Några tankar om migrationsekonomin

Lennart Bengtsson

Enligt uppgift (se till exempel Tove Lifvendahls söndagskrönika i Svenska Dagbladet 3 december 2017) kom 35 369 ensamkommande ”barn” (EB) till Sverige 2015. Kostnaden för dessa uppgår till 1,2 miljon kronor per år eller totalt 42,4 miljarder eller fördelat på varje skattebetalande medborgare (säg fördelat på 5 miljoner innevånare) till 708 kronor per månad.

Dessa pengar måste komma från någonstans. Vid oförändrade statsinkomster, som skatt och avgifter, måste följaktligen andra stats- och kommunalutgifter minskas alternativt öka på skuldsättningen. Jag skall dock inte diskutera detta utan i stället försöka analysera vilka som har varit mottagare av dessa medel och vilka konsekvenser detta kan ha haft. Läs mer

Ordets och bildens makt över tanken

Lennart Bengtsson

I vetenskapens värld är begrepp och förståelse det viktigaste och blir oftast först accepterade när de bekräftats av observationer. Till en början var vetenskapen skeptisk till Einsteins allmänna relativitetsteori ända till man kunde observera att solen faktiskt krökte ljuset och man kunde se en stjärna som befann sig bakom solen. Ett ännu bättre belägg för Einsteins teori är att GPS fungerar men det är det ingen längre som reflekterar över. Läs mer

Är Sverige fortfarande ett öppet samhälle?

Lennart Bengtsson

Efter all uppståndelse tidigare rörande veckotidningen Nya Tider, tecknade jag en efter rekommendation av två vänner, både framstående, internationellt kända professorer, en prenumeration, och har nu läst tidningen de senaste sex veckorna. Jag tycker att tidningen är både välskriven och saklig med ett flertal intressanta artiklar och jag har inte lyckats finna något inkorrekt eller formellt, eller på annat sätt, felaktigt. I själva verket tycker jag att tidningen är föredömligt objektiv och innehåller inga tendenser till agendajournalistik som numera alltmer dominerar de traditionella dagstidningarna. Deras roll förefaller snarare vara att främst vilja påverka istället för att informera läsaren.

Det var därför klokt såväl som rimligt att låta Nya Tider delta på Bokmässan i Göteborg trots allsköns protester från diverse aktivister som av oklara skäl inte ansåg tidningen värd att vara med i Bokmässan.

Läs mer

En farlig men kanske nödvändig medicin

Lennart Bengtsson

Den framstående sovjetryske fysikern Gury Marchuk, som jag personligen råkade känna, drabbades en gång av en mycket besvärlig infektion som ständigt förvärrades trots behandling med antibiotika och andra medel. Inget av detta hjälpte. Som den kunnige matematiske fysiker som Marchuk var genomförde han en matematisk studie av sin egen sjukdom. Han beskrev sitt tillstånd som en växelverkan mellan bakterieangreppet, kroppens immunförsvar och de insatta läkemedlen. Läs mer

En urspårad kampanj

Lennart Bengtsson

I Ekots lördagsintervju den 28 oktober var det föga förvånande jämställdhetsminister Åsa Regnér som kallats med anledning av föregående veckas hashtaguppror som följd av #metoo-kampanjen. Två av tre kvinnor har blivit utsatta för sexuella övergrepp vilket innebär ett antal på uppemot tre miljarder kvinnor på global skala! Gudrun Schyman som jämställde svenska karlar med farliga talibaner får åter vatten på sin kvarn. Läs mer

Mördarsläkter. Biologi – på femtiotalet och nu

anders

Anders Leion

I gymnasiet började jag trivas i skolan. Det hade varit lite si och så med det tidigare. Det var bara en lärare, han undervisade i biologi, som jag hade svårt för. Han slogs – men det var inte det värsta. Han utövade psykisk terror också: Hotet om slag fanns alltid närvarande och det var alltid oklart när det skulle utlösas.
Denne lärare visade oss en plansch för att illustrera ärftlighet. Läs mer

Tystnadens spiral

Lennart Bengtsson

Historien saknar inte visdomsord över konventionens tryck. Filosofen John Locke uttryckte detta 1690 som ”man cannot live in a society under the constant and ill opinion of his familiars and those he converses with”. Alexis de Tocqueville 1856 uttryckte det på ett liknande sätt: ”that even when people see plainly that something is wrong, they will keep quiet if public opinion and hence the consensus as to what constitues good taste and morally correct opinion speaks against them”. Läs mer

Poliser med handlingskraft

Lennart Bengtsson

All heder åt Göteborgspolisen som för lite mer än en vecka sedan lyckades förhindra en idiotisk demonstration av en samling nynazistiska virrpannor. Tänk om svensk polis kunde visa samma handlingskraft i landets förorter där gangsterväldet har tagit kommandot och gjort tillvaro odräglig för alla hyggliga medborgare och skötsamma migranter som försöker få ordning på sina liv.

Att det idag finns individer som ser Hitler och den tyska nationalsocialismen som något positivt och eftersträvansvärt står utanför de flesta människors fattningsförmåga. Och detta efter massiv upplysning av skolan och samhället! Läs mer

Varför vänstern har anammat postmodernismen

Lennart Bengtsson

Den allmänna samhällsdebatten har alltmer blivit påverkad av det postmodernistiska tänkandet och dess föreställningar. För postmodernismen är det inte verkligheten som är det primära utan föreställningen eller den språkliga beskrivningen av verkligheten. Postmodernismen har på senare tid fått en sådan dominans i det västerländska samhället att man kan tala om ett begynnande avståndstagande från upplysningstidens förnuftsbaserade värderingar och som följd ett tilltagande intellektuellt förfall. Det svenska etablissemanget håller sig som oftast i framkanten. Läs mer

Polisen hinner inte med våldtäkter på grund av mord

Lennart Bengtsson

Så lyder rubriken hos SVT Nyheter den 13 september och sammanfattar föregående dags Aktuellt där en olycklig och uppgiven polisrepresentant deltog, dock icke landet polischef som säkert hade viktigare uppgifter på sitt bord. Den lätt besvärade TV-journalisten ville helst inte tro vad hon hörde om tillståndet i landet. Hon ville helst hålla för öronen men det gick ju inte för sig, 13 min in i programmet).

Det förfärliga tillståndet i landet har varit känt i flera år men hittills har media, myndigheter och diverse experter betett sig som strutsen och istället försökt övertyga medborgarna att allt är fantastiskt och i själva verket har ju faktiskt kriminaliteten minskat! BBC var dock inte lika lättlurat som Ylva Johansson fick erfara. Läs mer

Subventioner som inte behövs

Lennart Bengtsson

MP vill inte bara införa subventioner för solel utan även för elcyklar och eldrivna mopeder. Att subventionera förnuftig energianvändning är säkert värdefullt men knappast för redan kommersiellt accepterade produkter. Värmepumpar som bidrar lika mycket till Sveriges energiförsörjning som vindenergin har inte behövt subventioneras eftersom de för användarna helt enkelt är en lönsam investering. Samma sak gäller nu även solel i gynnsamma områden. Likaså utvecklas försäljning av elcyklar mycket gynnsamt eftersom många cyklister, framför allt äldre, tycker det är skönt att inte behöva pressa sig i uppförsbackar och i motvind. Försäljningen går därför utmärkt. Läs mer

Är krisen inom Transportstyrelsen ett systemfel?

Lennart Bengtsson

Den politiska krisen som en följd av installationen av Transportstyrelsens nya datasystem är välkänd för alla och behöver inte återigen beskrivas här. Konsekvensen av utlokaliseringen av viktiga delar av programmeringsarbetet har blivit att svenska hemliga uppgifter har hamnat i orätta händer där ingen idag vet vad de långsiktiga konsekvenserna kan bli. Kanske oroar man sig i onödan. De mest hemliga uppgifterna kanske redan finns hos någon potentiell fiende för att användas vid lämpligt tillfälle. Läs mer

Det omöjliga politiska landskapet

Lennart Bengtsson

Efter decennier av socialdemokratisk dominans fick Sverige från 1970-talet tidvis borgerliga regeringar och sedan dess har den politiska makten skiftat mellan främst socialdemokratiska minoritetsregeringar och borgerliga allianser med antingen centerpartiet eller moderaterna i ledningen. Ur demokratisk synpunkt har detta fungerat bra och i stort sett inneburit att olika samhällsgrupper fått inflytande över samhällsutvecklingen. Läs mer

Håll tassarna bort från historien

Lennart Bengtsson

Revolutionärer och aktivister har inte bara velat omskapa samhället utan önskar även lägga historien tillrätta i samma radikala ”Neuordnung”. Vi blir ständigt påminda om detta. I Sovjet såg man historien som en del av nuet och när någon medlem av partiet föll i onåd, som Beria på sin tid, blev det nödvändigt att skriva om alla böcker och encyklopedier för att försäkra att mannen även försvann ur historien. Lenin lär ha föreslagit att statyer skulle tillverkas av papier maché och på detta sätt ges ett begränsat liv och på ett naturligt sätt försvinna ur historien.   Läs mer

Att informera medborgarna var deras skattepengar tar vägen

Lennart Bengtsson

Under medeltiden betalade vi tionde till kyrkan för att öka chanserna att slippa helvetets fasor. Huruvida detta var god investering fick förstås ingen reda på trots alla spiritistiska försök att kontakta de avlidna. Det var mer en fråga om blind tro som kyrkan med glädje och kraft vidmakthöll.

I dag går flera tionden till migrerande barn och ungdomar för att garantera vår framtida välfärd, till poliser och militär som skydd mot inre och yttre fiender, eller för att garantera att jordens klimat ökar högst 1°C ytterligare och till en hel del annat. Skulle det inte vara både intressant och rimligt att få veta vart alla våra tionden tar vägen och om de leder till de förväntade resultaten? Här är vi ju ändå i en mer tillförlitlig situation än medeltidens kristna och har helt andra möjligheter än spiritistiska medier. Läs mer

Svensk politik borde ändras men detta kommer knappast att hända

Lennart Bengtsson

Det nya i svensk politik är att det blir alltmer tydligt att landet har fått tre alltmer jämstora block som enligt det senaste årets opinionsundersökningar ligger i intervallet 20 – 40 procent. Inget block kommer därför att få majoritet i valet nästa år såvida inte något exceptionellt inträffar. I grunden är det dock klart att alliansen tagit ställning för socialdemokraterna som de förvisso för formens skull kritiserar men visar för övrigt tydligt att de själva inte har någon som helst lust till regeringsmakten. I så måtto fortlever den märkliga decemberöverenskommelsen. SD har därför blivit det enda egentliga oppositionspartiet och alliansen betraktas av många inte längre som trovärdigt, alla glada gruppfoton till trots. Läs mer

Hur det politiska systemet har lagt under sig ämbetsmannasverige

Lennart Bengtsson

En styrka i det svenska samhällssystemet, åtminstone från början av 1600-talet och fram till 1970-talet, har varit traditionen att utnämna ledande personer i landets förvaltning baserat på duglighet och oväld där grunden var att följa lagar och förordningar och självständigt och med eget ansvar tjäna landet. Ingen hävdar att detta varit ett perfekt system men genomgående förväntade man sig att ämbetsmännen i första hand hade den nödvändiga kompetensen och i största möjliga utsträckning rekryterades från en elit där kunskap, omdöme och vandel var nödvändiga förutsättningar. Läs mer

Hur rädda skall vi vara för en klimatändring?

Lennart Bengtsson

Att koldioxid och vattenånga med säkerhet påverkar jordens strålningsbalans har varit känt sedan 1863 då John Tyndall publicerade sina experimentella mätresultat över bland annat koldioxidens absorption av värmestrålning. 40 år senare genomförde Svante Arrhenius en, för sin tid, avancerad klimatberäkning och kom fram till att en fördubblad mängd koldioxid skulle ge en temperaturhöjning på så där 3-5°C. Han beklagade samtidigt att detta aldrig skulle kunna hända för överskådlig tid och de stackars svenskarna skulle därför tvingas fortsätta leva i ett kallt och miserabelt klimat. Läs mer

Varför migrationen måste upphöra

Lennart Bengtsson

Det förefaller uppenbart att det egentligen bara finns en fungerande lösning på migrationsproblemen, nämligen att genomgripande förbättra förhållande i de länder som migranter önskar lämna.

Att så där 25 procent av Sveriges befolkning migrerade till USA under främst åren 1850 – 1925 berodde på fattigdom, överbefolkning samt protester mot en överhet som man ansåg orättfärdig. De hade ju förvisso kunnat stanna kvar, ställt överheten till svars och tidigare omvandlat det egna landet som de senare faktiskt gjorde. Läs mer

Är verkligen tåget bättre än buss och bil?

Lennart Bengtsson

Den spårbundna trafiken har en lång historia men det var först efter uppfinningen av ångmaskinen som det blev praktiskt att utveckla den i större skala. Den första järnvägen för allmän trafik var sannolikt Surrey Iron Railway i södra London som öppnades i juli 1803. Utbyggnaden av ett nära nog globalt järnvägsnät dominerade 1800-talet och spelade en central roll i 1800-talets enorma ekonomiska utveckling. Bilen är huvudsakligen en senare utveckling men fanns redan i några få exemplar ungefär samtidigt som de första järnvägarna. Bilen blev en realitet först under slutet av 1800 talen genom Carl Benz och senare under 1900-talet genom Henry Ford. Bilen kom därefter att dominera 1900-talet på samma sätt som järnvägen dominerade 1800-talet.  Läs mer

Creative destruction i dagens samhälle

Den österrikiske ekonomen Joseph Schumpeter formulerade uttrycket ”creative destruction” för att beteckna de dynamiska processer i samhällsekonomin som främst är en följd av helt nya möjligheter inom den teknologiska utvecklingen. En ny teknologi som snabbt anammas förstör med nödvändighet en äldre teknologi som inte längre är rationell eller lönsam. Det är i ett sådant sammanhang som begreppet hållbarhet inte är särskilt meningsfullt för att uttrycka det milt.

Praktiskt taget över en natt blev Facits sofistikerade räknesnurror obsoleta när de elektroniska räknarna slog igenom vilket skapade akuta problem för Åtvidabergskoncernen. Andra exempel är den svenska skeppsbyggnadsindustrin på 1970-talet vilken inte längre kunde konkurrera med asiatiska tillverkare. Trots omfattande statligt stöd fick större delen av de svenska varven läggas ned. Exemplen är legio. Säkert har ett överdrivet fasthållande vid en hopplöst föråldrad teknologi haft negativa effekter på den svenska samhällsekonomin och kanske ännu mer i andra länder. Läs mer

När den artificiella intelligensen tar över

Lennart Bengtsson

Den första bok jag läste på ett annat språk än svenska var ”Tre män i en båt” av Jerome Klapka Jerome. En av de många lustigheterna som förekom var ett samtal om sjukdomar. De tre vännerna fann att de led av alla tänkbara sjukdomar med undantag av “skurgumsknä”. Boken skrevs ju vid en tid då män inte kunde tänkas ägna sig åt hushållsarbete. Inte heller jag reagerade eftersom jag under min uppväxttid aldrig sett en man syssla med någon form av arbete i hemmet. Att en man kunde laga mat, tvätta och städa var något som jag inte ens kunde föreställa mig. Läs mer

Varför hållbarhetsmyten bör förpassas till historien

Lennart Bengtsson

Det är synd om människorna, säger Indras dotter i Strindbergs drömspel. Händelser under senare tid gör att vi kan parafrasera och säga att det är synd om landets miljöpartister. Inget går deras väg längre. Invandringspolitiken, som var så välmenad, blev en katastrof, skolan fortsätter att vara i kaos och inte ens ett återtåg till kärnfrågorna, miljö- och klimat, tycks hjälpa längre. Isen i Arktis finns fortfarande kvar, snötäcket växer på Grönland och Västantarktis vägrar envist att segla ut i södra Ishavet. Det är en bit kvar innan sommaren i Stockholm blir lika varm som 1901 eller 1914.   Läs mer

Om hållbarhetens många ansikten

Lennart Bengtsson

Fred Zinnemanns film “From here to Eternity” (svensk titel ”Härifrån till Evigheten”) från 1953 är en av Hollywoods mest kända och belönade filmer. Filmens titel har blivit något av ett bevingat uttryck vilket har visat sig svårt att motstå för dagens reklamfixare som emellertid har givit uttrycket en något annan form. I dagens Sverige är nämligen klimat och miljö numera det allra viktigaste och ett av de finaste och viktigaste orden i sammanhanget är ”hållbart”. Läs mer

Svensk rasism då och nu

Lennart Bengtsson

Bruket av rasism i dagens mediala språk har inget med rasism att göra utan har blivit ett skällsord som använts för att trycka till någon vars uppfattning man ogillar. Ann Heberlein har just skrivit ett läsvärt bidrag om det moderna bruket av rasistordet. När min hustru för ett antal år vid ett besök i Sverige med viss bestörtning reagerade då en bekant ville ha in så där 25 miljoner invandrare i landet fick hon med kraft över sig rasistordet som vi då för första gången hörde i sin moderna tappning.

För de mer historiskt intresserade kan det kanske därför vara av intresse att ta del av den påverkan som skolbarnen fick för 100 år sedan i Sverige. Här är ett sådant exempel nämligen den allmänna läroboken i geografi för folkskolan (Mindre Geografi och Kartbok för Folkskolan av Fridtjuv Berg, folkskollärare, fil. Dr.). Försättsbladet anger att det var andra utgåvan med författarens förord från augusti 1914. Läs mer

Det postmoderna tänkandet som inte bekymrar sig om logik och konsekvens

Lennart Bengtsson

Det svenska samhället har utvecklats på ett sådant sätt att Reason (förnuft, logiskt tänkande) och Accountability (ansvarighet, plikt, skyldighet) gradvis har börjat förlora sin innebörd. I stället har en allomfattande, men suddig och vag Godhet och Snällhet ersatt dessa solida begrepp som ett fungerande samhälle måste vila på.

Detta blev för mig alldeles tydligt efter att ha lyssnat på gymnasieminister Anna Ekström i morgonens radio. Frågan gällde rätten att fortsätta gå i gymnasiet även om man var ”papperslös” och inte längre hade rätt att uppehålla sig i landet. Här gällde förvisso vissa regler men dessa var så suddiga att landets gymnasierektorer gjorde sina egna bedömningar efter humanitära skäl och detta uppenbarligen med ministerns goda minne. Läs mer

Varför Trump beslöt att lämna Parisöverenskommelsen

Lennart Bengtsson

Trumps tillkännagivande var väntat. Trump är en handlingsmänniska där praktiska resultat och inte minst i första hand för de egna medborgarna betyder mer än politisk och medial uppvisning. Parisöverenskommelsen har inte mycket med vetenskap att göra utan var en ren politiskt överenskommelse. Det troliga resultatet blir sannolikt detsamma som efter Kyotoavtalet för 20 år sedan.  Knappast något land levde då upp till löftena som gavs. I stället accelererade utsläppen. Läs mer

Tankar om ”genusvetenskapen”

Lennart Bengtsson

År 1946 publicerade Torgny Greitz och Lars Gyllensten på Bonniers förlag diktsamlingen Camera Obscura under pseudonymen Jan Wictor.

Författarna berättade att de skrev ihop diktsamlingen på några timmar. Den ene plockade ihop lärda och ovanliga ord – den andra satte in dem i något som liknade en dikt. Så växlade de om. En del ord togs ur specialböcker. Ju konstigare, desto bättre. Manuskriptet sändes till Bonniers, under pseudonym som gav ut samlingen, dock med viss tvekan. Så småningom insåg man att det var ett skämt, dikterna var skrivna på måfå med slump och slarv som inspiratörer. Läs mer