”Den viktigaste byggstenen i organisationer är människor. Därför är det ansvarslöst när hr inte är en del av koncernledningen”. Citatet är hämtat ur Dagens industri den 29 december (sid. 6). Hr betyder human resources – alltså mänskliga resurser.

Klyschan att människor är den viktigaste resursen har upprepats i decennier. Men den är uppriktigt sagt lika ogenomtänkt i dag som för trettio år sedan. Familjens viktigaste resurs är människor. Kyrkans viktigaste resurs är människor. Fotbollslagets, nationens, pokergängets, arméns, mediehusets, bankernas och hembygdsgårdens viktigaste resurs är människor. Blir någon klokare av att varje mänsklig sammanslutning, oavsett syfte och uppbyggnad, består av människor?

Olika sammanslutningar har just olika syften och det präglar deras uppbyggnad. Allt fysiskt i världen (och universum) består av atomer. När den insikten väl satt sig ger den föga hjälp till en kemist som vill förstå hur ett speciellt protein är uppbyggt. Det finns ju många olika slags atomer, många bindningar mellan dem och ett otal kombinationer. Det är en delgrupp av de senare som intresserar kemisten.

Under senare år har jag fått ett allt starkare intryck av att jämställdheten blivit alltmer av ett elitprojekt.

Jämställdhet handlar om jämlikhet men med fokus på kvinnor. Idén, i alla fall för dem med en liberal orientering, är att kvinnor och män ska har samma möjligheter. Sedan får individernas livsval avgöra utfallet. I ett vänsterperspektiv är det angeläget att utjämna följderna av individernas livsval. Det finns goda argument för båda hållningarna – i alla fall på kort sikt. Kvinnor tar större ansvar för familj och barn och arbetar därför mindre (i genomsnitt) än män. Följaktligen får de lägre (statlig) pension. Varför, kan man fråga sig, ska kvinnor tvingas leva på lägre pension än männen. Alltså höj pensionen för kvinnor som tjänar mindre än männen. Problemet är förstås hur man gör med män som tjänar mindre än genomsnittet för kvinnor?

Varje fördelningssystem som försöker utjämna konsekvenserna av människors livsval skapar incitament som ger bidragsrövarna utrymme. Det beror på en enkel princip: Ett fördelningssystem som bygger på att människor är helgon skapar tjuvar. Ett system som bygger på att människor är tjuvar skapar helgon. På kort sikt spelar dåliga incitament ingen större roll. På lång sikt blir de förödande. Ändå finns det ibland starka moraliska skäl att gör avvägningar som inte är ekonomiskt rationella.

Vems jämställdhet är viktigast? Frågan är naturligtvis absurd i ett principiellt perspektiv. Men inte i praktiken.

Jag vet inte om det är typiskt för den svenska välfärds- och medieeliten men jag tror det: En […]

Lorentz Lyttkens

Kan man förutsäga framtiden? På en del områden går det alldeles utmärkt.

Lorentz Lyttkens

De flesta svenskar är troligen känslomässigt oförmögna att föreställa sig Sverige indraget i ett krig på hemmaplan.

Lorentz Lyttkens

När en person talar flytande och med självförtroende ger det normalt lyssnaren en känsla av att det sagda verkligen är sammanhängande. Talet ger intryck av precision och konsistens. Orden som används verkar entydiga.

Lorentz Lyttkens

Vänsterpartiet visar sig i sin politik. Oavsett vilket skattetryck som gäller är VP alltid villiga att höja skatterna. Vill man förstå det välfärdsindustriella komplexet förklarar VP:s politik vad det i grunden handlar om.

Lorentz Lyttkens

Den vanligen så kloke Per Schlingmann säger något mycket egendomligt i en krönika i Dagens industri (15 05 19). ”I en tid när all kunskap är tillgänglig för alla ökar betydelsen av erfarenhet”.

Lorentz Lyttkens I ett samhälle som fungerar väl så stödjer och stimulerar de institutioner och sammanhang människor lever […]

Lorentz Lyttkens Att politiker ofta pratar konstigt har nog de flesta en känsla av. På ytan kan det […]