Academic chic

Inger Enkvist

Jag hade nyligen ett samtal med en kollega i ett annat humanistiskt ämne, och det samtalet har dröjt sig kvar i minnet. Det speciella var att hon inte försvarade kunskapens plats i skolan, trots att det på de flesta universitetsinstitutioner talas om att studenternas kunskaper och studievana sjunker alltmer. Jag slogs av att hon verkade mena att man inte kan göra något åt skolan utan att den är som den är. Hon såg den inte som resultat av tidigare beslut.

Hon ville inte gå med på att kunskaperna sjunker. Hon hävdade att hon läst i tidningarna att det skulle finnas något fel på upplägget av PISA-undersökningarna. Att andra undersökningar som TIMSS visar samma sjunkande tendens ville hon inte kommentera.

Det hon nämnde från PISA-resultaten var att klyftorna mellan elevers kunskaper ökar i Sverige, medan hon inte intresserade sig för att alla sjunker och att de duktiga har blivit färre och att de svaga har blivit fler. Hon såg valfrihet och friskolor som orsak till att klyftorna ökar. Jag nämnde att vårt omedelbara problem är resultaten i de kommunala skolorna och att det därför är konstigt att försämra för friskolorna som har något bättre resultat, men det ville hon inte kommentera.

Hon ville inte ha läxor eller alternativt ville hon att läxorna skulle göras i skolan. Hon såg inte läxläsning som ett sätt att förbättra resultatet utan som ett besvär för föräldrarna. Hennes misstänksamhet mot läxor verkade vara förbunden med idén att de kunde öka klyftorna i stället för att minska dem, därför att vissa elever inte gör läxorna.

Hon förväntade sig uppenbarligen inte att skolan skulle ge speciellt mycket kunskap och var därför inte heller besviken på att eleverna inte lärde sig mer. Hon sa uttryckligen att hon menade att skolan idag var bättre än när hon själv var elev, fast hon förklarade inte hur. När jag nämnde att det blir svårt att rycka upp svensk skola, eftersom vi rekryterar blivande lärare bland de studenter som inte kommer in på andra utbildningar, möttes den uppgiften med tystnad.

Hon förde in samtalet på skolorna i Korea och hade hört att den ordinarie undervisningen där var så dålig att elevernas verkliga inlärning sker vid privatundervisning efter skolan. Hon menade också att barn i länder som Korea inte har någon barndom. Hon nämnde inte att utvecklingen i Sverige gör att elever här kan komma att behöva extralektioner utanför skolan för att lära sig det de borde ha lärt i skolan. Inte heller förklarade hon på vilket sätt barndomen var bättre i Sverige.

Det här samtalet gjorde som sagt stort intryck på mig. Hur kan en person som yrkesmässigt verkar inom utbildningsväsendet inte oroa sig för sjunkande kunskaper? Hur kan hon som kvalificerat sig genom det svenska utbildningssystemet bortse från att systemet inte längre fungerar som tidigare? Hur ska vi kunna rycka upp utbildningssystemet, när kvalificerade personer som verkar inom systemet inte vill se sambandet mellan de grundläggande idéer som styr skolan och sjunkande resultat?

65 thoughts on “Academic chic

  1. Eva Danielsson skriver:

    De som arbetar inom skolsystemet är antagligen marinerade i det synsätt som gör skolan här och nu så undermålig. De kanske har verkat ett helt yrkesliv och tyckt att det viktigaste är att barnen ”mår bra”, inte att de lär sig något. Det kanske blir som att kritisera sig själv att ta till sig det bistra läget.

    Man måste t ex våga acceptera att barn är genetiskt olika rustade och att ”likhet” och ”jämlikhet” inte bara år omöjliga mål utan att det också ger stagnation och resultat på minsta gemensamma nämnare-nivå att sträva efter detta.
    Barn är inte dumma, det ger inget i skolans värld att anstränga sig och det är inte heller en biljett till en bra framtid som vuxen att anstränga sig i skolan. Så varför bry sig?
    Vad gäller läxor är väl det viktigaste att de görs, inte var eller om det är skolpersonal eller föräldrar som bistår. Barns livssituation är olika.
    Men att inte erbjuda möjligheter för barn att utveckla sin intellektuella potential och sporra till ansträngning och hårt arbete, är att svika dem som personer och att acceptera en fördumning av samhället.

    Liked by 9 people

  2. Göran Boström skriver:

    Svaret på dina avslutande frågor är med största sannolikhet att hon inte alls är kvalificerad. Formella kunskaper är en sak men för att vara kvalificerad måste man också kunna använda kunskaperna, vilket din berättelse visar att hon inte har en aning om.

    Liked by 8 people

  3. Petrus skriver:

    Borde egentligen vara rätt simpelt att öka utbildningssystemets effektivitet. Först och främst måste man separera undervisningen från provskrivning och betygssättning. Annars sätter skolorna bara glädjebetyg för att locka elever. En statlig myndighet kan sköta provskrivning och betygssättning. Samma prov kan skrivas i hela landet. Då skapas också skalfördelar som underlättar att låta eleverna skriva motsvarande prov senare om de är sjuka e dyl.

    Sedan får vi se om snittprestationerna därefter, efter några år, når upp till samma nivå som för 35 år sedan. Jag är kanske inte så säker på detta. Men litet bättre blir det kanske.

    Liked by 3 people

    • MartinA skriver:

      Att separera examination från undervisning är en så självklar åtgärd. Och skulle varit åtgärd 1a när borgarna införde sina friskolereformer. Ändå så har ingen inom svensk politik kommit på tanken på 50 år.

      Gilla

      • Hensson skriver:

        Så fungerar körskolorna – men där anses nog kunskaper som viktiga, annars kan folk som Inger Enkvist bli påkörda av någon som körskoleläraren godkänt för att vara snäll.

        Liked by 2 people

      • The Lone Ranger skriver:

        International Baccalaureate (IB) har extern examination. Men den sittande regeringen har försökt att lägga sig i det också genom att sänka internationella betyg värde. Allas lika låga värde ska säkerställas.

        Liked by 2 people

    • Per-Anders skriver:

      Den grundläggande orsaken till att skolan är så dålig är centralstyrning vilket innebär att alla ska lära sig samma sak på samma sätt. Skolan är helt statisk. Ska alla i hela landet ha samma prov då är problemet kvar. Skolan behöver bli dynamisk. Ett samhälle mår bäst om all det finns många vägar att gå.

      Alla betyg kan ersättas med intagningsprov till högre utbildning. Var och en får välja sin egen väg till de kunskaper som behövs för en högre utbildning. Dessutom kan högre utbildningar ställa sina helt egna krav för dem. Varje individ kan läsa precis det som behövs för det val i livet de vill göra.

      Vilka elever i USA ser universiteten där som de elever de i första hand vill ha? Svar: Hemskolade barn. I Sverige är hemskolning förbjudet.

      Gilla

  4. Dan Astrom skriver:

    Jag vet inte varför man tar de sämsta skolsystemen som jämförelsemall. Borde man inte försöka vara ”bäst i klassen”. Verkar som skolan snart är tillbaka i barn/ungdomsförvaringssystemet. Då kan båda föräldrarna jobba och samhället förvarar barnen/ungdomarna under arbetstiden. Ska man jämföra sämsta skolorna i välden så vill jag slå ett slag för det thailändska skolväsendet där de rika skickar sina barn utomland och meddelklassen köper sina barns betyg med mutpengar och dom som återstår blir väldigt bra ”arbetslavar” utan nästan någon som helst kunskap. Är det på det skolsystemet vi har siktet, då är vi på rätt väg.

    Liked by 3 people

  5. mittja skriver:

    Detta är särskilt förvånande som det har varit uppenbart för alla som vill se det att den svenska skolan varit på nedgång sedan Olof Palmes ”reformer” på 60-talet.

    När man sätter jämlikhet framför kunskap går det åt helvete. Men det är så vänstermänniskor resonerar: det viktiga är att någon okunnig inte känner sig okunnig än att hela samhället kan dra nytta av vad de intelligenta och kunniga tänker ut och skapar. Det är John Deweys läror och de håller på att förstöra västvärldens samhällen.

    Liked by 4 people

  6. Lena Torp skriver:

    Håller med dig Inger! Lärarnas belöningssystem är inte korrelerat med den faktiska kunskapen i elev eller och elevs färdigheter. Nej lärare får 20-30% mindre tid med elev än skolverkets uppsatta tid och lärare förväntas inte kompensera med hemläxor. Lärare straffas om de har höga krav på elever och belönas när betygen är givna med förlåtande hand. Eleverna är lika intelligenta som förr men de har hinder också. Distraktionerna är fler, och de uppmanas i demokratisk anda att påverka sina kurser men vet inte hur. Det inplanteras då en missnöjdhet över sin utbildning då man inte kan se kontinuitet, jämföra kurser och upplever orättvisa bedömningar. Motiveringen att gå i skolan är högre än för några år sedan och det är bra men elever måste få spänna bågen ibland och uppleva att uthållighet och vilja belönas. Med vänlig hälsning, Lena Torp
    Lärare

    Liked by 2 people

    • Hortensia skriver:

      ”Eleverna är lika intelligenta som förr…” må vara en sanning med modifikation, fröken Torp. ”Eleverna är [måhända överlag] lika intelligenta som förr…” i förhållande till sina massrekryterade flumskolelärare…

      … men det föreligger oöverstigliga hinder – både för de kunskapsmässigt halta, som ska leda de intelligensmässigt lytta och för de kunskapsmässigt lytta, som ska ledas av de intelligensmässigt halta.

      Liked by 5 people

    • Fredrik Östman skriver:

      Eleverna är i genomsnitt i hela årskullen lika intelligenta när de börjar skolan, minus eventuell underutveckling av hjärnorna på grund av curling och dagis. Men ju högre upp i utbildningshierarkin man kommer, desto mer hankar dagens elever bakom gårdagens, dels eftersom den undermåliga undervisningen gör att hjärnorna inte utvecklas till sin fulla potential, dels eftersom inget egentligt urval längre görs. Det vara bara 5% av varje årskull som klarade av att ta studentexamen, och det var nog bra det. Nu störs dessa 5% och hålls tillbaka. Därför är inte ens de lika intelligenta som sina föregångare.

      Hjärntvätt leder till hjärnsvinn.

      Liked by 2 people

  7. Hans skriver:
  8. Christer Carlstedt skriver:

    Det finns olika sorters handikapp.
    Om mitt ena ben är kortare än det andra så ses det som ett handikapp, i och med att jag tar mig fram långsammare än jag annars skulle ha gjort.
    Om jag inte ser på ena ögat är det ett handikapp eftersom jag förlorar stereoseendet och inte kan avgöra avstånd.
    Om jag tänker för dåligt och därmed är oförmögen att fungera själv i samhället, så är det ett handikapp.

    Jag håller för troligt att Ingers bekantskap har drabbats av ett politiskt handikapp.

    Likaväl som den genom olycka enögde är medveten om sitt handikapp så är även denna bekantskap sannolikt medveten om att den politik hon (troligen) omfattar har banat vägen för kunskapsutarmningen.
    Till skillnad från den olycksdrabbade, så är bekantskapens handikapp emellertid självvalt.
    Den karamellen är alldeles säkert väldigt svårsmält.
    Hon har haft alla korten på bordet när hon valde, men plockade åt sig kort med många pluttar på i tron att de slår essen, som bara har en plutt.
    Hon har gått på en mental nit.
    Att medge att man inte ens begrep vad spelet gick ut på är för de flesta mycket besvärande att tillstå.

    Liked by 3 people

    • Ivar skriver:

      Medveten om sitt handikapp kan man minimera effekterna genom att vara extra observant och noggrann i det man gör men det kostar på ; jag kan, vid fiske,fortfarande lägga flugan precis bakom stenen där jag vill ha den, som innan jag blev enögd; nej, Ingers bekanting är troligen inte medveten om sitt handikapp och måste upplysas!

      Gilla

  9. Hovs---hällar skriver:

    Ja — PK-sekten har skapat sig en alldeles egen liten verklighet, uppbyggd av ett lappverk av lögner, myter och förnekanden. Och så har vi det från Orwell välkända ”dubbeltänkandet”, alltså att tro på två helt motstridiga saker — samtidigt!

    Så komplicerat blir det när ideologin stämmer riktigt illa med verkligheten. Då blir verkligheten ens fiende.

    Alla elever ska vara lika, om sedan denna överordnade strävan leder till att eleverna inte lär sig just något, så måste det förnekas.

    Och förresten är nog kunskaper inte särskilt viktiga. Och förresten är det nog nåt fel med Pisa-undersökningarna…

    Och ”förresten har jag hört att de stackars eleverna i andra länder, som har bra resultat, pressas så hårt att de inte får någon barndom”.

    Enligt socialismen beror alla problem i världen på att människan inte lever som under ”ur-kommunismen”, då alla var lika och alla därför levde i harmoni i ett stort mysigt kollektiv.
    PK-sekten tror på detta, och gör allt den kan för att återskapa detta mytiska urtillstånd.

    Liked by 1 person

  10. Sten Lindgren den äldre skriver:

    Svaret på Dina frågor är mycket enkelt: Personerna det handlar om är indoktrinerade för att inte säga marinerade i den rätta läran. Det man kan se är att en och annan som marineringen inte biter på lämnar systemet. Samma ser man inom media där enstaka personer med civilkurage lämnar MSM.

    Liked by 1 person

  11. Lennart Mörner skriver:

    Om detta samtal var en enstaka händelse i dina möten med kollegor, kan man skaka av sig det som en märklig och lite obehaglig händelse. Jag är dock orolig för att många kollegor har samma inställning. Kanske dags för en metoo-rörelse som lyfter fram destruktiva attityder inom skolområdet?

    Liked by 1 person

  12. Ingvild skriver:

    Skola och samhälle utgör kommunicerande kärl. Ju mer avancerat och komplext samhället blir desto mer av kvalitativ kunskap måste skolan producera.

    De mätta resultaten borde därför bli ökande istället för sjunkande. Kraven på skolan måste i praktiken bli större och helt underordna sig samhällets behov av ökad kvalitativ kunskap och kompetensförsörjning.

    I mångt och mycket uppträder skolan idag som frikopplad från dessa krav isolerad inom sin egen organisation. En del av den traditionen måste nog sökas i att lärare och dess organisatörer aldrig lämnat skolans värld. Skolbänk har enbart ersatts av kateder. Kontakten med övriga samhället brister. En rekrytering av både organisatörer och lärare från människor som hunnit med att skaffa sig en annan yrkeserfarenhet från näringslivet kan möjligen hjälpa till att bryta denna mentala isolering. Likväl som att företagen själva i ökad utsträckning får ta hand om viss mer selektivt inriktad yrkesutbildning. Varför skulle inte IKEA kunna utbilda efter sina behov när det kommer till rena yrkesval?

    Likaså borde sökarljuset riktas mot det ideologiskt styrda inom skolväsendet. I vad mån ideologi och kunskap hör samman kan starkt ifrågasättas.

    Kunskap och kompetensförsörjning i det moderna samhället utgör den olja som smörjer välfärdssamhället. Och gör det genom att tillgodose huvudsakligen exportindustrin med kompetent personal. För den som önskar värna humaniteten på längre sikt borde därför även effektivast möjliga kunskapsproduktion var i högsta grad önskvärt.

    Liked by 1 person

  13. Baom! skriver:

    Jag kan bidra med en anekdot från Sveriges bästa skolkommun. En bekant hade varit på möte i skolan, för en elev med dyslexi hade blivit mobbad i 6 år till självmordets gräns utan att skolan förmådde göra något, och utan att de ansvariga föräldrarna till de mobbande fyra killarna tagit sitt ansvar, utan kommit undan med att ”det är stökigt i klassen”. Sådant är läget i Sverige idag, biträdande studierektor viftade med ett regelhäfte men blev tillsagd av upprörda föräldrar att slänga häftet. Folk grät och skrek. Min bekant fick igenom att föräldrarna skulla turas om att vara närvarande alltid i klasserna för att förhindra fortsatt mobbing, samt att verka för att de fyra skulle flyttas från skolan. Skolan förmår ingenting och man kan levande föreställa sig hur det är att vara mobbad eller sexuellt trakasserad utanför ”Sveriges bästa skolkommun”. Hur många som inte skriver på #metoo har blivit våldtagna i skolans lokaler i Sverige? Så innan man löser detta basala problem, med OBS-klasser och relegering och andra straff så kommer kvalitén i skolan att fortsätta sjunka.

    Min förklaring till att det blivit så här är att det är liberalernas fel, vänstern och socialdemokraterna har alltid tagit parti för det onda över det goda om det tjänat deras syften, men liberalerna som är en dominerande kraft i väst idag väljer alltid bort bort konflikt över rättvisa och har därmed lämnat fältet fritt för de värsta att ta för sig. Den goda strikta konservativa kraften i samhället idag är helt bortblåst för utopiska ideal, och dyslektiker och glasögonormar blir mobbade, som man sår får man skörda.

    Liked by 5 people

  14. Elisabeth skriver:

    Inger Enkvist, jag har genom åren följt dina strider för en bättre skola. Stort tack för dina insatser. Du har tyvärr ofta fått vara en ropandes röst i öknen. Jag har en nära anhörig som av personliga skäl följer utvecklingen inom humaniora och han håller mig underrättad. Därför är jag inte förvånad över din kollegas inställning. Det tycks tyvärr vara sådana personer, ofta kvinnor, som plockas in på universiteten idag. Håller du med om det ? För i såfall kommer svensk humaniora att förtvina av likriktning, isolering, politisering och kunskapsförakt. Att tillsätta personer som Alice Bah och Fridolin som ansvariga för kultur och skola säger en hel del om nuvarande politikergarnityrs slappa uppfattning om detta viktiga område.

    Liked by 6 people

    • Man kanske är profet? skriver:

      Jag ser med visst hopp på uppropet ”The Paris statement” och Jordan Petersons initiativ för att underminera humaniora i USA. Även Victor Davis Hanson är inne på liknande tankegångar, om dessa kan få Trumps öra och Trump lyckas bli omvald så kanske något kan hända.

      Liked by 1 person

  15. bengtakewennberg2017 skriver:

    Vi har i Sverige hamnat i en situation som liknar den som fanns i början av 1900-talet då folkbildningsidén fick fäste. Bildning var då förbehållen de högre skikten i samhället vilket gjorde att man i detta skikt ”såg ner” på arbetarklassen och deras erfarenheter som mindre värda. Den sociala revolutionen gjorde det angeläget att starta en bildningsrörelse. Det unika med denna var att denna inte bara startade i underklassen utan kanske främst bottnade i flera dåvarande lärares missnöje och bristande tillit till de undervisningsmetoder som ”den bildade klassen” då stödde. Tex att alla skulle kunna latin. De ville göra något bättre och annorlunda och sökte sig till folkbldningen.

    I dag har vi en akademikerdominans med ett akademiskt kunskapsideal som allt mer visar sig ligga vid sidan av vad som behövs i det ”verkliga livet”. Många lärare vet detta. Det är därför dags för en ny folkbildningsrörelse. Det handlar inte om ett kunskapsförakt utan främst ett förakt för den typ av kunskap som akademin i dag producerar och som i dag varken verkar bidra till ett bättre och rikare samhälle, bättre jobb eller en högre livskvalitet för de som lägger ner stora delar av sitt liv för att skaffa sig den.

    Liked by 2 people

    • Fredrik Östman skriver:

      Det är ett alldeles utmärkt system att gymnasister lär sig latin. Det är vår värdegrund. Men alla skall ju inte bli gymnasister. Vi måste återinföra klassamhället, för det andra har gått sönder.

      Gilla

    • Aha skriver:

      För egen del kan jag bekräfta att mycket av akademin lär ut ”ligger utanför vad som behövs i verkliga livet”, och det gäller så långt bak som i början av sjuttiotalet och som i mitt fall med så pass konkreta ämnen som matematik, ADB och ekonomi.
      Jag kom sedan bl.a. att tillhöra en ledningsgrupp bestående av civilingenjörer/licentiater. Vi utvecklade kommunikationssystem på Ericsson. Chefen, civilingenjör, uttryckte vid ett tillfälle, minns det så väl då det var så slående;
      ”Tänka sig att vi alla har läst matematik men det enda vi gör är att jobba med plus och minus”.

      För övrigt kan nämnas att programmeringsutbildningen var obsolet redan när jag fick mitt första jobb (p.g.a teknikskifte).

      Förutom att akademin bör lära ut mer för ”det verkliga livet” anser jag också att utbildningen för vissa yrkesgrupper såsom programmerare med fördel bör kunna varvas med yrkesutbildning. Då kan man kontinuerligt täppa till sina kunskapsluckor och det utifrån en kunskapstörst.

      Gilla

      • Fredrik Östman skriver:

        Men ni lärde er framför allt att lära er. Yrkesutbildade personer hade inte kunnat utföra ert arbete, eftersom utbildningen hade måst utformas efter resultaten, inte före. Och då hade de, som du säger, varit föråldrade.

        Gilla

    • Rafael Pimenta skriver:

      Spot on! Lärare oavsett kategori eller område måste, om de vill, få möjlighet att pröva olika vägar får att sprida kunskap och möjliggöra bildning till och hos den som så önskar. Det är för mycket gränser idag som bara skapar frustration och en uppdelning av människor som inte gynnar vårt samhälle.

      Liked by 1 person

  16. uppstigersolen skriver:

    Med sådana bristande kunskaper som din kollega uppvisar är det inte underligt att skolan ser ut som den gör. Angående bristande kunskaper, tänk Gustaf Fridolin, Stefan Löfven, Ylva Johansson så förstår alla varför det är på detta viset.

    Gilla

  17. Olle Reimers skriver:

    Skrämmande läsning, men inte helt överraskande för dem som följt debatten under de senaste åren. Devisen är alltså inte största möjliga kunskapsförmedling till så många individer som möjligt utan i stället är det anppassade och lydiga kollektiv som är målet.

    Eftersom vi lever i ett samhälle som har uppfostrats i socialistiskt tänkande och med en skola vars främsa förebild återfanns i det forna Östtyskland är det inte så konstigt. Redan Ernst Wigforss främjade tanken att fattigdom fördras bättre om den delas av flera.

    Uttalandet speglar en mycket utbredd klyfta i det svenska samhället. Mellan de som vill ha nyttiga idioter och dem som tycker att alla ska få chansen att utvecklas till sin fulla potential. Detta är ingen konspirationsteori. Detta är verkligheten!

    Liked by 2 people

  18. Pär Engström skriver:

    Inger Enkvist berör tre sammanhängande problem – som i sin tur leder till ett fjärde problem.

    Problem 1: Att synliggöra så att alla inblandade förstår att kunskaperna har sjunkit i det svenska utbildningssystemet
    Problem 2: Att peka på en eventuell orsak till sjunkande kunskaper, här i form av ”de grundläggande idéer som styr svensk skola” (som Inger har berört i boken ”Kunskapssynen och pedagogiken”)
    Problem 3: Att föreslå lösningar på problem 1, som inte berörs i artikeln, men som berörs i boken ”Kunskapssynen och pedagogiken”.
    Problem 4: Att synliggöra eventuella samhällseffekter på problem 1 respektive problem 3, berörs inte i artikeln men det har Inger med flera berört i andra sammanhang.

    Problem 1 är enkelt att bevisa, medan övriga problem är mer komplicerade. Framför allt problem 3. Eftersom orsaken till problem 1 skedde vid en annan tidpunkt (a) än vad vi är idag (b) är det inte säkert att det som gällde vid tidpunkt a vad gäller människa och samhälle – gäller i dag. T.ex. har vi idag en helt annan lagstiftning, normer har förändrats, tekniken har förändrats etc.än vid tidpunkt a. Det kanske är som Bodil Jönsson hävdar att ”Vi lär som vi lever”. Huvudorsaken skulle då ligga utanför klassrummet och vara en annan syn på tid och ekonomi än vid tidpunkt och inte pedagogiska idéer. (De pedagogiska idéerna, vilka de nu är, skulle då kunna vara en effekt av detta.) Klassrummet är inte isolerat från övriga samhället.

    Gilla

    • Fredrik Östman skriver:

      Innehållslöst snömos. De gör det väldigt lätt för oss att torrlägga träsket när den dagen kommer. Hela läroplanen är makulatur. Man behöver inte bekymra sig om att man skulle råka kasta ut något barn i det badvattnet. Kan avskaffas med ett penndrag och rituellt förbrännas på offentligt bokbål.

      Gilla

      • Pär Engström skriver:

        Fredrik 25 okt. 12:48.

        Vad är innehållsmässigt snömos?
        Jag tror att du underskattar problematiken – kanske Inger Enkvist också gör det.
        T.ex. finns det i såväl den svenska som i den finska läroplanen skrivet om en värdegrund.
        Varför sulle den svneska texten om en vädegrund vara postmodernistisk och inte den finska?
        I kursplanerna finns det olika syften, innehållsanvisningar och betygskriterer med och för ett ämne. I den granskning som Inger Enkvist gjorde av läroplanen i boken ”Kunskapssynen och pedagogiken” tog hon endast upp det som passade in på teorin om postmodernism. T.ex. tog hon upp tre syften med samhällskunskapsämnet och drog slutsatser om ämnet utifrån dessa. Att ämnet också innehöll tre andra syften utelämnades.

        Enklast är att som Martin Ingvar gör, studera människors hjärnor. Svårare är att studera människors samspel i ett klassrum. Svårast att studera är ett helt samhälle och hur des institutioner, organisationer och klassrumspraktik påverkar elevers skolresultat över tid.

        Gilla

      • Fredrik Östman skriver:

        Jag måste be om tillgift. Jag kan inte längre koppla min kommentar till din. Likväl tror jag att det är fel att bygga vidare på och fila lite på dagens icke-skola. Den gamla, numera sotdöda, stod på en 2500 årig värdegrund. Dagens är inte värd ens att kommentera eller förhåna. Den är en undermålig tillämpning av en ondsint ideologi.

        Gilla

  19. Östanskog skriver:

    Ingrid frågar: Hur kan en person som yrkesmässigt verkar inom utbildningsväsendet inte oroa sig för sjunkande kunskaper?

    Tack för din fråga, Ingrid. Jag förstår – men delar inte – din oro. Sverige har redan den bästa skolan. Redan för tio år före finansutmaningen ställde jag frågan: ”Hur måste vi agera under världsomfattande recession?” En pojke svarade: ”De’ ba’ o’ trycka pengar så länge skogen räcka till.” Han har BEVISLIGEN haft rätt, eftersom centralbankerna har agerat på detta sätt sedan 2008, och fort har det gått. Det var lärarens fråga, som var fel. Pojken borde få ‘Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne’, om han inte redan har fått det.

    Hoppas att mitt svar – att kunskapens relevans är strukturell – lugnade dig, Ingrid.

    Liked by 1 person

  20. Fredrik skriver:

    I SvD så var det en debattartikeln som kritiserade faktumet att det inte pågick någon forskning om lärandet.
    Svaret från en forskare i pedagogik, var 1) det var omänskligt att genomföra metoder som effektiviserade lärandet. 2) det var jobbigt och komplext att finna metoder som funkade för alla.

    Med sådana företrädare för pedagogiken, så är det knappast en överraskning att skolkvaliteten sjunker.

    Liked by 4 people

  21. KristinaF. skriver:

    Inger, jag har tyvärr haft många liknande samtal. Med människor som jag tror är intelligenta, kompetenta, ansvarstagande mm. Men som absolut INTE medger att vi har några som helst problem. Och det kan vara inom skolan, socialtjänsten, polisen eller vilket område som helst. Det är därför vi förlorar våra vänner, bekanta, arbeten, uppdrag mm.
    Jag tror ändå att vi måste försätta samtalen. På DGS och i direktkontakt med folk.

    Liked by 3 people

  22. Jonas Nilsson skriver:

    Förvånande att mötet beskrivs som oväntat men det var ett klargörande exempel. Intressant om man hade fått en ålder på vederbörande. Jag gissar 40-åring?

    Försökte nyligen begripa kursplanen i matte för högstadiet. Lätt att hitta, för mig inte så lätt att begripa, särskilt inte för en som tror att matte innebär att räkna rätt. Där handlar det ffa om problemlösning och metodutveckling.
    ”Matematisk problemformulering” utifrån egna exempel – säg mig vad som INTE skulle vara det?

    Citat från skolverkets text om att ”Formulera och lösa problem” (Högstadiets matteplan):

    ”Matematiska problem är, till skillnad från rena rutinuppgifter, situationer eller uppgifter där eleverna inte direkt känner till hur problemet ska lösas. I arbetet med matematiska problem måste eleverna i stället undersöka och pröva sig fram för att finna en lösning. Problem kan ha kopplingar till olika matematiska kunskapsområden och kan ta sin utgångspunkt i egna intressen, fantasier eller verkliga situationer (—) Problemen kan också vara rent matematiska och sakna direkt samband med vardagen.”

    Kan någon lite mer insiktsfull mattelärare hjälpa mig?!

    Liked by 1 person

    • Bengt skriver:

      Jonas Nilsson 25 oktober, 2017 at 10:49

      Bäste Jonas! Det gäller att ta fantasin till hjälp. Den har inga gränser.

      Skolverket tycks passa väl in i flum-mallen för statliga verk numera!

      Liked by 1 person

  23. Flarran skriver:

    Det är väl här nånstans Sveriges problem ligger. Alltför många – särskilt kvinnor verkar det som – är tungt investerade i den socialdemokratiska samhällsmodellen. På skolområdet tror de stenhårt på politikens möjligheter att skapa ett modern och inkluderande skola med i allt väsentligt sociala mål. Inga kunskapsmål. Sverige kommer att halka efter med en sådan skola, alternativt att de duktiga eleverna klarar sig ändå. Det senare är väl det hopp jag när.

    Liked by 1 person

  24. Anders L. skriver:

    Jag förstår Ingers frustration inför denna pk-idiot till kollega. Är inte nedrustningen av kunskapsskolan avsiktlig i syfte att göra befolkningen lydig, okritisk och följsam? Hur ska våra barn och barnbarn göra för att skaffa kunskap? Inger har ett par gånger antytt att de måste förlita sig på extralektioner och föräldraundervisning efter skoltid. Eller emigrera.

    Liked by 2 people

  25. Sixten Johansson skriver:

    Tack, Inger, kristallklart! Några förklaringar: ideologisk enögdhet, ordmagi, anpassning till egalitära mål, centralstyrningsdyrkan. Våra kompetensbaserade institutioner eroderar till följd av ett skendemokratiskt, egalitaristiskt och centralbyråkratiskt tänkande. Jag ska skissera varför detta raserar vår civilisation.

    Naturen (= verkligheten) är ”darwinistisk”: De bästa kan vinna och gradvis lyfta även sin population. Vår civilisation höjs alltså, så länge vi har en gemensam kulturplattform och de bästa inte isolerar sig, utan sprider kvalitet nedåt via plattformen.

    Rättvisetänkandet är likriktande: De bästa trycks ner, de svaga ska lyftas (för att minska klyftorna). De bästa skuldbeläggs (t ex begåvade, rika, vita män, européer). De svaga avkrävs inget, svagheten förklaras med orättvisa, förtryck; offerroller kan odlas. I en blandad hop kommer minsta gemensamma nämnaren att gälla. Först planar krav- och kvalitetsnivåerna ut. I teorin skulle alla via centralstyrning då kunna lyftas ett snäpp.

    Men logik och praktik säger att kravnivån kommer att sjunka om inget stimulerar kvalitetsproduktion och ingen svag får ”skuldbeläggas”. Ingen får vara förmer – och majoriteten måste få bestämma! Innehåll och stimuli måste anpassas till vad majoriteten begriper och vill = det lättköpta och lockande. Om vi även har stora inskott av personer, som kulturellt och genetiskt sänker genomsnittet, sätts kulturplattformen ur spel, samtidigt som krav- och kvalitetskurvorna vänder allt brantare nedåt.

    Liked by 2 people

    • Lars skriver:

      Människan är en social varelse och biologiskt byggd att samverka med andra. Det har visat sig framgångsrikt för arten. Även inbyggda egenskaper att värna om närmsta familjen och släkten och tom gruppen för gener vidare. Det är inte individuell utslagning som befordrar gruppens utveckling och artens geners spridning.

      Gilla

      • Sixten Johansson skriver:

        Individuell utslagning av allvarligare art kan inte vara ett humant medel eller mål för den sociala människan (fast det förekommer t ex bland rovdjuren: starkare hannar dödar rivalers avkomma). I vilken utsträckning de svaga ska lyftas på de starkas bekostnad är en svår praktisk och etisk fråga.

        Men det största problemet har nu blivit att det i Sverige i decennier har varit tabuerat att framhålla det fullständigt naturliga: att gruppens utveckling befordras av att de bästa individerna har möjlighet att vinna framgång i kombination med att deras ”kvalitet” – bättre gener eller bättre produkter – dessutom kommer hela gruppen till godo på olika sätt. Observera att om eliten blir rent egoistisk eller isolerar sig blir den värdelös för gruppen och utvecklingen avstannar.

        Faktum är att kombinationen hierarki + kastsystem både kan ge stabilitet och befordra utveckling. Kanske kan systemet före enhetsskolan beskrivas som just ett sådant? Då tänker jag mig hierarkin som en horisontell nivågruppering och kasterna som en vertikal segmentering. Inom respektive kast kan individerna då också avancera hierarkiskt och hitta den optimala nivån i enlighet med sina förutsättningar. Så har väl samhällen tidigare fungerat, t ex skråväsendet och mästar-/lärlingssystemet. Och ungefär så var den akademiska världen uppbyggd, innan den rätta ideologistämpeln övertrumfade det mesta.

        Gilla

      • Lars skriver:

        Kast eller system, redan idag är människor på olika sätt tillhörande olika system; lokalsamhälle, yrkesroll, bransch. Hierarkin som styrmedel används i alla sociala system, system är när det kommer till sociala system i princip alltid ett sätt att organisera. Nätverk finns bredvid i lösare sammanslutningar. Det väsentliga tror jag är att dessa system måste vara öppna (till skillnad från t.ex. det indiska kastsystemet eller slutna västeuropeiska klasser som adel, borgare och bönder. Än mer väsentligt att systemen är utsatta för yttre tryck och har förmåga anpassa sig som svar och därmed tvingas bygga på meriter hos deltagarna eller gå under.

        Gilla

      • Sixten Johansson skriver:

        Jag håller fullkomligt med dig, Lars (23:16)! Man kan utgå från ett mycket enkelt schema för att åskådliggöra både skolväsendet och samhället och skissera hur ett bättre helhetssystem skulle kunna fungera:

        Hela samhällstårtan skärs uppifrån i otaliga segment = yrken eller kaster (för typografer betydde kast en låda med stiltyper). Sedan görs horisontella snitt genom hela tårtan, vilka symboliserar meritokratiska hierarkier, kvalitetsnivåer, inom kasterna. Skolbarnen ses som en ganska odifferentierad resurs, ungefär som en nyfödd baby är. Kasternas väggar ska vara genomsläppliga, så att arvet inte bestämmer ödet. I systemet uppmuntras både samarbete och specialisering och framför allt strävan uppåt, t ex genom förebilder och stipendier, men ingen kast ska ha högre rang än de andra. Däremot behöver samhället en toppande ledargrupp, som ska styra helheten och balansera motstridiga intressen. Ledarna ska hållas ansvariga och basera sina val på kompetensen hos de mest erfarna i toppen av varje kast. Kunskap och kvalitet ska hela tiden spridas nedåt och erfarenhet ska vandra uppåt. I systemet uppmuntras såväl tävlan som symbiotisk samverkan, men på alla nivåer måste parasitism motverkas.

        Den som tänker igenom hur en sådan ideal modell skulle se ut upptäcker lätt bristerna i alla de samhällssystem som nu existerar och de negativa följderna t ex av egalitarismen, maktelitens okunnighet, girighet och isolering samt av de akademiska kunskapsbyggarnas ordbaserade korthus och elfenbenstorn.

        Gilla

  26. MartinA skriver:

    Du skulle bara veta hur det låter bland lärarna på lärarhögskolorna, där är det ännu knäppare. Inte undra på att regeringen var tvungen att införa ”lärarlicens”, annars hade ingen vettig människa gått på dessa indoktrineringsanstalter och ingen vettig rektor hade anställt någon därifrån.
    Tack för en intressant artikel!

    Liked by 1 person

  27. phnordin skriver:

    Tack för en mycket intressant inblick i PK-tänkandet. Det återstår mycket idog verksamhet för att klargöra indoktrinerade personers bristande logik. Dagens undervisning blir morgondagens samhälle.

    Liked by 1 person

  28. Lars skriver:

    Att, om det nu är så, friskolor har bättre resultat beror troligen på att föräldrarna är mer aktiva och söker skolor för sina barn och likaså att betygsurval ger ett bättre elevunderlag. Det kan också ha att göra med hur de bedriver undervisning, men även de är bundna av läroplanen. Man får ett negativt urval till kommunala skolor, särskilt i invandrartäta områden. Med detta sagt att något kausalsamband friskolor – bättre utbildning inte har påvisats. Frågan är ju även om religiösa friskolor har bättre resultat och på vilka områden?

    Generellt är det tragiskt att gång på gång bland kommentarer se hur man använder etiketten ‘socialism’ för att förklara vad som hänt med svensk utbildning. Vi har samma nedslående resultat i USA, varifrån pedagogik och organisation hämtats och i öst Europa hade man bra utbildningssystem.

    Så länge man tolkar utbildningssystemet utifrån en ekonomisk-politisk höger vänster skala och söker förståelse utifrån den så har man inte så mycket att tillföra. Faktum är att friskolereformerna som har mer än tjugo år på nacken nu inte alls visat att marknadskrafter gett bättre utbildning och kanske inte sämre heller. Problemet löses inte den vägen, problemanalysen är fel och det går inte att sätta förändringsmål utifrån den. Det är samma sak med nostalgin kring gamla tiders gymnasieutbildning, som inte tycks ha lett till en upplyst kader av yrkesmän, ty de har format dagens skola på sin väg genom universitet till pedagogiska institutioner, till myndigheter och politik.

    Min slutsats är att man inte har analyserat och förstått vari problemen med dagens skola ligger.

    Gilla

    • Hovs---hällar skriver:

      Lars: Den ”socialistiska” indoktrineringen handlar för det första INTE om hur skolorna faktiskt såg ut i Östeuropa — utan däremot om hur 68-vänstern i VÄST ser på skolan! Det är skilda saker.

      Den vänster som förstört skolan är återigen denna post-marxistiska vänster som växt fram här i väst de senaste decennierna. Den har inte särskilt mycket gemensamt med den gamla öststatskommunismen , som vi skulle betrakta som konservativ i flera avseenden, medan 68-vänsterns husgud snarast är Herbert Marcuse.

      https://sv.wikipedia.org/wiki/Herbert_Marcuse

      ”Herbert Marcuse, född 19 juli 1898 i Berlin, död 29 juli 1979 i Starnberg, Bayern, var en tysk-amerikansk politisk filosof och sociolog aktiv inom Frankfurtskolan.”

      Liked by 1 person

      • Lars skriver:

        Jag har i alla fall svårt med stämpeln ‘socialist’ som många använder även om jag är med på ditt resonemang om att det är ideer från slutet på 60-talet som fått fäste. Med ‘socialism’ ser jag ideologi som betonar ekonomisk-politisk syn på världen, att den har primat. Jag minns en del av denna vänster och följde ju som alla andra utvecklingen på 70-talet och jag ansåg inte då eller nu att den var ‘socialistisk’. Snarare avlägsnade den sig från det ekonomiskt-historiska tänkandet och övergick till en moraliserande betraktelse över världen oavsett om det rörde sig om S, V, SKP eller liknande. De aktiva proselyterna var oftast borgarbarn ju längre till vänster man kom. Jag tror snarare att 68 var en individualistisk revolution som ledde människor in både till vänster och höger, ny-konservatismen i USA såg dagens ljus då medan socialismen makat ordentligt på sig och i denna nya individualistiska tradition föddes det i princip borgerliga miljöpartiet med en vision om ett småputtrigt individualistisk samhälle. Så det paradoxala är att individualismen som möjliggjordes av välfärdsstatens utveckling i Europa och USA skapade nya generationer som ville stå utanför sociala sammanhang och betona individualism i alla sammanhang. ”Inte ska lilla Kalle behöva inordna sig i skolans regler, han kan ju hämmas, men lilla Lisa måste vi lyfta fram så hon förstår att hon är förtryckt”. Jäkla nivellering underblåst av socialdemokratins predikan om alla är lika till förmåga och behov. Men sedan har vi haft borgerliga regimer och andra samhällsystem påverkar, inte minst akademierna med utbildning. Idag tror jag inte att det handlar om vänster eller höger utan om en dimension individ kontra de olika sociala systemen, rättigheter och skyldigheter, frihet och anpassning.

        Gilla

      • Lars skriver:

        Har aldrig läst Marcuse, men konstaterar att Frankfurterskolans försök av honom och Erich From att kombinera Marxism med Freuds psykoanalys var ett omöjligt projekt och idag är rimligen både Marx och Freud förpassade till historiens sophög även om de har proselyter bland psykoanalytiker och förvirrade intellektuella. Marxismens kollektivism/klasstänkande/falskt medvetande kan aldrig kombineras med Freuds individualism och på individens ‘omedvetna’, något vi naturligtvis inte kan beskriva! baserade civilisationskritik. Ayn Rand å andra sidan var nyliberalismens primus intelligentia vid sidan av Milton Fridman. Individens frihet och egenintresse stod högt i kurs hos henne. Idag ser vi väl Annie Lööf hylla henne i Sverige och herrar Rheinfeldt och Borg har säkert läst henne kan man misstänka. Så icke jag.

        Gilla

  29. Stig Rydmark skriver:

    Jag har läst några berättelser inifrån skolan på alternativa medier, lärare som inte orkade längre. Om flertalet skolor idag är en skräckupplevelse för lärare måste elever rimligen känna något liknande. Läraren måste återfå auktoritet och respekt, ingen nästan ”kompisrelation. Ut med mössor och mobiler.
    När jag var barn fanns något som kallades ”trögroten”, klasser för trögfattande, kanske barn med någon ”bokstavssjukdom” som inte hade uppfunnits vid den tiden. Det räddade klasser från ”olämpliga” barn. Idag saboteras klasser med barn och ”barn” som kulturmässigt står miltals från vår egen.

    Liked by 1 person

  30. kvellulvblog skriver:

    Det finns anledning att klarlägga hur karrlär/anställning kan påverkas för den som INTE är så politiskt korrekt som denna kollega. Den extremt konflikträdde kan också bli så här politiskt korrekt utan att direkt hot mot karriären föreligger. Det totalitära samhället vill inte ha obekväma åsikter vare sig i media eller bland personer i allmänhet.

    Liked by 3 people

  31. Ingrid Lindström skriver:

    Mitt barnbarn går i gymnasiet och har under lång tid haft flera olika vikarier i matte.
    De flesta är unga studenter som mer eller mindre helt saknar erfarenhet och pedagogisk förmåga. Följaktligen har resultaten i matematik blivit dåliga. Av en händelse fick mitt barnbarn nys om ett digitalt läromedel, (Mathleaks) med pedagogiska lösningar till gymnasiets matematikböcker. Tror inte att det är särskilt dyrt men det har iaf lyft resultaten avsevärt. Varför kan inte skolorna ta till sig nya hjälpmedel när det nu är en så skriande brist på kompetenta lärare utan man sitter fast i ett gammalt tänk.

    Liked by 1 person

  32. rudmark skriver:

    Helt rätt. Utsätt inte barnen för kunskapsinhämtning som stör deras barndom i Sverige, som är bäst i världen för att den är svensk.
    Hoppas de små knyttena inte heller senare störs av något arbetstvång (ie arbete) under nivån programledare eller modelll alternativt kändis. Vuxenlivet i Sverige är ju världsbäst för att den är svensk.
    Förstår precis vad den låga intagningspoängen till lärarutbildningen ställer till med. Hur kommer det att bli med våra nya lågbegåvade poliser?

    Liked by 1 person

  33. Olle Reimers skriver:

    Tiden är mogen för att vi tar ifrån politikersamhället makten över undervisningen. Tyvärr har vi under de senaste femtio åren fått erfara att politikerna använder skölväsendet som ett redskap för att främja deras – inte medborgarnas – mål. För dem handlar om att få lydiga medborgare som är mottagliga för deras instruktioner och resistenta mot andra.

    Berfrielsen kan vara nära. Internet har gjort att människor kan organisera det de vill åstadkomma på ett helt nytt sätt och därmed runda politikersamhället.

    Ett frö har såtts i och med Jordan Petersons initiativ till det digitala universitetet. Det har mottagits mycket väl men knappast fått någon större uppmärksamhet i makthavarnas medier. Men vi kan börja nysta i den här tråden. Den kan leda hur långt som helst.

    Liked by 2 people

  34. Lennart Bengtsson skriver:

    Problemet är att det finns många människor, kanske det stora flertalet , som är oförmögna att ändra sina grundläggande uppfattningar, hur absurda de än är. Dit hör den närmast mekaniska uppfattningen av jämlikhet och som har blivit en dogm i den svenska utbildningen och som för tankarna till Prokrustes bädd.

    Tankarna går till den utmärkta tyska filmen ”Good bye Lenin!” där en kvinna vaknar upp ur en längre medvetslöshet som började då DDR fortfarande fanns men som vid uppvaknandet hade upphört och blivit del av ett förenat Tyskland. För att inte äventyra hennes hälsa gör familjen allt för att hon skall fortsätta tro att DDR fortfarande finns kvar.

    Precis så handlar de svenska hyggliga svenskar som av omtanke och snällhet drar sig för att tala klarspråk om de orimliga uppfattningar som finns i skolvärlden och som Inger Enkvist så tydligt har beskrivit. För att få en ändring till stånd vilket är nödvändigt om Sverige skall kunna hävda sig i framtiden blir det nödvändigt att tala klarspråk med de politiker och myndigheter som är oförmögna att få slut på ett icke- fungerande utbildningssystem. Här om något får vi kanske använda dagens populära #-taggar som tycks vara det enda sättet att få stopp på missförhållanden i vår tid.

    Liked by 1 person

  35. Pär Engström skriver:

    Slutsats!

    Analysen av varför elever får sämre resultat i PISA och andra resultatgranskningar är ofullständig. Inger Enkvist, Martin Ingvar, Magnus Henrekson och Ingrid Wållgren går i sin bok ”Kunskapssynen och pedagogiken” tillbaka till 1946 års skolkommision för att finna rötterna till dagens skolsituation. Ett problem med detta förhållningssätt att utgå från ett yttre ramverk i form av ”idéer” som finns i samhället hur dessa påverkar skolresultat är att dessa idéer inte kan förklara variationer inom systemet. Den kan inte heller förklara den senaste uppgången i PISA.

    Ett annat problem är att mycket av den internationella forskningen och analysen om elevers skolresultat utgår från att variationer i skolan, t.ex. lärarnas undervisningspraktik, påverkar skolresultaten, medan variationer i yttre miljön, t.ex. förändrade fritidsvanor, förändrade sömnvanor, matvanor etc. ofta lämnas utanför.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s