Vinster i välfärden

Inger Enkvist

Statsvetaren Henrik Ekengren Oscarsson återgav nyligen en uppgift från VALU, den undersökning som görs vid utgången av vallokalerna, av väljarnas preferenser. Utbildningsfrågor sades ha legat som högst bland de ämnen som ansågs viktiga (men dock efter sjukvården) trots att det nästan inte hade sagts något om problemen i svensk utbildning under valkampanjen. Exempelvis har det knappt nämnts att en enorm brist på lärare snart kommer att bli kännbar. Andra problem är integrationen i skolan av nyanlända. Dessutom har OECD:s studier visat att Sverige visar en nedgång i kunskapsnivå som är utan motstycke bland utvecklade länder.

När de röstande säger sig ha tänkt på utbildningsfrågor, kan de då syfta på kampanjen mot ”vinster i välfärden”? Denna slogan har i själva verket riktat intresset bort från de verkliga problemen och framför allt från frågan hur de helt dominerande kommunala aktörerna hanterar skattepengarna. Kampanjen kan ses som en klassisk manöver av den typ som i historien typisk tar formen av att man pekar ut en fiende (eller startar ett krig) för att avleda missnöje på hemmaplan.

Varför protesterar inte vänstern över kommunal och statlig inkompetens, när svensk skola trots generös finansiering har problem? Gissningsvis därför att det viktiga för vänstern är att försvara idén med ett offentligt monopol över utbildningssektorn. Eftersom det är svårt att hävda att man får bättre resultat i kommunala skolor än i friskolor eller att föräldrar föredrar kommunala skolor, måste man bygga argumentationen på något annat, och då väljer man att fokusera på vinster. Om de vinsterna kan man ha olika åsikter, men de utgör ett mycket litet inslag i svensk utbildning, kanske någon promille av utbildningsbudgeten.

Varför är utbildningen så viktig för vänstern? Ett svar kan vara att sedan Sovjetunionens fall vet alla att socialism och planekonomi inte ger tillfredsställande varuproduktion. Det område som då finns kvar är tjänsteproduktionen, och de som vill ha kollektivt ägande värnar då om offentlig ”produktion” i statlig och kommunal regi. Skattefinansieringen och argumentet att alla elever ska ha samma start i livet tas till utgångspunkt för att hävda att just politikerna ska bestämma över utbildningen. Svenska politiker har ju dock varit speciellt oskickliga i det avseendet. Att privata utförare av organisation av utbildning skulle vara odemokratiskt är också egendomligt när skolbyggnader, skolmatsal, städning och läroböcker tillhandahålls av privata företag och betalas med skattemedel.

Samma manöver med vinstargumentet har förekommit i andra länder där trängda vänsterpartier försöker använda ”rättvisa i utbildningen” för att lansera jämlikhetsutopier som helt bortser från ett gott utbildningsresultat kräver en långsiktig ansträngning av eleven. Utbildning kan inte ”ges” till någon som inte är villig att satsa. Det har inte heller varit möjligt att i Sverige som i många länder kräva ”gratis utbildning”, eftersom vi redan har det. Så vad gör vänstern? Startar en kampanj om vinster i välfärden.

20 reaktioner på ”Vinster i välfärden

  1. Bo Svensson skriver:

    Boten för lärarbristen är att spela in katederundervisningen på video.

    Skapa de rätta incitamenten för alla berörda består i att skattemedel ägnade ändamålet undervisning, – I storleksordningen 100000/elev och år, – betalas ut i takt med att man tillgodogör sig kunnandet som man därmed får makt och möjlighet att skaffa sig på en fri undervisningsmarknad.

    Förslagsvis kan merparten av vårt skattefinansierade stöd till barnfamiljer kanaliseras via dessa utbetalningar.

    Myndighet och rösträtt bör villkoras med att man tillgodogjort sig det kunnande som bedömts som minimum för att kunna fungera normalt i samhället. – Åldersgräns är ett alltför godtyckligt kriterium.

    Gilla

      • Fredrik Östman skriver:

        Katederundervisning inspelad på video. Funkar inte, för katederundervisning består av mer än det som kan fångas på video. De som kritiserar katederundervisningen har fel. Katederundervisning är ett uppträdande inför publik med extremt stark interaktion före, under och efter undervisningstillfället. Det är som att tro att man kan fara från Umeå till Malmö genom att titta på en video tagen genom tågfönstret.

        Gilla

      • Bo Svensson skriver:

        Det förekommer ingen interaktion under traditionell katederundervisning med 30 eller fler som lyssnar.. – Det är enkelriktat och därmed perfekt för att spelas in av de bästa lärarna. – Interaktionen om den behövs, kan ombesörjas av lärare av den sorten det finns många av. – Vad bra om man som elev kan sitta hemma sen och repetera när det var något man inte riktigt fattade. – Eller något man missade för att man var sjuk.

        Gilla

  2. Bo Svensson skriver:

    Metoden för att släppa ut hela den skattefinansierade sektorn i den normala konkurrensutsatta ekonomin med fri utprovning av det resurseffektivaste sättat att förse oss med de önskade tjänsterna och förmånerna, består i individuell makt för skattebetalaren över sina pengars fördelning över skattefinansierade ändamål.

    Intäktsflödet för producenten av en skattefinansierad tjänst blir då direkt beroende av vår bedömning av kvalité och angelägenhetsgrad.

    Gilla

  3. Lars Bernhoff skriver:

    Som alltid har Inge Enkvist hög skärpa i sina debattinlägg. Med några få kloka personer som Professor Magnus Henreksson försöker hon skapa opinion för att vårt utbildningsväsende ska ge eleverna kunskap istället för flum.
    Det är skamligt att regeringen trollar bort kärnfrågan om hur utbildningar måste resultera i kunskapsnivåer som är fastställd för hela landet. Betyg hjälper både elever och lärare att föra dialog om vad som behöver bli bättre för att utbildningen ska lyckas. All sådan debatt om förbättringar har ledande socialdemokrater undvikit när de låter Repalus tokigheter bli ett viktigt tema i valrörelsen, delvis som en ”betalning och tack” till Vänsterns stöd under denna regeringsperiod.
    Inger E påpekar att vinsterna är promille av undervisningsbudgeten, vilket visar att regeringen inte lyckats få fram åtgärder för kvalite’förbättringar utan sänker sig till populism och osaklighet.
    En skolminister som inte kan driva igenom mobilförbud på lektioner måste själv söka hbjälp för att hitta en mer lämplig befattning. Skolans sämsta elever och mest ointresserade får inte bli de som ska driva fram oacceptabla förhållanden för de som vill lära sig något. I SvD har Enkvist hjälpt oss förstå vad som är rätt och fel i skolpolitiken. Henreksson har har skrivit lysande artiklar i Kvartal.se som är en skräckinjagande berättelse om hur det gått snett. En regering som inte begriper och åtgärdar förtjänar inte vår respekt.
    Det finns avigsidor med vinster i utbildningar. Övervinster blir det endast om någon inte levererar rätt innehåll dvs underpresterar eller att kommunerna är dåliga köpare av skoltjänster dvs betalar för mycket och inte följer upp fortlöpande att de får den tjänst de naivt trodde de skulle få.
    Många kommuner har inte klarat att hantera en så kvalificerad uppgift som att leda utbildning trots att kommunaliseringen är mer än 20 år gammal.
    Fokus på Vinster i välfärden är en undanflykt för att slippa den mycket svårare frågan om kvalitetshöjning. Många friskolors professionella arbete inger hopp för framtiden. Regeringens arbete visar brist på verkliga och avgörande förbättringar, dvs inte mycket hopp tyvärr.

    Liked by 2 people

  4. Fredrik Östman skriver:

    Ja, det hela är mycket primitivt. Var är oppositionen? Hur kunde det som borde ha varit oppositionen tillåta att frågor som ”vinst i välfärden” seglade upp i den politiska retoriken redan kort efter Murens fall 1989? Hur kunde Göran Persson vinna val på nittiotalet med mantrat ”vård, skola, omsorg”? Vittnar det inte om en pyrrramidaaal inkompetens och argumentationsförstoppning hos det som borde ha varit oppositionen?

    Liked by 3 people

  5. Lennart Bengtsson skriver:

    Varför kan inte svenska politiker och myndigheter följa det engelska talesättet ”Proof of the pudding lies in the eating” Med andra ord se vad som fungerar och som ser till att skolbarnen lär sig något. Jag kan inte föreställa mig något bättre än den utbildning jag fick i 1950-talets realskola och gymnasium. I synnerhet om man råkade växa upp i en familj som saknade studievana eller europeisk bildning. Även den gamla folkskolan var på flera sätt alldeles utmärkt inte minst när det gällde samhälleliga värden. Varför behöll man inte detta?
    När jag läser om dagens unga får jag sorg i hjärtat då det ser ut som om dagens skola berövar dom deras framtidsmöjligheter i stället för att ge dom kunskap för framtiden. Vad de får istället förefaller vara flum och politiskt pladder samt en god portion vetenskapsfientlig vänsterindoktrinering.

    Liked by 6 people

      • Moskitkusten skriver:

        Jag undrar hur staplarna hade sett ut om länderna i botten endast bestått av sina ursprungliga etniska befolkningar, som ju Finlands nästan gör. Jag minns att Sverige tog emot tiotusentals om året från kriget i Jugoslavien, och Finland läste jag då, tre stycken ett år. Sedan har det bara fortsatt. Visst tror jag att den finska skolan är väsentligt bättre men den svenska skolan saknar nu fullständigt förutsättningar för att kunna få en sådan stapel som Finland, dylika jämförelser måste göras på segregerad basis.

        Liked by 1 person

      • Moskitkusten skriver:

        Japan är också etniskt homogent. Australien kan möjligen var intressant att studera men många av deras invandrare är asiater. Tyskland börjar möjligen bli relevant, men jag känner inte till deras demografi, är inte andelen 1a,2a och 3e generationens invandrare väsentligt högre i Sverige än i Tyskland?

        Gilla

    • Anne-Hedvig skriver:

      Jeg lurer på hvor mange av dem som gikk på skolen på din og min tid (jeg tok artium/~ studenten i 1965), er funksjonelle analfabeter, sammenlignet unge folk i dag? Har et inntrykk av at det skiller mye. Datidens skole må jo ha greid å gi de aller fleste elever (nesten usvhengig av IQ) de mest basale kunnskaper! Selv i landdistrikter, hvor folkeskolebarna gikk på skole bare annenhver dag, greidde de å få inn de viktigste kunnskaper for å greie seg i samfunnet.
      Fins det noe statistikk her ang. lese- og enkle regneferdigheter før og nå, hadde det vært interessant!

      Gilla

  6. latoba skriver:

    Lennart Bengtsson. Jag har precis samma positiva erfarenhet av den gamla skolan från folkskolan till realskolan och gymnasiet som du. Min far var visserligen folkskollärare. Han hade gått den långa vägen från skogsarbete till seminarium. Eftersom vi bodde i en lien by på landet hade jag honom som lärare i klass 4-6.

    Gilla

  7. Matts Ekman skriver:

    Det gick naturligtvis snett när skolan fick andra uppdrag än att förmedla kunskap. De uppdragen kring uppfostran och även politisk styrning blev överordnade kunskapskravet. Det har bl a inneburit att läraryrket blivit mindre attraktivt – flertalet som vill vara lärare önskar nog att det är kunskap som ska förmedlas och inget annat.
    Politikerna är handlingsförlamade, inkompetenta eller klarar inte av att styra sitt fögderi, dvs skoladministrationen. Det blir ingen ordning förrän man ändrar chefsskap och byter ut stora delar av den 68–inspirerade överbyggnaden.

    Liked by 5 people

  8. KENNETH skriver:

    Den grundläggande frågan gäller skatterna: d.v.s. deras storlek, indrivning och användning.

    När politiken handlar om budgetars utgiftssida i stället för dess intäktssida möjliggörs dimridåer och trixande. T.ex. kommer krav på mer resurser, fler lärare och miljarder hit och dit. För de som förser systemet med intäkter blir det svårt att se hela sambandet.

    Om politiken i stället fokuserade på budgetars intäktssida blir det mer tydligt. Då kommer de som förser systemet med intäkter att fråga sig vad som finns att spendera. Då kommer också följdfrågan, vilka myndigheter som ska få anslag och vilka personer som ska få bidrag

    Gilla

  9. MartinA skriver:

    När Newsmill fortfarande fanns publicerades hundratals artiklar om skolans kris. Jag gjorde det till en hobby att ctrl+f:a ”invandr” i alla artiklarna. Jag fick inte en enda träff.
    Jag gjorde samma expriment med den här artikeln. Och sorterade sedan författaren och artikeln i samma fack som jag sorterade alla de där artiklarna på Newsmill.

    Liked by 2 people

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.