Tankar om föräldrapenning

8-26-13_11971

Patrik Engellau

Det var TV-debatt om föräldrapenningen mellan två ledande politiker. Den ene hette Jonas Sjöstedt och den andra hette Ebba Busch Thor. Sjöstedt tyckte att staten borde reservera fler föräldrapenningsdagar för papporna så att papporna skulle tvingas vara hemma om de ville ha pengarna. Busch Thor tyckte att familjerna själva skulle få bestämma vem som skulle vara hemma med barnet.

Som vanligt när jag lyssnar på politikerdebatter stod mig frågan snart upp i halsen, något som genast försatte mig i bryderi eftersom jag inte omedelbart insåg varför jag reagerade på det sättet. Måste tänka.

Att tänka är ofta att googla. Jag googlar på ”föräldrapenning” och får 392 000 träffar. Sedan jag studerat dessa träffar i urval slår det mig att allihop behandlar sökordet i ett enda perspektiv, nämligen bidragsmottagarnas, till exempel ”Får invandrare föräldrapenningen retroaktivt?”, ”Så maxar du din föräldrapenning” och ”Reglerna och det du behöver veta”.

Förstår du? Tre parter är inblandade i verksamheten: bidragsmottagarna, det välfärdsindustriella komplex som administrerar det hela samt skattebetalarna, som står för fiolerna. Numera är jag endast inblandad som skattebetalare. Mitt perspektiv förekommer inte i debatten. Jag räknas inte. Det var likadant i TV-studion. Det var därför min mage ansattes av obehag av teamet Sjöstedt/Busch och skickade uppmaningar till min googleförstärkta hjärna att efterforska orsakerna. Teamet Sjöstedt/Busch representerar förstås det välfärdsindustriella komplexet som gärna vill locka bidragsmottagare med olika bidragsversioner, men drar sig för att resonera med skattebetalare om kostnaderna.

Så jag slog en obetydlig forsk (än en gång, tack Google).

Föräldrapenningen per barn uppgår till totalt minimum 114 tkr och maximum 384 tkr (eftersom höginkomsttagare får högre bidrag än låginkomsttagare, bara det något man försiktigt kan höja ett ögonbryn över). Jag gissar på lösa grunder att ett genomsnittsbarn genererar en föräldrapenning på 200 – 250 tkr.

Föräldrapenningen kostar staten drygt 40 miljarder kronor om året. Men föräldrapenningen drar en massa kostnader utöver själva bidragen, till exempel ska den administreras (och så ska någon göra de 392 000 sajterna). Vi låtsas att statens totalkostnader i ärendet uppgår till 60 miljarder kronor. Det är ungefär tio procent av den statliga inkomstskatten om totalt 600 miljarder kronor.

Med fem miljoner skattebetalare uppgår den statliga inkomstskatten till 120 tkr per skattebetalare om alla betalar lika mycket statlig inkomstskatt. Tio procent av detta – 12 tkr – går alltså till föräldrapenningen. Vi kan anta ett en skattebetalare har en fyrtioårig karriär just som skattebetalare och därför totalt under sitt skattebetalarliv bidrar med 480 tkr till föräldrapenningen.

Som tack för detta får skattebetalaren själv föräldrapenning när han blir mor och far. Med två barn (som enligt ovan får 200 – 250 tkr i snitt) så går det ihop. Fint, va?

En genomsnittsperson får lika mycket som han betalar. Även för en höginkomsttagare går det nog jämnt upp eftersom han både betalar mer skatt och får högre föräldrapenning. Samma sak med låginkomsttagare: det går troligen jämnt upp. Vilket underbart system, ingen vinner och ingen förlorar.

Tänk dig ett Sverige som ser ut precis som dagens Sverige minus föräldrapenningssystemet. Så kommer det politiker och föreslår att vi ska inrätta ett epokgörande bidragssystem som innebär att staten tar ifrån folk en viss summa och sedan ger tillbaka samma summa (bortsett från en administrationsavgift). Själv har jag svårt att tro att väljarna skulle se det fina i kråksången.

Men någon måste väl se det fina i kråksången? Absolut, alla de som skyfflar pengarna hit och dit och som utarbetar ett ständigt föränderligt regelverk kring föräldrapenningen samt förstås teamet Sjöstedt/Busch som får något viktigt att tala om i TV.

PS Skam till sägandes vet jag inte hundra säkert om administrationskostnaden ingår i statsbudgetens anslag för föräldrapenning. Om den gör det får beräkningarna ändras. Men min kalkyl är så grov i alla fall att det nog inte ändrar så mycket.

45 thoughts on “Tankar om föräldrapenning

  1. En normbrytande kropp skriver:

    Tror mig första grundtanken i Patriks betraktelse. Det har dock på senare tid sannolikt uppstått ett betydande ”läckage” i systemet som det inte går att bortse från. Den som t.ex. har sett några somaliska familjer och sysselsättningssiffrorna för migranter från detta land förstår att det inte kan vara ett nollsummespel.

    Liked by 7 people

  2. Göran skriver:

    Den senaste kalkonartikeln från det vandrande haveriet som är Anna Kinberg Batra – http://www.expressen.se/debatt/det-ar-uppenbart-att-integrationen-inte-fungerar-i-sverige/

    Det är i och för sig intressant att hon nämner sådan fakta som för några månader sedan var nazistisk att föra fram. ”I dag kan olika bidrag staplas på varandra, och det är möjligt att en familj med tre barn kan få nästan 28 000 kronor efter skatt i bidrag.” Det är nästan uteslutande asylbedragare som kvitterar ut dessa sanslösa bidrag, och som inte har några skrupler när det kommer till att utnyttja den svenska välfärden. Själv vrider jag mig bara vid tanken på att tillskansa mig något otillbörligt, eller ligga samhället till last. Det är på det viset jag är uppfostrad.

    Sedan kan man fråga sig varför ingen korrekturläser hennes debattinlägg, ty Anna Kindben Butter säger sig vilja ha nolltolerans mot matte och mer undervisning. Vilken värdelös text, tror de verkligen att någon går på deras skitsnack? M:s förnumstiga och senfärdiga dravel provocerar mig bara. Jag blir allt mer övertygad om att de hamnar kring 18% nästa val. Och det är ändå alldeles för mycket, de förtjänar egentligen exakt 0 röster. De har gjort bort sig för all framtid.

    Liked by 4 people

    • Janne skriver:

      Hon kunde börja mer konkret men det gör hon inte. Vad är integration- är det jobb?
      Då kan man kalla det för jobb. Varför skall man betala föräldrapenning för barn som kommer hit och är äldre än 1 år? Svenskar måste jobba då, föräldrapenning är slut.
      Varfäör betala till de som inte har betalat en krona i skatt?

      Liked by 4 people

  3. Martin skriver:

    Här tycker jag att analysen brister lite. Det här är ju fullt rimligt i princip, men för den enskilda familjen är det typiskt så att barn får man relativt tidigt under sin karriär som skattebetalare, och har typiskt också en lägre inkomst då. Så den pott pengar som skulle funnits tillgänglig efter 40 år, har man knappast tillgång till då den behövs. Från det perspektivet ter sig konstruktionen rimlig, och kan då också betraktas som ett lån med låg eller ingen ränta. I övrigt finns det också skäl att se den här typen av kostnader som en investering i ett gott samhälle. Med detta sagt så är det också så att skattebetalarperspektivet mycket sällan finns med, och med ett sådant perspektiv skulle nog karaktären av lån bli mer uppenbar. Kanske skulle det göras om till ett föräldralån, men med i stort sett samma upplägg. Det skulle kanske göra det svårare för politikerna att kunna lägga sig i hur folk vill leva.

    Liked by 3 people

  4. Anne-Hedvig skriver:

    Det var andre tider før…. Mine foreldre fikk ikke et rødt øre for meg – barnetrygd var først for barn nr. 2.
    En venninne av min mor var ensamståande med en datter – det var økonomisk svært vanskelig.
    Så giftet hun seg og fikk et barn til – da kom det penger inn på konto. Men B. var av den gamle skole og vant til å klare seg selv. Hun mente at hun ikke hadde behov for denne barnetrygden, og ville sende den tilbake. Men det var helt umulig…., hun var jo nå inne i et system.

    Gilla

  5. tomas skriver:

    FAKTA: Så mycket bidrag får invandraren
    En nyanländ invandrarkvinna med tre barn (12, 13 och 14 år gamla) som bor i en hyresrätt på 85 kvm och har 7 000 kr i hyra får följande bidrag varje månad:

    6 776 kr i etableringsersättning
    3 000 kr i etableringstillägg
    3 754 kr i barnbidrag
    3 819 kr i underhållsstöd
    4 900 kr i bostadsbidrag

    = 22 249 kr per månad skattefritt.
    Källa: Försäkringskassan

    Liked by 2 people

  6. Sten skriver:

    Invandrarperspektivet saknas också, hur stor del av dessa pengar får invandrare? Invandrare som bidrar väsentligt mycket mindre till skatten, pga kortare tid i arbetslivet plus att de ofta får eller redan har fler barn.

    Avskaffa föräldrapenningen helt.

    Liked by 6 people

  7. Christer Carlstedt skriver:

    Jag medger med en gång att jag kan minnas galet, men var inte tanken med föräldrapenningen att man, då man fick tillökning, skulle ha råd att stanna hemma en viss tid trots att man på grund av sin relativa ungdom hade förhållandevis låg inkomst? Betala fick man göra sedan via skattsedeln. Alltså en sorts lån.
    Visserligen fick ju även vi andra som aldrig kommit i åtnjutande av håvorna vara med och finansiera det hela.
    Det är väl det som kallas solidaritet tror jag.

    Så kom man på att föräldrapenningen skulle delas mellan föräldrarna. Procentsatserna har varierat över tid.
    Motiven tycks ha varit att kvinnan, som i allmänhet haft den lägre lönen, vid en separation inte skulle få ett ännu sämre ekonomiskt pensionsutfall än mannen och att man därför ”tvingade” mannen att ta en del av ledigheten.
    Fast man valde förstås att beskriva det som att det var barnets behov av anknytning till båda föräldrarna som var det viktiga. Och givetvis också att tillgodose pappans rätt till umgänge med sitt barn på lika villkor.

    Nå, om man då tittar på tanken med båda föräldrarnas ”rätt” till barnen, så ställer man sig då litet frågande till det gängse utfallet i vårdnadstvister.
    Varför har man då helt enkelt inte lottdragning (förutsatt givetvis att ingendera parten vid en skilsmässa visar sig vara klart olämplig)?

    Gilla

    • Janne skriver:

      Tänk att man får föräldrapenning ävn om man inte har någon inkomst som man förlorar. Och Föräldrapenning är pensionsgrundande, så att delningen är inte motiverat av just den anledningen.

      Liked by 2 people

  8. Lennart Bengtsson skriver:

    Man frågar sig hur kunde Sverige fungera före föräldrapenningen? Eller den andra frågan: Är det därför Sverige fungerar så bra idag?

    Inte heller är det särskilt svårt att förstå varför Sverige är ett så attraktivt land att migrera till.

    Liked by 3 people

  9. oppti skriver:

    Politikerna har däremot en högre utdelning av barnen:
    ”Noterar att utredaren Sten Heckscher föreslår att ministrar ska kunna kvittera ut 117 000 kronor i månaden i föräldrapenning. ” (Den hälsosamme ekonomisten)

    Liked by 1 person

  10. torstenjo skriver:

    En god illustration av den socialdemokratiska, numera av samtliga riksdagspartier omhuldade, s.k. svenska modellen – som snarare borde kallas den statligt administrerade transfereringsmodellen. Ett kapitalslukande maskineri, som blir ett nollsummespel för flertalet inblandade parter, om man är snäll och bortser från de gigantiska administrationskostnaderna.

    Gilla

  11. Anders F skriver:

    Föräldraförsäkringen är just det – en försäkring. Precis som stöldförsäkring, A-kassa osv. Inte konstigt alls. Alla kostnader kommer itne jämnt utspridda. En svensk kostar ca 3,5 Mkr att dra upp till myndighetsålder. Det mesta står samhället för, men föräldrarna omkring 1,5. På en höft (kan vara gamla siffror).

    Håller med om att systemet är bort i tok för generöst. Barnbidrag bör skrotas. Flerbarnstillägg ska heta flerbarnsAVDRAG. En Tulo mellan knäna. Gammal preventivmetod.

    Liked by 1 person

    • Hortensia skriver:

      Instämmer, Anders! Med dagens globalt sett monstruösa överbefolkning, som leder till svält, krig och evinnerliga konflikter, är ett flerbarnsAVDRAG betydligt rimligare – särskilt i en ”feministiskt” regerad, ”humanitär stormakt” med storslagen ambition att lyckas lösa ”klimatfrågan” och ”flyktingmottagandet” åt hela världen.

      Flertalet svenska skattebetalare torde solidariskt vilja stötta den egna befolkningens överlevnad, men det är rent skamligt, att Sveriges politiker bestraffar svenska pensionärer – som tagit ansvar för sin egen reproduktion och betalat skatt i decennier – med svält, medan hitresta, utländska barnrikefamiljer belönas med gränslösa bidrag utan någon motprestation alls.

      Liked by 2 people

  12. Elisabet Henriksson skriver:

    Varför Googla när man söker info om Föräldrapenning? Försäkringskassan har ju en hemsida med all fakta, SCB likaså. Nej, denna gången begriper jag inte vad du håller på med

    Gilla

  13. Janne skriver:

    Föräldraförsäkringen skall kompensera för inkomstbortfall, därför får man den i relation till den lön som uteblir när man är hemma och tar hand om sitt barn.
    Men det finns ett lägsta nivå, som betalas ut oberoende om man förlorar någon inkomst eller inte. Det finns även begränsning uppåt, dvs man får inte mer än högst en viss summa, även om man tjänar mycket. Därför finns det företag som betalar extra till sina högbetalda medarbetare som en löneförmån.
    Det finns moment i föräldraförsäkringn som borde ifrågasättas.
    1. Lägsta nivå, som bygger på ….ingenting. Varför betala till folk som inte har någon inkomst att förlora? Det vore bra om man gör som med sjukpenningen. Har man ingen inkomst, får man ingen sjukpenning.
    2.Ta bort den retroaktiva föräldrapenningen för invandrare som kommer hir med sina halvstora barn. Föräldrapenningen skall tas ut när barnen är små, inte nör de är 3-5 år gamla.

    Liked by 1 person

  14. Höga kusten skriver:

    Får man svära i Patriks kyrka? För det väsentligaste saknas i ekvationen – och det är barnens perspektiv. I 99,99 procent av människans evolutionära utveckling har barnen vuxit upp i samhällen med tillgång till, inte bara två föräldrarna, utan även en närvaro av en mängd övriga samhällsmedlemmar. Huvudsakligen vuxna släktingar. Dessa samhällen har präglats av en stor social rymd och kontinuitet. I den sociala allestädes närvarande vuxenheten, har även barn i olika åldersstadier ingått. Ansvaret för barnens utveckling har inte hängts upp på enbart två föräldrar. Utan hela samhället har i olika proportioner deltagit i formandet av den uppväxande individen. I den miljön har barnets alla utvecklingssteg genomgåtts. Delvis även manifesterat i olika typer av invigningsriter. Genom denna social rymd av människor har barnet formats och letts mot vuxenheten. Den har präglats av personlig anknytning till många andra individer och deras olika sociala funktion och mer praktiska funktioner. Det var också i det samhället de som vuxna skulle leva sina liv. Skola och samhälle, var samma sak, även om en viss social omrörning krävdes vid parbildning. För incest har alla samhällen motarbetat. Bärande elelement under uppväxten, har likväl bestått av mänsklig kontinuitet och personlig anknytning.

    Med detta som bakgrund inser man hur långt bort från vårt evolutionära ursprung dagens moderna samhälle har utvecklats.

    Fostran läggs på två vuxna – föräldrarna. Ibland på en. Dessa vuxna skall även arbeta i ett arbetsliv helt skilt från privatlivet/hemmet. Ibland skall även självförverkligandet helt ske i en renodlad arbetsmiljö. Barn som låser arbetskraft i hemmet blir lätt till en samhällsekonomisk börda. Därför måste barnens uppväxt under den tid båda föräldrarna arbetar, institutionaliseras. Vi kallar det för daghem. Den miljön präglas en av extrem könslig obalans vad gäller vuxennärvaro. På en dynamisk arbetsmarknad får barns behov av anknytning och kontinuitet på daghem, helt underordna sig samhällets behov av en flexibel arbetsmarknad. Bosättningspålar måste kunna ryckas upp. Och vuxenvärldar snabbt bytas ut. Sedan tar skolan vid. Där placeras barnen in efter ålder. Åldersmässiga monokulturer fodras för att pedagogiken skall bli funktionell. Barnen skall helst även sitta stilla stora delar av dagen, och detta under minst 9 år, helst längre. Motoriska behov viks till några timmar per vecka och kortare raster. Ingen egentlig koppling till uppväxande miljö förekommer heller. Yrkesval innebär väsentligen en helt ny vuxenvärld. Livsmässig kontinuitet blir omöjlig att upprätthålla. Som gammal placeras du sedan, i bästa fall, på en institution, eller som isolerad i hemmet, och får då möta en stor vuxenvärld bestående av för dig anonyma människor, direkt in i ditt hem.

    Längre från de samhällen vi utvecklats i, och under, går knapp att komma. Det är innehållet i moderniteten. Och i den ingår även föräldrarpenningen. Att då barnens perspektiv och behov glömma bort, är kanske inte så konstigt. För vårt samhälle har i väsentlig grad valt att göra sig blinda för dem. För en tillfällig Eureka-insikt, skulle faktiskt hota hela samhällsbygget. Och det mäktar ingen av oss egentligen med. Individualismen har byggt sig fast i ett konsumtionssamhälle som även kräver olika samhällsinstitutioners närvaro, inklusive Patriks Välfärdsindustiella komplex.

    Liked by 1 person

    • dolf skriver:

      Avveckla staten så är jag säker på att vi kommer att mycket av det som var bra i det gamla samhället kommer att komma tillbaka. Det tror fan det att bägge föräldrarna måste arbeta idag, staten tar ju det mesta av deras produktion för att tvinga på dem lösningar som de själva skulle ha kunnat ordna bättre.

      Liked by 1 person

    • Sixten Johansson skriver:

      Utomordentligt bra beskrivet! Jag ska skissera förlängningen: i dag lever barn, unga och vuxna stora delar av dygnet helt eller delvis i virtuella verkligheter. Där får de en känsla av kontakt och medverkan, men i ännu högre grad söker de bara individuell, isolerad njutning, förströelse, glömska. Tekniken rusar vidare och för varje år blir de virtuella verkligheterna allt fullständigare och allt mer uppslukande, individerna deltar genom sina avatarer i personliga önskeverkligheter. Till följd av hotet från islam och kriminaliteten kommer samhället sannolikt att splittras i små avskärmade kolonier. Om sönderfallet inte blir fullständigt kommer de virtuellt levande unga och vuxna att behöva ledas ut i solljuset och regnet, möta IRL-människor och gradvis vänja sig vid de extrema upplevelser som den verkliga verkligheten erbjuder.

      Gilla

    • John Nilsson skriver:

      Tänkvärt!

      Sådana ”ursprungliga miljöer”, med alla generationer närvarande, finns nu kanske mest då vi firar några av de större helgerna (1:a advent, jul, Valborg och midsommar), när någon tar examen, vid något större släktkalas, och kanske vid större idrottstävlingar (O-ringen 5-dagars) och vid en del religiösa sammankomster.

      Det talas ju en del om ”filterbubblor” nu, men få talar om de ”åldersbubblor” som vi har institutionaliserat, på det sätt som du beskriver, eller ”könsbubblor” för den delen. Visst diskuteras kön till leda, men den diskussionen är ju så förtvivlat ensidig, och går mest ut på att män är dåliga. Kvinnliga ”könsbubblor” ses uppenbarligen som oproblematiska… Men i bilden av detta ”ursprungliga” som du beskriver, har ju alla en roll att fylla. Mera av att alla behövs och ses som resurser, snarare än en ständig tävlan om de högsta positionerna.

      Gilla

  15. Bengt skriver:

    Det är ju en väldig individuell skillnad mellan vad vi betalar till staten och vad vi får tillbaka. Det gäller inte minst föräldraförsäkringen som, om jag förstått saken rätt, finansieras via arbetsgivaravgifter eller egenavgifter. För ytters få är det ett nollsummespel. Ju fler barn och ju mindre man deklarerar för dess större vinst – och vice versa. Just kategorin där ”vice versa” gäller tillhör det glömda folket.
    Försäkringskassans hemsida ger intrycket att föräldrapenningen är manna från himlen.

    Företagare, särskilt de mindre med anställda som tar ut föräldraledighet i olika varianter är nog de stora förlorarna.

    Gilla

  16. tobbewallin skriver:

    Redan Anne Vibble hade mycket att säga om transaktionskostnaderna i Socialförsäkringssystemen. Det är helt enkelt vanlig borgerlig politik att vilja sänka dessa.

    Gilla

  17. Olof B skriver:

    Om man tycker att det är fördelaktigt att svenskar reproducerar sig så är föräldrapenningen en ganska vettig konstruktion. Se bara på hur illa det är i t.ex. Italien med endast 1.4 barn per kvinna (Sverige 1.9), tar inte många generationer innan de minskat med hälften. Även Sverige behöver få upp sin nativitet. Se på föräldrapenning och barnbidrag dels som en omfördelning i tid (man betalar när man tjänar pengar) och dels en omfördelning från barnlösa till de med barn. Barnlösa bör rimligen också ha ett intresse i att det finns barn som tar vid när de går i pension. Självklart finns det massor av avarter med föräldrapenningen som behöver åtgärdas men rimligen borde stödnivån till barnfamiljer målstyras utifrån nativitetstalen, rimligen mot 2.1, vilket krävs för att hålla befolkningsmängden stabil.

    Gilla

    • Hovs_Hallar skriver:

      Mer föräldrapenning = större incitament för folk utan egna inkomster att skaffa (många) barn.

      Med andra ord. muslimerna kommer att bli fler än de etniska svenskarna inom få generationer.

      Adjö Sverige. Den sociala ingenjörskonsten blev din död.

      Gilla

  18. MartinA skriver:

    På pricken rätt, att hitta det här saknade perspektivet och sätta ord på det är en bedrift.

    Personligen är jag också störd över maktutövningen och manipulationen de ägnar sig åt genom sättet de ”ger tillbaka” pengarna.

    Gilla

  19. Rikard skriver:

    Hej.

    Kan bara instämma med den eller de ovan som skrev ”avskaffa föräldrapenningen”.

    Systemet behövs inte; antingen lever man samman och arbetar, och försörjer sig som familj, och rättar magen efter magsäcken, eller så gör man det inte. Lever man då på bidrag från de som arbetar behövs bara ett enda bidrag uträknat för en överlevnadsbar (se där: ett ‘fint’ nyord!) nivå baserat på individens behov.

    Med spärrar, givetvis, och utan möjligheter till maximering: mängden kryphål och tröskeleffekter ökar ju närmast som vore det en funktion av mängden regler och undantag.

    Den nivån bör också utgöra grunden för riksdagsledamöternas ersättning, och låsas så den kan följa dennas utveckling, styrd av inflation och BNP per capita-förändring. Detaljerna bör nog ekonomer titta på, men syftet är ju att väcka tankar om sociala försäkringars giltighet, omfattning och legitimitet.

    Vad hände med den borgerlighet som förordade sänkta skatter och krympt stat för att medborgaren själv vet bäst vart pengarna behövs?

    Kamratliga hälsningar,
    Rikard, lärare

    Gilla

    • dolf skriver:

      Idén jag länge haft och tänkt utveckla i ett inlägg, men har inte blivit av, är att man skulle ta bort alla bidrag och ersätta det med ”överlevnadslån” på ungefär samma basis som CSN-lånet på den gamla goda tiden då man hade väldigt bra återbetalningsvillkor. På det viset skulle man ha ett säkerhetsnät för människor som hamnar i svårigheter, men samtidigt, i och med att det är ett lån som det faktiskt är meningen att man skall betala tillbaka så småningom, så har man en liten piska för att ta sig ut ur bidragsberoendet.

      Gilla

    • Fredrik Östman skriver:

      Systemet behövs inte, säger du, som kommentar på en utredning som säger att barnfamiljer blir bestulna på flera hundra tusen kronor per barn i onödiga skatter. Om man avskaffar detta bidrag, som åtminstone förefaller vara ett slags skatteåterbäring, kvarstår bara skattebelastningen, i valrörelsen också känd som ”reformutrymmet”. Ingenting kunde vara skadligare.

      Om man å andra sidan börjar i andra änden och först sänker skatten, kommer staten förstås att strunta i det och fortsätta att ta ut den, d.v.s. skuldsätta sig i väntan på att kunna ta ut/höja andra skatter senare.

      Finns det en väg ut?

      Jag tror att den enda utvägen är att göra om systemen till självfinansierade (självkostnad) och självständigt organiserade system oberoende av statskassan och statsbudgeten först, och låta användarna lämna systemet sedan. På detta sätt kan onödiga system atrofieras medan nyttiga system (för användarna) bibehålls eller rent av växer. Allting med personliga konton, ingenting med rättigheter.

      Gilla

    • Janne skriver:

      Menar du att man plöttsligt leva på en lön när man får barn? Det finns också ensamstående föräldrar. Nej, jag håller inte med dig. Färäldraförsäkringen skall finnas, men den skall kompensera för inkomstbortfall och gå till de som måste stanna hemma för att ta hand om sin bebis. Inte retroaktivt till nyanlända som inte har betalat skatt.

      Gilla

      • dolf skriver:

        ”ensamstående förälder” är i hög grad problemet. Ensamstående föräldrar har blivit något normalt. Det borde det inte vara. Det borde vara ett undantag. Ensamstående förälder är i princip något man blir för att att den andra föräldern omkommer. Att man erbjuder ensamstående kvinnor inseminering för att bli föräldrar … vansinne.
        ”Barnbidrag och föräldraförsäkring” borde ersättas av planering och sparande.

        Gilla

  20. dolf skriver:

    TV3 hade ett program för ungefär ett år sedan om hur mycket ett barn kostar, både för föräldrar/familj och för samhället. Det togs upp en hel del intressanta siffror där, men som vanligt när det handlar om tv så avslutade man inte jobbet man påbörjade. Så jag slutförde det anspråkslöst i Ragu är billigare än barn.
    En intressant slutsats i sammanhanget är att en genomsnittlig BARNLÖS skattebetalare betalar 56000.- om året för barn han/hon INTE har, medan två personer som tillsammans har ett barn betalar 42000.- var för det barn de har. (Har de två barn betalar de lika mycket som en barnlös för bägge barnen, eller utslaget 28000.- var per barn).
    Jag undrar var rättvisan ligger i detta?
    Om ni inte förstår min undran: De flesta anser väl att barn hör till livets höjdpunkter och är det viktigaste i livet. För att se hur sjukt det är, överför resonemanget från barn till BMW, hur skulle en skattebetalare reagera på följande:

    »En intressant slutsats i sammanhanget är att en genomsnittlig BMWLÖS skattebetalare betalar 56000.- om året för en BMW han/hon INTE har, medan två personer som tillsammans har en BMW betalar 42000.- var för dem BMW de har. (Har de två BMW betalar de lika mycket som en BMWlös för bägge bilarna, eller utslaget 28000.- var per BMW). »

    Gilla

    • Janne skriver:

      Hänger inte med. menar du att de sm har barn BETALAR för det? Och att de betalar MER sammanlagt ju fler barn de har? Vad menar du?

      Gilla

      • Redaktionen skriver:

        Höginkomsttagare får mer och betalar mer. Låginkomsttagare samma fast tvärtom. Men ja, om man har fler barn får man såklart mer pengar utan att betala mer skatt. Och de som inte betalar skatt är nettomottagare. Min poäng, i den mån den var en poäng, var snarast att de berörda politikerna bara vände sig till förmånstagarna, inte till dem som betalar för kalaset. Fast så är det ju nästan alltid.

        Patrik

        Gilla

    • frihetligvanster skriver:

      om inga barns föds i Sverige behöver vi en större invandring för att säkerställa att vi äldre kan gå i pension, vem ska betala för det?. De som inte har barn får betala för oss som har skaffat barn detta upplevs som orättvist av några. Vi säger att de som inte har valt att skaffa barn ska få slippa betala för andras barn och om vi vänder på skutan lite vad händer då?. När de barnlösa blir äldre och behöver få vård behöver de komma i kontakt med vårdpersonal är de beredda att betala mer för omvården än vi som har skaffat barn. Frågan är ska vi som har skaffat barn vara med och betala för deras omvårdnad om de inte har varit med och betalat för mina barn.

      Gilla

      • dolf skriver:

        Pensionssystemet är då felaktigt konstruerat. Ett förnuftigt samhälle skall vara konstruerat så att det fungerar oavsett om man har en befolkningstillväxt eller befolkningsminskning.
        Hela idén med pensionsinbetalningar är att de skall täcka den framtida pensionen när man anländer dit. Det är således ett slags tvångsmässigt sparande. För ett mer utförligt resonemang, se mitt inlägg Piratkapten Melander går på skattjakt för att rädda pensionerna.

        Gilla

  21. Hannu skriver:

    I dag har vi vårt självständighetsdag i Finland. Samtidigt tittar vi bekymrad på vårt äldre broder och önskar det bästa i dessa svåra tider, i Sverige som i Finland. Långt leve dom, bägge två!!

    Gilla

  22. Magnus H skriver:

    Är den statliga inkomstskatten verkligen 600 miljarder? Det borde i så fall vara inklusive momsinbetalningarna eller bolagsskatten.

    Det finns en alternativkostnad att inte ha föräldrapenning som involverar utbyggd och tidigare barnomsorg till en upplevd sänkt livskvalitet eller ännu sämre att en av föräldrarna avbryter sin karriär med skattesubvention som i Tyskland och/eller ett system med barnflickor.

    Jag får för mig att föräldraförsäkringen är ett väldigt optimalt system för att kombinera arbetsliv med föräldraskap som har en inbyggd synergi av samhällseffektivitet med högproduktiva föräldrar. Sen finns ju naturligtvis avarterna att icke produktiva personer åtnjuter samma förmån ifrån då en premiefri försäkring, och vissa tom retroaktivt plus samtidig barnomsorg, och det är ju en konsekvens av Pk-ismen och politisk altruism med andras pengar vilket inte är överraskande i Sverige utan snarast ett axiom.

    Gilla

  23. ulf dahl skriver:

    För länge sen gjorde en National ekonom en utredning som visade att det Svenska skattesystemet var ett nollsummespel Du får ut ungefär lika mycket som du betalar in,det var en viss förskjutning från ungdomen till ålderdomen. Det är därför systemet håller på att kollapsa en grupp tar mer än dom betalar in,så antingen får dom anpassa matsäcken

    Gilla

    • Janne skriver:

      Det är inte nollsummespel för alla. Höginkomsttagare betalar mer än de får ut, låginkomsttagare får ut mer än de betalar. Det är snittet som är nollsummespel.
      Det är väl ganska rimligt att det sker viss omfördelning mellan grupperna, men storleken på omfördelningen har passerats för länge sen och nivån för välfärden är för dålig i förhållande till vad det kostar.
      Dessutom finns det fler och fler fripassagerare, det kommer inte att sluta bra

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s