Den 7 augusti 1941 anföll Japan den amerikanska militärbasen Pearl Harbor på Hawaii. Dessförinnan hade USA intagit en isolationistisk och negativ hållning till kriget i Europa, men president Roosevelt kringgick kongressens njugga inställning genom det så kallade ”lend-lease” avtalet med UK (USA ”lånade ut” krigsfartyg till UK). Efter anfallet på Pearl Harbor fick USA, för att parafrasera på Tysklands förbundskansler Scholz, sin ”Zeitenwende”. De mobiliserade snabbt sin ofantliga produktionsapparat och fartyg, flygplan och tanks spottades ut i en takt som världen sällan skådat. På liknande sätt har både Ryssland och Kina nyligen haft sina ”Pearl Harbor moments”. 

Vissa i väst – PK-ister i Sverige, byråkrater i Bryssel/EU och woke-ister i USA – älskar att speka sig med offerkoftor. Och det är inte en offerkofta som gäller utan tre taggiga vassa koftor.  

1. Den första är att den vita rasen skall hata sig själv på grund av kolonialismen. 

2. Den andra att vita män skall skämmas för sin rasism och diskriminering mot kvinnor, minoriteter och icke heterosexuella. 

3. Den tredje att vi i västvärlden skall medge vår skuld till den påstått annalkande klimatkatastrofen. 

Greta och ungdomsorganisationen Aurora – en organisation för barn och unga mellan 7 och 26 år som kallar sig Sveriges framtid – stämmer den svenska staten för att få den att agera mer kraftfullt mot jordens klimatförändringar. På https://auroramålet.se kan man läsa hur ambitionen är att staten skall hållas ansvarig för bristande klimatarbete och tvingas göra sin rättvisa del av de globala utsläppsminskningarna.

I Apples klassiska reklamfilm ”1984”, se bilden och videon, som visades för 38 år sedan krossade en ung atletisk kvinna – som representerade Apple – Microsofts datormonopol. Analogt skulle man kunna säga att den svenska riksdagen (troligtvis) kommer att krossa den svenska tryck- och yttrandefriheten 2022. Den 16:e november väntas nämligen riksdagen rösta för en ändring i yttrandefrihetsgrundlagen och tryckfrihetsförordningen som kraftigt kommer att begränsa dessa friheter. Den nya lagen om utlandsspioneri innebär i korthet att det blir brottsligt att röja uppgifter gällande internationella samarbeten som stör Sveriges relation till andra länder. Två omröstningar krävs visserligen eftersom det gäller en ändring i grundlagen och första röstningen ägde rum i april i år. Endast V och L röstade emot då.   

Riksdagsledamoten Elsa Widding (SD) har nyligen haft fräckheten att i Riksdagen kritisera den så kallade klimatkrisen, att det saknas vetenskapligt stöd för det så kallade ”klimatnödläget”. För detta har hon blivit starkt kritiserad, bland andra av riksdagsledamoten Markus Selin (S) som arrogant försökt förlöjliga henne. Han hävdar dessutom att han skäms över henne. Dessutom har Klimatpolitiska rådets ordförande Cecilia Hermansson kritiserat den nya borgerliga regering för att bland annat vilja minska inblandningen av förnybara bränslen i bensin och diesel (som fördyrar priset med flera kronor/liter). Anne Lagercrantz, divisionschef på SVT Nyheter, är förvånad över att en riksdagsledamot ifrågasätter den vetenskapliga grunden för medias klimatbevakning.

Nobelstiftelsen bjuder inte in Jimmy Åkesson igen till året Nobelfest. Vad gäller mobbing mot SD finns det flera exempel. Medan kungen följer demokratins spelregler beträffande kungamiddagarna – då alla partiledare inklusive SD:s Åkesson bjuds in till slottet – finns det en världsberömd institution som diskrediterar sig själv: Nobelstiftelsen. Under flera på varandra följande år har Åkesson inte blivit inbjuden till Nobelmiddagen i Stadshuset. Anledningen är att SD:s värdegrund inte anses vara i linje med stiftelsens!  

Den nya borgerliga regeringen kommer att minska SIDA:s budget och därmed det så kallade u-landsbiståndet från 1 % av BNP till cirka 0,8 %. Biståndet uppgår idag till drygt 50 miljarder och det är inte en dag för tidigt att skärskåda det. Sida saknar nämligen administrativ kapacitet att hantera de enorma beloppen och har löst dilemmat på två sätt. Det ena är att ge stora delar till FN, det andra är att nästan hälften av biståndsprojekten inte ens drivs av Sida utan av enskilda aktivistiska vänsterorganisationer utan demokratisk insyn som Forum, Concord, Diakonia, RFSU, Världsnaturfonden, Svenska kyrkan och LO.

Häromdagen skrev Birgitta Sparf här på DGS om råd till den nya regeringen om det accelererande kriminella våldet. Hon hade lyssnat på ett program på Studio 1 på SR, där tre personer hade gett råd vad som borde göras för att stävja gängkriminaliteten; två var naiva politiskt korrekta ”förståsigpåare”, medan en var en polischef. Sparfs råd var att endast lyssna på polischefen som bland annat krävde effektiv kameraövervakning, ansiktsigenkänning och polisresurser i paritet med andra västeuropeiska länder. Sparf hävdade även strypt asyl-och anhöriginvandring samt uppsägning av samtliga internationella flyktingkonventioner. Jag vill lägga till något, nämligen familjeansvaret för att stävja gängkriminaliteten. Just föräldraansvar måste betonas starkare, betydligt mer i stället för fler fritidsgårdar, skräddarsydda föräldrautbildningar, familjecentraler, dialoger och samverkan med socialen.  

Dean Martin (1917-1995) var en av 1900-talet största sångare, komiker och filmstjärna. Han är mest känd för sin tid med komikern Jerry Lewis och senare som medlem i det så kallade Rat Pack, med bland andra Frank Sinatra och Sammy Davis Jr. Så varför skriva om honom här på Det goda samhället? Jo, dels finns det nu en dokumentär på SVT Play om honom, dels hade han integritet och civilkurage, något som dagens politiker borde anamma, dels och är det lite nostalgi från en svunnen tid.

1991 imploderar Sovjetunionen i sina femton beståndsdelar varav Ryssland och Ukraina är två. 2014 invaderar ”små gröna män” Krim och införlivar ön med Ryssland. 2022 invaderar Ryssland Ukraina och hävdar att Ukraina egentligen aldrig existerat som stat, att landet inte har någon egen kultur och är en del av Ryssland. Att Putin gör det han gör, att återskapa det sovjetiska imperiet, borde inte vara någon överraskning då han hävdat att sovjetimperiets sönderfall var 1900-talets största geopolitiska katastrof. Så med vilket rätt försöker Putin återskapa landets förlorade imperium? Om Ryssland lyckas i sitt uppsåt får vi ett skrämmande prejudikat.  

Det finns ett antal ofattbart förmögna personer i världen som är miljardärer (i USA dollar). De amerikanska internet- och data företagens grundare och tillika ägare som Jeff Bezos (Amazon), Sergey Brin och Larry Page (Google), Mark Zuckerberg (Facebook), Paul Allen, Bill Gates och Charles Simonyi, (Microsoft), den nu avlidne Steve Jobs (Apple), Larry Ellison (Oracle) och Elon Musk (Tesla) hör till dessa. Alla dessa startade och drev upp företag som inte funnits förut och blev oerhört framgångsrika.  

 

Av arabvärldens alla diktatorer är den 36-åria Mohammed bin Salman, MBS kallad, den senaste och kanske den mest maktfullkomliga, hänsynslösa och rikaste. Tidningen The Economist har i en lång artikel beskrivit honom, en ingående och skrämmande text. Hans far, kung Salman, 86 år, har valt ut MBS att efterträda honom på tronen, och MBS är nu i praktiken kung. Salman själv är yngste sonen till Saudiarabiens grundare, kung Abdul Aziz Ibn Saud (1875-1953) som USA:s president Franklin Roosevelt gjorde  deal med under 1940-talet: militärt skydd mot olja. Salman har fem andra söner, framför allt i sitt första äktenskap med en kvinna från den saudiska eliten, medan Salmans tredje hustru, MBS:s mor, är en enkel beduinkvinna. Medan MBS:s äldre bröder skickades till elituniversitet i USA och England, fick MBS nöja sig med att studera hemma i Saudiarabien. MBS behandlades styvmoderligt av sina äldre halvbröder, mer som en ärendepojke. Så hur kom han till makten, med alla dessa odds emot sig? Så här gick det till. 

 

Albert Einstein (1879 – 1955), ansedd som kanske världens mest kända vetenskapsman, formulerade den så kallade relativitetsteorin E=mc2 redan 1905. Han hade varit en medelmåttlig student, skolkade, var uppstudsig och en gång relegerad (en professor skällde ut honom och sa att ”er kommer det aldrig att bli något av”). Han blev så småningom civilingenjör och fick, genom kontakter, slutligen ett jobb på patentbyrån i Bern. Jobbet var inte speciellt betungande och Albert hade tid att tänka, och tänkte gjorde han, speciellt under långa promenader. Hans uppsats, med E=mc2, publicerades men ingen fäste sig vid den. Först några år senare började den uppmärksammas och resten är historia.  

Man förleds lätt att tro att skatteparadis – det finns ett 60-tal – bara ligger på palmprydda tropiska öar, vilket delvis stämmer. Bortsett från några kontinentala skatteparadis som Panama, Schweiz, Irland och Liechtenstein, är de flesta mindre öar och belägna i Västindien (Cayman Islands, Turks & Caicos, Bermuda, Bahamas och Brittiska Jungfruöarna). För att förstå hur viktiga brevlådeavgifterna är för skatteparadisens ekonomi, uppgår för till exempel Jungfruöarna avgifterna för brevlådeföretagen till ca 60 procent av ö-nationens statsinkomster.

Under andra världskriget förekom flera avgörande slag, som slaget vid Stalingrad som stoppade Tysklands framgångar på östfronten 1942/1943. Men kanske det viktigaste slaget var det vid Midwayöarna 1942. Ögruppen ligger i princip mitt emellan Amerika och Asien, eller mellan USA och Japan, därav namnet Midway.  

Nu är det snart två månader sedan Ryssland påbörjade kriget mot Ukraina och en vecka sedan det svenska inbördeskriget startade. Och termen ”inbördeskrig” är vad det handlar om. Svensk polis, och därmed den svenska staten, har förlorat sitt våldsmonopol. I stället har invandrarungdomar från MENA-länderna numera monopol på våld: skjutningar, mord, bilbränder, våldtäkter, förnedringsrån och sist men inte minst, bidragsbrott. Anledningarna är socioekonomiska, men inte de sociofaktorer som det politisk korrekta och ”mainstream media” menar med termen.

Jag lyssnar ofta på Sveriges Radios olika samhällsprogram som Kina-podden, Europa-podden, Godmorgon Världen och Konflikt. Programmakarna är ofta pålästa och kunniga, men tyvärr alltför PK-mässiga för min smak. Konflikt har varit undantaget, till lördagen den andra april. Konflikt, som bland andra drivs av Robin Olin och Anja Sahlberg, avhandlade då konspirationsteorin ”det stora utbytet”, det vill säga att Europas befolkning bokstavligen håller på att bytas ut.  

Ryssland har invaderat Ukraina och i dagsläget vet man inte vem som vinner. Varför inte supermakten Ryssland, som har samlat en armé på nästan 200 000 soldater, ännu inte besegrat Ukraina är anmärkningsvärt. Men alltfler fakta sipprar ut om förhållanden i den ryska armén vilket kan ge en hint om anledningen.  

För att försöka förstå lite om hur Moskva ser på Ukraina – och framförallt Krim – skulle man kunna byta ut Krim mot Göteborg.  

Ponera att under unionstiden mellan Sverige och Norge – som varade i nästan 100 år längre än hela Sovjetunionens historia – Stockholm hade beslutat att Göteborg av administrative skäl skulle styras från Oslo istället för från Stockholm (det var ända i Stockholm makten låg). När sen Norge/Ukraina bröt sig loss från moderlandet hamnade Göteborg/Krim på ”fel” sida. Där bodde fortfarande svenskar/ryssar som nu skulle styras av norrmän/ukrainare.  

Det finns en uppsjö av bloggar/nättidningar på internet. Vissa befinner sig ”right of center” som t ex Bulletin, Kvartal, Smedjan/Timbro, Uvell, Ledarsidorna och Det goda samhället, medan andra befinner sig ”left of center” som t ex Arena Idé, Dagens ETC och Para§raf.  Jag prenumererar på, alternativt ibland ”gillar” på Facebook, ett flertal av dessa. För detta har jag fått frågor huruvida jag verkligen ”gillar” dessa inlägg. Mitt svar är att det är för att hålla koll på hur vänstern tänker och även lura algoritmerna såtillvida att vänsterns inlägg kommer upp i mitt flöde.

Politiker måste för det mesta förhålla sig till den allmänna opinionen. I diktaturer är det mindre väsentligt, i demokratier en nödvändighet. Vid varje val måste politikerna övertyga medborgarna om att just deras politik är bäst för väljarna och landet. Nyligen har dock politikerna blivit tvungna att förhålla sig till en ny maktfaktor, aktivistiska domstolar. I federationer finns det ofta författningsdomstolar, som i USA och Tyskland, som utan barmhärtighet kan slå ner på lagar stiftade av politikerna; lagarna kan dömas vara grundlagsstridiga. I Sverige har domstolarna en begränsad lagprövningsrätt och Högsta domstolen har endast i vissa fall dömt en svensk lag som grundlagsstridig och otillämplig.

När man studerar dagens svenska ämbetsmän och ”politiska” tjänste- och ämbetsmän, finner man att många – inte alla – saknar utbildning, är agendasättande och tillhör den s k progressiva vänstern. Dessas ideal är så långt ifrån de ideal som rikskanslern Axel Oxenstierna strävade efter under 1600-talet: att skapa en klass av oberoende, objektiva och välutbildade ämbetsmän, inte bara tagna ur adeln, som verkade i statens tjänst.  

De senaste åren har vi i väst, och framförallt länderna i Asien, blivit varse ett alltmer aggressivt, ekonomiskt rikt och militärt mäktigt Kina. Kinas förre ledare Deng Xiaopings (1904-1997) mantra att ”ligga lågt och bida sin tid” är nu helt övergivit. Istället hotar man Taiwan med invasion, krossar demokratirörelsen i Hongkong, tvistar med Indien om gränser, förtrycker egna minoriteter, lägger under sig hela Sydkinesiska sjön trots grannstaternas protester och grälar med USA och Australien om handelsfrågor och Covid.  

Mannen i fråga är Éric Zemmour, fransman född av judiska berbiska föräldrar i Algeriet 1958 (och således inte arab) som kom till Frankrike under Algeriets befrielsekrig i början av 1960-talet. Han är, förutom att vara känd författare, tv-personlighet och journalist, kanske Europas mest spännande politiker och författare, om än mycket kontroversiell. Zemmour är också en tänkbar utmanare till att bli Frankrikes president 2022 och har redan fler röster än Marie Le Pen i senaste opinionsundersökningen. 

Magdalena Andersson vill vända på varje sten för att knäcka gängkriminaliteten. Denna stigande kriminalitet, som delvis är sammankopplad med den islamiska massinvandringen, hotar Sverige som nation. Det finns många stenar att vända, här är några. 

Dagligen översvämmas vi av rapporter om jordens nära undergång om vi inte snabbt ändrar vår livsstil och slutar förbränna fossila bränslen. IPPC:s senaste klimatrapport hävdar att det aldrig under de senaste 100 000 åren (!!!) varit så varmt som i år, att världens temperatur kommer att öka och resultera i enorma översvämningar, att glaciärerna på Antarktis och Grönland kommer att smälta och havsnivån stiga med flera meter. Den gångna sommaren visar förvisso vad som kan komma att ske; svåra bränder i Kina, Medelhavet och Kalifornien samt enorma översvämningar i Tyskland. Men översvämningarna har periodvis varit ännu fler, visar ny forskning.

Den amerikanske svarte kriminelle mannen Georg Floyd kvävdes till döds av en vit polisman förra året. I efterspelet följde massiva demonstrationer, ofta med våld, bränder, misshandel och ockupation av en hel stadsdel i Portland av BLM, Black Lives Matter-rörelsen.  Att vita européer under några århundranden tvångstransporterade ca 10 miljoner svarta under vedervärdiga förhållanden till Nord- och Sydamerika där de fick utstå hårt arbete, misshandel och våldtäkter, är ett historiskt faktum som varken svarta eller vita kan, eller bör, glömma. Men det var också vita personer – framförallt i England och i USA genom ett brutalt inbördeskrig – som till slut avskaffade slaveriet under 1800-talet. Har den svarta befolkningen i USA gett de ”vita” någon ”cred” för detta enorma åtagande?

Svenska Dagbladet har i sin kulturbilaga den 4 juli profilerat den kontroversielle rasforskaren Tobias Hübinette med en 8-sidig artikel. Reportaget rör huvudsakligen ämnet adoption av barn från de s k u-länderna. Till saken hör att Hübinette, född 1977, själv adopterades från Sydkorea då han var sju månader gammal. Han lär ha hittats på ett tåg. En av hans böcker ”Adopterad – en bok om Sveriges sista rasdebatt” (2021) handlar bland annat om svensk rasism under efterkrigstiden.

Tidningen The Economist har en mycket intressant artikel i sitt 29 maj nummer. Den citerar den välkända franska nationalekonomen Thomas Piketty som visar att de bäst utbildade intellektuella väljarna succesivt har bytt ståndpunkt från konservatism (right of centre) till vänster PK-ism (left of centre). Det två graferna visar tydligt hur de intellektuella bytt sida mellan 1970 och 2010.