Gästskribent Leo Kramár: Den hotade kulturen

logo­DGSMedier och journalister påstår ofta och klagar över att de som söker sin information på alternativa medier inte bryr sig om fakta, att de är faktaresistenta. Min erfarenhet är att faktaresistensen inte är mindre på de stora redaktionerna. Här ett exempel som handlar om hoten mot den svenska kulturen.

Skrönor om den hotade kulturen har fått ny näring när Akademibokhandeln inställde mötet med författaren Gellert Tamas om hans bok Det svenska hatet. Bokhandeln har inte fått några hot och Tamas är förvånad och förargad över deras agerande.

I en debattartikel i DN-Kultur beskrev Alexandra Pascalidou (23/11)[1] sin utsatthet som invandrare och offentlig person i Sverige. Det hon berättar om hatbrev och andra hot är upprörande och kan inte lämna någon oberörd.

Ola Larsmo, författare och PEN-ordförande, skrev i DN (22/11)[2] om hot mot kulturarbetare och meddelade att Svenska PEN har på gång ett projekt som skall öka medvetenheten om vad hatspråket på medierna betyder för vårt samhälle. För att visa hur utbredda och farliga hoten är åberopar han en rapport 2016:3 från Myndigheten för kulturanalys.[3]

Det är samma rapport som togs upp av Aftonbladet i april i år. Henrik Arnstad skrev då: ”vid över hälften av händelserna med politiska motiv anges förövarna ingå i ’någon form av högerextrem eller rasistisk grupp’, skriver myndigheten. I de fall förövarna ansågs tillhöra ett specifikt politiskt parti angavs Sverigedemokraterna i 58 procent”[4]. I sin egenskap av ordförande i svenska PEN anslöt sig Ola Larsmo reservationslöst till Arnstads påståenden.

DN-Kultur skrev i samma anda en dag senare och i nu upprepar Ola Larsmo det han sagt tidigare och åberopar samma statistik. Så här skriver han: ”Som Myndigheten för kulturanalys visar i sin rapport ’Hotad Kultur’ (rapport 2016:3) har 35 procent av författarna drabbats av hot och trakasserier och 19 procent under det senaste året. De som hotats bedömer att 50 procent av hoten kommer från en ’högerextrem grupp’. 15 procent att de kommer från en ’religiös grupp’. Liknande undersökningar visar att ca 30 procent av alla journalister upplevt liknande hot”.[5] Det låter onekligen skrämmande. Larsmo säger vidare att detta är i dag det snabbast växande hotet mot yttrandefriheten och en förutsättning för det extrema våldet.

Den åberopade rapporten finns tillgänglig på nätet, så vem som helst kan läsa den. Jag undrar om Larsmo har gjort det och i så fall hur. Den korrekta titeln är ”Hotad kultur?”. Myndigheten har, på goda grunder, använt ett frågetecken, man vill visa att undersökningens resultat inte är så entydiga som Larsmo vill göra gällande. Genom att trolla bort frågetecknet förvandlar han ett ifrågasättande till ett påstående, till ett faktum. Det är ett anmärkningsvärt stilgrepp av en försvarare av redbarhet i den offentliga debatten.

De statistiska uppgifter Larsmo använder är tagna ur sammanfattningen men de ger inte en rättvisande bild. För att veta vad de representerar bör man läsa vidare i rapporten.

Hur tillförlitlig är undersökningen? Författarna hade till sitt förfogande SFF:s och KRO/KIF:s[6]   medlemsregister och enkäten riktades till organisationernas samtliga runt 6 300 medlemmar, men endast 2 926, knappa 46 procent av de tillfrågade, svarade. Ett statistiskt bortfall på över 54 procent är anmärkningsvärt, något som manar till försiktighet vid tolkning av resultaten. Ett osäkerhetsmoment som ökar vid stort bortfall är att de tillfrågade som inte har utsatts brukar ha ett mindre intresse att svara än de som har drabbats, samtidigt som de som blivit utsatta är mer benägna att delta. Av dem som har svarat har 37 procent av författarna ”någon gång”, det vill säga under hela sin yrkeskarriär, upplevt hot etc. Om svarsfrekvensen var lika mellan de två grupperna (något som rapporten inte redovisar), innebär det att av SFF:s 3 300 medlemmar blev kring 520 någonsin hotade och av dessa ungefär 270 under det senaste året .

Den grupp som skiljer sig från andra vad gäller näthot och övriga hot är journalister och samhällsengagerade skribenter. Och det är, enligt rapporten, ytterligare en liten grupp i den här kategorin, omkring ett par hundra individer, som drar på sig nästan 90 procent av näthoten. Det är denna exklusiva grupp som Alexandra Pascalidou tillhör. Hennes erfarenheter är bittra, men de kan inte generaliseras. Den stora gruppen, uppemot 90 procent av kulturarbetarna delar på de resterande 10 procent , ofta bara ett eller ett par näthot per individ under hela yrkeskarriären.

Det vanligaste var hot/påhopp via sociala medier och hotfulla telefonsamtal eller brev. Fysiskt våld är mycket ovanligt, runt tre procent blev under samma tid utsatta för våld i form av knuff, slag, spark eller liknande, och omkring fyra procent av annan form av våld enligt egen beskrivning. Våld med vapen är praktiskt taget obefintligt (0,3 procent). I detta avseende skiljer sig författare och journalister antagligen inte nämnvärt från befolkningen i stort. Det stämmer också dåligt med Larsmos antagande att näthoten skulle vara en förutsättning för extremt våld.

Av sammanlagt 1 018 rapporterade händelser uppgav man i kring 250 fall att förövaren företrädde en politisk organisation eller hade politiska motiv. Då de flesta förövare var anonyma säger rapporten att de här uppgifterna bygger på upplevelse eller bedömning och bör tolkas med viss försiktighet.

Av 182 händelser där en enskild person ansågs ha ett politiskt motiv uppfattade man i 107 av fallen eller cirka tio procent av samtliga rapporterade fall, motivet som högerextremt-rasistiskt.

Av de 156 personer som uppfattade förövarna som representanter för en politisk organisation eller sammanslutning uppgav hälften att det handlade om en högerextrem-rasistisk grupp. Det är alltså dessa cirka 80 drabbade i en undersökt population på över 6 000 personer, och mellan 100 – 150 fall av hot som kan ha inträffat under hela yrkeskarriären, som får Ola Larsmo att slå larm och skriva att ”av dem som hotas bedömer 50% av hoten kommer från ’högerextrem grupp’”, och det direkt i anslutning till uppgiften att det var 35 procent av författarna hade drabbats av hot.

Vid en tredjedel, 52 av dessa händelser, uppfattades förövaren tillhöra ett politiskt parti och i 30 av dessa fall uppges han tillhöra Sverigedemokraterna. Det är dessa 30, eller en procent av respondenter och 0,5 procent av alla tillfrågade som blir Arnstads 58 procent i AB.

Hur läser Ola Larsmo offentliga utredningar och hur handskas han med statistiska uppgifter? Hur kan han med hela sin auktoritet som PEN-ordförande föra fram och stödja påståenden som inte har någon täckning i de källor han åberopar? DN-Kultur och Ola Larsmo har tagit del av fakta som visar att Larsmos användning av statistik är vilseledande. Har DN inget ansvar för att det man publicerar är någorlunda korrekt?

Leo Kramár är Fil. kand., pensionerad företagsledare, översättare samt författare till Rasismens ideologer. Från Gobineau till Hitler

[1] http://www.dn.se/kultur-noje/kulturdebatt/alexandra-pascalidou-demokrati-borde-vara-ett-verb/

[2] http://www.dn.se/arkiv/kultur/ola-larsmo-dagens-hatsprak-tar-pa-demokratins-grundstenar/

[3] http://www.kulturanalys.se/wp-content/uploads/2016/04/Hotad-kultur.pdf

[4] http://www.aftonbladet.se/kultur/article22624949.ab

[5] http://www.dn.se/kultur-noje/kulturdebatt/ola-larsmo-dagens-hatsprak-frater-pa-demokratins-fundament/

[6] SFF – Sveriges författarförbund; KRO – Konstnärernas riksorganisation; KIF – Föreningen Sveriges konsthantverkare och industriformgivare. Från 2016 är KRO/KIF en förening.

32 thoughts on “Gästskribent Leo Kramár: Den hotade kulturen

  1. malmobon skriver:

    Ursäkta men tycker just nu denna video är viktigare. Förklarar det mesta. Julian Assange är INTE på Eqvadors ambassad. Åklaren från Sverige i maskopi med CIA och Regeringen insyltat.
    Wikileaks följer mig på Twitter och har så gjort i över 1,5 år.
    Denna video är lång men värd varenda minut.

    Liked by 1 person

  2. Gösta Svensson skriver:

    Citat:
    ”Har DN inget ansvar för att det man publicerar är någorlunda korrekt?”

    Har inte DN via sin chefred deklarerat att man skall bedriva agendajournalistik?
    Sanningen är töjbar för vissa personer. Ändamålen kan anses helga medlen.

    Liked by 4 people

  3. Sten skriver:

    Man tackar för detta och man kan kanske anta att författaren inte är rasist. Ett bra exempel, vanligt folk har ofta inte tid att undersöka dessa saker i djupet men när man en gång fått upp ögonen för det så blir man bekräftad igen och igen om etablissemangets rundhänta tillgång till sanningen. Pascalidou har ett flertal gånger blivit ertappad med att ljuga och stjäla material och ange det som hennes eget, så hennes sanningshalt torde vara ringa, jag tvivlar inte på att hon får arga mail men känner mig övertygad om att hon ljuger grovt om omfattningen. Hon är bara en i mängden inom etablissemanget som lever efter att ändamålen helgar medlen, Wolodarski är helt öppen med detta exempelvis, kag förstår inte hur någon kan lita på något från denna sfär, de har svikit sitt Telos med Haidths ord.

    Liked by 2 people

  4. Anne-Hedvig skriver:

    Kanskje W har tatt flg. (dårlige) motto som sitt: ”Verden vil bedras, så la den da bli bedratt!”
    (‘Mundus vult decipi, ergo decipiatur’ – Sebastian Brant, 1494).

    Liked by 1 person

  5. Christer Carlstedt skriver:

    Det var nu länge sedan jag såg något program med Alexandra P eller Henrik A.

    Jag kan väl tillstå att jag tyckte att damen i fråga var ett ganska trevligt blickfång, men blev snabbt betänkt när jag noterade, dels att hon knappast gjorde någon hemlighet av sina politiska sympatier, men dessutom att hennes debatteknik bestod i att gå upp en oktav i röstläge och öka volymen med att antal decibel.

    Både hon och Arnstad har givetvis rätten att ha sina åsikter, men man framstår litet granna som prinsessan på ärten, då man piper om de påhopp man säger sig ha fått utstå.

    För de flesta av oss verkar det tämligen naturligt att om man kastar skit i fläkten så kommer det tillbaka en del.

    Liked by 2 people

  6. BjörnS skriver:

    DN och Larsmo har alltså fått ta del av ovan redovisade statistik. Har de behagat svara? Det framgår inte men allt tyder på att de inte gjort det.

    Gilla

      • Sten skriver:

        Återigen blir man bekräftad i att de helt enkelt inte vill ha debatt, ens med namnkunniga debattörer som svårligen kan klassificeras som rasister eller nazister. Det är mycket allvarligt, jag har börjat få stora problem i min umgängeskrets och till och med inom familjen, man vill inte diskutera, inte höra.

        Gilla

      • BjörnS skriver:

        Jag är tyvärr inte överraskad. Ditt inlägg kräver att man kan lite statistik (typ i nivå med första ring på gymnasiet där min dotter just läst detta). När jag läste texten fick jag intrycket att ingen bortfallsanalys gjorts, något som hade kunnat räta ut ganska många frågetecken.

        Myndigheten för kulturanalys. Jag ryser. Det är nästan något orwellsk med det namnet.

        Gilla

  7. Gunilla skriver:

    Återigen, fakta och sanning kontra agendapolitik. Det mediala vänsteretablissemanget klagar över ‘slutet för tryckfriheten?’ En ledarskribent på Aftonbladet skriver i generaliserade form att lögnerna är på Avpixlat. Spalten handlar om ‘faran’ med de fria medierna (som flera idag höjer röster för att förbjuda). Mig veterligen är alla reportade vidarebefordrade från citerade byråer eller källa framgår tydligt. Debattören Nils Funcke skrev en debattartikel ‘tryckfrihwt bara för journalister?’ Ja, det är nog så de vill ha det. Mobbare brukar ju lipa krokodiltårr när de riskerar att få möta den egna medicinen.

    Liked by 1 person

  8. Lennart Bengtsson skriver:

    Tyvärr är det nog så i dagens Sverige att medborgarna själva får ta reda på vad som är sant eller inte och vad man inte kan lita på. Det kräver förvisso tid och arbete. Inte är landets media tillförlitliga eftersom de öppet erkänner att de bedriver agendajournalistik. När det gäller landets politiker så har de blivit valda för sin agenda och ingen kan kanske förvänta sig att de talar sanning. Detta är emellertid något som landets alla myndigheter skall göra. Inte ens detta är dessvärre fallet då myndighetschefer är politiskt tillsatta och även dessa har numera sin agenda.
    det är detta som är det mest bekymmersamma i dagens Sverige.

    Liked by 2 people

  9. Sten Lindgren den äldre skriver:

    Trovärdigheten sjunker ytterligare för våra vanligaste medier. Samtidigt kan man konstatera att sprickorna i fasaden växer, i alla MSM ser man exempel på att det förekommer mera av eget tänkande och självständig analys än tidigare. En del hävdar t o m att man börjar bli desorienterade och chockade. Kanske är det därför som DN startat en ny mobbingaktivitet mot GP (Alice Teodorescu) och mot Expressen (Anna Dahlberg)

    Liked by 1 person

    • BjörnS skriver:

      Ja, och vill fritt kunna använda Skyttedals bilder vilket föremål för en rättvist. Vinner hon får hon ca 11tkr, förlorar hon talar vi ca en halv miljon (DN har nämligen valt att anlita en extremt dyr jurist som det verkar). Skyttedal är ju, by-the-way, en tidig, verbal och fullt begriplig kritiker av det DN står för.

      Gilla

  10. Staffan Wennberg skriver:

    Sättet att hantera statistik är tyvärr ganska vanligt när man vill driva en agenda. Inte minst i klimatfrågan där man kan få något litet antal efter ”sortering*” av ”relevanta” svar att bli 97 % av en undersökning… Staffan

    Gilla

  11. Jan Ahlström skriver:

    Jag tycker inte det är konstigt att folk blir upprörda över ”kulturelitens” sätt att höja sig själva till skyarna och kanske se ner på andra.
    Ett exempel:
    När man ser You Tubeklippet ”Alex Schulman är inte medveten om att kameran rullar” så förstår man hur han ser på sig själv och oss andra. Klippet är några år gammalt.
    Att gå så långt som att hota någon är dock förkastligt.

    Gilla

  12. Bengt skriver:

    Åter ett exempel på att statistik för somliga är användbar till vad som helst. Eller som Mark Twain uttryckte det: Det finns tre slags lögn – lögn, förbannad lögn och statistik.
    När någon tyckare hänvisar till statistik finns anledning till skepsis!

    Gilla

  13. Johan skriver:

    ”Mobbning” versus Mobbning.
    Idioter…öppna dörren och gå ut på gatan så träffar du på några…Likadant är det på nätet…Omöjligt att gardera sig emot. De flesta som deltar i debatter på nätet har fått skit kastat på sig…Blir jag rädd om någon skriver: ”Hoppas du dör i morgon motherfucker…”…Knappast.
    Arnstad och Pascalidou är extremer. Skogstokiga…Den manlige mer än den kvinnliga. Skulle man rensa bort alla direkta mordhot de båda får av nät-trollen, skulle det med säkerhet återstå ett oändligt antal vettiga och kritiska kommentarer efter varje TV-framträdande…Har något av alla nät-hot mot offentliga personer genomförts? Mig veterligen inte ett enda…En miljon, en siffra ur det blå, hot har säkert utslungats i Sverige sedan födelsen av Internet…Ingen som hotade har genomfört sitt hot…Jag kallar det PSEUDO-MOBBNING…ingen fysisk person, inget ansikte…bara nån’ idiot i cyber-rymden…I SVERIGE UPPMÄRKSAMMAS DENNA PSEUDO-MOBBNING…
    DEN RIKTIGA MOBBNINGEN, den som förstör liv fortgår oförtrutet sida upp och sida ner inom MSM…Vi vet alla vad jag menar…Fråga Marcusarna Birro och Oscarsson…Fråga i ett fikarum på jobbet, vilka som röstar på SD och alla mumlar: ”inte jag i alla fall…”. Du vet vad du riskerar om du svarar ja. Du kan få ditt liv förstört.
    Denna monumentala mobbnings-kultur Sveriges medier har ägnat sig åt i decennier kan inte debatteras eftersom alla medier är lika skyldiga till häxjakten…Här på dessa politiskt korrekta offentliga offer-altare har liv förstörts…Många…Jakten fortsätter…Pascalidou gråter i TV…En okänd tjänsteman blir avskedad. Tyst… En varning till oss alla…Effektivt. Vi håller truten och knyter näven i fickan…DETTA ÄR RIKTIG MOBBNING…DEN SOM TYSTAR ETT HELT LAND…
    Mobbarna har fortfarande makten…Det är fortfarande tyst…
    Häromdagen bad en av dom om ursäkt. Den förste…Han heter Mikael Sandström…”Vem fan är det?”, tänker du…”Bara en liten, liten råtta…”, svarar jag, ”knappt en mus”…

    Gilla

  14. Hortensia skriver:

    Tack, Leo, för avslöjandet av ytterligare förbluffande fabulationer i Värdegrundssveriges solkigt välsmorda propagandaapparat. Jag bifogar några läsvärda länkar.

    http://www.expressen.se/ledare/lat-oss-vara-radda-om-vara-politiker/

    http://www.gp.se/ledare/f%C3%B6rst%C3%A5r-alice-bah-kuhnke-vad-hon-h%C3%A5ller-p%C3%A5-med-1.4018059

    http://www.smp.se/ledare/hellre-manuel-an-gardell/

    http://www.friatider.se/nyfr-lst-sebbe-ber-om-urs-kt-f-r-v-nsterextrema-hatet

    Verkligt hat, hot och våld är naturligtvis aldrig acceptabelt i ett civiliserat, sekulärt och demokratiskt land, som Sverige definitivt kunde anses vara före den politikerinviterade barbarinvasionen. Allt fler vardagssituationer spårar dessvärre numera ur och utlöser förlamande multikultikrockchock, som riskerar att bli kronisk och elakartad.

    Förment, virtuellt ”näthat” och subjektivt upplevda ”kränkningar” förefaller, enligt min mening, som fjuttiga företeelser i jämförelse med reella ”hedersmord”, könsstympningar, barnäktenskap, gruppvåldtäkter, åldringsrån, halalslakt, klanstrider och annan oönskad, massimporterad kulturberikning.

    Liked by 1 person

  15. Rikard skriver:

    Hej.

    Jag gör inga invändningar mot din genomgång – tvärtom, den syntes vara utmärkt och saklig utan att bära spår av partsinlaga, vilket de citerade mediernas rapportering är närmast i sin helhet.

    Däremot vill jag något småsint påpeka ett faktum, eller sakernas tillstånd snarare, som jag tror du glömmer (vilket du inte är ensam om): fakta spelar ingen roll.

    Berättelsen är allt, och eventuella data eller fakta är bara ord att sätta snurr på. Om Wiman eller Larsmo velat hade kunnat använda dina invändningar som belägg för att ‘hatet’ dels skyddas eller bortförklaras även av intellektuella, dels att ‘hatet’ kan ta sig sofistikerade uttryck.

    Retorik har mycket gemensamt med judo, och alla som tar del av, och deltar i, offentlig debatt bör göra sig bekanta med begreppet och metoden ‘narrativ diskursteori’ då den är vår tids paradigm.

    Kamratliga hälsningar,
    Rikard, lärare

    Liked by 1 person

  16. Sixten Johansson skriver:

    Det är så uppenbart att journalister och politiker nu blir allt mer hysteriska och från sina mäktiga plattformar gör allt för att underblåsa så mycket rädsla att de kan genomföra ännu mer repressiva åtgärder mot alla som kritiserar dem. För det ändamålet utnyttjar de den marginella skara idioter som inte kan avhålla sig från att överreagera. På så vis blir just ”näthatarna” och ”näthotarna” användbara nyttiga idioter och ”de goda” arbetar som provokatörer, frammanar de reaktioner som maktapparaten sedan kan slå ner på. Det här har även kulturarbetare och reklamkrämare praktiserat en längre tid. Gå till toklandet.wordpress.com och läs ”Angiven för ”Brott mot Värdegrunden”, där Åhléns strategi också beskrivs. Lika avskyvärt och skamlöst som Peter Wolodarski och Björn Wiman beter sig (med Bonnier-familjens godkännande!), lika avskyvärda är landets kulturposörer och prostituerade reklammakare och -hallickar, som utnyttjar barn och godtrogna vuxna!

    Liked by 1 person

  17. Hortensia skriver:

    Hur var det här då? Blev det något enda rätt alls i detta obegripliga händelseförlopp – efter den kloke bibliotekariens självklara påpekande?

    ” – Är det inte bättre att du lär dig svenska istället för att sitta uppe och sörja på nätterna?
    De orden, sagda lite på skoj till en tonårspojke som följt en muslimsk sorgerit och nu såg lite trött ut, gjorde att bibliotekarien i en Mellanskånsk kommun varnades och hotades med avsked om det hela upprepades.”

    http://www.skd.se/2016/12/06/uppmanade-pojke-lara-sig-svenska-varnas/

    ”Kommunen anser att bibliotekariens uppmaning till den unge mannen ‘strider mot kommunens värdegrund där alla ska känna sig välkomna och inte ifrågasatta’.
    Bibliotekarien angavs omedelbart till sina chefer av en kollega, när denne fick höra den värdegrundsstridiga formuleringen.
    – Jag tycker inte alls att varningen är okej, säger bibliotekarien, som har tagit den och avskedshotet från kommunen mycket hårt.”

    Enligt min alldeles bestämda mening, borde alla vuxna svenskar börja ställa rimliga krav på bidragsförsörjda utlänningar i alla åldrar och vi borde resolut repatriera alla välfärdsturister, som inte är det minsta intresserade av att lära sig svenska ordentligt – eller kan bete sig som folk!

    Liked by 1 person

  18. Gösta Johnsson skriver:

    Återigen visar medieaktörerna sin opartiskhet och sin bristande respekt för fakta och korrekta redovisningar av företeelser i samhällsdebatten.
    Hur tror dessa herrar och damer att vi medborgare skall återfå respekten för deras skrivande och rapporterande. Trovärdigheten naggas hela tiden i kanten och man förlitar sig alltmer på alternativa siter och källor för att få en allsidig och balanserad information.
    Skärp er journalister och företrädare för olika samhällsinstitutioner innan det är för sent.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s