Flera islamiska länder bojkottar nu franska varor. Vreden är stor över Frankrikes president Macrons försvar för yttrandefriheten. Profeten Muhammed är helig, menar man, och får inte kränkas.
Författare: Redaktionen
Frankrikes ambassadör i Sverige, Étienne de Godeville, intervjuades i söndagens Agenda. Det handlade om det bestialiska mordet på läraren Samuel Paty, som efter att under lektionstid ha visat upp en karikatyr av profeten Muhammed dödades och halshöggs av en 18-årig islamist med ursprung i Tjetjenien. SVT-journalisten Anders Holmberg frågade ambassadören hur vi ska hantera det faktum att inte bara radikala islamister utan även mer moderata muslimer vänder sig mot att man gör karikatyrer av profeten. Är det något vi måste respektera? Ambassadören svarade då oväntat skarpt att frågan är irrelevant. Mordet har ingenting med hädelse att göra: Det handlar om terror:
Gjorde han rätt eller fel, muslimen som mördade den franske historieläraren Samuel Paty? Om han i stället varit kristen, hade han då gjort rätt eller fel? Låt mig beskriva några, som det förefaller mig, betydelsefulla skillnader i den kristne guden Guds och de muslimske guden Allahs syn på våld. Jag har hämtat ledning för denna betraktelse i Bibeln och Koranen (Mohammed Knut Bernströms tolkning).
En första observation är att ingendera guden har avsvurit sig våldet utan tvärtom bejakat det. Redan bara några generationer efter det att han skapat människan såg Gud att ”människans ondska var stor på jorden” (1 Mos. 6:5) och utplånade därför alla människor utom Noa och dennes hustru genom en syndaflod.
Macron 
Humanism har blivit ett modeord i svenska språket. Aldrig har så många beslut fattats i humanismens namn, aldrig så mycket resurser satsats på humanistiska åtgärder och aldrig så vitt skilda politiker tagit detta ord i sin mun. Det finns nog inget vi är mer överens om än att humanism är bra.
Men vad betyder det? Betyder det något över huvud taget? Eller är det ett politiskt mantra av samma ordklass som ”hållbarhet” och ”värdegrund”?
Nu är hösten här igen och på lördag är det Alla Helgons Dag. Det är en helg då jag normalt brukar träffa släktingar från Värmland, och då vi umgås ett par dagar och pratar minnen, berättar släkthistorier och besöker våra kära avlidnas gravar tillsammans. I år blir det ingenting av med den saken på grund av pandemin, så jag blir hemmavid och besöker minneslunden på Skogskyrkogården istället.
Fast inte på Alla Helgons Dag. Just den dagen håller jag mig helst borta från Skogskyrkogården. När folk säger till mig att Halloween bara är ett jippo så brukar jag säga åt dem att ta sig till Skogskyrkogården på Alla Helgons Dag. Där kan man tala om jippo. Korvförsäljarna står på parad utanför grindarna och oset av chrizo och bratwurst lägger sig som en rökig dimma över det som borde vara en lugn och stillsam viloplats, och folk ränner runt på kyrkogården som om de vore på strandparty i Barcelona.
Fler och fler vittnar om hur medieplattformen Facebook censurerar och stänger av personer, ofta utan synbar anledning och dessutom på ett inkonsekvent sätt. Nyligen kunde vi läsa om hur SD-politikern Jessica Stegrud stängdes av för att hon besvarade en anklagelse om nazism med att den som kommenterat var okunnig. Mer än så behövs inte – i alla fall ibland. Ibland är det dock tvärtom, som vi har skrivit om i Det Goda Samhället.
DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Första slaget vid Virta bro var ett slag under det finska kriget den 27 oktober 1808. Vid Virta bro nära Idensalmi kyrka vann svenskarna under Johan August Sandels ledning, som innehade en omsorgsfullt befäst ställning norr om bron, en seger över ryssarna. Dikterna Löjtnant Zidén och Sven Dufva i Fänrik Ståls sägner behandlar denna blodiga dag.
Finska kriget 1808-1809, som ledde till förlusten av Finland till Ryssland, var en del av napoleonkrigen som rasade i hela Europa 1803-1815 mellan Napoleons franska kejsardöme och olika koalitioner.
Vilket förhållande ska egentligen råda mellan människan och de vilda djuren? Är det dags att lämna plats åt vargar och vildsvin i våra svenska skogar? Har vi verkligen ”rätt” att jaga bort dem? Och hur har vi det egentligen med den traditionellt sett så viktiga distinktionen människa/djur? Är den lika förhatlig för vår jämlikhetsivrande samtid som den skillnad vi brukade göra mellan män och kvinnor? Måste vi inte upprätthålla vissa distinktioner? Måste inte människan få ta plats på bekostnad av dem som faktiskt är hennes konkurrenter? Och måste vi inte välja vår egen ordning före naturens kaos?
Många oroar sig, troligen med rätta, för de skuldberg som år för år byggs allt högre när stater, företag och privatpersoner lånar mer och mer pengar. Det måste väl i slutändan leda till ekonomiska sammanbrott?
Jag borde veta ty jag har fyra betyg, vilket motsvarar 120 högskolepoäng, i nationalekonomi. Emellertid har jag sedermera insett att jag faktiskt begripit mycket litet. Jag drog tidigt slutsatsen att Handelshögskolan i Stockholm var en stilskola ungefär som Shantung-skolan. Skillnaden var att Shantungskolan var en stilskola för kosmetologer (se bilden) medan Handels var en stilskola för sådana som ville lära sig hur man snackar om man jobbar på bank eller på Finansdepartementet. Med det menar jag att följande resonemang kan vara fel.
När jag var sju år reste min pappa iväg för att jobba i Indien i några månader. Det var en stor sak på den tiden, i alla fall i den miljö där vi rörde oss – pappa var en alldeles vanlig krutbruksarbetare som aldrig varit utanför Sveriges gränser och vars resmål inskränkte sig till rötterna i Boråstrakten och till kungliga huvudstaden. Men i början av 1970 bar det till sist av, och ända till Bhandara i Indien, för att där vara behjälplig i Indian Ordnances utbyggnad av en sprängämnesfabrik.
Pappa jobbade på Bofors Nobelkrut större delen av sitt vuxna liv och för den som växte upp i Karlskoga på 1930-talet fanns ingenting konstigt eller kontroversiellt med det. På den tiden var både politiker, medier och vanliga dödliga ganska överens om att Sverige behövde ett försvar och det var ingen skam att arbeta i försvarsindustrin.
I år är det 75 år sedan det nazistiska Tyskland besegrades. Om det inte hade varit för Covid 19-pandemin hade 75-årsdagen den 8 maj uppmärksammats stort, och då också en av dramats huvudpersoner, Winston Churchill.
Det Goda Samhället har uppmärksammat andra världskrigets tid och även Churchill på sitt eget sätt. Jag syftar på Jan-Olof Sandgrens anmälan av podversionen av Aron Flams bok “Det här är en svensk tiger”. Där påstås bland annat att “Churchill var hela tiden medveten om det svenska dubbelspelet och förlät oss aldrig. Det hjälpte föga att vi försökte muta honom med nobelpriset i litteratur. Han hämtade själv inte ut priset.” Ingenting av detta är historiskt korrekt.
I denna video berättar youtubern Gary Buechler (19/10 2020) om sin flykt från Kalifornien. Buechlers kanal, som har fler än 300,000 prenumeranter, är framför allt ägnad åt filmkritik från ett högerperspektiv.
Tampongmärket Tampax skapades på 1930-talet. Det ägs för närvarande av företaget Procter & Gamble och säljs i fler än 100 länder. På sitt Twitterkonto skrev man tidigare i år att det är ett ”faktum” att inte bara kvinnor har mens:
DENNA DAG I SVENSK HISTORIA I tidningen Idun n:r 43 av den 26 oktober 1888 finns en artikel om hur man ska slå sina barn, skriven av ”en ungkarl”.
Flashing Swords är en serie fantasyantologier som publicerades av Dell Books mellan 1973 och 1981. Antologierna redigerades av Lin Carter (1930-1988), en legendarisk gestalt inom den fantasygenre som brukar kallas Sword and Sorcery (svärd och svartkonst).
I denna genre handlar det inte som i Tolkiens high fantasy-berättelser om att rädda världen i en episk konflikt mellan gott och ont, utan om en hjältes individuella äventyr och strider med monster för att vinna ära, guld och vackra kvinnor.
Sword and Sorcery kallas också ibland för heroisk fantasy och sägs ha grundats av amerikanen Robert E. Howards, som publicerade sin första novell om Conan Barbaren 1932.
Det känns som att det pågår en allmän tillnyktring när det gäller politikernas migrationsprojekt, kanske inte så mycket bland politikerna själva, men desto mer bland vanligt folk. Hur vet jag det? Det vet jag inte, det är bara en förnimmelse jag får när jag talar med folk som i sin tur har talat med andra människor och vi jämför våra intryck. När jag samtalar med män säger flera att till och med kvinnorna i deras kretsar har börjat få upp ögonen för de problem som lägrar sig över Sverige. Ungdomarnas inställning verkar fortsatt sorglös vilket kan bero på att de i skolan får en stark daglig dos PK-istisk propaganda. (Jag träffade nyligen en rasande intelligent fjortonåring som berättade att hon som provokation hade skrivit om Donald Trump i uppsatsämnet ”Min förebild”. Till hennes hemliga förtjusning hade lärarna gripits av fasa.)
Black Lives Matter-rörelsen, som gick överstyr redan efter några veckor och som blivit en hysterisk, känsloladdad proteströrelse utan särskilt mycket substans, har gett avtryck även i Sverige. Först i somras, då tusentals människor (många av dem för att de såg en möjlighet att få plundra och vandalisera) trotsade pandemirestriktionerna och utsatte allmänheten för smittorisk när de gav sig ut på gator och torg för att skandera om påstådd rasism. Nu med ett upprop om rasism på Sveriges Radio.
Johannes Norrman, juriststudent, nämndeman vid Hovrätten över Skåne och Blekinge samt aktiv i Konservativa förbundet, skriver om hur juristkåren motarbetar fattade beslut om skärpningar i straffskalorna. 2010 kom ett riksdagsbeslut om straffskärpning vid återfallsbrott. Såväl vid domstolarna som i den straffrättsliga utbildningslitteraturen går det att spåra en tydlig ovilja att förverkliga lagstiftarens intentioner.
Häromkvällen såg jag en flera år gammal dokumentär om tyskerunger. Sedan har den försvunnit. Jag hittade bara en liten stump på Youtube.
Programmet berättade hur ca 10 000 barn med en tysk far ofta utsattes för livslångt lidande. Den norska regeringen försökte bli av med dem genom att deportera dem först till Tyskland – där de förstås skulle ha farit mycket illa i den första efterkrigstidens nöd och kaos. Det lyckades det norska Röda Korset förhindra. Därefter ville regeringen dumpa dem i Australien, som hade en delegation i Norge för att försöka rekrytera nya medborgare. Den sade också nej. Man ville ha arbetskraft, inte fler munnar att mätta. Efter ytterligare försök gav man upp. Man tvangs behålla mödrar och barn.
Den berömde psykologiprofessorn Jordan B. Peterson är tillbaka efter en lång tids dålig hälsa på grund av missbruk av psykofarmaka. Han är känd för sina videoföreläsningar om den psykologiska tolkningen av Bibeln, gamla myter och filmer. Men också för sin kritik av feminismen, samt wokevänsteridéer som ”white privilege” och ”kulturell appropriering”.
En av världens populäraste YouTube-profiler, svensken Felix Kjellberg, alias Pewdiepie, har blivit shadowbannad. Det innebär att kreatören kan se sina egna klipp, men – i olika utsträckning – är osynlig för andra.
Pewdiepie inledde sin karriär med att kommentera spel, men har sedan breddat sitt innehåll. Hans YouTube-kanal har för närvarande fler än 107 miljoner prenumeranter.
I augusti 2017 fick Pewdiepie kritik för att han sade n-ordet under en livestream.
DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Saab 35 Draken, som flög första gången den 25 oktober 1955, är ett enmotorigt svenskt jaktflygplan med dubbel deltavinge som utvecklades av Saab AB. Flygplanet var det första riktiga överljudsflygplanet att se tjänst i Västeuropa och kom att brukas militärt i över 40 år bland fyra europeiska länder.
Häromdagen (20/10 2020) skrev Richard Sörman en fin artikel som uppmanade unga svenskar att erövra sitt modersmål, ”Ärans och hjältarnas språk” enligt Esaias Tegnér.
När jag läste lingvistik vid Uppsala universitet kom vi ofta in på ämnen döende språk. Faktum är att språk dör varje dag. Om vi inte vill att svenskan ska dö, måste vi, som Sörman skriver, bli dess vårdare och försvarare. Ett sätt är att läsa dikter vid högtidsdagar och fester. Födelsedagskalas är bra tillfällen.
Sörman nämner hur invandrarnas brytning förstör svenskan. ”Igår jag käkade kebab”. Den dåliga svenskan talas inte bara av invandrare, utan också av ungdomar som är uppvuxna här. Den används för att visa att man inte är en ”svenne” utan en ”blatte”.
Dagens dominerande tänkande bland svenska kriminologer och politiker är att brottslighet förklaras med socioekonomiska faktorer. Teorin är ungefär att om många av dem som bor i ett område är arbetslösa, lågutbildade, bidragsberoende, illiterata och trångbodda i illa underhållna bostäder är det ökad risk för att det uppväxande släktet blir kriminellt och området degenererar till ett ”särskilt utsatt område”.
Det som tilltalar många med detta synsätt är att de uppfyller två motsatta sociala krav som vid närmare betraktande visar sig gå häpnadsväckande väl ihop. Det ena sociala kravet är att de utsatta människorna inte ska tillmätas något ansvar för sin beklagliga belägenhet.
PODCAST I ett tidigare avsnitt (14/10 2020) av podden Tankar från framtiden pratade Eddie (Mohamed Omar) med ingenjören David Lorentzon som forskat om nätdejting och menade att mäns ensamhet i Det Nya Sverige inte är ett individuellt problem, utan ett samhällsproblem.
Lorentzon betonade hur detta problem har bidragit till massinvandringen. Dels den asylinvandring som rättfärdigas med svenskens låga födelsetal, och dels äktenskapsinvandringen.
Bret Weinstein är en amerikansk evolutionsbiolog som blev känd för allmänheten när han efter en konflikt med ”antirasistiska” aktivister lämnade sin tjänst vid Evergreen State College i Washington.
Varje år på den så kallade ”Day of Absence” manifesterade ”rasifierade” studenter vid Evergreen State College i USA genom sin frånvaro. År 2017 bestämdes att alla vita istället skulle tvingas lämna campus. Weinstein vägrade att gå då han menade att det var fel att köra ut vita lärare och studenter på grund av deras hudfärg. Han blev då anklagad för ”rasism”.
The San Diego Unified School District meddelar att man kommer att avskaffa sitt nuvarande betygssystem i ett försök att ”bekämpa rasism”. Anledningen är att vita elever får högre betyg än så kallade ”rasifierade” elever eller ”people of color”:
”The move came about after it was revealed that just 7% of D or F grades are handed out to white students, while 23% went to Native Americans, 23% of failing grades went to Hispanics and 20% went to black students.”
DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Westfaliska freden kallas den fred som slöts den 24 oktober 1648 och som avslutade det trettioåriga kriget. Namnet kommer av att fredsunderhandlingarna fördes i städerna Osnabrück och Münster, vilka vid denna tid hörde till Westfaliska kretsen av tysk-romerska riket.
Sverige vann flera landområden, öar och städer i Tyskland.
Richard Sörman har läst Michel Houellebecqs nyutkomna bok ”Interventions 2020”. I artiklar och intervjuer som ställts samman i en och samma volym talar Michel Houellebecq bland annat om Västerlandets behov av en religion. Han talar också om nödvändigheten av att göra motstånd mot förändringar: Vi kan inte bara leva i framåtskridande. Vi behöver tillhörighet och anknytning, vilket förutsätter existensen av något beständigt.
