En sverigedemokratisk motion vill avskaffa första maj som helgdag. Så här säger riksdagsledamoten Matheus Enholm till Aftonbladet:

“Att man ska fira en politisk dag för några få enskilda partier. Det kan vi inte tycka är rimligt. Hade man gjort om den till en demokratins dag till exempel, då hade det varit en annan sak. Då kunde alla partierna äga den dagen.”

Det svenska samhället har ett stort problem, nämligen att uselt uppförande ej får några konsekvenser. En migrant flyttade till Skellefteå och misshandlade och våldtog en svensk flicka. På grund av sina skador kan flickan ej tala och hon kan knappt röra sin kropp. Det svenska samhället är så mesigt att det inte utvisar migranten till Afrika. I vettiga länder ses sådana saker (att migranten ej skickas hem) som ett roligt skämt och politikerna lovar väljarna att de inte tänker orsaka det svenska tillståndet bara man röstar på dem. Detta är en valvinnare i länder med befolkningar som har alla hästar hemma.  

Turken Muharrem Demirok kan bli ny partiledare för Centerpartiet. 

Bitte Assarmo skrev om Demirok här på Det Goda Samhället: “En värdig efterträdare till Annie Lööf” (17/1 2023).

“Att Centerpartiet länge varit ett parti i fritt fall är ingen hemlighet. Med den föreslagne partiledaren Muharrem Demirok lär det knappast bli bättre.”

Förr skulle advent vara en tid av stillhet, en förberedelse inför det stora julfirandet och välkomnandet av det nya året. Det innebar inga fester före jul, man sparade sig. Så är det inte idag, idag äter vi julbord under hela december.

Jag är idag icke-troende. Men eftersom jag tidigare har varit muslim kan när julen närmar sig inte låta bli att fundera på likheter och skillnader mellan kristendom och islam, mellan svensk kultur och andra kulturer som jag känner jag till.

Den franske officeren Alfred Dreyfus anklagades 1894 för spioneri och högförräderi. Han dömdes till livstids straffarbete på den sydamerikanska Djävulsön strax utanför Franska Guyana.

Dreyfus var av judisk härkomst och domen kritiserades av många som ett uttryck för antisemitiska föreställningar.

I artikeln J’accuse (’Jag anklagar’) den 13 januari 1898 i tidningen L’Aurore 1898 gick författaren Émile Zola till hårt angrepp mot domen, som han menade var ett rent justitiemord.

SVT läser jag en berättelse om en av alla de muslimsk-arabiska invandrarfamiljer som ”får problem” med socialtjänsten: ”Sundsvallsfamiljen uppmanades fly efter orosanmälan – valde att stanna”.

SVT:s syfte med berättelsen verkar vara att tillbakavisa den väl spridda muslimska uppfattningen om att den svenska staten rövar bort muslimska barn.

Min släkt på faderns sida vet jag knappt någonting om – de kom från Iran. Jag vet mer om moderns sida, men också där är uppgifterna knapphändiga. För de var okända människor.

Den förste som tog namnet Råbock var Hans Jonsson Råbock, född i juli 1664 och död den 22 november 1746 i Bleckåsen i Alsen i Jämtland. Namnet är ett soldatnamn. Före honom hade de sonnamn. Hans Jonsson var son till Jon Hansson som var son till Hans, född på 1620-talet. Den förste Råbocken var dragon, men också skomakare. Dragon betyder beridet infanteri, men dragonerna i Jämtland hade inga hästar.

Det har länge varit känt att långa män har högre inkomst och högre social status (och högre värde på den sexuella marknaden) än korta män.

Diskrimineringen kan, enligt wikipedia, visa sig i form av ”omedvetna mikroagressioner”.

Åtskilliga studier sedan lång tid tillbaka bekräftar detta förhållande. Kolla till exempel denna studie

Idag firar världens kristna Jesu födelse.

I Selma Lagerlöfs roman Jerusalem kommer Stark Ingmars dotter kommer tillbaka från Amerika med sin make Hellgum. Han predikar väckelse och samlar folk omkring sig. Dessa menar sig ha funnit frälsningen och kallas ”hellgummianerna”.

Romanen gavs ut i två delar 1901 och 1902 och är delvis tecknad efter en verklig händelse: år 1896 reste en skara människor från Nås i Dalarna till Jerusalem.

På svenska heter den här filmen Ett päron till farsa firar jul och ingår i en serie päron till farsa-filmer om familjen Griswolds misslyckade semesterfiranden. Serien gavs ut under National Lampoons varumärke, en humortidskrift i ungefär samma anda som Mad. I tidskriften skrev bland andra filmskaparen John Hughes, känd för sina high school-filmer som The Breakfast Club (1985) och Pretty in Pink (1986). Han skrev även manus till den populära julfilmen Home Alone (1990). Ett päron till farsa firar jul, som är skriven och producerad av Hughes, bygger på en av hans noveller, ”Christmas ’59”, som publicerades i National Lampoon i december 1980, där han berättar om sin barndoms erfarenheter av julen.

Julen, kristmässan, närmar sig och det innebär ett tillfälle att skriva om Jesus.  Mitt intresse för Jesus varar dock året runt. De poddar jag lyssnar mest på handlar om Jesus, den kristna kyrkans tidiga historia och Bibelns värld. Jag kan rekommendera två poddar: New Testament Review Podcast och Digital Hammurabi. Bägge drivs av seriösa akademiker.

Videoklipp som sprids på sociala medier visar hur förtvivlade invandrare deporteras från Hargeisa i Somaliland. Invandrarna tillhör folkgruppen oromoer i Etiopien.

De har kommit till Somaliland för att söka ett bättre liv.

Nu buras de in och skickas iväg. Somalierna vill inte ha dem där.

I en krönika i Expressen (16/12) påpekar Sofie Löwenmark ett faktum som jag själv tjatat om i år efter år här på Det Goda Samhället, nämligen att de så kallade ”antirasisternas” politik för massinvandring ökar rasismen i Sverige.

Löwenmark berättar om när hon besökte ett härbärge för akut hemlösa i Göteborg. Där hystes också nyanlända invandrare:

I medierna larmas det nu om att franska studenter – men även papperslösa och asylsökande – har det kämpigt ekonomiskt.

En rubrik på nyhetssajten Omni lyder: ”Franska studenter går på knäna: ’Inte råd med kaffe’”

Deras levnadsstandard har sänkts i förhållande till hur den var. Men går de verkligen på knäna? Lider de nöd?

När Ilhan Omar i mellanårsvalet 2018 vann en plats i USA:s representanthus, firade vänstern och de progressiva även i Sverige. Hon och Rashida Talib var ju de första muslimska kvinnorna i USA:s kongress. Hon var också den första kvinnan med hijab, ett klädesplagg som av vissa progressiva ses som ett uttryck för ”normkritik”.

Dyrare mat och dyrare el. Årets vinter har av vissa kallats ”krisvintern”. Många svenskar undrar nu hur de ska få ekonomin att gå ihop. I medierna ger experterna råd.

Jag är ingen expert. Jag kan faktiskt väldigt lite om ekonomi. Men jag tänker ändå delta i samtalet.

Det är svårt för de flesta att påverka sina inkomster, tänker jag. Den svenska arbetsmarknaden är extremt överreglerad och överbeskattad, vilket gör att det i många fall är meningslöst att till exempel baka bullar hemma och ställa sig och sälja på torget.

Men så kan vi väl ändå inte göra? Vi är ju ett mångkulturellt och tolerant land. Vi gillar ju olika och avskyr rasism.

I Sverige har vi lyckats med konststycket att 1) göra mångkultur och antirasism till statlig, skattefinansierad ideologi, och 2) tvångsassimilera invandrarbarn.

Hur lyckades vi med det? Genom att byta namn på saker. När socialtjänsten tvångsomhändertar och tvångsassimilerar barn från invandrarfamiljer uppger de inte ”främmande kultur” eller ”islam” som orsaker.

Tiden då vita män var hjältar är förbi. Både på vita duken och i verkligheten. I en video på sin youtubekanal Better Bachelor redovisar Joker en ny studie som visar hur vita män diskrimineras på den amerikanska arbetsmarknaden.

Studien visar att 52 % av de undersöka företagen öppet medger att de diskriminerar vita män i syfta att främja så kallad ”diversity”.

I advent för några år sedan postade jag ett fotografi på min Facebooksida. Jag hade fotograferat av ett fotografi i boken Varför firar vi Lucia? från 1996.

Motivet var en skulptur från 1400-talet. I bildtexten stod det: ”Sankta Luciaskulptur i ek från 1400-talet”. Skulpturen finns på Zornmuseet i Mora.

Under VM i fotboll har världens blickar riktats på Qatar. Många har försökt använda detta tillfälle för att uppmärksamma olika frågor.

Västerländska medier har pratat mycket om kvinnors rättigheter, hbtq, klimatet, Ukraina och protesterna i Iran.

När Iran spelade försökte demonstranter uttrycka sitt missnöje mot den islamiska republiken. Dessa röster blev dock dränkta av regimanhängarnas slagord. De iranska regimanhängarna var många fler än regimmotståndarna, vilket sannolikt beror på att Qatar ligger nära Iran och att de flesta iranier som hade kommit för att titta på VM kom från Iran och inte från diasporan.

I förrgår vann Marocko mot Spanien i VM i fotboll. Det betyder att Marocko går till kvartsfinal för första gången i sin historia.

En historisk händelse. Men inte bara för Marocko, utan för den arabiska nationen, al-umma al-arabiya, som helhet. Det är nämligen första gången ett arabland når så långt i VM.

Twitters nye ägare Elon Musk har återöppnat flera konton som stängts av den föregående ledningen. I svenska medier märks en oro för att maktbalansen på Twitter nu ska förskjutas från pk till mindre pk. Man beskriver det som att ”hatet” kommer att öka.

När man pratar med iranier som är motståndare till den islamiska republiken brukar man ganska snabbt märka en negativ attityd mot araber. Det finns en tendens att likställa islam med arabiskhet och skylla Irans problem på ”arabisering”.

Motståndet mot den islamiska republiken och dess ”mullor” går ofta hand i hand med persisk nationalism och förakt mot araber, arabisk kultur och islam.

I en skolan Wood Green Academy i Wednesbury går det många muslimska elever. I ett försök att förändra de muslimska elevernas tänkande till att bli mer ”västerländskt”, ”liberalt” eller ”progressivt” bjöd ledningen in en homosexuell talare med muslimsk bakgrund (15/11).

Varför läsa historiska romaner? En anledning kan vara att de blandar fakta och fiktion, vilket kan göra dig nyfiken på att ta reda på hur det i själva verket var. Man sporras till att läsa historia. Det kan vara på Google eller på biblioteket eller både och. En roman kan levandegöra historien på ett sätt som faktaböcker inte kan.

Den 10 november 1483 föddes den store reformatorn Martin Luther. Han döptes följande morgon på Sankt Martins dag och fick helgonets namn. Martin var en biskop i staden Tours vid Loires vänstra strand i nuvarande Frankrike.

I Sverige kallades den 11 november ”Mårten biskop” och föregående dag ”Mårtens gås”. Efter reformationen, då man slutade fira Martinsmässa denna dag, fortsatte man att hålla gåsgillen föregående afton, och även att fira Martin Luthers minne.

I år firades halloween i Saudiarabien på det moderna, amerikanska sättet. Unga saudier gick omkring och stojade på gatorna utklädda till monster, häxor, zombier och vampyrer.

Händelsen har lett till glada miner i västvärlden, där man ser det som ett tecken på sekularisering och västernisering. I islamvärlden har dock bilderna av halloweenfirandet upprört många. Man ser det som hädelse och ett uttryck för moraliskt förfall.

Gustav Adolfsdagen den 6 november är en viktig högtid i studentstaden Uppsala. Studenterna går i procession ned för Carolinabacken till Odinslund där den stupade kungen hyllas med sång. I Odinslund står en obelisk rest av Karl XIV Johan, den förste Bernadotten, för att hedra Gustav Adolf. Studentkören Allmänna sången Luthers psalm Vår Gud är oss en väldig borg och Heidenstams Sverigesång: ”Sverige, Sverige, Sverige, fosterland, vår längtans bygd, vårt hem på jorden!”

Det händer inte sällan att man på nätet snubblar över memer med en figur som har stort, rufsigt hår och säger något knasigt om utomjordingar. Mannen med det stora håret heter Giorgio A. Tsoukalos och bilderna som används i memerna kommer från History Channels teveserie Ancient Aliens, som började sändas i april 2010. Tsoukalos förklarar i stort sett allt som är knepigt med ”det var utomjordingar”. Hur kunde man bygga pyramiderna? Svar: utomjordingar. Beviset: de tre pyramiderna i Gaza matchar på något sätt stjärnbilden Orions bälte, vilket betyder att det var därifrån byggarna kom.

Det finns en motsättning mellan iranier och araber som ibland tar sig uttryck i sekteristiska termer eftersom iranier för det mesta är shiiter och araber för det mesta är sunniter, och ibland i etniska termer. I viss iransk nationalism avfärdas islam i sin helhet som en ”arabisk religion” som inte hör hemma i Iran.

Iranier i allmänhet tycker inte om att sammanblandas med araber och är noga med att påpeka att de är indoeuropéer och har ett annat språk och en annan kultur. Det här intresserar mig, dels eftersom min far kom från Iran, och dels för att jag som muslim under många år, med kontakter med både sunniter och shiiter, araber och perser, stötte på dessa attityder och motsättningar i olika sammanhang.