Skilj på skatter och tillväxt!

Nils-Eric

Nils-Eric Sandberg

Regeringen höjer skatterna för att få in mer intäkter till det offentliga. Men skatter omfördelar pengar mellan olika konton. De genererar inte välstånd och ökad levnadsstandard. Det gör bara tillväxt. Bertil Ohlin försökte i decennier förklara detta enkla samband för sina socialdemokratiska motståndare. Det  gick inte – de var helt resistenta mot intellektuell påverkan.

De gröna kritiserar tillväxten med argumentet att den förbrukar resurser. Men de har inte läst ekonomi. Tillväxten, så som vi mäter den med ökningen av BNP, är INTE ett mått på volym utan ett mått på värde. BNP-ökningen  mäter  ökningen av värdet på all produktion av varor och tjänster.

Läs mer

Får vi välja dem som väljer åt oss?

Nils-Eric

Nils-Eric Sandberg

Om människor får välja fritt vet inte överheten i förväg hur de kommer att välja. Människors preferenser kan beräknas i efterhand, som vi ekonomer gör med våra preferensanalyser. Men preferenserna kan vi beräkna bara i efterhand: från de resultaten kan vi inte dra slutsatsen att preferenserna är stabila över tiden.

Tisdag 29 november kunde vi läsa två stora artiklar om valfrihetens nackdelar. Dels en ledare i Aftonbladet som med utgångspunkt från ett uttalande av vice VD för Institutet för framtidsstudier förklarade att valfriheten gör oss olyckliga. Det är alltså inte mentalt bra för oss om vi får välja själva bland säg vårdformer, mediciner, skolor. Dels en understreckare i SvD som med entusiasm refererade en bok på samma tema, ”Valfrihetens tyranni”, av en slovensk forskare.En av hennes tankar är att vi utvecklar neurotiska beteenden om vi får valfrihet.

Läs mer

Sverige heter fotboll

Nils-Eric

Nils-Eric Sandberg

Svenska Fotbollsförbundet har beställt en staty över Zlatan Ibrahimovic. Han har gjort en lysande insats genom att många gånger sparkat en boll så att den går lite vid ena sidan, inte den andra, av stolpen. Detta har satt avtryck i massmedia; varje mål han sparkat in har renderat honom ett tiotal helsidor i kvällspressens sportsidor. Ingen annan svensk har ägnats sådan uppmärksamhet.

Detta ger främst en viktig bild av massmedia – radio och TV inkluderat. Fotboll tycks vara den viktigaste verksamhet i landet. Den som gör flest mål blir därför den störste personligheten.

Läs mer

Vår ”lönsamma” invandring

Nils-Eric

Nils-Eric Sandberg

Vem vinner och vem förlorar på invandringen? Det är temat för en artikelserie i Dagens Nyheter, skriven av min f d kollega Johan Schück och ekonomireportern Marianne Björklund. Jag har stor respekt för deras kunnande, dock något mindre för seriens uppläggning. De har intervjuat till en början två amerikanska forskare, George Borjas och Jennifer Hunt (DN 25 april och 26 april). Borjas säger att invandringen är lönsam, även om den kan skapa spänningar. Hunt säger att nästan alla vinner på invandring.

Båda uttalar sig om den invandring USA tagit emot. Och de utgår från USA:s erfarenheter, och därmed från USA:s villkor. Här ligger ett vetenskapsteoretiskt problem som DN-artiklarna till stor del bortser från. Om man i en analys utgår från en parallell måste man först visa att parallellen är relevant.

Läs mer

LÅT MARKNADEN SÄTTA LÖNERNA!

Nils-Eric

Nils-Eric Sandberg

Det blev alltså inte storstrejk i de flesta industriföretagen – facket och arbetsgivarna enades om ett löneavtal för 600 000 personer. Men när detta skrivs en dyster aprilkväll är det strejk inom byggföretagen.

Det finns rader av analyser om fackliga strategier, om LO:s misslyckande att styra alla medlemsförbund, om företagens kalkyler om produktionsförluster – etc. Som vanligt, i svensk debatt.

Men ingen ställer den relevanta frågan: Varför ska något tiotal personer bestämma om lönerna för nästan alla på svensk arbetsmarknad?

Läs mer

Fel i DN

Nils-Eric

Nils-Eric Sandberg

Dagens Nyheter – min gamla tidning – publicerade 20 mars en artikel på nio helsidor av Björn av Kleen. Artikeln hade som huvudtema att många personer som bor på Östermalm och har hög inkomst och högutbildning nog röstar på Sverigedemokraterna. Nu var det inte så många – mindre än sex procent, och därmed långt under riksgenomsnittet.

Läs mer