I Det Nya Sverige firas en högtid som kallas ramadan. Högtiden uppmärksammas varje år av Sveriges Television.

I ett inslag den 13 april, på den nysvenska högtidens första dag, har SVT anlitat en ”muslimsk feminist” för att krossa ”myter” som tydligen florerar bland fördomsfulla svennar i behov av upplysning.

För några dagar sedan skrev Einar Askestad här på Det Goda Samhället (7/4 2021) om samtidens skattefinansierade så kallade ”konst”.

I en stor våning nära Medborgarplatsen på Södermalm i Stockholm sitter prinsessan Cissi Wallin och är bekymrad över varför folket, svensson där ute, är så dumma.

Twitter uppmärksammas hur den kände vänsterpartisten Ali Esbati retweetade (vidarebefordrade) beskedet om att Jerry ”Odinka” Dunigan släppts ut från fängelset. Dunigan var en av de första medlemmarna av den militanta svart makt-organisationen Svarta pantrarna.

Jerry Dunigan satt dock inne av en anledning – han var dömd för rån, våldtäkt och mord.

På påskdagens morgon, kristendomens största fest, hade SVT:s program ”Helgstudion” bjudit in imamen Nasir Ahmad Arif för att prata om påsken. En imam är alltså en muslimsk religiös ledare. Muslimer firar inte påsk.

Igår tipsade Bitte Assarmo om flera filmer om Jesus att se under påsken. Det är ju högtiden då man firar Jesu uppståndelse från det döda. Det är en vacker berättelse att berätta när snön smälter, fåglarna återvänder och växtligheten återuppstår.

Flyttfåglarna återvänder, tranorna ropar och häxorna flyger till Blåkulla. Lördagen 20 mars inföll vårdagjämningen då dag och natt är lika långa. Nu blir dagarna längre och längre. Påsken betyder olika saker för olika människor – för mig är det en fest för att fira vårens begynnelse.

Vårdagjämningen och fullmånen styr när vi firar påsk, som till skillnad från andra högtider flyttar sig från år till år och ska firas någon gång mellan 22 mars och 25 april. I år infaller påskdagen söndagen den 4 april.

Ljuset har segrat över mörkret. Det synbart livlösa ägget spricker och blottar det liv som har funnits dolt därinne och bidat sin tid.

När man läser islams bok, Koranen, upptäcker man ganska snart man att den är full av lån från judiska och kristna källor. Så här står det i Nordisk familjebok:

”Islam innehåller i främsta rummet judiska och därnäst kristna element i förening med religiösa föreställningar, hämtade från parsismen, och ett och annat drag, som direkt härstammar från den fornarabiska hedendomen. Dessa olikartade element utsmyckades av Muhammed med egna tillsatser och sammansmältes sedan till ett helt.”

Kristendomen har funnits i två tusen år. Många lärda män har genom århundradena ägnat sina liv åt att studera Nya Testamentet för att utröna dess mening.

Islam uppstod på 600-talet och sedan dess har kristna tänkare även kunnat fundera över kristendomens relation till islam. Nu på 2000-talet har en lärd svensk teolog genom sin forskning upptäckt något som många andra stora tänkare missat under 1400 år – att Muhammed är en profet även för de kristna.

Den lärda svensken är docent i systematisk teologi och teologisk sekreterare åt ärkebiskop Antje Jackelén.

På SVT visades en dokumentär om Egyptens drottning Kleopatra (16/3 2021). Den finns fortfarande att se på SVT Play. Filmen presenteras så här:

Häromdagen skrev jag en text om att svenska familjer flyr invandrartäta skolor och föredrar att barnen går i svenska skolor: ”Utländska skolor i Sverige och svenska skolor i utlandet” (14/3 2021).

En av våra skribenter på Det Goda Samhället, Bitte Assarmo, är en entusiastisk Saint Patrick’s Day-firare. Varje år den 17 mars blir Bitte irländska och festar på lammgryta, Guinnes och Irish Coffee. Ja, som Norman Reedus säger i filmen The Boondock Saints: ”We’re all Irish today”.

När de progressiva, de politiskt korrekta, eller vad man vill kalla dem, säger att det inte finns någon svensk kultur, menar de bra svensk kultur. Det finns helt enkelt inget som du som töntig svenne kan vara stolt över. Jultomten kommer ju från Turkiet och Lucia från Italien.

Det farligaste som finns tycks vara töntiga svennar som får sig att de har något att vara stolta över. Det tror man kan leda till en högfärdig attityd mot invandrarna här i landet. Och de måste ju skyddas från att bli ledsna.

I SVT:s debattprogram ”Sverige möts” (9/3 2021) beskrev Naveed Khan från Nacka hur ”barn med helt svensk bakgrund”, eller ”gammelsvenska” barn, försvunnit från hans barns skola de senaste åren.

”Man flyr problemen istället för att stanna kvar och försöka lösa dem”, sa Khan.

Khan förklarar att en annan skola lades ner, vilket ledde till att andelen ”nysvenska” barn ökade. Då ska de ”gammelsvenska” ha sökt sig till andra skolor.

Ledaren för vänsterregeringen, statsminister Stefan Löfven, har tidigare tydligt deklarerat att han har den största respekten för islam, att han aldrig har kritiserat den religionen, och att han heller aldrig kommer att göra det.

Nu tycks även den borgerliga oppositionsledaren Ulf Kristersson ha deklarerat, dock inte lika tydligt och kategoriskt, att han hyser respekt för islam. Regeringsledaren och oppositionsledaren är alltså mer eller mindre överens i denna fråga.

Det är möjligt att jag i Sverige, eller ”vithetens högborg” för att tala med den professionella antirasisten Bilan Osman, på grund av mitt ”sydländska” utseende inte uppfattas som en vit man. Men i ett globalt perspektiv hör jag till de vita. Och bland de svarta är jag definitivt vit.

Igår förmiddag på Internationella kvinnodagen befann jag mig på gymmet. Jag satt och väntade på att mitt pass skulle börja och småpratade med två kvinnliga kamrater när en av instruktörerna på anläggningen kom och hälsade. Hon tittade på mig och sade käckt: ”Du har väl grattat kompisarna här på Internationella kvinnodagen”.

”Oj!” svarade jag. ”Det hade jag inte tänkt på”.

Tack och lov tog blev inte den hurtfriska instruktören arg eller provocerad av min brist på medvetenhet och engagemang. Hon bara skrattade glatt. Jag skrattade också, medan jag fyllde i: ”Jag höll på att säga: mina kompisar här, är de kvinnor?”

När en fanatisk muslim skriker Allahu akbar och spränger sig själv i Stockholm, då har det ingenting med islam att göra. Och när en invandrare hugger ner folk med kniv i Vetlanda, då har det ingenting med invandring att göra.

Statsministern Stefan Löfven har tidigare förklarat att han har den största respekten för islam, att han aldrig har kritiserat den religionen, och aldrig kommer att göra det heller.

Inte för att det saknas saker att kritisera i islam, utan bara för att Löfven inte kritiserar islam.

Jag uppfattar ett bibliotek som Kunskapens tempel. Dit går jag för att bli upplyst. Nu för tiden besöker jag inte bibliotek lika ofta. Internet har tagit över. Men då och då går jag. Och då ser jag något jag inte gillar: bibliotekspersonal med hijab, en islamisk huvudduk.

Tidigare denna månad (10/2 2021) skrev Gunnar Sandelin om Ayaan Hirsi Alis nya bok Prey – Immigration, Islam and the Erosion of Womens Rights.

Ayaan Hirsi Ali är något så ovanligt som en somalisk ex-muslim. Jag minns att när jag först hörde talas om henne trodde jag inte att hon var äkta. Hur kunde en somalisk kvinna lämna islam? Det verkade ofattbart för mig som hade bott i Östafrika och som kände många somalier både i Afrika och i Sverige. Islam satt så djupt – somalierna var så stolta muslimer.

Den oikofobiska depression som många svenskar tycks lida av är obefogad. Svenskar är duktiga på många saker och har mycket att vara stolta över. I notiserna under rubriken ”Denna dag i svensk historia” påminner jag ibland om stora svenska upptäcktsresande, vetenskapsmän och uppfinnare.

Nu när amerikanerna har landsatt ett fordon på Mars för att göra undersökningar, blev jag påmind om att vi också har en svensk Jules Verne. Inte lika stor som fransmannen, men ändå. Författaren och ingenjören Otto Witt (1875-1923) skrev science fiction-berättelser. Ordet science fiction var inte uppfunnet än och han kallade sina berättelser naturvetenskapliga romaner, framtidsromaner och tekniska sagor.

Just nu pågår en livlig debatt om internationella adoptioner, initierad av Dagens Nyheters stora granskning: ”De vill veta sanningen om adoptionerna” (20/2 2021).

Jag hittade en undersökning från Pew Research Center (2020) som visar att en majoritet svarta amerikaner tycker att ”ras” är en viktig del av identiteten. Det är stor skillnad mellan vita och svarta i detta avseende. Bara femton procent av de vita amerikanerna tycker att ”ras” är viktigt, att jämföra med 74 procent av de svarta.

På fem år har jag gått ner ungefär fyrtio kilo. När jag började banta vägde jag 113 kilo. När jag vägde mig i morse vägde jag 75, 3 kilo. Jag är 179 cm lång. De senaste två åren har jag hållit en stabil vikt om mellan 73 och 77 kilo. Jag har lärt känna min kropp och vet hur mycket jag kan äta för att inte bli tjock.

Jag har läst boken Helig vrede. Bland kriminella muslimer av den danske psykologen Nicolai Sennels. Jag läste den svenska översättningen, som kom ut 2017.

Nicolai Sennels arbetade i tre år på ungdomsfängelset Sønderbro i Köpenhamn. Under sina samtal med kriminella muslimska män lärde han sig mycket om deras sätt att tänka. På Sønderbro var omkring två tredjedelar av fångarna muslimer.

Det är så det ser ut i Danmark, förklarar Sennels, men även i stora delar av övriga västvärlden: muslimer är ”extremt överrepresenterade i kriminalitet i våra västerländska samhällen”.

Idag är det fettisdag, då vi äter Ture Sventons favoritbulle, ”lagom bruna och med mycket grädde, som pöste över åt alla håll”.

Förr, när jag hette Omar och presenterade mig, brukade jag lägga till ”Omar, som i herr Omar. Du vet, i Ture Sventon”. På det sättet kunde jag avvärja eventuella associationer till Mulla Omar i Afghanistan.

Åke Holmberg gav ut sin första bok om Sventon 1948, året därpå kom Ture Sventon i öknen. Handlingen kretsar kring semlor, hur de ska förvaras och transporteras. För Sventon vill ju ha sina semlor året om och överallt:

Ni som läser Det Goda Samhället ibland vet att jag är en före detta muslim som blivit ateist. Jag brukar även kritisera islams läror.

Jag tycker dock att kritiken mot islam stundtals övergår i demonisering. För vissa är allt som har med islam att göra demoniskt och ondskefullt och man drar sig inte för att använda de starkaste orden man har. Ett sådant ord är pedofil. Det heter ofta att den arabiske profeten Muhammed var pedofil.

I oktober 2009 föreläste Elisabeth Sabaditsch-Wolff om islam i Wien. När hon berättade historien om islams grundare Muhammed berörde hon hans äktenskap med Aisha. Hon ska ha varit sex år då äktenskapet ingicks och nio då det fullbordades. Elisabeth ställde följande retoriska fråga till åhörarna: ”En 56-årig man och en sexåring? Vad ska vi kalla det, om inte pedofili?”.

I Verner von Heidenstams första diktsamling Vallfart och vandringsår från 1888 hyllar han glädjen i Österlandet. Det är inte verklighetens Österland han målar, utan något som mer liknar sagorna i Tusen och en natt. Det är hans egen dröm om en sorglös tillvaro av fantasi och sensualism.

Men när diktsamlingen Dikter kommer ut 1895 är Heidenstam hemma. Han hade varit hemma i yttre mening i många år, resorna i Österlandet gjorde han på 1870-talet, men nu var han hemma i sitt inre. Han kände sig hemma i sitt eget land. I dikten Hemmet skriver han:

Varje gång jag skriver någonstans att mångkulturalismen bör ersättas av en bestämd assimilationspolitik är det alltid folk som svarar att assimilation är omöjlig. Du är naiv, skriver de. Men jag håller med mina kritiker. Jag tror inte heller att är möjligt att assimilera hundratusentals invandrare från Afrika och Mellanöstern.

Det har redan bildats parallella samhällen i Sverige. Man kan inte assimilera människor som bor i stora grupper i egna områden, mer eller mindre avskärmade från majoritetssamhället.

När mina barn var små bodde jag i utanförskapsområdet Gottsunda i Uppsala. Mina barn började på förskolan där. Men när jag märkte att de började prata dålig svenska, bestämde jag mig för att byta till en mer svensk förskola längre bort. Det var en extra ansträngning att skjutsa dem varje morgon – och en extra utgift för bensin – men det var värt det för att de skulle få ett bra språk.

Det ironiska var att när grabbarna började på högstadiet lade de sig till med blattesvenska eller rinkebysvenska i alla fall. Detta trots att deras högstadium var en väldigt svensk friskola i centrala Uppsala. Det är en sådan där skola där den ”vita” medelklassen sätter sina barn för att fly mångkulturen som de röstar på. De artikulerar dock inte sina motiv så, utan kanske hellre pratar om trygghet och studiero.