Mohamed Omar

OPINION I sin julhälsning betonade Storbritanniens nye premiärminister  Boris Johnsons julens kristna innebörd. Han talade även om förföljelsen av kristna världen över:

“Today of all days, I want us to remember those Christians around the world who are facing persecution. For them, Christmas Day will be marked in private, in secret, perhaps even in a prison cell.”

Han sade sig också vilja stå upp för kristna överallt och försvara deras rätt att utöva sin tro:

Mohamed Omar

KULTUR Några dagar före julafton berättade jag för mina vänner på Facebook att jag skulle uppträda som julbock i år, liksom jag gjorde förra året. Då var det en som tyckte att jag som har blandat ursprung borde ha lite mer blandning i mina seder. Det är sant att mitt ursprung är blandat, min far kom från Iran. Men jag har inte växt upp med honom, utan med min fosterfar från Afrika.

Men detta fick mig ändå att tänka. Hur vore det att uppträda som den persiske guden Mithras? Han ska ju ha fötts på juldagen den 25 december. Vissa säger till och med att han liksom Jesus föddes av en jungfru, andra att han föddes ur en klippa. Det tråkiga är dock att jag skulle misstas för den vanliga tomten eftersom Mithras brukas avbildas med en röd luva, en så kallad frygisk mössa. Så paradoxalt nog kommer jag framstå som mer exotisk som bock än som persisk gud…

Mohamed Omar

OPINION Korpen Bataki för Nils Holgersson till Uppsala och sätter ner honom på ett tak. Så frågar korpen pojken vem han tror det är som styr i staden. Där finns ett slott, men kungen bor inte här. Där finns en mäktig katedral och en ärkebiskop bor visserligen här, men det är inte kyrkan som styr. ”Jo, det är lärdomen, som bor och regerar i den här staden”, säger Bataki. ”Och de stora byggnaderna, som du ser på alla håll, är resta åt honom och hans folk.”

Vad Selma Lagerlöf ville säga med att lärdomen regerar i staden är att det är universitet och den lärda världen som gör Uppsala till Uppsala. Den är dess signum. Fråga vilken svensk som helst vad de tänker på när de hör namnet ”Uppsala” och de kommer att säga ”Uppsala universitet”.

Mohamed Omar

KULTUR Idag är det annandag jul. Dagen har också kallats Staffansmäss eftersom man firar Stefanos, den förste kristne martyren. Berättelsen om honom finns i Apostlagärningarna, det sjunde kapitlet, där man får veta att han stenades. Det skall ha hänt i Jerusalem år 35. Stefanos verkade som diakon bland stadens grekisktalande kristna.

Han bar själv ett grekiskt namn, Stefanos betyder krönt eller bekransad. I det gamla Grekland hedrades de som utmärkte sig genom att krönas med lagerkransar.

Mohamed Omar

KULTUR Idag på juldagen firar de kristna Guds födelse i mänsklig gestalt. Förr var gudstjänsten denna morgon, julottan, mycket välbesökt. Men allt färre går i kyrkan.

Jag som ateist skulle kunna tänka mig att gå bara för att sjunga psalmer. Men tyvärr har jag dåliga erfarenheter av predikningar som förstör upplevelsen. Det krävs mycket tålamod att uthärda en dålig, ofta politiskt korrekt, och ofta korkad, föreläsning.

Även jag som icke-troende känner sorg över kyrkans förfall.

Mohamed Omar

OPINION I natt firar världens kristna, och många icke-troende också, Jesu födelse i Betlehem. I Svenska kyrkan får man ofta höra att ”Jesus föddes som ett flyktingbarn”. Stämmer det?

Nej, liksom så mycket annat som Svenska kyrkans präster påstår, så är det fel.

Ett tag var Jesus dock flykting. I Matteusevangeliet finns berättelsen om den heliga familjen, Josef, Maria och Jesusbarnets, flykt till Egypten för att rädda barnet från Herodes. Kungen hade ju befallt att alla gossebarn skulle mördas.

Mohamed Omar

KULTUR Även julen har påverkats av globaliseringen: alla ser samma amerikanska filmer, alla dricker Coca Cola och alla firar jul med en hohoande, rödvit tomte. Var man än åker i världen ser man samma tomteluvor. Hur mycket man än gillar denna tomte, så känns det tråkigt med likriktning. Ni vet, gilla olika och så…

Vi dricker must i stället för Coca Cola på julen, men har ändå en Coca Cola-tomte. Förra året bestämde jag mig därför att återgå till en äldre, svensk tradition. Jag skaffade mig en julbocksmask. Barnen tyckte att det var roligt. De menade att jag såg ut som en figur ur en skräckfilm.

Jag har ingen skådespelartalang, åtminstone som jag känner till, men jag har rollspelat vid tillfällen. Jag kan till exempel uppträda som figuren Antikalifen. Då har jag en fez på huvudet.

Mohamed Omar

KULTUR Idag är det den fjärde söndagen i advent. Den här filmen, som kom 1987, utspelar sig under julen, men är inte ett dugg julmysig. 80-talet var glatt, men karaktärerna i Less Than Zero är inte glada, snarare trasiga.

Clay Easton, spelad av Andrew McCarthy, läser på ett college på östkusten, men reser hem till Los Angeles över julen. Där återförenas han med sina gamle vän Julian (Robert Downey Jr.) och ex-flickvännen Blair (Jami Gertz). Mycket har förändrats sedan de tre skildes åt efter high school. Blair sniffar kokain ganska ofta – och Julian har knarkat ner sig.

Mohamed Omar

OPINION Det finns religioner, så finns det islam. Denna invandrarreligion som inte har någon historia alls i vårt land har på något sätt lyckats skaffa sig en särställning.

I sammanhang med att det 2015 riktades svensk kritik mot hur Saudiarabien använder ”medeltida metoder” för att bestraffa oliktänkande, skulle statsminister Stefan Löfven krishantera den diplomatiska situationen och sa, att om någonting från svenskt håll har ”uppfattats som en förolämpning mot Saudiarabien”, har det inte varit avsikten.

Mohamed Omar

KULTUR Journalisten Lisa Bjurwald kämpar mot vad hon uppfattar som högerextremism. Hon har skrivit flera böcker i ämnet.

Det finns en seglivad myt som säger att jultomten är turk. Varje år upptäcks detta ”pk-faktum” av någon som ser sig manad att förmedla det till alla korkade svenssons som lever i villfarelsen att julen är en svensk högtid.

På Twitter den 23 november i år skrev Lisa Bjurwald:

Ok, vem vågar berätta för Jimmie att tomten är turk…

Mohamed Omar

KULTUR De flesta Lucior i år var flickor, så som varje år. Men jag läser om en pojke som var Lucia någonstans.

Förra året uppträdde en medelålders man som Lucia i SVT:s julkalender.

För att legitimera dessa tilltag pekar man på gamla foton av studenter i luciaklänningar. Se här! Män kan visst vara Lucior!

Man har till exempel hittat ett foto på en Johan Brag i Lund från 1875. Det spreds av jublande vänsteraktivister 2015.

Mohamed Omar

OPINION Trolljägaren Robert Aschberg angriper i en Aftonbladetkrönika den 9 december den självständige journalisten Joakim Lamotte. Han påstår att Lamottes journalistiska arbete ute på fältet bara är teater.

Lamottes sänder sina reportage live via Facebook. Aschberg skriver:

Springer omkring på någon ort där det har varit bråk som kan relateras till invandring. Ofarligt, men han hukar, ser sig om hela tiden som vore han jagad i en krigszon, filmar folk som inte vill bli filmade och lyckas i bästa fall få någon lokal slyngel att skrika ”hora” åt honom.

Teater. Aktivism. Facebooksuccé. Och troligt klirr i swishkassan.

På Facebook svarar Lamotte på Aschbergs angrepp:

Mohamed Omar

KULTUR På den tredje söndagen i advent minns man i kyrkorna Johannes Döparen. Han som döpte i floden Jordan och förkunnade Jesus ankomst. Rösten som ropade i öknen. När Johannes satt fängslad och fick höra att Jesus gjorde under, att blinda såg och lama gick, visste han att han var den rätte. Det kan man tro vad man vill om. Men få förblir oberörda av evangelierna.

Advent är ett tillfälle, både för troende och icke-troende, att lära sig mer om den religion som mer än någon annan format vår europeiska kultur och våra värderingar. Själv gör jag så att varje söndag i advent läser jag de relevanta bibelställena och försöker lära mig mer om dem och deras betydelse. En annan sak är att vår europeiska konst rymmer en otrolig mängd bibliska motiv. Varenda bibelställe har illustrerats åtskilliga gånger av flera olika mästare.

Mohamed Omar

KULTUR När man skriver om det svenska Luciafirandet och förbinder det med den kristna flickan Lucia från Syrkusa som ska ha blivit martyr den 13 december år 304 så finns det alltid folk som påpekar att vår svenska luciafest har ett hedniskt ursprung. Det har fått mig att fundera på om inte den kristna Luciakulten själv delvis kan ha äldre förlagor.

Den kristna flickan Lucia föddes i Syrakusa, en hamnstad på Siciliens östkust. Sicilien var då en del av det romerska riket. Syrakusa var redan på hennes tid en gammal stad. Den grundades år 734 f. Kr. av grekiska kolonisatörer för Korint.

Mohamed Omar

KULTUR Maffiabossen Tony Soprano och hans familj hinner, trots all stress, att fira högtider och vårda traditioner. Avsnittet ”The Ride” i teveserien (Sopranos episod 9, säsong 6) sändes i maj 2006 men utspelar sig slutet av september. Handlingen kretsar kring firandet av helgonet Elzéar av Sabran, vars dödsdag, eller snarare himmelska födelsedag, infaller den 27 september. Sådana här helgonfester är viktiga för italiensk-amerikaners identitet.

Idag firar vi Lucias dag i Sverige. När jag påpekar att vi firar en helgondag, så får jag mothugg. Det är folk som inte vill ha något med kristendomen att göra. Jag tror inte heller på kristendomen, och inte på någon annan religion heller. Jag är ateist, men att Luciadagen den 13 december är en helgondag kan man inte förneka.

Mohamed Omar

Femton kommuner i Skåne väljer att lägga ner det officiella luciafirandet. Man skyller på att eftersom festen påminner om en skönhetstävling så anses den inte längre ”passa in i det svenska samhället”.

På sociala medier är det många som är upprörda. De bemöts av sina motståndare med de vanliga argumenten: 1) Flickan Lucia kom från Italien och därför är hennes fest ändå ingen svensk fest och 2) Lucia är ett nytt påhitt.

Ja, helgonet Lucia ska ha fötts i Syrakusa på 300-talet. Men Lucias fest i Sverige är fortfarande en svensk fest. Det är ju festen vi talar om när vi säger att Lucia är svensk. Vi menar inte att den historiska personen Lucia var svenska.

Mohamed Omar

I en serie artiklar skriver jag här på Det Goda Samhället om tonårsfilmer från 80-talet. Anledningen är att en våg av åttiotalsnostalgi går genom populärkulturen just nu. Egentligen är inte 80-talet ”min tid” eftersom jag är född 1976, vilket gör att mina tonår tilldrog sig på första halvan av 90-talet.

På ytan handlar 80-talsvurmen om prylar, kläder, musik och film. Men jag misstänker att det finns en djupare dimension också – en längtan efter något som gått förlorat. Visserligen målar nostalgin upp en illusion, ett åttiotal som aldrig funnits, men allt är inte Hollywood-drömmar.

Mohamed Omar

Idag är det den andra söndagen i advent. När jag var barn på 80-talet var julalbum en stor grej. Vi killar gillade Fantomen, tjejer gillade andra serier. ”Rädda Jerusalem!” är ett Fantomenäventyr som kom 2012, alltså när jag var vuxen, så jag läste det inte i något julalbum. Men det passar ändå att ta upp det eftersom det handlar om Jerusalem, en stad som spelar en central roll i den kristna julens drama.

I väst gillar vi att idealisera andra och frossa i vår egen skuld. Mea culpa! Självkritiken är en bra egenskap som gjort att vi kunnat rätta och förbättra oss. Men när självkritiken urartar i självspäkning blir det fel. För sanningen är att vi uträttat mer gott än ont.

Mohamed Omar

Förr när jag hette Omar och presenterade mig brukade jag lägga till ”Omar, som i herr Omar, du vet, i Ture Sventon”. På det sättet kunde jag avvärja eventuella associationer till Mulla Omar i Afghanistan.

SVT:s julkalender 1989 handlade om Ture Sventon, hans sekreterare fröken Jansson, den arabiske vännen herr Omar, samt skurken Ville Vessla.

Åke Holmberg gav ut sin första bok om Sventon 1948, året därpå kom Ture Sventon i öknen. Handlingen kretsar kring semlor, hur de ska förvaras och transporteras. För Sventon vill ju ha sina semlor både året om och överallt:

Mohamed Omar

När man tittar på den svenska Wikipediaartikeln om Motown så finner man att den bara listar svarta artister. Det gäller inte bara Wikipedia, utan också i verkligheten. Om jag nämner Motown, så tänker folk ”svart musik”.

Det finns fog för detta, de flesta Motown-artister var svarta. Men det fanns också vita. Idag vill jag påminna om en vit Motown-sångerska, Chris Clark. Hon hade en väldigt uttrycksfull, själfull röst.

Det är möjligt att hennes vita hy, blåa ögon och blonda hår bidragit till att hon aldrig fick det genombrott hon förtjänade. I Storbritannien blev Chris Clark känd som ”den vita negressen”.

Mohamed Omar

När jag var muslim upplevde jag hur dadlarna hade en närmst helig status. Under månaden ramadan skulle man bryta fastan med tre dadlar. Dadlar var inte bara nyttiga och hälsosamma, utan kunde också bota sjukdomar och skydda mot svart magi. Dadelpalmen nämns flera gånger i Koranen, som i vers 50:10 där de talas om ”resliga palmer” som ett bevis på hur Gud välsignat människorna.

Men palmerna nämns även i haditherna, berättelserna om profeten Muhammeds liv och undervisning. Dadlar hörde till profetens favoritföda. Därför säger man att det är sunna att äta dadlar, det vill säga det hör till profetens sed. Och ju mer man liknar Muhammed, ju mer man följer hans sunna, desto mer kommer man att bli älskad av Gud eftersom Muhammed är den människa som Gud älskar mest. Enligt en hadith ska Muhammed ha sagt: ”Den som äter sju ajwa-dadlar på morgonen, kommer inte att kunna skadas av vare sig gift eller häxeri den dagen”. Islams lärde menar att ajwa-dadlarna är en sort som växer i staden Medinas omnejd i Arabien.

Mohamed Omar

I mars i år vandaliserades fem moskéer i Birmingham i Storbritannien. Vänstern var inte sena att använda händelsen för att demonstrera mot rasism, islamofobi och högerextremism. Varje händelse där muslimer är offer kan ju användas för att svartmåla och demonisera de som är kritiska till massinvandring och islamisering.

För att få en inblick i hur denna vänster tänker kan man titta på Facebookeventet ”After Birmingham Mosque attacks – Say no to Islamophobia” den 23 mars 2019. På bilden ser man ett antal demonstranter från en tidigare demonstration som håller upp plakat med budskap som ”No to Islamophobia”, ”Stand up to Racism” och ”Refugees Welcome”.

Mohamed Omar

Artisten Jason Diakité, mer känd under artistnamnet Timbuktu, ska alltså betala rättegångskostnader på 275 000 kronor efter att ha förlorat en upphovsrättslig tvist mot Sverigedemokraterna.

På torsdag förmiddag (28/11) dömde Stockholms tingsrätt till SD:s fördel

Tvisten handlade om upphovsrätten till låttiteln ”Alla vill till himmelen men ingen vill dö”. Diakité stämde Sverigedemokraterna Stockholm stad för upphovsrättsintrång på grund av texten på en valaffisch. På valaffischen hade SD skrivit: ”Alla vill till himlen men ingen vill dö i vårdkön”.

Mohamed Omar

I dag är det den första december och första söndagen i advent. I detta avsnitt pratar vi om advents betydelse i den västerländska kulturen. Jag tycker om advent fast jag är ateist. Advent är latin och betyder ”ankomst”. Den som kommer är Jesus, vars födelse firas på juldagen den 25 december.

Juldagen kallas på engelska christmas, på svenska borde det bli kristmäss, tänker jag, som i helgondagarna Olofsmäss och Eriksmäss.

I en historisk roman om Gustaf II Adolf och trettioåriga kriget, Gustavus Adolphus Magnus, hittade jag följande rader:

Mohamed Omar

Idag är det den trettionde november eller Karl den tolftes dag. För mig som upsaliensare, men egentligen för alla svenskar, så har Karl XII:s dag en stor betydelse. Det var då Glunten och Magistern möttes! Utan denna dag hade Gluntarne inte funnits och Sverige varit ett mindre lyckligt land.

Gluntarne är en sångcykel om studentlivet, som kom ut 1851. Det blev uppsaladikten par excellence och poeten Gunnar Wennerberg därmed uppsalapoeten par excellence. ”Först och främst kan man tryggt säga”, skriver poeten Einar Malm i förordet till jubileumsupplagan 1951, ”att Wennerberg med Gluntarne skapat den tidlösa, förblivande uppsaladikten, som säkerligen aldrig kommer att överträffas.”

Mohamed Omar

I Göteborgs-Posten läser jag att mellan 100 och 150 personer under tisdagen (27/11) demonstrerade i Angered mot socialtjänstens beslut att omhänderta en pojke. De demonstrerande tillhörde pojkens släkt, en släkt som polisen anser styr stora delar av Göteborgs undre värld.

När jag läser den här nyheten förstår jag, liksom många andra, att släkten har invandrarbakgrund från Mellanöstern. Tidningen behöver inte skriva det. Jag förstår att den stora släktens överhuvud inte heter något i stil med Pelle Karlsson utan snarare något i stil med Muhammed eller Ali. Det beror inte på att vi är fördomsfulla eller ”rasistiska” som drar den slutsatsen, utan på att vi har kunskap som bygger på observationer och erfarenheter från det verkliga livet. Vi vet att människor från olika kulturer har olika värderingar och beter sig olika, trots att vi fått lära oss att det är olämpligt att påpeka detta självklara faktum.

Mohamed Omar

För den svenska vänstern är vår nationella identitet inte viktig. Det viktiga är mångkultur, det vill säga invandrade kulturer från Afrika och Mellanöstern. (Tysk och fransk kultur ingår inte i vänsterns definition av den goda mångkulturen).

Hur viktigt det är med mångkultur märktes till exempel när man firade Sveriges nationaldag i Sandviken med arabisk musik.

Förklaringen lät så här:

”Nationaldagen ska avspegla hur Sverige ser ut och så här är Sverige i dag.”

Men när det handlar om andra länder så kan vänstern visa mer förståelse för den nationella identitetens betydelse, till och med att man framhäver den. Den 24 november i år twittrade utrikesminister Ann Linde:

Mohamed Omar

En av de saker som jag saknade när jag var muslim var årstidsbundna högtider. De svenska högtiderna är färgade av årstiderna. Julen är snö och mörker, påsken är vår, midsommar är sommar och Alla helgons dag är höst. Varje högtid förknippas med olika färger, dofter, stämningar.

Islams kalender följer månen, vilket betyder att de föreskrivna högtiderna, eid, kan infalla när som helst under året. Naturpoesi inte har alltså inte någon roll i eidfirandet, vilket utför en stark kontrast mot de svenska högtiderna där naturpoesin är central. Det naturpoetiska finns inte bara i dikter och sånger utan också i hur vi tänker, känner och pratar om högtiderna.

Mohamed Omar

Inför advent och jul kan det vara värt att påminna om den svenska psalmbokens tidigare roll som förmedlare av svensk andlig kultur. Psalmboken var en gemensam sångskatt av hög poetisk och existentiell kvalitet som satte vackra ord på glädje och sorg och som fördjupade människors relation till högtider och årstider. Endast några få psalmer lever idag kvar i vårt kollektiva medvetande. Psalmboken är ett svenskt kulturarv som verkligen förtjänar en renässans.

I vårt land fortsätter avkristningen. Allt färre går i kyrkan, allt färre tror på Bibelns Gud. Kyrkan spelade en stor roll inte bara för tron, utan som traditionsbärare. Kyrkoåret, som började första söndagen i advent, gav varje tid på året sin mening. Det som hände i naturen gestaltades också i psalmer, böner och ritualer. Våra kristna traditioner bygger ofta vidare på urgamla hedniska traditioner, vilka i sin tur vilar naturens grund. Vår, sommar, höst, vinter. Väder och vind. Sådd och skörd. Solen och månen.

Mohamed Omar

I SVT Agenda söndag den 17 november sa statsministern Stefan Löfven att utvecklingen när det gäller värstingar ”har pågått under lång tid” och att ”man inte såg det komma”.

Det är möjligt att han inte såg det komma, eftersom han lever i en trygg och ”enfaldig” tillvaro, men många av oss andra som levt i den berikande ”mångfalden” har sett det komma under lång tid. Men han lyssnade inte på oss. Han och andra inom etablissemanget har istället varit upptagna med att varna för ”järnrörsgänget”, det vill Sverigedemokraterna. Järnrören man tjatar om blev aldrig använda. Skjutjärns- och granatgängen, som faktiskt använder sina vapen, vill de inte prata så mycket om, åtminstone inte på ett begripligt sätt, för det kan ju underblåsa ”rasism” och göra att fler inser hur de vanskött landet och börjar rösta på det elaka ”Järnrörsgänget”.