Spekulationerna om vem som tar vem pågår för fullt trots att det är mer än ett år till valet. Moderatledaren Anna Kindberg Batra vill bjuda in de gamla regeringskollegorna från Alliansen och prata om framtiden kring familjen Batras köksbord.

Sveriges nu näst största parti får som vanligt stanna ute i kylan, allt enligt klassisk mobbningsagenda à la ”du får inte leka på våran gård”. Detta medan övriga partier hämningslöst stjäl förslag och idéer från detta mobbade och utfrusna parti. Hycklarna fanns inte bara på Bibelns tid utan tycks breda ut sig alltmer i dagens förvirrade samhälle.

Bert Stålhammar

Jag har lånat denna rubrik – fast jag ändrat partibeteckning – från ett tal i Malmö som den socialistiske agitatören August Palm höll den 6 november 1881. Talet handlade om det nya framväxande partiet Socialdemokraterna. När jag nu läser den ena opinionsundersökningen efter den andra och ser att Kristdemokraterna stadigt ligger förankrade på 2,6 procent eller möjligen någon procentenhet högre så reser sig naturligtvis frågan Vad vilja kristdemokraterna?. Från partiledningen är det förvånansvärt tyst om man inte som statsministern klämkäckt utropar att de enda siffror vi bryr oss om är valresultatet.

Tyvärr börjar det nu spridas en uppfattning att det trots den nya partiledaren med sin hurtiga framtoning ändå är kört för partiet. Om detta skulle hända vid 2018 års val, så är det en stor tragedi inte bara för partiet utan också för hela det svenska samhället. Men det är hög tid att Kristdemokraterna vågar tala om att man är ett parti som bygger på kristna värderingar. Detta är än mer viktigt när övriga partier inte ens vågar viska om Sveriges tusenåriga kristna tradition. Ju mer Kristdemokraterna försöker bli som alla andra partier desto sämre går det för dem.

Bert Stålhammar

Om knappt två år är det val i Sverige. Våra politiska partier leker nu Vem tar vem? som egenterapi och möjligen också för att påminna om att man fortfarande finns och vill bli uppbjuden. I den mån några tankar inför detta val tänks och meddelas för allmänheten så är det de gamla vanliga käpphästarna som partiledarna muntert försöker väcka till liv igen. Ingen av alla dem som siktar på att styra Sverige efter 2018 års val tycks ha en tanke på att vårt land i dag inte alls liknar det som varit och än mindre kommer att vara detsamma om knappt två år. Annars brukar det vara en av ledarskapets största dygder och förmågor att försöka se in i framtiden. ”Utan spaning ingen aning”, löd stridsropet. ”Lär dig se runt hörnet.”

Bert Stålhammar

Det var strax före jul år 1981. Jag var ute på det fältarbete som hörde till mitt arbete med min doktorsexamen. Mitt syfte var att studera hur grundskolans rektorer använde sin tid och hanterade sina uppgifter. Ingen i vårt land hade tidigare studerat just rektorers arbete. Ett forskningsområde som däremot var stort inom den engelsktalande världen. I USA hade många rapporters publicerats som visade ett starkt samband mellan duktiga rektorer och framgångsrika skolor. Under senare år har många studier bekräftat hur viktig rektor är för en skolas positiva utveckling.

Det snöade lätt när jag parkerade min Saab på skolans gäst parkering. Klockan var bara tre på eftermiddagen men det var närmast helmörkt ute. Visserligen lyste snön upp inte bara mörkret utan också hela tillvaron i stort denna sista skoldag på höstterminen i den ena av samhällets två högstadieskolor.

Bert Stålhammar

I dagens läge räcker det inte med muntra tillrop och naiva förslag om att byta namn på höstlovet till läslovet. Krisen i skolan är så stor och så omfattande när det gäller kunskapsresultat, lärartillgång, lärarutbildning ,ordning och reda, läromedel. ekonomi etc. att det fordras en haverikommission för att få skolan upp till den nivå den en gång hade. Vi till och med talade stolt om den svenska skolan som världens bästa.

Bert Stålhammar

Nu har det hänt igen. Tvärstopp i kassan på ICA. Framför mig står en äldre man lutad mot sin käpp samtidigt som han avvaktar notan på de få varor han lagt i kundvagnen.  Kassörskan ger honom notan men han säger behåll den, ta min plånbok och plocka ut det som går åt. Hon öppnar hans plånbok och hittar några sedlar men konstaterar snabbt att de inte räcker till. Oj då, säger mannen, pensionen kommer inte förrän på måndag och nu har dom höjt hyran igen och maten från kommunen har också ökat med en tia per dag.

Du måste ta bort något som är på bandet, säger kassörskan. Om du tar bort chokladkakan, korven och brödet, så räcker dina pengar.

Bert Stålhammar

Det är två mantran som just nu vår politiska ”elit” använder oavsett vad problemet egentligen handlar om. Det ena är ”Alla människors lika värde” vilket många medvetna väljare numera har lärt sig är en felöversättning av ”Alla människor skall behandlas med samma värdighet”. Det andra är ”Den svenska modellen”.

Tyvärr stannar debatten där eftersom ingen av våra ledande politiker bland 7- klövern vill, vågar eller har förmåga att analysera slagordens egentliga innebörd. Däremot fungerar de som mentala klubbor som slås i huvudet på meningsmotståndare som förväntas hålla tyst efter att ha bemötts med så intellektuellt högtstående argument.

Bert Stålhammar

Om två år är det val igen. Många både politiker och väljare tycks redan ha börjat nedräkningen till denna efterlängtade dag. Då skall enligt Alliansen (om den fortfarande finns kvar) väljarna ha fått nog av regeringen Löfvéns misskötsel av vårt land och i stället kasta sig i famnen på oppositionsledaren Anna Kinberg Batra.

På de två år som ligger mellan nuet och valet 2018 skall oppositionen således ha utarbetat de skarpa förslag om åtgärder som skall stoppa landets allt snabbare färd mot anarki och allmän rättslöshet. Svenska lagar skall åter börja tillämpas, skola, sjukvård, äldrevård, socialvård, bostadsmarknad, försvar, polisväsen, allt skall återställas till den goda nivå de en gång hade. Bibliotek och badhus skall åter bli attraktiva platser för reflektion, läsning respektive sund hälsovård. Lammet och vargen skall för att tala bibelspråk beta tillsammans i frid på de gröna obesprutade ängarna där de skall finna ro och trygghet. Integrationen har segrat och mångfalden besegrat enfalden. Sverige skall än en gång bli världens mest beundrade land, the promised land.

Bert Stålhammar

Nu inleds den tid då alla vårens gigantiska skaparkrafter krafter släpps lösa. I luften hörs lockropen från hundratusentals flyttfåglar som är på väg till sina gamla häckningsplatser i Sverige. Autostyrda av magnetfält eller vintergatsljus med en precision som får våra satellitsystem att påminna om indianernas rökpuffarmorse hittar de fram till målet. Förklara hur det går till den som kan.

I myrstackarna kryllar det av liv och det som ser ut som kaos är i stället en exemplarisk uppvisning i effektivitet, organisation och måluppfyllelse. Utanför bikuporna dansar drönarna sina orienteringsdanser för att demonstrera för sina arbetskamrater var den bästa nektaren kan hämtas. Plötsligt en dag har träden nya lövkronor utan att Miljöpartiet på minsta vis har bidragit till denna allt omfattande grönska.

Bert Stålhammar

År 1985 köpte jag min första dator. Det var en enkel Macintosh utan hårddisk. Framgångssagan om Steve Jobs och Apple är numera ett väl känt exempel som bekräftar organisationsteorins tes om att de personer som bäst skulle behövas för att utveckla den egna organisationen stöts ut på grund av sitt nytänkande. De epokgörande uppfinningarna görs ofta i de enkla ”garagen”. Trots starkt motstånd mot idén fanns den där helt plötsligt, mobiltelefonen som snart blev Smart Phone som fullständigt tack vare internet revolutionerade inte bara kommunikationsområdet utan i stort sett hela världen.

Organisationer skapas för att lösa en eller flera uppgifter i den värld och i det kontext man verkar. När ledningen av en organisation märker att tiden har förändrats och att de produkter, tjänster eller ideologier man erbjuder inte längre efterfrågas så startar en intensiv aktivitet med syftet att bevara organisationen.

Bert Stålhammar

I Bibeln finns en välkänd liknelse om de två byggmästarna som byggde var sitt hus. Den ene var inte särskilt noga med grunden utan valde att lägga huset på ”lösan sand” som inte krävde så mycket arbete. Den andre däremot lade sitt hus på ”hälleberget”, alltså på en fast berggrund som var avsevärt mera svårbearbetad än den lösa sanden. Men så kom katastrofen för huset som byggdes på sanden: Och slagregn föll, och vattenströmmarna kom, och vindarna blåste och slog mot det huset; och det föll omkull, och dess fall var stort.

Regn och vind tar inte hänsyn till konstruktioner och husgrunder. Ovädret drabbar alla, men konsekvenserna kan bli olika: Och slagregn föll, och vattenströmmarna kom, och vindarna blåste och kastade sig mot det huset; och likväl föll det icke omkull, eftersom det var grundat på hälleberget.

Det ligger nära till hands att byta ut ordet hus mot ordet samhälle. Vad beror det på att vissa till synes stabila samhällen bryter samman och de samhällsbärande funktionerna ger upp inför ett tryck man aldrig tidigare utsatts för medan andra samhällen klarar stora påfrestningar utan att de bjälkar som hela samhället vilar på knäcks?

Bert Stålhammar

Sommaren före millennieskiftet var jag med som ledare för en dagkoloni för barn som sällan kom ut på landet. Ansvarig för kolonin var Rotaryklubbarna i staden. Allt var mycket välordnat och de flesta av barnen kom från de utanförskapsområden som alla städer numera tycks ha.

Efter lunch samlades ett antal invandrarflickor i min grupp runt en kamrat som grät hejdlöst. Förmiddagen hade innehållit aktiviteter som simning, paddling, segling och fiske och stämningen var minst sagt på topp. Jag försökte få reda på varför en av flickorna grät så förtvivlat. Då berättade några av hennes kompisar att hon skulle följa med sina föräldrar till sitt hemland under sommarlovet för att giftas bort med en kusin som var mellan 50 och 60 år. Själv skulle hon nu börja på högstadiet och var således tretton år.

Bert Stålhammar

Med viss smärta har jag kommit till insikt om att dagens politiker och media inte ser på demokratin med samma respekt som vi i den äldre generationen gör. När statsministern nu inbjuder alla partier till samtal om flyktingkrisen går ingen inbjudan till Sverigedemokraterna. Detta trots att SD enligt alla opinionsundersökningar dels anses ha den bästa politiken inom området och dels nu är största parti.

Bert Stålhammar

Nu när den av media och DÖ-regeringen orkestrerade godhetstsunamin möjligen passerar sin peak, borde det vara läge för våra ”förtroendevalda” att försöka analysera och beskriva verkligheten så som den faktiskt är. Vi svenskar behöver absolut inte förhäva oss över eller demonstrera att vi är goda. Vi är ett folk som våra ledare till trots slår vakt om sekelgamla kristna principer och därför ställer vi naturligtvis upp när vår nästa är i nöd.

Bert Stålhammar

För ett par veckor sedan drabbades vår statsminister av illamående och fick föras till sjukhus.