2 Mbit/sek i mitt engelska hus. Samma sak gäller sjuk- och tandvård som fortfarande är under av tillförlitlighet och kompetens jämfört med många andra länder i Europa.

Läs mer

Muren som aldrig byggdes

Mohamed Omar

”Build that wall!” skanderade entusiastiska supportrar på varenda möte under Donalds Trumps valkampanj 2016. Nu har han varit president i nästan ett år, men fortfarande ingen mur på gränsen mot Mexiko.

Jag tänkte berätta om en annan mur som aldrig byggdes, och som till skillnad från Trumps mur aldrig någonsin kommer att byggas, ja, en som är lika mycket fantasy som den stora muren i teveserien Game of Thrones som hindrar ”de vita vålnaderna” från att invadera Westeros.

Muren i fråga är Alexander den stores mur. Legenderna om den unge grekiske världserövraren har hänfört många folk och spritts på många språk. En märklig legend om Alexanders ”resa till världens ände” letade sig även in i Koranen. Hur kan det komma sig? Därför att Arabien på Muhammeds tid inte var en isolerad öken.

Läs mer

Att bedöma mentala tillstånd

Patrik Engellau

När man håller på med företag, särskilt unga och obevisade företag, måste man hela tiden göra bedömningar som till sin natur är osäkra. Är detta ett lovande företag eller är det bara skräp? Sådant går inte säkert att veta och ändå måste man ibland fatta beslut, till exempel om man är en potentiell investerare. Så hur gör man?

Min metod, som inte visat sig kassaskåpssäker, är att man tar stickprov. Man snokar här och man luktar där och gör en uppskattning. Min erfarenhet är att om man gillar vad man erfar så är företaget bättre än vad det verkar. Men även motsatsen är trolig: om det luktar illa så är företaget sämre än man trott. Filosofin är att såsom tingen är i sina delar är de också i sin helhet. Det kan förstås vara fel. Innan man bestämmer sig bör man samråda med andra omdömesgilla granskare.

Läs mer

Våran prost

Anders Leion

Så här beskriver Fröding den överhet som en gång i tiden höll pli på befolkningen:

Våran prost /är rund som en ost /och lärd som själva den onde, /men gemen likväl och en vänlig själ … /- men annat är det vid helgen. /Så fort han får prästrocken på, /vi andra känna oss ynkligt små, /men prosten likasom växer, . . Jag glömmer väl aldrig i all min dar, /hur vördig han var /här om sistens i kappan och kragen, /hur världens barn /han malde i kvarn /och läste för köttet lagen! …

Här följer nu Göran Rosenbergs ord till allmogen, ”Julens påminnelse”, utsagda med stort och grötmyndigt allvar i ”God morgon världen!” och utan ett spår av den humor som blänker i Frödings dikt (21 december 2017).

Läs mer

Riva Rinkeby och bygga en Bullerby, eller?

Torsdagen den 11 jan 2018 möttes jag, Antikalifen, och Patrik Engellau, för att podda igen. Vi tog upp några synpunkter vi fått på den förra podden som sändes den 6 januari. Engallau läxade då upp en ung kille i Malmö som menade att ”politikerna är våra föräldrar”. Nej, vi är inga barn, menade Engellau, vi är medborgare och ska ta ansvar för våra egna liv. Någon invände då i kommentarsfältet att Per-Albin Hansson var något av en ”landsfader”. Det är dock en annan sak.

Så pratar vi så klart invandringspolitik, Sveriges viktigaste fråga inför höstens val. Är det inte mer humant att hjälpa fler flyktingar i närområdet? Svenska kyrkan, som förra året tappade 91000 medlemmar, tycker dock att det nuvarande systemet är bra, men vill att vi tar emot ännu fler.

Hur vore det att riva no go-zonen Rinkeby och ersätta betongklossarna med söta röda träkåkar med vita knutar? Om det såg ut som i Bullerbyn skulle väl värstingarnas humör också förändras, så att de blev lika snälla som Lisa och Lasse? Jag tänker att det skulle bli svårt att odla en självbild som hård gangster från orten om man bor i en söt idyll. Latin Kings platta från 1997 hette ju I skuggan av betongen. Patrik är skeptisk.

Läs mer

Utan fördom ingen visdom

Anders Leion

Att vara fördomsfull anses förkastligt. Ingen vill förtjäna denna benämning. Ändå är vi alla, naturligtvis – och lyckligtvis – fördomsfulla.

Utan fördomar skulle vi nämligen inte kunna fungera.

Vad är en fördom? Det är den samlade erfarenheten inte bara hos den enskilde individen utan också sådana föreställningar som han ärvt från sina närmaste, från samhället runtomkring och från historien – i den mån han känner till denna.

Läs mer