En av de finaste, rättvisaste och mest utvecklingsfrämjande idéerna i hela det västerländska liberalkonservativa politiska tänkandet är enligt min mening drömmen om meritokratin. En meritokrati är ett samhälle där positionerna och pengarna fördelas efter envars meriter. I en fullt utvecklad meritokrati bortses från ovidkommande förhållanden när positioner ska besättas och forskningsanslag utdelas. Ovidkommande är sådant som ras, hudfärg, kön, sexuell läggning, religion och allt annat som det står i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna att man ska bortse från.

Ingen kan idag undvika nyhetsflödet om de olika vaccinkandidaterna mot SARS-CoV-2. Förhoppningarna är stora, och många regeringar har säkrat avtal om leverans av vaccin från olika tillverkare.

Som jag ser det så finns det två olika linjer i detta stora flöde av nyheter: en dominerande som handlar om nya vacciner mot SARS-CoV-2 virus, och en annan linje som tar upp möjligheten att använda tidigare kända vaccin mot SARS-CoV-2, det vill säga vaccin som utvecklats mot andra sjukdomar. De senare nyheterna har ännu inte uppmärksammats så mycket, men jag menar att de framsteg som görs här kan vara minst lika intressanta som de nya vaccin som är på gång. Mer om det i slutet av artikeln.

Vad innebär det att vara liberal? Det beror förmodligen på vem man frågar. Men frågar man Heidi Brandtner, kansliassistent på Liberalerna region Stockholm, så innebär det ett bottenlöst hat mot runt 20 procent av Sveriges befolkning, samt en häpnadsväckande acceptans för folkmord och terror.

På sitt Facebook-konto har Heidi lagt upp en meme som visar åtta skallar – sju mänskliga och en tillhörande en lägre primat. De sju mänskliga skallarna betecknas ”vit”, ”svart”, ”man”, ”kvinna”, ”IS-krigare”, ”bög”, ”Greta”. Och apskallen? ”Folk som röstar på SD”.

Idag är det första advent och väntan på julen har börjat på riktigt. Mötet med mångkulturen har gjort att många svenskar vill återupptäcka den egna kulturen. Man träffar invandrare som säger: I mitt hemland gör vi så här. Man kanske tänker: Hur gör vi svenskar? Man kanske möter ”nysvenskar” som hånler och säger något i stil med att svenskar bara äter potatis. Man kanske känner sig lite kränkt och vill visa att vi har ett ganska rikt kök.

Själv var jag muslim i många år. Den svenska julen var en sak jag saknade. Varje år mådde jag dåligt för att jag inte kunde fira jul ordentligt. Jag fick fira lite halvdant. Det var en kompromiss med muslimerna omkring mig. När jag lämnade islam fick jag bli svensk igen.

Det som tar mest stryk av coronaäventyret, om man inte räknar de döda, kommer kanske att visa sig vara tilltron till myndigheter och auktoriteter. Visserligen har världens samlade läkemedelsindustri på häpnadsväckande kort tid utvecklat vacciner som förhoppningsvis kommer att fungera men förståelsen för hur sjukdomen sprider sig och hur den bör motarbetas har inte kommit så långt (jovars, behandlingsrutinerna för covidpatienter på sjukhusen lär ha förbättrats avsevärt).

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Slaget vid Olustra var en sammandrabbning under 1200-talets inbördeskrig i Sverige mellan den omyndige kungen Erik Eriksson och rådmannen Knut Holmgersson (”Knut Långe”). Slaget tros ha ägt rum den 29 november år 1229 i Olustra i Södermanland.

Efter sin förlust flydde den unge kungen till Danmark där hans morbror Valdemar Sejr var kung. Knut Holmgersson kröntes till kung 1231 men hans tid vid makten blev kort och han dog 1234. Erik återvände redan 1232 och kunde återta makten.

Snart börjar väntan på ankomsten. När jag var barn trodde jag, på grund av ordlikheten, att advent betyder väntan. Det man väntar på Herrens ankomst, på latin adventus Domini.

Herren som avses är förstås Jesus Kristus, gudamänniskan.

Men vi väntar också på solens återkomst. Vid juletiden, då Gud föds som människa, infaller vintersolståndet då dagen är som kortast. Därefter blir dagarna längre igen: solen föds i det djupaste mörkret.

INTERVJU Svensk och nordisk kultur upplever just nu en renässans på Instagram. Unga entusiaster lägger upp bilder, filmer och texter som på olika sätt berör vår nordiska kultur och natur. Det kan handla om folktro, asagudar, vikingatid, konsthantverk eller bara naturromantik. Sandra Hila är en av dem som använder Instagram för att förmedla sin kärlek till den svenska naturen. Det är mystiken hon vill åt. Mystiken som bor i de mörka skogarna och i de djupa tjärnarna.

Arbetslösheten är troligen en ganska ny företeelse som uppstått genom kapitalismen och välfärdsstaten. Fattiga människor som inte kunnat försörja sig har det säkert funnits i alla tider men tidigare definierades de inte som arbetslösa utan snarare som lata eller som brottslingar (vilket de nog ofta blev för att överleva) eller någon annan sorts samhälleliga avfallsprodukter som man helst varit utan. Att inte ha ordnad försörjning ansågs därför långt in på 1800-talet vara ett brott.

I april 1413 gav den svenske kungen Erik av Pommern klartecken till att bryta malm ur ”Järnberghet i Wermlande”. Det blev startskottet för det som idag kallas Värmlands bergslag.

Det är över 600 år sedan privilegiebrevet utfärdades men malmbrytningen i de värmländska bygderna har troligen ännu äldre anor. I Hornkullens silvergruva utanför Filipstad lär det, enligt legenden, ha brutits silvermalm redan innan Digerdöden drabbade Europa, det vill säga omkring 1350.

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Författaren, läraren, prästen och tonsättaren Carl Jonas Love Almqvist föddes i Stockholm den 28 november 1793.

Utdrag ur Carl Grimbergs Svenska folkets underbara öden:

Omkring år 1830 var det Atterbom, Geijer och Tegnér, som ”delade riket” mellan sig. Men nya stjärnor höllo på att stiga upp på diktens firmament. Deras namn voro Runeberg och Love Almquist, ”den siste nyromantikern”. Underbar var Almquists levnadssaga, mångskiftande, orolig som mannen själv.

Thanksgiving Day eller Tacksägelsedagen är en stor amerikansk höstfest som är välkänd hos oss tack vare skildringar i filmer och teveserier. I uppslagsverket Nordisk familjebok (Ugglan) från 1919 beskrivs den som Förenta staternas nationaldag:

Thanksgiving-day, ”tacksägelsedag”, nationaldagen i Nord-Amerikas förenta stater, firas genom gudstjänst i alla kyrkor. Presidenten bestämmer dagen, vanligen sista torsdagen i nov.

Den store svenske socialistagitatorn August Palm, kallad ”Mäster Palm”, förtog föredragsturnéer i Förenta staterna 1900 och 1906. I sin reseskildring Ögonblicksbilder från en tripp till Amerika (1901) skriver han:

Rubrikens fråga är banal men grundläggande. Den preussiske militärteoretikern Carl von Clausewitz (bilden) sa att kriget är politikens fortsättning med andra medel. Det kan vi lära oss något av. I krig vet man vem som är fienden, nämligen den man skjuter mot. Även i politiken brukar man veta vem fienden är men numera, har jag upptäckt, är det svårare.

I Förenta staterna firas Tacksägelsedagen den fjärde torsdagen i november (26 november 2020). Högtiden firas till åminnelse av ett fredsavtal som ingicks mellan engelska nybyggare och indianer år 1621.

Nybyggarna, som var puritaner och kallade sig själva ”pilgrimer”, utvandrade från England för att undslippa förföljelser. De seglade på skeppet Mayflower som anlände till Nya världen i december 1620.

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Anders Celsius, född 27 november 1701 i Uppsala, död 25 april 1744 i Uppsala, var vetenskapsman och astronom, i tjänst som professor i astronomi vid Uppsala universitet. Han är idag mest känd för Celsiusskalan, den hundragradiga termometerskalan. En enhet för temperatur är därför uppkallad efter honom och betecknas med ett stort C: °C.

Salahuddin Barakat är imam och ordförande för Islamakademin i Malmö, som delvis finansieras med skattemedel från Malmö Stad. Han har nyligen fått ett tillskott på några miljoner i sitt arbete mot ”extremism”. Vem är denna Barakat? Vi vet att han hatar Frankrikes president Emmanuel Macron eftersom denne står upp för västerländsk yttrandefrihet. På sin personliga Facebooksida (7/10 2020) skrev Barakat att Frankrike är en ”islamofob skurkstat” och att Macron är ”en skurkaktig fjant”.

”För islamhatarna kan muslimer aldrig göra rätt”, skriver DN:s Erik Helmerson i en text som sjuder av den rättfärdiges indignation över andra människors ondska och illvilja.

Muslimer dras med fördomen att vara våldsbenägna och odemokratiska. Så hur manifestera sin åsikt på ett så ickevåldsamt och demokratiskt sätt som möjligt? Kanske genom att bedja och dela ut flygblad utanför en ambassad? I en tillståndsgiven demonstration?

Många samhällen i världshistorien har lyckats skaffa sig ett avsevärt ekonomiskt överskott, alltså resurser som överstiger vad som behövs för att människorna ska kunna reproducera sig och produktionsapparaten ska hållas intakt. En sak som jag tycker är spännande är att undersöka hur sådana framgångsrika samhällen väljer att utnyttja sina överskott. Observera att det handlar om ett val, inte om något som bestämts av ödet, även om det kanske inte är ett uttalat val och framför allt inte ett val som underställts folket för demokratiska beslut.

I en intervju för NBC (National Broadcasting Company ‘NBC’, amerikanskt mediebolag) i tisdags kväll (24/11 2020) meddelade Joe Biden, den utropade vinnaren i USA:s presidentval, att han, då han tillträder som president, omedelbart kommer att dela ut medborgarskap till miljontals illegala invandrare.

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Adolf Fredrik (1710-1771) var furstbiskop av Lübeck 1727–1750 och kung av Sverige från 1751. Han utsågs 1743 till svensk kronprins efter hattarnas ryska krig under påtryckning från tsarinnan Elisabet. Han gifte sig året därpå med Lovisa Ulrika av Preussen, syster till Fredrik den store.

Det sägs ofta att kultur är förändring, att en kultur alltid förändras. Men tänk om det snarare är tvärtom? Tänk om kultur bäst beskrivs som ett motstånd mot förändring? Författare har alltid skrivit för att bli odödliga. Själva dör de naturligtvis, men deras texter lever kvar. 2020-talets svenskar kan välja att fokusera på förändring eller på kontinuitet. Ska vi vara gräva ned vår kultur i marken och låta den dö en gång för alla eller ska även vi göra motstånd och se till att den lever minst en generation till?

När man ska uttala sig om okända och oförutsägbara saker, exempelvis samhällsklimatet och framtiden, så gäller det att vara försiktig och villigt erkänna att man står på ett gungfly i mörkret och egentligen saknar alla instrument för att orientera sig. Ändå tror man sig ana saker.

Här är en observation som alltså inte är en observation utan snarare en känsla. Under de mer än fem år som den här bloggen funnits har stämningsläget i nationen genomgått en kraftig förändring. Då var det nästan helt förbjudet att säga saker som idag inte föranleder några höjda ögonbryn. Till exempel skrev jag en gång så här:

På ett antikvariat i Chicago i slutet av 70-talet bläddade jag i ett tummat exemplar av ”The Naked Communist” från 1958 (den finns att läsa gratis här). Boken erinrade om en svunnen tid, då antikommunismen svepte över USA och Joseph McCarthy rensade ut vänstersympatisörer från Hollywood. Föräldrar uppmanades ge sina barn en kristen uppfostran för att de inte skulle växa upp till blodtörstiga bolsjeviker. Den kommunistiska världsrevolutionen förutspåddes infalla redan 1973, så det var hög tid att mobilisera om man ville stoppa den röda faran. Lyckligtvis tog historien en annan vändning och Sovjetunionen upplöstes 1991. Järnridån förvandlades till grus och den västerländska kapitalismen såg ut att ha segrat.