Min barndomsvän den genomtrevlige kompisen Kent Wahlberg har råkat ut för en tragedi. En liten tragedi, kan man säga, ingen är avliden och inget blod har spillts. Men i det stora hela är det ändå en händelse som verkligen skakat om vänkretsen och som, menar jag, kan ha långtgående implikationer.

Historien är i korthet följande.

För ungefär 6 år sedan blev Kenta blixtförälskad i en trevlig servitris. Känslorna var besvarade, de två blev ett par. För snart 5 år sedan gifte de sig. Kent Wahlberg var då nästan 60 år, hon betydligt yngre. Jag lovar på min scoutheder att de är lyckliga tllsammans och att deras förhållande och äktenskap inte är påhittat för att hon ska bli svensk.

Kent rundar inte av sitt yrkesverksamma liv, är idag en pigg motorcykelåkande grävmaskinsförare. Sanya fortsätter arbeta, är nu halvchef på en konferensanläggning. Hon betalar sin skatt, är ostraffad och sysslar inte med något olagligt. Hon har (naturligtvis) lärt sig god svenska.

Kruxet är att hon inte är svensk medborgare. Ännu. De inledde för en tid sedan den utdragna processen om att ansöka om ett sådant för hennes del. Att bli svensk tar tydligen tid, ibland… Migrationsverket hade svarat lugnande på deras frågor, att processen pågår och att allt är lugnt. Ingen stress menade de.

Sanya Xuseynovna är ännu så länge medborgare i Uzbekistan.

Den 14 april 2026 hämtas hon av polis. Det kommer som en blixt från en klar himmel, för att nyttja ett slitet men talande uttryck. Med handbojor förs hon till Migrationsverkets förvar. I skrivande stund är framtiden oviss. Troligen kommer hon skickas till Uzbekistan på skattebetalarnas bekostnad. Därifrån ska tydligen processen om svenskt medborgarskap fortsätta.

Många vänner är upprörda, kommentarerna på Facebook är för det mesta av typen ilska, förvåning och ”styrkekramar”. En och annan kommentar är kritisk till ”det här med utvisningarna”. Och det är här mina onda aningar väcks på riktigt.

Varför utvisa en skötsam och uppenbart välanpassad person?

Det finns väl en mängd fall med personer, exempelvis terrorister, unga män som begått allvarliga våldsbrott, där utvisningar enligt något slags allmänt rättsmedvetende borde vara prioriterade?

Varför börja i den här änden, med skötsamma Sanya?

Nu finns det många och trovärdiga uppgifter om att Migrationsverket (liksom Polisen, Domstolarna osv) är tryfferad av asylaktivister och mindre nogräknat vänsterfolk.

Kanske är det här ”fallet Sanya” ett exempel på hur man vill skapa/stärka en allmän opinion för att helt stoppa alla utvisningar. Att döma av flera kommentarer på Facebook är det flera personer som kommit till sådana slutsatser.

Jacob Hansen är skribent, flanör och fri forskare inom Life-Style Design (pensionär). Kör gärna motorcykel. Före detta serieentreprenör. Bred akademisk inkompetens, blev fil kand och fil mag i behagligt tempo. Bor med lagvigd hustru, mestadels i Stockholm. Har tre vuxna söner och ett barnbarn.