Att diskutera vetenskap med de i tron övertygade är omöjligt. Det gäller såväl de som tror på jordens förestående undergång liksom de som tvivlar på naturlagarna. Det senare händer understundom inte minst på olika bloggar. Klimatet är ett kärt tema där bestämda uppfattningar med råge överträffar insikter i ämnet. Som alltid när kunskaperna fallerar träder trosföreställningarna in och fyller tomrummet. Och här saknas inte fiffiga personer som Al Gore och andra vilka ser en möjlighet att tjäna pengar på okunskapen och göra sig ett namn i processen. 

Att växthusgaser påverkar temperaturen i atmosfären och därmed klimatet är ett sådant naturvetenskapligt faktum. Det är förvisso svårt att förklara för människor utan naturvetenskaplig utbildning med det ändrar inte situationen. Naturlagarna är som de är och inkluderar sådant extremväder som alltid funnits. Inte ens postmodernismens företrädare kan ändra dem hur gärna de än skulle vilja, vilket dock inte hindrar att de försöker. Med mer människor på jorden som alla strävar efter ett bättre liv finns det för tillfället ingen möjlighet att undvika en något varmare värld. 

Däremot finns det inga trovärdiga belägg för en förestående kris om man nu definierar kris på det sätt som normalt görs. Man kan förstås kalla det kris om morgonkaffet inte är tillräckligt varmt eller om mobilen har laddats ur eller om man fått en punka på sin cykel. Eller om barnet inte omedelbart hittar sin favoritleksak. 
 

Det som man däremot med full rätt skulle kunna kallas en kris är landets under senare år vanskötta energiförsörjning och liknande politisk vanvård inom skola, försvar och migrationsanpassning.