I Sverige definierar SMHI (Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut) årstiderna meteorologiskt utifrån dygnsmedeltemperaturen, snarare än efter fasta kalenderdatum. Definitionerna är:

Det är nästan obegripligt att den samlade miljörörelsen  ännu inte med ett enda ord kommenterat nettoökningen av snö på Grönland. Det är ju speciellt anmärkningsvärt om man jämför perioden 2011/2012 med det senaste perioden 2025/2026!

För 17 år sedan publicerade jag en debattartikel i UNT om växthusgasernas begränsade inverkan. Efter att ha blivit påmind om texten av en läsare kan jag konstatera att min uppfattning förblir densamma och att efterföljande observationer stöder denna bild. Det är dock osannolikt att artikeln skulle publiceras i dagens medielandskap, där den etablerade berättelsen om klimatet tenderar att prioriteras framför den observerade verkligheten.

När jag var barn talade vuxna ofta om hur varmt det hade varit under 1930-talet. Detta gjordes i positiva ordalag då varma och soliga somrar inte minst för större delen av allmänheten som vid denna tid fick sitt livs första semester med bad och friluftsliv. Jag minns fotoalbum från denna tid med bilder på släktingar försedda med nästan heltäckande baddräkter och badskor.

Det är en gammal erfarenhet att vetenskapliga discipliner, när de får politisk betydelse, tenderar att förändra karaktär. Klimatvetenskapen utgör i detta avseende ett närmast skolboksmässigt exempel.

Under större delen av sin historia var klimatforskningen en i grunden försiktig verksamhet. Man arbetade med osäkra data, ofullständiga modeller och en djup respekt för klimatsystemets komplexitet. Huvuduppgiften var att förstå jordens klimat.  Ingen seriös forskare kunde knappast föreställa sig att göra anspråk på att med någon större precision kunna förutsäga vare sig temperaturutveckling eller dess regionala konsekvenser. Detta hindrade dock inte att man redan tidigt drog den rimliga slutsatsen att ökade växthusgashalter kunde innebära potentiella risker värda att beakta.

Den senaste konflikten mellan USA och Iran  har åter aktualiserat frågan hur man skall förhålla sig till länder med helt andra religiösa, kulturella  och sociala förhållanden.  Att USA och Iran inte kan förstå varandra är en eufemism. Endast en tillnärmelsevis obotlig naiv idealist  tror  att USA och Västvärlden kan omvandla  den muslimska världen  till att omfatta västvärldens värderingar. En amerikansk president existerar bara i 4-8 år sedan kommer en annan med inte sällan andra uppfattningar. Det är bara att jämföra de två senaste seniora inkubenterna.  Den muslimska världen är  till skillnad närmast evig och ändras i grunden inte alls. I flera avseenden gäller liknande för  judendomen. Det enda förnuftiga råd man kan  ge är att begränsa alla kontakter  och alla beroenden till ett minimum med den muslimska världen. 

Även om jag inte vill framföra försvarsindustrin som ett ekonomiskt föredöme så tar Steven Jörsäter här upp ett mycket viktigt ämne nämligen betydelsen av den fria konkurrensen. Tanken att politiker och myndigheter skall styra konsumtionen genom artificiell prissättning är genomgående dömt att misslyckas.

För att energi skall bli användbar måste den finnas i ett tillstånd av låg entropi, dvs i en form som lätt kan omvandlas till nyttigt arbete. För att producera sådan energi är en köldkälla lika användbar som en värmekälla. I atmosfären är det inte värme som skapar oväder, som en del har fått för sig, utan det är temperaturskillnader som skapar användbar energi som vind och det är därför som det blåser mer och produceras mer vindenergi på vintern än på sommaren.

Även personer med begränsad minnesförmåga borde väl ändå ha noterat att det som dominerar vädret är dess väldiga variationsrikedom vilken även påverkar 30-års medelvärden eller längre och därmed tidsrymder som vi normalt betecknar som klimat.

Den kalla och ihärdiga vintervädret Sverige har förvånat många, vilka till följd av den globala uppvärmningen hade väntat sig en regnig och mild vinter och inte vintermånader med ihållande kyla med snötäckta fält och igenfrusna sjöar och farleder . Detta till glädje för landets alla vintersportare men till förtret för landets seniorer. Det kalla vintervädret kräver sin förklaring och det saknas inte de som hävdar att det just är den globala uppvärmningen som är orsak till kylan. Detta är dock en mindre begåvad och förflugen uppfattning som knappast delas av de meteorologiskt sakkunniga och inte heller av den förnuftiga och eftertänksamma delen av allmänheten. Det är helt enkelt rent struntprat.

Vaknar man tidigt finns det inte mycket att välja på som sysselsättning. Ett litet fåtal flitiga sätter sig vid datorn med en kopp kaffe för att skriva ett kapitel till på memoarerna eller utveckla några nya vetenskapliga hypoteser.

“Why bother about people that does not matter” säger Konstantin Kisin in denna intervju. Han hänvisar därvid till dagens politiska situation där Europa på grund av en missriktad politik försatt sig i en situation av irrelevans. Icke i en kulturell eller ideologisk irrelevans utan i en situation där det politiska ledarskapet alltmer prioriterat jämlikhet, hållbarhet och ekologi och andra så kallade mjuka värden på bekostnad av en realistisk energiförsörjning och ett fungerande militärt försvar.

Grönland håller på att bli nästa globala slagfält. Smältande isar öppnar för gruvdrift, nya sjöfartsleder och militär upprustning. Stormakter talar om strategiska intressen, sällsynta jordartsmetaller och säkerhetspolitik. Det som riskerar att försvinna i detta kapplöpningstänkande är det viktigaste av allt: Grönland är ett av världens mest klimatkänsliga områden – och hem för ett folk med rätt till självbestämmande.

För de av oss som sitter inspärrade inomhus till följd av kraftiga snöfall och  oplogade promenadstigar kan åtminstone använda vår till till vidareutbildning. Radions vetenskapsredaktion förser oss fortlöpande med uppgifter  om vetenskapens väldiga framsteg. Det rör sig inte nödvändigtvis om nya rön inom astronomi och kärnforskning utan inte sällan om mer jordnära och praktiska ting. Här en sammanfattning om vad radiolyssnarna lärt sig en snötyngd januarimorgon. Har man radion på från sextiden så upprepas framstegen regelbundet varje halvtimma.

Så här skrev Gro Harlem Brundtland i den så kallade ”Brundtlandrapporten”:

”Hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.”

Den nya gröna ”nollzero” sekretesslagen (Regeringens proposition 2024/25:199) har nu hänvisats till konstitutionsutskottet för behandling den 2 oktober med beslut i riksdagen den 22 oktober. Ärendet har behandlats i inofficiell media men inte ett ord har förekommit i statsmedia. Allt tyder därför att propositionen kommer att beviljas och leda till motsvarande lagändring. Därefter blir det knappast möjligt att invända mot framtida projekt som berör ”energi- eller miljörelaterade” projekt a la Northvolt eller liknande.

Christian Sandströms bok om Northvoltkraschen har just kommit ut. Jag har just läst den och kan rekommendera den även om en mer grundlig presentation med bättre layout (som är ovanligt usel) hade gjort boken ännu mer läsvärd. Vi känner förstås till det mesta. Det visar hur illa det kan gå i ett rättänkande, homogent och hållbart samhälle där ”alla” inte bara vill gå med utan också vill ta ledningen. Allt en följd av en blind tro på världens förestående undergång samt en liten grupp slipade figurer som skickligt utnyttjat den politiska enfalden och på så vis bedragit hela samhället.

Växthuseffekten är en realitet som har varit känd i mer än 150 år. Orsaken är att jordens värmebalans inte bestäms av jordytans temperatur utan av temperaturen ca 5 km ovanför markytan där temperaturen är ungefär 35°C lägre.

Klimatrapporten här tar i första hand upp förhållandena i USA med är allmänt relevant och även så för Sverige. Det är viktigt att betona att rapporten inte på något sätt ifrågasätter att ökande koldioxidhalter orsakar en uppvärmningstrend i klimatsystemet. Men som rapporten framhäver koldioxiden i luften är ingen förorening!

Är ett vanligt engelskt talesätt som innebär någon som gjort något oväntat och kanske utanför regelboken och som trots detta klarat sig undan utan kritik. Som direktör för ECMWF på 1980 talet fick jag höra detta från chefen för brittiska vädertjänsten när jag oväntat fick igenom en budget för en ny superdator.

Detta deklarerar DN stolt 2 juli. Den intresserade läsaren frågar nyfiket hur detta skall gå till.

Jag förutsätter att detta skall ske på riktigt och inte bara i ett skapat narrativ eftersom en sommar med pressande värme i Sydeuropa utan luftkonditionering inte bara är otrevligt utan också farligt inte minst för äldre och spädbarn.

Under senare tid har vindenergins dåliga lönsamhet uppmärksammats. Liknande gäller för satsningar på solenergi. Ett sådant är företaget Soltech Energy Sweden (SOLT).  Företagets affärside var att bygga in solceller i takpannor och annat byggnadsmaterial för att på sätt kombinera hållbar solenergi med estetik.

Individer med intellektuella begränsningar kunde tidigare inte klara sig eftersom överlevnad i äldre tider med långa episoder utan tillgång till livsnödvändig föda krävde långsiktig planering och rationellt handlingssätt. I vårt klimat gällde det främst att överleva vintern. En konsekvens var att livsodugliga helt enkelt gick under. Det var understundom till och med omöjligt att klara vård av barn och hjälplösa åldringar varför även dessa ibland måste offras.

Temperaturen i Sverige har stigit med ca 2,6° C sedan mitten på 1800-talet enligt uppgift från SMHI varav cirka hälften sedan slutet på 1970-talet. Det har främst berott på markant mildare vintrar där temperatur uppgången i januari har varit 4 – 6 gånger större än juli. En oro hos allmänheten är att högre temperaturerna är negativt för hälsan.

Fabler eller lärorika sagor om djur har funnits i världslitteraturen från Aisopos och la Fontaines tider tills våra dagar. De av den äldre generationen som växte upp med barnbiblioteket Saga minns med nöje alla lärorika böcker och den visdom och klokhet som fanns i barnböckerna.

Såväl energianvändning (Fig 1) som elanvändning (Fig 2 i Sverige har praktiskt tagit varit oförändrade sedan 1985 trots en tydlig ökning av landets folkmängd med 28%. BNP har under samma tid stigit avsevärt med en faktor på 5.13, räknat i US dollar. Motsvarande ökning för USA är 6.31.

Av en tillfällighet hamnade jag sent på lördagskvällen i SVT:s  underhållningsprogram Eurovisionen fullt av blixtrande ljus, skrän och akrobatiska konster i en förfärlig blandning. Skulle jag haft dolda anlag för  epilepsi hade säker detta utlöst en allvarligt anfall. Som tur finns det avstängningsknappar för såväl ljud som ljus.

En form av högst kvalificerad galenskap är att formulera omöjliga och även meningslösa mål och sedan gräma sig fördärvad för att man inte lyckats fullfölja dem. Detta är tyvärr inte ovanligt och inte sällan orsaken till ett olyckligt liv. Situationen blir än mer allvarlig när enskilda nationer ställer upp mål som är ogenomförbara och speciellt allvarligt om man går samman och ställer upp ogenomförbara eller rent meningslösa mål på global skala.