Varför göra det enkla svårt?

Anders Leion

Den europiska politiken plågas av ställningstagandet gentemot invandringen. (Detta gäller förstås inte östeuropéerna. De har skjutit problemet ifrån sig genom att se till att det inte kan uppstå.)

I alla länder i väst blir politiken allt kärvare. Det blir svårare att ta sig till de länder som är invandrarnas slutmål: främst Tyskland, England, Sverige och Frankrike. Murarna blir allt högre och allt tätare. Redan detta faktum avslöjar hyckleriet. ”Vi värnar asylrätten och rörligheten mellan länder – men kom inte hit!”

Nu senaste är det Macron som sliter med problemet. Han vrider alla skruvar han kan komma åt för att göra Frankrike mindre attraktivt. Polisen, som försöker hålla dem som vill ta sig till England borta från Calais, har fått kritik för sina hårdhänta metoder. Macron reser demonstrativt till Calais och förklarar sig helt stödja polisens arbete.

Läs mer

Mälardrottningen

Anders Leion

Jag tycker inte om Stockholm. Annorlunda var det när jag som barn bodde ett tiotal mil söderut i Nyköping. Då var det ett äventyr och ett nöje att ta sig till Stockholm. Jag kunde åka på tåget, ensam eller med någon kamrat. Ibland hade jag ett uppdrag för mig själv eller någon bekant. Det kunde vara att ta sig till Köpmangatan där det fanns en liten affär som sålde begagnade grammofonskivor. Där fanns alltid något intressant. Men egentligen var ärendet bara en förevändning. Det viktiga var att komma till Gamla stan och få gå omkring i gränderna där.

Läs mer

Våran prost

Anders Leion

Så här beskriver Fröding den överhet som en gång i tiden höll pli på befolkningen:

Våran prost /är rund som en ost /och lärd som själva den onde, /men gemen likväl och en vänlig själ … /- men annat är det vid helgen. /Så fort han får prästrocken på, /vi andra känna oss ynkligt små, /men prosten likasom växer, . . Jag glömmer väl aldrig i all min dar, /hur vördig han var /här om sistens i kappan och kragen, /hur världens barn /han malde i kvarn /och läste för köttet lagen! …

Här följer nu Göran Rosenbergs ord till allmogen, ”Julens påminnelse”, utsagda med stort och grötmyndigt allvar i ”God morgon världen!” och utan ett spår av den humor som blänker i Frödings dikt (21 december 2017).

Läs mer

Utan fördom ingen visdom

Anders Leion

Att vara fördomsfull anses förkastligt. Ingen vill förtjäna denna benämning. Ändå är vi alla, naturligtvis – och lyckligtvis – fördomsfulla.

Utan fördomar skulle vi nämligen inte kunna fungera.

Vad är en fördom? Det är den samlade erfarenheten inte bara hos den enskilde individen utan också sådana föreställningar som han ärvt från sina närmaste, från samhället runtomkring och från historien – i den mån han känner till denna.

Läs mer

Kommer Sverige att bli Ryssland likt?

Anders Leion

Hur etableras en stabil demokrati? Det enklaste är att utgå från en stabil nationalstat som ännu inte blivit en demokrati. Hur ser en sådan ut? Den har ett territorium som omfattar ett folk med enhetlig kultur och gemensamt språk. Den kan till exempel vara en monarki med drag av kungligt envälde, eller ha en ordning som ytligt sett ser ut som demokrati, men som har institutioner – polis, rättsväsen och informationskontroll, som skiljer landet från den demokrati vi vant oss vid. Monarkin Jordanien och Putins Ryssland är två exempel.

Läs mer

Tre invandrare: två rebeller och en troskyldig optimist

Anders Leion

Nalin Pekgul var under många år aktiv som socialdemokratisk politiker. Hennes kurdiska bakgrund och hennes upplevelser i den invandratäta stadsdelen Tensta fick henne att, som en av de första, angripa den hederskultur som håller många muslimska flickor och kvinnor fånga i familjens och släktens trångsynthet. Hon angrep också Mehmet Kaplan, då minister i Löfvens regering, för hans samröre med radikal islamism. Det skulle hon inte ha gjort om hon främst värnat om sin ställning inom politiken. Hon har lämnat politiken. Läs mer

Macron, Fälldin… och ingenting

Anders Leion

Macron har i fransk TV gett en fyrtio minuter lång intervju, som blivit mycket omtalad (i Frankrike, inte här; våra massmedia tycker en tågurspårning i USA är mycket mer intressant än viktiga, politiska händelser utanför den anglosaxiska världen).

Statstelevisionen här i Sverige summerar Fälldins gärning här och här. Till social bakgrund, utbildning och personlighet kunde inte två personer vara mer olika. Men de uppvisar också stora likheter. Läs mer

Spanarna

Anders Leion

I alla tider har människan varit fascinerad av framtiden. Föga märkligt, eftersom hon är beroende av den. Detta beroende utnyttjas av olika yrken och av diverse lycksökare för egen försörjning, för underhållning eller för hot.

Meteorologen underlättar tillvaron för någon eller ett par veckor framåt. Spanarna i radion bjuder på underhållning. Miljöpartisterna försöker hota eller skrämma sig till intresse och inflytande. Just nu har de det motigt. Läs mer

Bismarck, vårt samhälles arkitekt

Anders Leion

De första socialförsäkringarna konstruerades och genomfördes i Tyskland i slutet av 1870-talet under ledning av den tyske kanslern Bismarck. Han hade ett mycket tydligt motiv: att stoppa den framväxande socialdemokratin. Därför ville han att försäkringarna skulle vara statliga. En skadad arbetare skulle få hjälp av staten för att därigenom bli lydig och lojal mot sin hjälpare. Läs mer

Åkesson = Macron = Caesar?

Anders Leion

Alla oligopol motarbetar varje ny spelare som försöker sticka upp. Det är deras existensberättigande. De är till för att skydda sina medlemmars ställning, genom att göra det svårare för var och en som inte är med i klubben.

Men vad gör uppstickarna? De har också en gemensam strategi, även om denna i enskildheter kan skilja sig från fall till fall. Läs mer

En sedelärande berättelse

Anders Leion

I fredags skulle min äldste son, tekniker, komma ut till stugan i skärgården för att montera ett filter på ingående vattnet. Jag har egen brunn med bra vatten, men det kan ju bli ännu bättre. Vi hade gjort upp om att han skulle ta bilen och ta sig över till Ornö, som ligger väster om Mefjärd, den ö där jag har min stuga. Jag skulle så komma med motorbåten och hämta honom. Båten är försedd med en i våras nyinköpt utombordare, som dessutom garantiservades för en månad sedan. Läs mer

Att stå fast – eller dra

Anders Leion

Ett lands historia framställdes länge som en räcka krig och andra konflikter. Dessa händelser berättades kanske främst därför att det var ett enkelt sätt att fånga skolbarnens uppmärksamhet. Så fick till exempel engelska skolbarn börja sin historieundervisning med att läsa om ett nederlag – slaget vid Hastings. Det var lättare att göra begripligt än den krångligare utveckling under århundradena före, som gjort England till ett rike, och därmed möjligt att behärska efter ett avgörande slag. Läs mer

Avtryck i historien

Anders Leion

För några år sedan deltog jag i en mycket ambitiös resa till Tunisien. Under en dryg vecka såg och beundrade vi framförallt de olika antika lämningarna från denna region, som under romartiden helt enkelt kallades Africa. Det var minnen från punisk, romersk och bysantinsk tid. (Den som är intresserad av antiken och framförallt det romerska imperiet rekommenderas ett besök. Man kommer mycket nära det forna livet där. Man kan till exempel besöka rika romerska borgares villor, nedgrävda i marken som skydd mot hettan, och få stiga på vackra mosaikgolv – hur länge de nu kommer att klara trampandet av turisternas fötter.) Läs mer

Nationen – en föreställd gemenskap?

Anders Leion

Den anglosaxiske statsvetaren och antropologen Benedict Anderssons begrepp om en föreställd gemenskap har blivit mycket använt för att förstå nationalism. Men det har också blivit populärt att felanvända bland dem som därmed vill förringa värdet av nationalism och dess föremål, nationen. Det framställs då som ett exempel på en postmodernistisk konstruerad verklighet. (Det var dock aldrig Anderssons avsikt eller inställning. Ett exempel på den föreställda gemenskapen – nationens – betydelse och känslomässiga kraft: Varför finns statyerna över ”den okände soldaten” i olika länder? Vem känner honom? Alla och ingen. Han är hela nationens.) Läs mer

Storhet och fall

Anders Leion

Alla regimer faller, hur stora och mäktiga de en gång må ha varit. Det antika Roms uppgång och fall är kanske det exempel som oftast används för funderingar i ämnet.

Länge uppfattades Roms fall som ett resultat av plötsliga, yttre förändringar. Man brukade hänvisa till nederlag i strid, till delningen i en västlig och östlig del (som föregåtts av tidigare delningar) och till ett övermäktigt tryck från germanstammar mot Västrom. Allt detta är visserligen faktiska händelser av betydelse, men det är inte de egentliga orsakerna. Läs mer

Verklighet och trossatser – ett försök till svar

Anders Leion

I en del kommentarer på mina texter har man efterfrågat vilken lösning jag ser på de problem, som jag brukar beskriva. Visst har jag tankar om det, men de är inte intressanta – därför att de inte kommer att ha någon betydelse. Det beror på att politikerna rör sig i en annan verklighet, som endast delvis överensstämmer med den jag och många med mig ser. Läs mer

Att slita isär landet

Anders Leion

Vi har en regering – och opposition – som aktivt arbetar för att skapa stora klyftor mellan olika befolkningsgrupper. De ”sliter isär landet”. Samtidigt säger de att det är just detta de försöker undvika. Egendomligt? Visst, se nedan för förklaring.

De senaste valen i Europa har alla i högre eller mindre grad påverkats av väljarnas uppgörelser med den förda invandringspolitiken. Reaktionen från etablerade partier har alla präglats av olika grader av förvåning eller kanske snarare av bestörtning: ”Hur kan det gå så här? Hur kan väljarna göra oss detta?” Läs mer

Fäkta, fly, vika ned sig?

Anders Leion

Sista gången jag använde knytnävarna slogs jag medvetslös. Det var i lumpen. I gymnasiet slogs jag aldrig, däremot ganska ofta i folk- och realskolan. Det var schysta slagsmål. Den som blev liggande fick vara i fred. Ingen slog en försvarslös.

Situationen idag är helt annorlunda. Regelmässigt fortsätter misshandeln av den liggande. Förklaringen är sammanbrottet av de hedersregler som styrde slagsmålen när jag var grabb. Avsaknaden av denna codex gör parterna rädda, vilket innebär att de försöker försätta motståndaren ur stridbart skick för evigt. Läs mer

Det godmodiga fyllot

Anders Leion

Många slagsmål sker i fyllan. Men om man vill få övertaget är det bättre att vara nykter.

Just nu pågår ett evighetsslagsmål mellan ett storvuxet, godlynt och lite överviktigt fyllo och en mindre, snabbfotad och elak motståndare. Vartåt lutar det? Den större klarar sig visserligen ännu, men den lille har arbetat upp sig. Matchens utgång beror alltså på hur länge den kommer att pågå. Läs mer

Det stora sveket

Anders Leion

Det är uppenbart att invandringen inte skulle ha fått utveckla sig på det sätt den gjort, om den styrts utifrån dess förväntade följder. Det har inte skett.

Politiker av alla sorter – förutom sverigedemokraterna – har tvärtom gång på gång försäkrat att de bara handlar utifrån humanistiska ideal: man berömt sig av att politiken styrts av allmängiltiga principer, sanningar, om alla människors lika värde, om öppenhet som något både ofrånkomligt och värdefullt och så vidare. Länge talade man också om de fördelar invandringen skulle föra med sig. Läs mer

Medskam

Anders Leion

Finland fyller hundra år. Det ger anledning till många aktiviteter och reflektioner. För ett par veckor sedan såg jag Väinö Linnas ”Okänd soldat” spelas på svenska mitt i skogen vid Harparskog utanför Hangö. (Har ni inte varit i Hangö har ni missat en underbar liten stad, omgiven av havet och fortfarande präglad av att ha varit en rysk badort för inte så länge sedan).

”Okänd soldat” har blivit ett modernt finskt nationalepos, som redogör för en viktig del av den finska erfarenheten. Den skall nu spelas in på film för tredje gången. På kvällen varje nationaldag har den visats på finsk TV, utom några år då man inte vågade för den store grannen i öster. Läs mer

Varför är det ingen som visslar nuförtiden?

Anders Leion

Alla (nästan) visslade när jag var grabb.

Springschasen visslade bär han cyklade förbi. Ölutköraren visslade när han bar in sina backar till affären och när han fick hästarna att med ett ryck få fart på kärran. Vi grabbar visslade när vi gick eller stod tillsammans. Pappa visslade, och han visslade bra. Lärarnas värdighet tillät dem inte att vissla på skolgården, men jag tror de gjorde det hemma hos sig. Läs mer

Borde Sverige vara (mer) finskt?

Anders Leion

För drygt två hundra år sedan rodde en man från någonstans i Österbotten till Umeå i Västerbotten. Han hade varit soldat i det krig i vilket Ryssland ryckte loss den östra rikshalvan från den västra. I Sverige blev han indelt soldat vid Västerbottens Regemente. Han kom också att bli min farfars farfars far. Han tilldelades ett torp och namnet Lejon.

För hundra år sedan blev Finland självständigt. Läs mer

Över-, under- och inordning

Anders Leion

Varför visar mätningar av arbetsmiljö gång på gång att den är sämre i offentlig än i privat sektor? Den offentliga sektorn styrs ju av politiker som samtidigt ständigt försäkrar att de värnar just om arbetsmiljön och tar ansvar för tillståndet i de politiskt styrda organisationerna?

Tillståndet är kroniskt – och det förvärras. Standardlösningen – att tillföra mer resurser – fungerar inte. Hur kan detta ständiga misslyckande förklaras? Läs mer

”He fjädra segh ba”, som mamma sa

Anders Leion

Jag har läst Fria tider i ungefär ett år. [Anders Leion begär rättelse. Det ska vara Nya Tider: ”Jag har blandat ihop namnen. Jag har faktiskt läst Nya Tider. Jag ber om ursäkt.”] Jag har inte funnit mycket som kan betecknas som rasistiskt – i alla fall inget som jag kan komma ihåg. Däremot avslöjar man ibland attityder som är mindre vanliga i annan (tryckt) press. Man är till exempel påtagligt intresserad och imponerad av Ryssland. Jag är intresserad men inte imponerad av landet och har lite svårt att förstå deras positiva inställning. Men måste den ses som förgriplig – och hur kan den vara rasistisk? Läs mer