Skilj på skatter och tillväxt!

Nils-Eric

Nils-Eric Sandberg

Regeringen höjer skatterna för att få in mer intäkter till det offentliga. Men skatter omfördelar pengar mellan olika konton. De genererar inte välstånd och ökad levnadsstandard. Det gör bara tillväxt. Bertil Ohlin försökte i decennier förklara detta enkla samband för sina socialdemokratiska motståndare. Det  gick inte – de var helt resistenta mot intellektuell påverkan.

De gröna kritiserar tillväxten med argumentet att den förbrukar resurser. Men de har inte läst ekonomi. Tillväxten, så som vi mäter den med ökningen av BNP, är INTE ett mått på volym utan ett mått på värde. BNP-ökningen  mäter  ökningen av värdet på all produktion av varor och tjänster.

Skatter höjer inte tillväxten. Ta 1970-talet som lärande exempel. S-regeringen höjde skatterna våldsamt från 1971. Högsta marginalskatten kom till 80 procent. Tillväxten, som på 1960-talet var 4,6 procent per år, som genomsnitt, föll till 1,2 procent. Investeringarna är en huvudfaktor för tillväxt. Investeringskvoten, det vill säga investeringarna som andel av BNP, hade på 1960-talet legat på 23 – 24 procent. På 1970-talet föll kvoten till 14 procent, eller strax under. Det är allvarligt. Kapitalförslitningen, enligt SCB:s beräkningsmodeller, ligger på cirka 14 procent. Det  innebär att om investeringskvoten går under 14 procent minskar kapitalstocken i landet.

Den avgörande faktorn bakom framtida välstånd är tillväxten – det vill säga värdeökningen av produktionen. Skattekvoten är nu närmare 48 procent av BNP. Det innebär att om BNP ökar med tre procent – vilket är rimligt i en fungerande marknadsekonomi – kommer skatteintäkterna automatiskt att öka med cirka 50 miljarder kr per år – utan att skattesatserna höjs.

Antag att regeringen har som mål att höja levnadsstandarden, det vill säga inkomsterna för medborgarna. Då ska regeringen inte höja skattesatserna utan göra en noggrann analys av faktorerna bakom tillväxten, och försöka eliminera alla hinder för tillväxt. Då, först då, får vi en ekonomisk politik som maximerar tillväxt och levnadsstandard.

Ska detta vara så förtvivlat svårt att förstå för folk som gått på Handels? Om de inte förstår detta, vad har de då gjort med sin tid på Handels?

15 thoughts on “Skilj på skatter och tillväxt!

  1. Sven skriver:

    Ja, man kan undra om de spelat Monopol på Handels. Skämt å sido, PK-religionen styr oavsett alla ekonomiska teorier. Den finns där som en ”osynlig hand” och ser till att marginalerna överskrids och att balansen går över styr.

    Gilla

  2. Sten Lindgren den äldre skriver:

    Tyvärr har den politiska apparaten invaggat sig själv i en falsk trygghet och skattehöjningar ses som en ändlös resurs. Den politiska apparaten anser sig ha förtur till alla resurser i samhället. När Trump ifrågasätter de stora medel USA sätter in i en korrupt FN-organisation så heter det i svenska media att Trump ”tar FNs pengar”.
    I Sverige sker nu kraftiga skattehöjningar, varav en del är dolda i form av ökade avgifter för offentlig service, t ex parkering och kollektivtrafik. Andra motiveras med att vi ska ha dåligt samvete, som när vi flyger, men det gäller naturligtvis inte oss som åker privatjet till viktiga politiska möten.
    Man verkar ha glömt att för höga skatter eroderar skattebasen, dvs det totala skatteuttaget går ner eftersom ekonomisk verksamhet slås ut.
    Bland det mera förvånande i Sverige är att även moderaterna accepterar denna utveckling eftersom Reinfeldt har ett sådant hat till Åkesson, ett hat som AKB viljelöst förvaltar vidare. Hon lär ha gått på handels men det ser man inga spår av.

    Liked by 3 people

  3. JL skriver:

    Hävdar bestämt att de borde krävas minst en godkänd grundkurs i nationalekonomi, statistik och företagsekonomi A för att få politiskt makt, politikerlicens typ, det vore nått.

    Uppmanar er alla att t.ex. fråga sin politiker nästa gång om de hyfsat förstår hur beräkningen av vinstbegränsning i välfärden skulle gå till enligt Reepalus förslag. Vad skulle konsekvensen bli för den typiska småföretagaren, förutsatt personalintensiv verksamhet.

    Lovar er att majoriteten fortfarande tror det handlar om ”att de inte ska få tjäna jättemycket pengar och skicka till Panama”… man blir mörkrädd.

    Sen har vi den här också, trodde det var givet att man kände till den men börjar undra…..
    https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Lafferkurvan

    Liked by 1 person

  4. Gunilla skriver:

    Våra lärosäten är idag också politiserade; kanske Handels också. Löfven tycker det är ‘surrealistiskt’ att svenskarna är missmodiga ‘när det går så bra för Sverige’. Vad går bra? BNP ökar. Totalt, men inte per capita. Och vad är BNP? Summan av alla varor och tjänster som ‘produceras’. N-E S har ju rätt. Dagens BNP-mått visar bara hur mycket pengar som snurrar runt. Inte egentlig positiv tillväxt. BNP ökat när mer pengar snurrrar i systemet. Vad är det för pengar som snurrar? Jo, visst ingår exportintäkter. Men det mesta är arbetskraftskatter, avgifter och olika typer av ‘tjänster’ (vård,skola,omsorg,rättsväsende,polis,myndigheter). Så bra, det visar ju att vi jobbar. OK, men med vad? Sveriges största arbetsgivare idag är migrationsindustrin. Anne Ramberg kallade kritiker för brunråttor därför att hennes yrekskår tjänar multum på att överklaga och driva processer om avvisningsbeslut. De tjänar också stora pengar på den ökade kriminalitet vi ser idag. Rättssystemet dignar under arbetsbördan och försvarsadvokaterna gnuggar händerna. Med rätta har många ekonomer, under flera decennier faktiskt, ifrågasatt och kririserat dagens BNP-mått som det bästa sättet att mäta tillväxt. När får vi se en ändring; där inte ‘dålig tillväxt’ räknas in.

    Liked by 2 people

  5. Björn Nilsson skriver:

    Relationer mellan internationella konjunkturers påverka på nationellt BNP ingengenting man berör på Handels?
    Inte heller aktiv fördelningspolitiks möjliga positiva konsekvenser för den samlade konsumtionen och därmed ökad BNP vad jag kan förstå.
    Kanske något man får hålla sig med på Harvard. Typ.

    Gilla

  6. Ben-Hur skriver:

    Professor Bertil Ohlin! Var det inte han som påstod med emfas att Svenskt Näringsliv skulle direkt gå omkull om Socialdemokraterna lagstadgade 2 veckors semester? Han måste ha varit väldigt duktig på att räkna!

    Gilla

    • Nisse skriver:

      Källa på det tack!
      Låter som att du vill sprida ett nedvärderande av honom.

      Verkar faktiskt helt osannolikt att Professor Bertil Ohlin på fullt allvar trott och sen påstått att det svenska näringslivet ”direkt” skulle gå omkull för det. Dessutom med emfas..

      Gilla

  7. Fredrik Östman skriver:

    Den högsta marginalskatten var inte 80%. Det var antagligen den högsta nominella skattesatsen eller något liknande. Marginalskatterna låg i många fall över 100%, d.v.s. man förväntades betala med beskattade pengar för nöjet att få jobba övertid. Det var detta som Astrid Lindgren berättade om i Pomperipossa-affären. Sossarna vid makten hade inte en aaaaaning. Maken till inkompetens. Ingen nytt på den fronten. Men på den tiden gav nollkollbollarna efter när de konfronterades med bevis och hån. Det gör inte inte längre. Det är skillnaden.

    Gilla

  8. Bengt-Åke Wennberg skriver:

    Är överens om att analysen är bristfällig på alla händer. BNP mäter, så som man numera räknar ut den, inte längre välstånd. Flera forskare har visat visar att ökad tillväxt i BNP inte längre är knutet till ökad livskvalitet i samhället. Det var förr det. Men det gör inte den fråga Du tar upp mindre viktig. Det är ju förskräckligt att man inte kommit längre i sin politiska analys än till de strömningar som fanns vid förra sekelskiftet. Det är dumhetens triumf. Vad har vi forskare till egentligen.

    Gilla

  9. BjörnS skriver:

    Magdalena vet allt detta mycket väl, tro mig, och det gör en del av de andra politikerna också. Det är dock märkligt att inte alla vet det. Och det är märkligt att de inte kan säga som det är, men sådan är nu det politiska språkbruket. Till den enkla genomgången ovan bör man lägga undanträngningseffekter. Det har gjorts en par undersökningar genom åren och det vanliga resultatet är att en ytterligare krona i skatteintäkt kostar ungefär 3-4 kronor samhällsekonomiskt. Detta borde man tala mycket mer om.

    Gilla

  10. Johan skriver:

    Först läste jag ekonomi, sedan journalistik…På journalistutbildningen var alla utom jag uttalat vänster…För dom var ekonomi ett nollsummespel. Det fanns bara en sorts tårta…och den skulle delas upp…Jag vet inte hur många ggr jag försökte förklara att man kan få tårtan att jäsa. Helt enkelt växa och bli större…då får ju alla en större bit oavsett %-andelen av tårtan…Lönlöst…jag fick ingen att ändra sig…
    Jag har ofta tänkt på det där…Är det en särskild sorts människor som blir såpass vänster? Sitter det i generna? Deras intellektuella stelhet…Jag har letat på nätet i åratal och inte fått svar…En förklaring till rigida vänsterpositioner skulle vara att man var lillebror eller lillasyster…En evig opposition mot de äldre syskonen och i förlängningen samhället…Ganska löjlig förklaring om ni frågar mig…

    Gilla

  11. MartinA skriver:

    Dessutom är det enda som är intressant för medborgarna är BNP per capita, inte BNP i sig.
    Dessutom är BNP och BNP per capita är ointressanta. Det enda av betydelse är livsvärde. Till exempel, mödrar som tar hand om sina egna barn uppnår livsvärde. Medan mödrar som byter barn med varandra mot lön uppnår BNP, och pungslås av skatter.
    Dessutom, se vad välståndet har gjort med oss?

    Gilla

  12. Göran skriver:

    Vad jag vet så lär de ut traditionell nationalekonomi på Handels, vilket i princip innebär planekonomi. Så rent nationalekonomiskt vet de inte ett dugg. Men, å andra sidan fyller nationalekonomi inte någon som helst roll. Skrota den. Ett land har inte någon mer unik ekonomi än någon enskild medborgare i riket eller något företag.

    För det mesta handlar nationalekonomi bara om hur man ska lura av medborgarna deras pengar. Titta på Riksbanken. Stefan Ingves har 60 doktorer i nationalekonomi till sitt förfogande i planerandet av stölden från svenska folket.

    Angående artikeln vill jag vederlägga att ökat välstånd inte behöver innebära att ekonomin växer. Den kan mycket väl minska om man räknar i pengar. För folket behövs ingen ekonomisk ökning. Det är bara politikerna som behöver den för att få mer skatt.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s