Patrik Engellau
Igår skrev jag om ett mycket fult ord som man inte får uttala, nämligen ”zigenare”. Men den förbannelse som vilar över detta ord – och framför allt över den som tar det i sin mun – är, hävdade jag, rätt lokal. Det är en hemmagjord svensk förbannelse som möjligen hämtat näring i Tyskland och även spritt sig till Norge ungefär som värdegrunden som bara existerar i dessa två skandinaviska länder. Norge är ju lite kulturimperialiserat av Sverige. Läs mer
Anders Leion
I gymnasiet började jag trivas i skolan. Det hade varit lite si och så med det tidigare. Det var bara en lärare, han undervisade i biologi, som jag hade svårt för. Han slogs – men det var inte det värsta. Han utövade psykisk terror också: Hotet om slag fanns alltid närvarande och det var alltid oklart när det skulle utlösas.
Denne lärare visade oss en plansch för att illustrera ärftlighet. Läs mer
Mohamed Omar
Idag den 18 oktober år 1009 förstördes den heliga gravens kyrka i Jerusalem. Kyrkan sägs innehålla graven där Jesus låg innan han uppstod från det döda. Kyrkan har varit ett pilgrimsmål för kristna sedan 300-talet.
Enligt kyrkofadern Eusebios av Caesarea (263-339), den främste lärde inom kyrkan på sin tid och författare till den första kyrkohistorien, byggde på 100-talet den romerske kejsaren Hadrianus ett Venustempel på Jesus grav för att dölja den. Den förste kristne kejsaren, Konstantin den store, ska sedan år 325 eller 326 sedan ha ersatt templet med en kyrka.
När muslimerna under ledning av kalifen Omar erövrade Jerusalem i april år 637 fick kyrkan stå kvar, men de kristna underkastades stränga och förödmjukande lagar.
Patrik Engellau
Den som i belevat sällskap av misstag eller på grund av sinnets råhet använder ordet zigenare för att beteckna en rom får räkna med att sällskapet liksom stelnar till och riktar förebrående blickar mot talaren. Det här är mycket märkvärdigt eftersom ”zigenare” sedan urminnes tider och fram till för bara tio, kanske femton, år sedan var den vedertagna beteckningen på sagda folkgrupp. Läs mer
Antisemitismen är på uppmarsch igen. Eftersom antisemitismen förknippas med de mörkaste aspekterna av Europas historia, är det många som slingrar sig genom att hävda att de egentligen inte är antisemitister, utan anti-sionister. Det skulle betyda att de inte har något emot judar i allmänhet, endast bränna synagogan som protest mot staten Israel. Läs mer
Universitet är oaser för fritänkande. På universitetet är inga frågor för känsliga för att ställas, inga teser för upprörande för att prövas och inga åsikter för obekväma för att vädras. Det är en plats där etablerade sanningar ifrågasätts och nya vinklar utforskas, där stela tankemönster ständigt utmanas. Läs mer
Patrik Engellau
En gång åkte jag taxi till Arlanda med en talför egyptisk chaufför. Han förklarade att allt, i varje fall allt ont, är USA:s fel. Det är USA som styr allt i världen och eftersom saker i allmänhet går åt pipan så är USA skyldigt. Det var till exempel USA som låg bakom den arabiska våren. Men var inte den arabiska våren en bra grej, frågade jag. Inte alls, allt var uttänkt från början av USA. President Mubarak fick avgå, men det var bara för att Muhammad Mursi skulle bli president. Men hallå, protesterade jag, USA gillade väl inte att en muslimsk brödraskapare skulle bli president? Läs mer
Ulf Larsson
I en ställvis smått surrealistisk men på det hela taget mycket givande debatt i SVT Forum nyligen diskuterades den kris som många anser råder inom svenska massmedia. Att det verkligen föreligger något slags förtroendekris blir om inte annat uppenbart av det faktum att debatten överhuvudtaget kommit till stånd; ingen skulle ha kommit på tanken att dra igång en SVT Forum-debatt om Stefan Löfvens och Ylva Johanssons kopplingar till Nordiska Motståndsrörelsen. Inbjudna till debattscenen var tre verkliga tungviktare i sammanhanget: Publicistklubbens ordförande Anna Hedenmo, Aftonbladets politiska chefredaktör Karin Pettersson och Ekots utrikeschef Ginna Lindberg. Läs mer
Patrik Engellau
Ibland säger jag att inget politiskt parti har någon politik på något enda område. Det kan du väl ändå inte mena? säger lyssnaren osäkert. Men det menar jag och jag vet vad jag pratar om. Jag tror faktiskt att det alltid varit så.
Partierna har saknat politik även om de haft en vag föreställning om i vilken riktning de velat föra landet och även om de ibland förespråkat något speciellt projekt, till exempel Allmän tjänstepension eller Stopp för kärnkraften. Läs mer
Vi hade häromåret en debatt kring ”svenska värden”. De som menade att det fanns ”svenska värden” och ”svensk kultur”, värda att vara stolta över och försvara, förlöjligades av eliten i medierna för denna folkliga tro. Ha, ha – så knätofs och folkdans är vad ni menar med ”svensk kultur”? Och så kunde man skjuta sönder känslan med argumentet att såväl polska som hambo nog har en del av sina rötter från övriga Europa. Läs mer
I ett nytt avsnitt av podden Amerikanska nyhetsanalyser (#477) pratar jag om skillnaderna i kultur och värderingar mellan Europa och islamvärlden. I ett uttalande från 2016 sade Liberalernas partiledare Jan Björklund så här om massinvandringen från islamvärlden till Sverige:
”Det kommer en stor grupp människor till Sverige från Mellanöstern som har uppfostrats och vuxit upp med helt andra värderingar när det gäller jämställdhet, många gånger värderingar som fanns här ett antal generationer tillbaka, kanske på 1800-talet.”
Men Björklund hade helt fel. Sverige på 1800-talet var inte som islamvärlden. Vi hade inte månggifte, hedersmord och kvinnlig omskärelse. En anledning till detta är att kristendomen, den religion som präglat svensk kultur, är helt annorlunda än islam.
Patrik Engellau
Jag roade mig med att lusläsa den där studien från Brottsförebyggande rådet om utlandsföddas och sverigeföddas relativa brottslighet. Ja, just den som publicerades 2005 och som visade exempelvis att det var 5,3 gånger så sannolikt att en utlandsfödd från ”Övriga Afrika” var brottsmisstänkt som att en svensk som fötts i Sverige av svenska föräldrar var misstänkt. Just den studien som minister Morgan Johansson förklarat inte behöver uppdateras eftersom vi redan vet allt. Han anser inte att ”en rapport om registrerad brottslighet och individers ursprung skulle tillföra kunskap med potential att förbättra det svenska samhället”. Läs mer
Frisinnad Tidskrift har läsare med stor allmänbildning ifråga om svensk politisk historia, det vet vi. Får jag be läsarna gissa vem som har skrivit dessa rader:
Vårt land är stort och vitt. Här hör vi hemma. Banden mellan de enskilda och detta folk kan inte skäras av utan att förvissnande drabbar den avskilde. De som försöker bemänga svensk livsluft med främmande element, nå endast till att förgifta sin egen atmosfär. Vi får bara icke svika. Vi får icke förråda det svenska i oss, detta arv från tusenden av generationer, utflödet i sinnelag och kynne av denna jord. Det skapar hemlöshet, tomhet, rotlöshetens eviga förbannelse. Folk och land, rätt och vett är heliga. Det svenska är heligt. Som aldrig förut vidgas i dessa dagar bröstet av glädje att vara svensk. Här bor frie män, och fria ska vi förbli. Vår generation måste fatta posto på den sida i striden för rätt och vett och frihet, där våra fäder stått. Inget tummande på svenskheten fördrages.
Mohamed Omar
Idag den 14 oktober 1529 avslutades den första turkiska belägringen av Wien. Det var mycket som stod på spel den dagen, kanske till och med Europas överlevnad. Ändå får vi knappt läsa något i skolan om den månghundraåriga kraftmätningen mellan det ottomanska riket, efter 1517 ett kalifat, och Europa.
Den gången slogs de turkiska arméerna tillbaka, men de skulle komma tillbaka. Det ottomanska riket var under lång tid islams främsta makt och utgjorde ett allvarligt hot mot Europa.
Levanten och Nordafrika, som tidigare hade ingått i den kristna kulturkretsen, hade fallit för islam, kvar stod Europa som den enda kristna världsdelen. Den 29 maj 1453 föll Konstantinopel, en europeisk och kristen stad, grundad av den romerske kejsaren Konstantin år 330 e.Kr. Stadens namn ändrades till Istanbul och den mäktiga katedralen Hagia Sofia, gjordes om till moské.
Mohamed Omar
På partiledardebatten i SVT:s Agenda i söndags, den 8 oktober, tilldrog sig en märklig scen. På första parkett bakom programledarna satt Fatemeh Khavari, talesman för afghanerna som sittstrejkat på olika torg i Stockholm. De vill stanna i Sverige trots avslag på asylansökningar.
Vänsterledaren Jonas Sjöstedt vände sig mot Jimmie Åkesson och sade med darrande stämma: ”Här sitter Fatemeh. Kan du titta henne i ögonen. Titta Fatemeh i ögonen!” Läs mer
Anders Leion
Den anglosaxiske statsvetaren och antropologen Benedict Anderssons begrepp om en föreställd gemenskap har blivit mycket använt för att förstå nationalism. Men det har också blivit populärt att felanvända bland dem som därmed vill förringa värdet av nationalism och dess föremål, nationen. Det framställs då som ett exempel på en postmodernistisk konstruerad verklighet. (Det var dock aldrig Anderssons avsikt eller inställning. Ett exempel på den föreställda gemenskapen – nationens – betydelse och känslomässiga kraft: Varför finns statyerna över ”den okände soldaten” i olika länder? Vem känner honom? Alla och ingen. Han är hela nationens.) Läs mer
Patrik Engellau
Igår skrev jag att principer nog är bra, men att man i alla fall måste dagtinga med dem och lita till omdömet när det börjar hetta till i livet. Då insåg jag att det komiska uttalandet av Groucho Marx – ”Jag håller hårt på mina principer och om dom inte passar er så har jag andra” – egentligen inte alls är komiskt utan djupt allvarligt och sant.
Vi kan ta ett exempel. Den 10 oktober intervjuar DN Kultur en amerikansk historiker som heter Timothy Snyder och ogillar president Trump. Snyder när ett hopp om att nationen ska kunna stoppa Trump: Läs mer
Klicka på bilden för att se programmet.
PODCAST: Ladda som mp3 eller lyssna på Soundcloud.
I veckans avsnitt gästas Patrik av Inger Enkvist, professor emerita i spanska från Lunds Universitet och författare till ett flertal verk om utbildning och spanskspråkig litteratur.
Utifrån Ingers långa erfarenhet som pedagog och forskare diskuteras kvaliteten inom svensk skola och pedagogik, vad som gått snett och vad som kan göras för återfå fokus på kunskap och bildning.
Lennart Bengtsson
Historien saknar inte visdomsord över konventionens tryck. Filosofen John Locke uttryckte detta 1690 som ”man cannot live in a society under the constant and ill opinion of his familiars and those he converses with”. Alexis de Tocqueville 1856 uttryckte det på ett liknande sätt: ”that even when people see plainly that something is wrong, they will keep quiet if public opinion and hence the consensus as to what constitues good taste and morally correct opinion speaks against them”. Läs mer
Patrik Engellau
Den öppet nazistiska Nordiska Motståndsrörelsen visar upp sig på gatorna och förkunnar hitleristiska budskap. Sverige ogillar hitleristiska budskap. Betyder det att Sverige bör förbjuda NMR att presentera sina uppfattningar?
Jag har här och där med hänvisning till yttrandefriheten argumenterat mot dem som önskar ett förbud mot offentliga nazistiska predikningar. Svenskarna är inte så korkade, har jag hävdat, låt nazisterna lägga fram sina teser så kommer dessa extremister att spricka som troll i solen. Läs mer
Samhället präglas idag av en social oro med återkommande utbrott av våld som bara verkar bli värre och värre. ”Vart är samhället på väg”, utbrister vilken person som helst som blir intervjuad i TV-rutan. Vad är hönan och vad är ägget? Är det individens eget fel att hon agerar som hon gör eller är det ett systemfel som får människan att spåra ur? Läs mer
Patrik Engellau
Så här har jag fattat det. I invandrartäta områden förekommer det att unga män från olika ligor eller klaner kommer i fejd med varandra vilket ej sällan slutar med skjutning eller knivskärning. De sårade förs då genom välfärdsstatens försorg till vårdinrättningar som har till uppgift att efter förmåga rädda livet på våldsverkarna och plåstra om deras skador. Läs mer
Mohamed Omar
Nu har jag läst Den allvarsamma leken. Jag vet att det är väldigt sent. Jag borde ha läst den för länge sedan. Men saken är den, att det tog tid, för att jag fått för mig att jag redan läst den.
Det är en onekligen en stor roman. Drömsk och påtaglig på samma gång. Det brukar framhållas att Hjalmar Söderbergs roman säger något om hur ofri kärleken var på den tiden; boken kom ut för mer än hundra år sedan 1912. Läs mer
Patrik Engellau
Det hände sig på den tiden när Nordamerika fortfarande behärskades av indianer att svår torka utbröt. Hövdingarna samlades till rådslag om åtgärder mot vattenbristen. De beslöt att det behövdes en jättesatsning på fler regndansare.
Nu kanske du tror att jag menar detta som anspelning på de två lärarlyft som den förra och den nuvarande regeringen genomförde åren 2013 och 2016 och som av Riksrevisionen nyligen befunnits bristfälliga. Men just nu var det inte den korkade utbildningspolitiken jag hade i tankarna, utan begreppet opinionsbildning. Läs mer
Patrik Engellau
Föreställ dig att du förväntas rösta på ett av två lag som båda lägger fram planer för hur de ska genomföra en omöjlig uppgift, till exempel att tävla i lagsimning över Atlanten. Din uppgift som väljare är att bedöma vilket av lagens planer som är minst korkad och sedan rösta på detta minst dåliga lag som i bästa fall, vilket du redan i förväg har begripit, som längst kan ta sig till Jyllands nordspets. Läs mer
Lennart Bengtsson
All heder åt Göteborgspolisen som för lite mer än en vecka sedan lyckades förhindra en idiotisk demonstration av en samling nynazistiska virrpannor. Tänk om svensk polis kunde visa samma handlingskraft i landets förorter där gangsterväldet har tagit kommandot och gjort tillvaro odräglig för alla hyggliga medborgare och skötsamma migranter som försöker få ordning på sina liv.
Att det idag finns individer som ser Hitler och den tyska nationalsocialismen som något positivt och eftersträvansvärt står utanför de flesta människors fattningsförmåga. Och detta efter massiv upplysning av skolan och samhället! Läs mer
I ett nytt avsnitt av podden Amerikanska nyhetsanalyser (#473) pratar jag om den konfliktfyllda relationen mellan islam och väst. Den 7 oktober var det minnesdagen av sjöslaget vid Lepanto den 7 oktober 1571. En allians av kristna stater besegrade där den ottomanska flottan, vilket allvarligt försvagade islams makt på Medelhavet.
Slaget var ett av många exempel på när européer lagt sina trätor åt sidan och förenats i det gemensamma försvaret mot islams framryckningar. Europa är ju både en världsdel och en idé. Idén om Europa växte fram i mötet med islam. Det var denna andra, och fientliga kultur, som gjorde att européerna, trots inbördes olikheter, började uppleva sig som européer. Det tidigaste belägget för något som kan ha varit en europeisk gemenskapsupplevelse finns i en tidig medeltida text om slaget vid Poitiers 732, där Karl Martell, Karl den stores farfar, med en frankisk armé slog tillbaka de muslimska erövrarna. Efter sjudagarsslaget, heter det, vände europenses tillbaka till sina hembygder. De kom från olika länder och tala olika språk, men de var européer och hade därför ett gemensamt intresse av att försvara sig mot islam.
Två barnböcker väckte stor uppmärksamhet på årets bokmässa: Farfar har fyra fruar och Mormor är inget spöke, båda av Oscar Trimbel. Kanske hade ingen lagt märke till dem, om inte en helt annan nyhet hade briserat någon vecka tidigare. Nacka kommun visade sig ha köpt lägenheter för totalt 14 miljoner kronor åt en man med tre fruar, och därmed förvandlat ämnet ”polygami” till politiskt sprängstoft. Efter en kritikstorm på sociala medier valde författaren att dra tillbaka försäljningen av den ena boken – den om de fyra fruarna. Läs mer
Patrik Engellau
År 1902 skrev Lenin en skrift med ovanstående rubrik. Hans svar var att eftersom arbetarklassen var för trög för att förstå sina egna intressen så måste den företrädas av ett parti med intellektuella yrkesrevolutionärer som verkade för arbetarklassens sak. Året därefter skapades bolsjevikpartiet för att förverkliga denna idé.
Först gick det bra i bemärkelsen att bolsjevikpartiet kom till makten. Sedan gick det dåligt för att det ryska folket inte var med på de intellektuella yrkesrevolutionärernas noter. Läs mer
Så fort polisarbetet i Sverige kommer på tal så ropas automatiskt och relativt unisont efter mer resurser. En överbudspolitik präglar budgetdebatten. Miljardlöftena växlar ständigt upp. Hur kan Polismyndigheten med fler än 28 000 anställda inte klara av att prioritera en finit mängd av grova brott i ett samhälle där den samlade brottsligheten dessutom, över de senaste tio åren, inte ökat? Under samma tid har Polismyndigheten vuxit med 5 000 anställda. Hur kan en så pass stor organisation inte klara av att prioritera de grövsta brotten? Läs mer
