OPINION Åtminstone i början av året var det klimatoron som fortsatte att dominera mediedebatten. Vintern i Syd- och Mellansverige blev ovanligt mild, vilket omedelbart sågs som ett tecken på en dramatisk och förödande klimatupphettning. Vasaloppet var i fara och meteorologen Per Holmgren påminde oss om att han fick rätt till slut.

Samtidigt blåste det kraftiga sydvästvindar som drev in stora vattenmassor i Östersjön vilket ledde till högt vattenstånd inte minst i Bottenviken där det även blev ett mindre bidrag från ett ovanligt lågt lufttryck. Eftersom kylan koncentrerades till Arktis, minskade klimatrapporterna därifrån, annars kunde man ha uppmärksammat den skarpa kylan över Grönland liksom Spetsbergen som i år varken saknat is eller kyla under pågående vinter. Isbjörnarna rullar labbarna.

Lennart Bengtsson

OPINION Kausalitet är en fundamental del av det mänskliga tänkandet. Vill man få stopp på otrevliga händelser som trafikolyckor, ungdomsupplopp eller skogsbränder löser man dessa bäst genom att angripa orsaken.  Allt har en orsak även om det inte sällan rör sig om tillfälligheter eller snarare en längre orsakskedja utan tydligt ursprung 

Har man svårt att finna en orsak som ett obehagligt väder eller annat sådant skapar den kreativa mänskliga fantasin lätt lämpliga orsaker.  Under digerdöden sökte man febrilt efter orsaker. En var att judarna förgiftade vattnet i brunnarna. Vid andra obehagliga händelse har häxor varit i farten och det har inte saknats barn eller vissa vuxna som med egna ögon sett hur häxorna flugit iväg på kvastar för att förlusta sig med djävulen och få instruktioner av honom 

Lennart Bengtsson

OPINION År 1841 skrev den engelske publicisten Charles Mackay en bok med titeln ”Extraordinary Popular Delusions and the Madness of the Crowds”. Det är en bok som är lika läsvärd i dag som när den skrevs för 179 år sedan. Den kan laddas ned digitalt från Amazon till det facila priset av cirka 10 kr och räcker att ge en roande och upplyftande läsning i flera veckor.
Den handlar om människors lättrogenhet, dårskap, och den vanligt förekommande gruppgalenskapen. Människorna förlorar, som Mackay säger, förståndet i grupp och tillfrisknar endast långsamt, en åt gången.

Lennart Bengtsson

OPINION Ytterligare ett klimatmöte, COP25, med cirka 20 000 deltagare har misslyckats trots alla insatser av EU och inte minst av Sverige. Inte ens stöd av tusentals ungdomar med Greta Thunberg i spetsen har hjälpt. Resten av världens drygt sju miljarder människor utanför Europa är kallsinniga trots att de kommer att drabbas av klimatändringar betydligt värre än i Europa, åtminstone enligt de klimatsimuleringar som IPCC genomfört.  Däremot är det säkert flera länder som tacksamt tar emot bidrag. 

Effekten av extremt väder som pressande värme, torka, översvämningar och liknande förväntas bli betydligt värre i Asien, Afrika, Australien och Amerika än i Europa. Trots detta anser de det inte nödvändigt att prioritera åtgärder för en klimatändring utan det är huvudsakligen Europa som i kombination av omtanke och kanske dåligt samvete över gamla kolonialsynder som vill rädda världen från en anteciperad klimatkatastrof. 

Lennart Bengtsson

OPINION Räknat per person sköts det år 2019 fler personer i Uppsala än i Malmö. Fram till den 16 december har Uppsala haft 28 skjutningar enligt kriminalpolisen. Flera av dessa har dött. Härtill kommer ett antal anlagda bränder, främst bilbränder.

För mig som bor centralt i Uppsala i ett välskött och fridsamt område är våldet i staden något av en surrealistisk upplevelse, ungefär som en gangsterfilm på Netflix. Kan det verkligen vara sant – tänk om det bara vore något som medierna hittat på för att få lika många läsare som alternativpressen?  

Lennart Bengtsson

I det senaste numret av der Spiegel (Nr 48 23.11.2019) intervjuas Roger Hallam, en av initiativtagarna till klimatrörelsen, Extinction Rebellion. Hallam har släppts ut ur det ökända Londonfängelset Wormwood Scrubs där han hamnat efter att ha stört och äventyrat trafiken på Heathrow med illegala drönare.

I Tyskland har han råkat i svårigheter eftersom han jämför klimatförändringen med Förintelsen och sin egen rörelse med den vita rosen (Weisse Rose, den studentdominerade motståndsrörelsen mot nazisterna).

Lennart Bengtsson

Undergångstänkandet finns i flera kulturer. I den nordiska mytologin är det Ragnarök som drabbar världen när Fenrisulven sliter sig loss och förgör gudar och människor. I kristendomen är det Apokalypsen med sina fyra ryttare som far fram och skapar undergång.

Idag har jordens klimat blivit vår tids apokalyps. Allt fler tror att klimatet snabbt närmar sig en tipping point då vädret inte längre blir sig likt, årstiderna kommer att ändras eller försvinna och människorna hotas av ett uppslukande hav, ohyggliga stormar, förhärjande skogsbränder och svällande floder. Undergångssekten Extension Rebellion (XR) predikar apokalypsens ord ”the end is nigh” om vi inte inom nästa decennium helt sätter stopp för utsläpp av växthusgaser. XR har ett växande stöd även inom universitet och akademi, som inte sällan har en faiblesse för dramaturgi och symbolaktiviteter. De har fått sin egen profetissa i flickan Greta Thunberg. I vissa kristna kretsar ses hon som ett helgon och det hävdas att det är Gud som talar genom henne. En präst på Gotland har målat en ikon med hennes bild.

Lennart Bengtsson

Hållbarhet eller hållbar utveckling har blivit ett av vår tids ledord. För de som fortfarande minns krigstidens ransoneringar var det en självklarhet att inget som kunde bli till nytta skulle förspillas. Affärens omslagspapper användes av barnen för att rita, skriva och räkna på ungefär som dagens ipaddor. Efter användning hamnade det i spisen eller i brasan. Allt togs mer eller mindre till vara. Något avfall i dagens mening producerades knappast av hushållen, åtminstone inte utanför de välbesuttna storstadskvarteren. Skor och kläder sköttes och lagades och när kläderna var utslitna och inte kunde användas mer vävdes de till trasmattor. Ingen hade råd med slöseri.  

Lennart Bengtsson

Försiktighetsprincipen (precautionary principle (PP)) är en strategi för att hantera möjliga risker inom områden där den vetenskapliga kunskapen är ofullständig. De flesta lär sig snabbt att undvika sådant som är uppenbart farligt som att hoppa ut från ett fönster på fjärde våningen eller högre eller ge sig ut på nattgammal is. De som inte lär sig blir som regel inte gamla.

Men hur skall man förhålla sig till mer komplexa företeelser? Dit hör möjliga risker med joniserad strålning, genmodifierade grödor eller att jorden kan drabbas av livsfarliga klimatändringar. Andra risker är nedfallande asteroider, kraftiga solutbrott som slår ut elektriska och elektroniska system eller som tidigare risker för försurad nederbörd och ozonhål. Naturliga fenomen som extremt väder, jordbävningar och vulkanutbrott är endast förutsägbara för en kortare tid. För att kunna bedöma risken för sådana händelser antar forskarna att fenomenen är normalfördelade efter en klockformad kurva där de mer extrema händelserna blir allt ovanligare.

Lennart Bengtsson

Barn och ungdomar, och i vår tid även unga vuxna, är lätta att påverka och entusiasmera. De flesta känner till vilka under som skickliga lärare eller energiska sportledare kan genomföra även med till synes hopplösa ungdomar. Skickliga politiker i Sovjet och Nazityskland och inte minst i Kina under Mao var mycket framgångsrika att engagera ungdomen för sin politik. I Kina känner vi detta från det stora språnget 1958-1962 och i kulturrevolutionen något decennium senare.

Vid det stora språnget ville man på rekordtid genomföra en massiv ökning av såväl agrarproduktion som tillverkning av stål. På bynivå tillverkades primitiva masugnar där även folks kastruller och stekpannor hamnade.

Lennart Bengtsson

De svenskar som är födda på 40-, 50- eller senare tiotal tillskrivs ofta vissa egenskaper eller intressen. 40-talisterna till exempel, som knappast minns andra världskriget, var de första som växte upp i en välfärdsstat, är en väl definierad grupp. De var ställföreträdande aktivister som ville ändra på världen inte för sin egen skull utan för andras. De såg märkligt nog USA som ett större problem än Sovjet och det kommunistiska Kina.

En del av oss 30-talister var bland de sista som läste tyska som första språk och vet varför det heter medvurst, durkslag och fogsvans – obegripliga ord för de flesta av dagens svenskar. Skolan var ett mönster av ordning och inlärning. Ve den som inte höll reda på de tyska prepositionerna.

Lennart Bengtsson

Att en uppfattning slår rot i samhället behöver ingalunda innebära att den är rätt. Sedan antiken arbetade astronomerna mestadels med en geocentrisk världsbild där jorden utgjorde världsalltets centrum. Denna uppfattning gick tillbaka till Aristoteles och innebar synnerligen komplexa utmaningar för astronomerna eftersom planeternas rörelser relativt jorden av naturliga skäl blev högst oregelbundna. Världsalltet indelades i olika sfärer där uttrycket sjunde himlen var något alldeles extra och ett uttryck för den extatiska kärleken. 

Lennart Bengtsson

Ordet hållbart har funnits länge i svenskan och är ett allmänt positivt laddat ord. Att livsmedel är hållbara är viktigt för hälsan och hållbara verktyg behövs för snickare och andra yrkesmän. Det var emellertid först genom Brundtlandrapporten ”Vår gemensamma framtid” från 1987 som ordet hållbarhet (sustainability) fick dagens dominerande definition. Hållbarhet definieras som ”något som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”.

Den första fråga som man omedelbart ställer sig är hur man kan veta något om kommande generationers möjligheter och behov.

Lennart Bengtsson

I oktober förra året publicerade IPCC en särskild rapport över de praktiska konsekvenserna av Parisavtalet. Enligt Parisavtalet är det nödvändigt att begränsa jordens fortsätta uppvärmning med ytterligare högst 1°C och helst 0,5°C jämfört med temperaturen 2015. (Texten i Parisavtalet var emellertid 2°C och 1,5°C men med referensåret 1750.) Eftersom redan temperaturen stigit med 1°C är det därför mer rimligt att använda de lägre värdena, vilket jag gör i det följande.

Varför Parisöverenskommelsen fastlade de angivna värdena är oklart eftersom IPCC-rapporten från 2013 tydligt hade sammanställt uppgifter för fyra separata utsläppsscenarier och de troliga temperaturökningar detta skulle medföra under 2000-talet.

Lennart Bengtsson

Arjeplogs kommun i övre Norrland täcker ett område på 14 494 km2 (kvadratkilometer) varav 12 557 km2 utgör landyta. Som en jämförelse kan nämnas att Stockholms kommun (stad) har en yta på 215 km2. Arjeplogs kommun är till och med större till ytan än hela Uppland som i sin tur är cirka 10 procent större än Skåne. Jämför man å den andra sidan befolkningsmängden i Arjeplogs kommun på 2 794 personer (vid det senaste årsslutet) med en typisk storstad så är det inte mer än vad som finns i två typiska valdistrikt på Södermalm som Katarina 17 och Katarina 19 med en sammanlagd storlek av ett mindre antal fotbollsplaner (en numera allt vanligare ytbeteckning och här relevant eftersom de var i dessa krokar som Nacka Skoglund växte upp).

Lennart Bengtsson

Under andra världskriget uppstod det stor brist på importvaror i Sverige genom att landet blev isolerat på grund av kriget. För att förhindra hamstring av nödvändiga varor infördes därför ransonering som gällde hela kriget och för vissa varor även en tid efter krigsslutet. Olja och bensin gick inte att få tag på vilket ledde till att privatbilar och bussar fick drivas med gengas. Gengasen producerades i små aggregat som fanns på en dragkärra som hängde efter bilarna.

Idag är det ingen brist på produkter eftersom världshandeln blomstrar. Problemet är att den förhöjda konsumtionen skapar problem för miljö och klimat.

Lennart Bengtsson

Försiktighetsprincipen (precautionary principle) finns tydligt uttalad i artikel 191 i fördraget om Europeiska Unionen. Den berör främst frågor som miljö och hälsa. Den har sin grund i den tyska Vorsorge-principen från tidigt 1970-tal där samhället skall söka undvika framtida miljöskador genom noggrann planering. Försiktighetsprincipen är likaledes anammad i svensk miljö- och klimatlagstiftning och ses allmänt som en förnuftig och rimlig princip.

Det är emellertid en princip som lätt kan leda till orimliga ställningstaganden när kunskapen är osäker och där vissa, i princip möjliga händelser, inte ens meningsfullt kan utvärderas.

Lennart Bengtsson

Fortfarande finns det tyska ord i det svenska och internationella språkbruken som behållit sin ursprungliga betydelse och stavning. Kindergarten och Götterdämmerung är vi vana vid sedan länge. Äldre, svenska meteorologer pratar om Grosswetterlagen. Under senare år har ett nytt ord tillkommit, Energiewende.

Energiewende kallas omläggningen av det tyska energisystemet bort från fossilenergi och kärnkraft till ett system helt baserat på förnybar energi. Energiewende föreslogs redan 1980, men först efter 30 år i september 2010 antogs det formellt av den tyska förbundsdagen.

Lennart Bengtsson

Vill man påverka människor idag krävs moderna metoder som kan fungera effektivt helst på global skala. Netflix hör säkert dit med sitt ofantliga utbud som gör underhållning på nationella TV-kanaler och biosalonger nära nog obsolet. Därtill påverkas människor mer övertygande i den trygga hemmasoffan.

Massmedia och global underhållning har nu på allvar bestämt sig för att jordens klimat är på katastrofkurs. Därför gäller det att förse publiken med lämpliga och övertygande berättelser.

Lennart Bengtsson

Professor Tommy Möller har i en artikel i Kvartal i veckan fäst uppmärksamheten på begreppet “tuschstrecket” vilket fortfarande används av landets statsvetare men knappast längre av media eller folk i allmänhet. Tuschstrecket var ett sätt att markera gränsen mellan svensk vänster- och högerpolitik samt att samtidigt undvika använda mer handfasta begrepp och därmed indikera att tuschstrecket skulle kunna flyttas ett streck åt vänster eller höger utan allt för mycken upphetsning.

Efter alliansen sammanbrott, som förnekas lika starkt som skilsmässan från ett omöjligt äktenskap, väntar nu svenska folket med spänning var det framtida tuschstrecket kommer att hamna.

Lennart Bengtsson

Massmedia och kändisar har alltid gillat att uttala sig om framtiden. Genomgående är sådana utsagor negativa eller ännu värre. Inom en inte allt för avlägsen tid, på så där 10 till 20 år, kommer mänskligheten på något sätt att drabbas av katastrofer. Under de senast 30 åren har möjligheten om en förestående klimatkatastrof dominerat. Numera har klimatlarmen stigit till ett crescendo med nära nog dagliga rapporter.

Varför just en tid på 10-20 år? Är tiden kortare förväntar sig läsaren rimliga detaljuppgifter som är omöjliga att leverera. Det går normalt inte och kräver för mycket arbete som kändisar sällan orkar med.

Lennart Bengtsson

Redan under tidigt 1800-tal försökte fysikerna förstå varför jordens klimat var så gynnsamt. Anledningen var att strålningen från solen omöjligt kunde förklara jordens höga medeltemperatur. Enligt tillförlitliga beräkningar borde jorden snarare ha en temperatur på minus 20°C i stället för de nästan lika många plusgrader som observerades. Vad var orsaken till detta? Var det helt enkelt Herren Gud som i sin välvilja hade skänkt människorna ett klimat som det gick att leva i? Fysikerna är envisa rackare, som ibland inte drar sig för att förneka vad som står i de heliga skrifterna, fortsatte likafullt med sina mätningar och beräkningar. Kan man tänka sig, till slut listade de ut att det fanns gaser i luften som vattenånga, koldioxid och ozon som faktiskt absorberade såväl solstrålning som jordens värmestrålning mot rymden och som därmed gav oss temperaturer som det gick att leva i.

Lennart Bengtsson

Min gamla professor som föddes i London 1891 berättade att han som barn kom ihåg när jorden befolkning blev 1.5 miljarder människor. När han berättade detta för mig vid slutet på 1950-talet hade befolkningen hunnit fördubblats till 3 miljarder och ökningen har sedan dess fortsatt. Nu finns det 7.6 miljoner människor på jorden. På cirka 125 år har befolkningen mer än femdubblats.

Fördelningen är emellertid högst ojämn. I Sverige har folkmängden knappt fördubblats och utan invandring skulle ökningen varit relativt liten, kanske ingen alls. I vissa länder minskar befolkningen vilket oroar den politiska ledningen. Det är fullt förståeligt, eftersom det alltid måste finna unga människor som måste ta över nödvändiga samhällsfunktioner.

Lennart Bengtsson

Sverige har lyckats med bedriften att förvandla en vetenskaplig fråga till ett moraliskt ställningstagande. För att lyckas med en sådan bragd krävs att hålla vetenskapliga företrädare utanför och överlåta debatten till lekmän. Detta har lyckats över förväntan. En följd blir förstås att man får lämna naturvetskapen med dess strikta regler och istället röra sig med olika former av skambeläggning som flygskam, köttskam och SUV-skam.

Ännu har man inte fört in katt- och hundskam trots att de älskade husdjuren är stora konsumenter av kött och andra koldioxidproducerande produkter. Detta skulle göra djurälskarna upprörda och något sådant vågar inte ens vänsterpressen. Däremot är det i sin i sin ordning att se till att människosläktet inte breder ut sig ännu mer.

Lennart Bengtsson

Ordet symbol har knappast ändrats från sitt grekiska ursprung. Symbolon representerar en sak, ett abstrakt begrepp, en idé eller en egenskap. Medlemmar av det socialdemokratiska partiet bär en nål med en stiliserad röd ros. Numera bär dock även vår socialdemokratiske statsminister en nål med en svensk flagga som även bärs av riksdagens talman. Det ser klädsamt ut och betonar att Sverige ändå fortfarande är en nation även om många tycker det antyder en oacceptabel form av nationalism. Det skulle inte ha gått för sig för några år sedan ty då hade de kanske fått ägg och tomater över sig och skarp kritik från huvudstadspressen över att gå sverigedemokraternas ärenden och inte vara ett dugg bättre än Viktor Orbán.

Minst lika vanligt och viktigt är det att bedriva en symbolpolitik. Medialt sett är detta nära nog lika viktigt som riktig politik. Det är speciellt vanligt när det gäller klimatpolitiken. Inget förefaller i dag vara viktigare i Sverige, inte minst i media. Klimatet håller på att tippa över i ett oregerligt kaos, menar man, där en Venusartad värmedöd finns som ett troligt slutstadium. Sverige och västvärlden bär skuld härtill inte minst genom sitt överdådiga leverne. För en sådan synd finns det fortfarande en viss botgörelse genom att återgå till ett enkelt liv utan resor, minimal konsumtion och helst en helt växtbaserad eko-konsumtion.

Lennart Bengtsson

Sverige tar ledningen mot framtiden. Det har blivit det första jämlika landet dit alla är välkomna och blir omhändertagna, det har blivit landet med den första feministiska regeringen och det har lovat världen att jordens klimat skall förbli det rätta och inte spåra ur. Inga heta somrar mer, inga skogsbränder och inga igensnöade vägar!

Transportsystemet skall helt läggas om. Fungerande flygtransporter skall helst inte få finnas eftersom de är klimatsyndare. De använder bensin som bränsle och skall helst ersättas med snabbtåg. Det är inte kostnader och praktiska behov som är avgörande utan att dagens flyg behöver fossilt bränsle medan dagens tåg är elektrifierade. Hur elen produceras går mestadels under radarn.

Tåg behöver till skillnad från flyg särskilda specialbyggda banor hela vägen till målet. De kallas järnvägar. Dessa måste ständigt underhållas för att fungera. Järnvägsrälsen måste rengöras från snö och is för att tågen skall gå och komma i tid. Under soliga sommardagar vidgar sig rälsen vilket kan leda till urspårningar. Räls och syllar måste underhållas och tusentals växlar kontrolleras för att tågen skall hamna rätt och inte krocka med varandra.

Lennart Bengtsson

Filosofen Torbjörn Tännsjö och meteorologen Per Holmgren (numera miljöpolitiker) oroar sig så till den grad för jordens klimat att de tycker att man bör pausa demokratin. Inte kan man överlåta en sådan mänsklig ödesfråga till okunniga medborgare! Dessa tänkare har nu fått eldunderstöd av nära nog en hel skvadron av så kallade influencers. De har inte uppnått den traditionella skvadronstorleken på 120, men hela 87 (varav 83 driftiga kvinnor) har undertecknat ett traktat där de är beredda att frånsäga sig sin rösträtt för att rädda klimatet. Därtill har de uppfordrat en jättelik skara på 2,1 miljoner followers att göra detsamma.

Vad är nu orsaken till ett sådant drastiskt ställningstagande att ge upp sin kvinnliga rösträtt efter knappt 100 år? Orsaken är uppenbarligen att man fått för sig att jorden snart kommer att gå under till följd av koldioxidutsläppen. Därför vill man att statsminister Löfven inte skall behöva distraheras av demokratiska trivialiteter utan i lugn och ro ta sig an jordens klimatproblem. Har man problem i Sverige så är det alltid säkrast att lägga landets öde i de kloka och ansvarsfulla socialdemokraternas händer. Något som nu också en stor del av oppositionen gjort genom sin januariöverenskommelse. Varför kan inte då landets influencers göra detsamma?

Lennart Bengtsson

Det är inte lätt att förstå dagens politiska utveckling. Det gäller inte minst den svenska situationen. Efter drygt fyra månader har man äntligen enats om att återinsätta regeringen Löfven efter att ha avsatt den två gånger sedan valdagen. Detta måste om något vara ett rekord. Jag kan omöjligt finna ett passande ord på svenska och knappast på något annat språk heller. Kanske de engelska begreppen warped eller lopsided skulle kunna passa med den approximativa betydelsen skev, sned eller förvriden.

En märklig komponent i det svenska statsskicket är användandet av negativ parlamentarism det vill säga man tillsätter inte den ministär som får mest ja-röster utan det är fullt tillräckligt om den får minst nej-röster. Det normala i de flesta länder är förstås positiv parlamentarism det vill säga man tillsätter den ministär som får mest ja-röster.

I full analogi med ett sådant tänkande har man i detta val liksom i valet 2014 inte valt vad man i första hand vill göra utan det viktigaste har varit att utestänga partier som vill göra det man inte gillar och det handlar framför allt om Sverigedemokraterna. Det gäller förvisso inte generellt utan avsteg är fullt tänkbara när man råkar ha nytta av deras röster som vid den första avsättningen av Löfvenministären strax efter valet. Den negativa synen på Sverigedemokraterna har därför tydliga jesuitiska drag och ändamålet helgar således alltid medlen.

Lennart Bengtsson

Under de senaste dagarna har vi fått stifta bekantskap med ett nytt ord i svenskan. Vem vet, kanske det finns kvar till slutet av året och då får sin rättmätiga plats i Svenska Akademiens ordlista. Inte minst var det liberalernas partiledare Björklund som genomgående använde ordet ytterkantspartier för att på detta sätt ge mer stadga och auktoritet gentemot de övriga partierna och därigenom hamna i en mer respektabel mittsektion. Ett slags ”main stream”-partier skulle man kanske ha sagt i ett engelsktalande land.

Hade det bara rört sig om Sverigedemokraterna kunde man förstås ha hållit sig till det mer vanligt förekommande begreppet fascist- eller rasistparti eller de senaste årens mildare ”populistparti”, men med ett vänsterparti som under åren blivit mer rumsrent i sitt nära samarbete med S och MP fick man hålla sig till ett mera neutralt ord ungefär som att kalla en tidigare kriminell för en person med ett tvivelaktigt förflutet.

Man måste vidare notera att med den nya och snällare beteckningen så har nu drygt var fjärde röstberättigad svensk förvisats till ett ytterkantsparti. Säkert kommer detta att öka till minst 30 procent vid nästa opinionsundersökning. De är förstås inte lika fina som småpartierna C, L och MP emedan dessa har fördelen att ha massmedia på sin sida, vilket så att säga förstorar dem och ökar deras tyngd.

Lennart Bengtsson

Så lyder mottot för den tyska tidningen der Spiegel men något sådant har inte precis tidningens unge prisbelönte journalist Claas Relotius levt upp till. För en dryg månad sedan läste jag artikeln Jaegers Grenze som skulle bli hans sista bidrag i tidningen.

Der Spiegel hade sänt två journalister till Amerika för att berätta om migrationen från Centralamerika och vad som händer kring gränsen till USA. En av dem, Juan Moreno, berättade om flyktingarnas strapatser i Mexiko. Den andre, Claas Relotius, vad som hände i Arizona på den amerikanska sidan av gränsen. Artikeln är gemensam för båda. Den är en alldeles förskräcklig och hemsk (grausam) historia där berättelsen från Arizona handlar om ett amerikanskt milisförband på sex man som på frivillig basis och utan soldaterfarenhet beslutat att de skall jaga tillbaka migranter som tar sig in i USA. De berättar detaljerat för Relotius hur väl de sköter sitt arbete. De är alla kraftigt utrustade med ammunitionsbälte, automatgevär och med skyddsväst och uniform. En av dessa heter Jaeger. Det är förstås alla Trump-supportrar och vill hjälpa till att försvara gränsen. Artikeln som sträcker sig över sju sidor är professionellt skriven med inlevelse och schvung i typisk der Spiegel-stil. Innehållet borde vara gefundenes Fressen för alla politiskt korrekta tyskar och säkert också för de PK-svenskar som eventuellt läst artikeln.

Problemet är bara att Relotius hade fantiserat ihop hela historien. Någon Jaeger existerar inte och inte heller något milisförband. Hans kollega på den mexikanska gränsen blev betänksam men redaktörerna i Hamburg fann historien trovärdig med tanke på Relotius goda rykte. Artikeln gick till tryckning och finns att läsa i nummer 47.