Det finns många hot mot Sverige, dels från främmande makt genom till exempel krig och spioneri, dels från inhemska krafter genom till exempel sabotage. I Sverige finns det ett fåtal brott som kan ge livstids fängelse: mord, grovt spioneri, grov mordbrand, grov allmänfarlig ödeläggelse, människorov, grovt sabotage och sjö-, luftfarts- och flygplatssabotage. Men det finns även andra hot mot rättsstaten som borde ge livstids fängelse, nämligen ”hot mot tjänsteman” och ”övergrepp i rättssak”.  

Hot mot tjänsteman: 

Lars Åberg, författare till bland andra Framtidsstaden, har nyligen i Svenska Dagbladet beskrivit hur bidragstagare, ofta invandrare, hotar socialtjänstens personal, något som DGS:s Patrik Engellau nyligen också uppmärksammat. Åberg skriver att personal inom socialtjänsten måste ha inhyrd vakt med sig till och från jobbet. På grund av att socialtjänsten alltmer hamnat i skottlinjen när personer missnöjda med dess beslut tagit sig friheten att på egen hand, eller tillsammans med bundsförvanter/klaner, försöka ändra dem i egen favör. Även personal inom Kronofogdemyndigheten och Migrationsverket är ofta hårt ansatta. Inget är lättare än att ta reda på var handläggare bor och var deras barn går i skolan.   

Hot har den egenheten att det blir den hotade som tvingas ställa om sina vardagsliv. För brottet hot mot tjänsteman gäller böter eller upp till två år eller högst sex år om brottet anses som grovt. Alla socialkontor borde vara utrustade med övervakningskameror (vilka flera kontor redan är). Varje fysiskt hot direkt mot personalen eller verbalt hot som ”jag vet var du bor” och ”var dina barn går i skola”, kan sålunda bandas och utgör perfekta bevis. Vid varje sådana hot bör personal omedelbart larma ordningsvakt/polis. Den hotande personen bör omedelbart gripas, anhållas och häktas och förlora alla bidrag. Dessa hot bör ha förtur i domstolar eftersom de är systemhotande. Är personen i Sverige illegalt (papperslös) eller har någon form av uppehållstillstånd bör, förutom maxstraff, även utvisning verkställas efter fullgjord fängelsevistelse (gärna i till exempel Baltikum för en betydligt lägre kostnad än i svenska fängelser).  

Övergrepp i rättssak: 

När kriminella typer genom hot hindrar personer att vittna undergrävs rättssamhället, så kallat ”övergrepp i rättssak”. Straffet för detta brott är allt från böter till åtta års fängelse. Nyligen har det visserligen blivit aktuellt med anonyma vittnen, även om det hörts kritik från vänsterhåll att det urgröper rättssäkerheten. För att få personer att vittna anonymt krävs dock separata ingångar och väntrum. Situationen idag är beklämmande, vittnen, bekanta till den åtalade (ofta klanmedlemmar) måste vänta i samma rum i tingsrätterna vilket kan upplevas om synnerligen obehagligt och hotande. 

Nolltolerans bör gälla för övergrepp i rättssak och hot mot tjänsteman men även för polisanställda. Förolämpningar som ”jag skall k*ulla din morsa”, ”horunge” och spottloskor i ansiktet borde också medföra omedelbart gripande, lagföring, fängelse och utvisning. Det är få utländska polismakter, till exempel den finska polismakten, som skulle acceptera oförskämda tilltal och spottloskor (nyligen frikändes i Sverige en invandrare som spottat en polis i ansiktet, tingsrätten ansåg att det måste en polis helt enkelt acceptera!).  

Övergrepp i rättssak, hot mot tjänsteman och trakasserier mot polisen undergräver statens hela rättssystem. Om inte rättsväsendet och välfärdssamhället, det vill säga socialtjänsten, kan fungera äventyras hela statsapparaten och rättssamhället. Dessa brott borde därför jämställas med mord och spioneri och kunna ge livstids fängelse. Det gäller dock inte bara att maximera straffskalan, utan även att utdöma straffen, något om är alltför ovanligt i Sverige med generösa straffrabatter och 2/3 frigivning. I USA dömdes för några år sedan en av USA:s och kanske världens största bedragare, Bernie Madoff (1936–2021), till 150 års fängelse. Domstolen lade ihop alla brott och maximerade dem medan i Sverige konsumeras vissa brott i stället för att läggas ovanpå de andra.  

Upploppen förra påsken (koranupploppen) var ytterligare ett kvitto på att Sverige misslyckats med det mångkulturella experimentet – att ta hit människor från alla världens hörn. Sanningen är att vi inte lyckats absorbera dem i de värderingar som delas av majoritetskulturen vad gäller demokrati, rättsstatens principer, yttrandefrihet och det sekulära samhället. De kriminella invandrarna väljer uppenbarligen att aktivt utmana, inte bara statens våldsmonopol, utan alla principer det svenska samhället vilar på.

I ”Det lilla landet som ångrade sig”, av Jens Ganman och Mustafa Panshiri, anser författarna att Sverige 2023 är ett mer splittrat land än vad många förstår. Detta är ett mycket beskt piller att svälja för de flesta. Nu måste integration och brott och straff diskuteras utifrån sakfrågorna. Sverige måste bereda sig på att ställa krav och sätta hårt mot hårt.