DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Belägringen av Thorn i Polen ägde rum mellan 26 maj-14 oktober 1703 under det stora nordiska kriget. Den svenska armén under kung Karl XII erövrade efter en nästan fem månaders lång belägring den befästa staden Thorn nära floden Vistula. Thorn försvarades av sachsiska soldater trogna till August den starke, Sachsens kurfurste och Polens kung. Medan svenskarna förlorade 50 män under belägringen förlorade sachsarna hela sin garnison på 6 000 man.

Det heter att könet att är en ”social konstruktion”. Det är vem du är på insidan som räknas. Om du är född som kvinna, men identifierar dig som man, så ska du betraktas som man. Människans biologiska förutsättningar bestämmer inte hennes identitet. Gäller det även vår etniska tillhörighet? Vad händer om du är vit, men känner dig som svart?

Det är nu 22 år sedan 63 unga liv släcktes i den fruktansvärda diskoteksbranden vid Backaplan i Göteborg. De fyra män som hade anlagt branden dömdes för grov mordbrand, de tre äldsta dömdes till fängelse i sju-åtta år medan den yngste fick sluten ungdomsvård.

De dömdes också att betala skadestånd, dels till de överlevande, dels till anhöriga till dödsoffren. Skadestånd som uppgick till drygt 10 miljoner och som betalats av Brottsoffermyndigheten. Brottsoffermyndigheten tar nämligen över skadestånden när de dömda inte kan betala, så att offren får ut sin ersättning. Det innebär dock inte att de skyldiga går fria. Skulden ska alltså inte preskriberas, utan drivas in av myndigheten.

Statsminister Löfven kom häromdagen med ett yttrande i riksdagen som har tolkats som ett senkommet erkännande av att det finns en koppling mellan invandring och brottslighet. Så här sa han:

Med en stor migration där vi inte klarar av integrationen, ja då följer också större risk för den typen av problem som vi ser. Det är glasklart.

Men betyder detta att statsministern börjar närma sig en sverigedemokratisk syn på invandringen? Inte ett steg, menar jag. Han står kvar och stampar på samma fläck.

I en essä i tidskriften The Critic, ”The Dystopian Age of the Mask” (10/9 2020), skriver Thomas Crew om hur de tyske författaren Ernst Jünger förutsåg masksamhället i essäboken Der Arbeiter. Herrschaft und Gestalt (1932).

I boken beskriver Ernst Jünger sin samtid och spekulerar över den tekniska utvecklingens konsekvenser. Masker kommer att användas för att radera människors personligheter. Thomas Crew menar att just detta är ett tema som går igenom alla dystopisk litteratur.

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Gustav III:s ryska krig (även kallat svensk-ryska kriget 1788–90) utkämpades 1788–1790 efter att Sveriges kung Gustav III anfallit Ryssland i hopp om att återta förlorade områden, samt att hindra vidare rysk inblandning i Sveriges inre angelägenheter. Kriget avslutades i augusti 1790 med Freden i Värälä utan gränsjusteringar. Under inledningen av kriget revolterade ett antal svenska officerare och bildade Anjalaförbundet, i slutet av kriget vann Gustav III Sveriges största marina seger någonsin, då han krossade den ryska skärgårdsflottan vid Slaget vid Svensksund den 9–10 juli 1790.

Många människor känner sorg inför samhällsutvecklingen i Sverige. Det har de rätt att göra. Vad gör egentligen våra politiker med vårt land? Har de ingen känsla för det mest heliga? Tror de inte längre på vår kultur och vår identitet? Har de ingen känsla av ödmjukhet och respekt inför uppdraget att förvalta vårt arv och föra det vidare till kommande generationer? När höstmörkret nu lägger sig över våra hustak och sinnen finns det denna september 2020 tyvärr anledning att vara både rädd och bedrövad.

Jag har länge försökt förstå kristendomens sexualfientlighet utan att ha hittat någon bra förklaring.

Det är lätt att föreställa sig det våld en romersk husfader kunde utöva i sitt hushåll. Han var i stort sett allsmäktig. Han avgjorde om ett nyfött barn skulle få leva eller dumpas på avskrädeshögen och om en slav skulle få leva och fortplanta sig eller inte.

Ingen i hushållet kunde motsätta sig hans köttsliga krav. Kristendomens tuktande av denna praktik måste för många, främst slavarna, ha varit en befrielse. Men varför har den katolska kyrkan så länge hållit fast vid denna sexualmoral, när samhället i övrigt förändrats så mycket?

Det händer, oftare än jag skulle vilja, att jag skriver texter som är negativa till polisen, både myndigheten i sig och enskilda representanter. Det beror inte på att jag ogillar polisen. Det beror tvärtom på att jag alltid har hyst stor respekt för polisen, som står mellan den skötsamma allmänheten och de farliga kriminella elementen, och att jag ser med oro på den feminisering som nu hotar förgöra hela myndigheten.

Igår skrev jag, ungefär, att om vi ska föra in Sverige på rätta vägar är det första nödvändiga – om än otillräckliga – uppdraget att återupprätta statens våldsmonopol så att våldsmonopolisten polisen kan göra sitt jobb. Monstret från Jobs bok, som Thomas Hobbes använde som symbol för den oövervinnerliga våldsapparat som samhället behöver för att garantera medborgarnas trygghet och säkerhet, måste förmås att återuppstå från de döda.

Den iranske nationalistiske filosofen Jason Reza Jorjani, född och uppvuxen i New York City, är författare till en rad böcker om filosofi, religion, historia och politik. I sin senaste bok, Prometheism, hyllar han Prometheus som en symbol för mänsklig frihet.

Prometheus var i grekisk mytologi en titan som stal elden från gudarna och gav den till människorna.

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Freden i Altranstädt var ett fredsfördrag som slöts i Altranstädt i Sachsen den 14 september 1706 mellan Sverige och Polen å ena sidan och Sachsen å den andra. Genom freden tvingades kung August den starke att avsäga sig den polska kronan, erkänna Stanislaus som kung i Polen, skilja sig från ryska förbundet och utlämna Johann Patkul. Freden kan betraktas som en separatfred under stora nordiska kriget.

En annorlunda studie har presenterats på Statsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet. Möjligen visar den att vi kan vara på väg mot ett paradigmskifte vid våra lärosäten, präglade av postmodernism, genusdoktriner, rättighetskrav och intersektionalitet som de alltmer har blivit. Här granskas i stället public service ur en ”ny kritisk diskurs”. Uppsatsförfattaren Jonathan Kender har sammanställt kritik från tidigare anställda vid SVT.

Resultatet är förödande med utgångspunkt från uppdraget om allsidighet och opartiskhet. Ett exempel är ett vittnesmål från Utbildningsradion (UR) där en chef verksam inom det nystartade Feministiskt initiativ framhöll att om ska man skildra friskolor så ska det vara för att sänka dem. All information med källhänvisning finns i studien, som bifogas som pdf här eftersom den inte finns tillgänglig som länk på nätet.

”I begynnelsen var ordet och ordet var hos Gud och ordet var Gud. Det var i begynnelsen”

Citatet är hämtat från Bibelns vackraste ställe, Johannesprologen. Ordet var Gud! Det är den teologiska sanningen i det citerade Bibelstället, logos som Gud fader.

I min analys tolkar vi ”i begynnelsen fanns ordet” på ett mer prosaiskt intellektuellt sätt. ”Ordet” – eller logos – tolkas i denna text som ”ordets makt” och de som har ansvar för ”ordet” nämligen de intellektuella. De intellektuella har inte bara ansvar för hur ”ordet” används i en språklig mening utan än mer hur de intellektuella brukar ”ordet” i tjänst hos medvetenheten och bildningen alternativt missbrukar ”ordet” i maktens tjänst. De intellektuella som individer och samhällsgrupp äger inte bara ”ordet” de besitter eller borde också besitta beläsenheten, kunskapen och bildningen.

Ursäkta, men jag tror inte på de svenska politikernas ambitioner att bekämpa exempelvis gängkriminaliteten. Deras utfästelser är på nivån att myndigheterna måste samarbeta mer så att socialen kan hålla tidigare allvarssamtal med barn och ungdomar i riskzonen. Jag hoppas att jag har fel men jag kan inte se att någon av våra politiker kommer ens i närheten av att erkänna – eller kanske snarare förstå – vad det handlar om.

Jag läste en trovärdig skildring av hur några ensamma poliser i en förort blivit omringade av ett gäng ilskna ungdomar som hotade att trycka upp en batong i arslet på poliserna om de inte försvann vilket de efter detta hot också gjorde. Den situationen är analog med vad som bekräftats i Rapportinslag där poliser i Rinkeby vittnar om att de inte törs gå ensamma till tunnelbanan för att åka hem efter jobbet. Den sammanfattande observationen är att polisen är räddare för buset än vad buset är för polisen.

Ett videoklipp visar hur en passagerare, en svart kvinna, vägrar att låta en flygvärdinna passera henne. När en annan passagerare lägger sig i konflikten vänder sig den svarta kvinnan mot henne och säger: ”Are you my boss? You are white privilege, you’re not my boss. Sit down.”

Den svarta kvinnan anklagar sedan även flygvärdinnan för att besitta ”vitt privilegium”:

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Pommerska kriget var ett krig som utkämpades av Sverige och Preussen 1757–1762.Det var en del av det större sjuårskriget 1756–1763, som fördes mellan stormakterna Preussen och Storbritannien-Hannover å ena sidan och Österrike, Frankrike och Ryssland å andra sidan.

Den 21 mars 1757 slöt hattregeringen en konvention med Frankrike och Österrike. I kraft av denna förklarade Sverige och Frankrike för den tyska riksdagen, att de i enlighet med den Westfaliska freden skulle upprätthålla Tysklands frihet. Genom Frankrikes förespeglingar om subsidier lockades därefter hattregeringen att i juni samma år gå från ord till handling genom att föra över 20 000 man till Tyskland. Den 13 september ryckte den svenska armén in i preussiska Pommern.

Med hjälp av ett sådant papper kan man enkelt och effektivt avgöra om en vätska är sur eller basisk. Därför brukar lackmustest användas i överförd bemärkelse för en handling eller ett prov som klart avgör något omstritt, till exempel om någon handling skall gynna det ena eller det andra lägret, eller rubricera något som konservativt eller radikalt.

Svensk politik har nu fått tillgång till ett mycket effektivt lackmustest. Det avgör om någon skall kunna kallas för demokrat eller inte. Testet kallas Paludan.

Igår hade det gått nitton år sedan de islamistiska attackerna mot USA den 11 september 2011. De flesta av de 2996 dödsoffren dog i attacken mot tvillingtornen i New York. Som svar på attackerna startade den dåvarande presidenten George Bush den yngre ”kriget mot terrorismen”.

Det blev ett inte helt effektivt krig som inte ringade in islamismen, och särskilt den radikala och puritanska varianten av sunnitisk islam, salafismen, som huvudfiende. I stället fortsatte till exempel USA sin allians med det strikt sunnitiska Saudiarabien, Al-Qaidas vagga, samtidigt som man gick in i Irak och störtade Saddam Husseins arabnationalistiska regim.

Jag har alltid hört att amerikaner är goda patrioter, som inte sticker under stol med att man älskar sitt land. En patriotism som har rötter ända tillbaks till amerikanska frihetskriget 1775 – 83 då man kastade av sig oket från kolonialmakten England. Konstitutionen från 1787 var den mest demokratiska världen dittills hade skådat. Inbördeskriget 1861 – 65 markerade slutpunkten för slaveriet, först i USA och sen i resten av världen. USA fick äran av att ha säkrat segern över nazisterna 1945, återuppbyggt Europa genom Marshallhjälpen och fullbordat Sovjetkommunismens fall 1991.

Min ambition är inte att framställa mig själv som gudabenådad siare utan bara att gestalta politikerväldet, det välfärdsindustriella komplexet och dessas härolder i media som framtidsblinda. Under hösten 2015 exploderade invandringen till Sverige. Det var dags att fundera på framtiden. Framtiden är exempelvis idag och framåt. Vad var rimligt att förvänta sig om situationen idag och härefter?

Vad förutsåg etablissemanget? Fortsatt lugn, trygghet och god ordning skulle jag säga. (Med förvånade kommentarer som ”Vi har varit naiva” och ”Vi såg det inte komma” när verkligheten ryckt till och skapat ett nytt normaltillstånd.) Vilka framtidsbedömningar kunde en vanlig medborgare göra? Så här skrev jag själv för fyra och ett halvt år sedan:

Snart är det dags för den årliga kolarveckan i Granbergsdals hytta strax norr om Karlskoga. Milan tänds, kolbullar steks över öppen eld och serveras med knaprigt fläsk som i forna dagar. Och även om det blir lite glesare med besökare i år, på grund av coronapandemin, så håller man på traditionen.

Just i Karlskoga Bergslag, har jag mina rötter och Granbergsdals hytta är ett av mina smultronställen. Den mäktiga granskogen, slagghögarna, den faluröda hyttan som grundades redan på 1600-talet… Allt detta är en del av min historia, min kultur, mitt arv. Och jag kan inte nog uttrycka min tacksamhet till det engagerade och strävsamma byalaget som jobbar så hårt för att bevara detta för framtiden.


DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Den 12 september 1745 gick ostindiefararen Götheborg) på grund och sjönk vid Hunnebådan i Göteborgs hamninlopp. Det spekuleras fortfarande i hur det kunde ske. Skeppet blev stående på grundet och mycket av lasten som bland annat bestod av te, porslin, kryddor och siden kunde bärgas. Under många år syntes vraket över vattenytan, men så småningom fanns bara rester kvar på botten.

Riksdagen har öppnat igen efter sitt långa sommarlov och på onsdagen sände P1 direkt från debatterna. Det gjorde mig deprimerad. Jag önskar verkligen att jag kunde känna förtroende för de folkvalda, men det gör jag inte. Det enda jag hör, när jag lyssnar på dem, är tomma floskler – utstuderat ordbajseri som används för att ge sken av en handlingskraft och en kompetens som inte finns där.

Den 26 januari publicerade Nicholas Taleb och hans medarbetare Joseph Norman och Yaneer Bar-Yam en artikel om spridningen av det nyupptäckta coronaviruset. Artikeln, en sida text och fem referenser, hade titeln ” Systemic Risk of Pandemic via Novel Pathogens – Coronavirus: A Note”. Publikationsdatum var 26 januari 2020, och man kan anta att författarna skrev själva texten i mitten eller början av januari. I så fall var det bara en eller två veckor efter att kinesiska myndigheter och media först uppmärksammat världen på att ett nytt coronavirus hade upptäckts i Wuhan. Detta virus uppvisade egenskaper som tydde på en oroväckande virulens och spridning. Vad som är speciellt intressant med den korta artikel som Taleb och medarbetare publicerade var att de gjorde en rad förutsägelser om hur denna potentiella pandemi skulle utvecklas.

Till helgen har den danske politikern Rasmus Paludan planerat ett antal koranbränningar i Stockholmstrakten. Paludans idé, som jag fattat den, är att muslimer ska bli så provocerade av dådet att de startar våldsamma demonstrationer med personskador och förödelse som resultat och att svenskarna då ska bli varse muslimernas sanna karaktär och ta avstånd från islam.

Jag vet inte om muslimer alltid är programmerade att bli ursinniga ifall någon bränner deras heliga bok men eftersom Paludan gjort åtskilliga experiment i Danmark som tydligen alla fått det förväntade resultatet och eftersom experimentet fungerade även i Malmö för några veckor sedan kan man tro att det blir bråk även i Stockholm.