Vinster i välfärden

Inger Enkvist

Statsvetaren Henrik Ekengren Oscarsson återgav nyligen en uppgift från VALU, den undersökning som görs vid utgången av vallokalerna, av väljarnas preferenser. Utbildningsfrågor sades ha legat som högst bland de ämnen som ansågs viktiga (men dock efter sjukvården) trots att det nästan inte hade sagts något om problemen i svensk utbildning under valkampanjen. Exempelvis har det knappt nämnts att en enorm brist på lärare snart kommer att bli kännbar. Andra problem är integrationen i skolan av nyanlända. Dessutom har OECD:s studier visat att Sverige visar en nedgång i kunskapsnivå som är utan motstycke bland utvecklade länder.

När de röstande säger sig ha tänkt på utbildningsfrågor, kan de då syfta på kampanjen mot ”vinster i välfärden”? Denna slogan har i själva verket riktat intresset bort från de verkliga problemen och framför allt från frågan hur de helt dominerande kommunala aktörerna hanterar skattepengarna. Kampanjen kan ses som en klassisk manöver av den typ som i historien typisk tar formen av att man pekar ut en fiende (eller startar ett krig) för att avleda missnöje på hemmaplan.

Varför protesterar inte vänstern över kommunal och statlig inkompetens, när svensk skola trots generös finansiering har problem? Gissningsvis därför att det viktiga för vänstern är att försvara idén med ett offentligt monopol över utbildningssektorn. Eftersom det är svårt att hävda att man får bättre resultat i kommunala skolor än i friskolor eller att föräldrar föredrar kommunala skolor, måste man bygga argumentationen på något annat, och då väljer man att fokusera på vinster. Om de vinsterna kan man ha olika åsikter, men de utgör ett mycket litet inslag i svensk utbildning, kanske någon promille av utbildningsbudgeten.

Läs mer

Svenskt och schweiziskt medborgarskap

Inger Enkvist

Sverige har många likheter med Schweiz. Båda länderna har ungefär lika många invånare och har en lång tradition av fred och demokrati. En skillnad är att Schweiz med sin direktdemokrati lägger större vikt vid medborgarskapet. Schweiz är indelat i 26 kantoner med stor självständighet, som kallar medborgarna till folkomröstningar och val ungefär 5-6 gånger per år. När det i Schweiz talas politik dröjer det inte innan någon använder begreppet ”folket, suveränen”. Det är alltså starkt inpräntat att det är folket som bestämmer vilken politik som ska föras och att politikerna ska leverera den politik som folket har beställt. Läs mer

Academic chic

Inger Enkvist

Jag hade nyligen ett samtal med en kollega i ett annat humanistiskt ämne, och det samtalet har dröjt sig kvar i minnet. Det speciella var att hon inte försvarade kunskapens plats i skolan, trots att det på de flesta universitetsinstitutioner talas om att studenternas kunskaper och studievana sjunker alltmer. Jag slogs av att hon verkade mena att man inte kan göra något åt skolan utan att den är som den är. Hon såg den inte som resultat av tidigare beslut. Läs mer

Skola för kunskap eller jämlikhet?

Inger Enkvist

Ett sätt att beskriva varför Sverige har problem med sin utbildning är att påpeka att skolan ses mer som ett redskap för att producera jämlikhet än som en plats för att skaffa sig kunskaper. Förr stod kunskap i centrum, fast det knappast sades, eftersom det var så självklart. Nu står jämlikheten i centrum, och denna antas uppkomma genom kompensationsstrategier. Läs mer

En outnyttjad svensk begåvningsreserv

Inger Enkvist

Sverige torde just nu ha tillgång till en unik generationsgrupp. Det finns ett stort antal personer som är högutbildade och har yrkeserfarenhet på kvalificerad nivå, och fast de oftast har god hälsa, har de kastats ut ur yrkeslivet vid 65 eller 67 år. Bland dem finns speciellt många klassresenärer.

Den här generationsgruppen var bland de sista som fick ta studentexamen. De som kom lite senare fick läsa vid gymnasieskolor, där lärarna hade kvar vanorna från det tidigare gymnasiet. Som studenter kom de till universitet, där det var självklart att man skulle studera hårt och redovisa sina kunskaper i tentamen. Kort därefter började grupparbetena och hemtentamina. Läs mer