Gästskribent Olle Reimers: Riksrättsprocessen mot Donald Trump, Avd II

OPINION Tisdagen den 14 januari 2020 beslutade demokraterna i representanthuset att överlämna de två artiklar om det riksrättsåtal mot Donald Trump, som de beslutade om fyra veckor tidigare, till senaten. Senaten ska nu ta ställning till om Trump ska avlägsnas från sin post som president eller inte. Enligt talman Nancy Pelosi ska det formella överlämnandet till senaten ske onsdagen den 15 januari 2020. Samtidigt ska hon ange vilka personer som ska representera åklagarsidan (House Managers).

För fällande dom krävs att 67 senatorer röstar för. Med tanke på att republikanerna innehar 53 av de 100 platserna är fällande dom ytterst osannolik. Läs mer

Gästskribent Fredric Morenius: Sverige – allemanslandet?

OPINION Den mest infekterade och fundamentalt avgörande debatt som försiggått i Sverige de senaste decennierna är den om svenskhet. Essensen av denna debatt är frågan om vilka som har mest rätt att göra anspråk på det territorium som idag kallas Sverige. Är det de etniska svenskarna, med månghundraåriga anor på territoriet, eller har nyanlända från avlägsna delar av världen lika stor rätt? Har de kanske rent av större rätt?

I så gott som hela övriga världen ses en sådan frågeställning som märklig, då den historiskt mänskliga ordningen är att anor ger anspråksrätt. I det moderna projektets Sverige vill tongivande krafter i samhället dock förpassa sådana uppfattat förlegade och primitiva ordningar till historien. I Sverige skall istället världen samlas och på kuppen tina upp samt assimilera den förlegade svensken in i ett föregångsterritorium där ingen har mer rätt till anspråk på det än någon annan. Läs mer

Gästskribent Paula Ternström: Är mansrollen i förfall? Tre seminarier på Det Goda Samhället

Paula Ternström

IDÉ OCH KULTUR Det Goda Samhället bjuder in till tre seminarier i januari och februari kring frågan om mansrollens aktuella status. Hur mår den svenske mannen? Vad förväntas av en man? Finns det manliga dygder? Paula Ternström leder och introducerar.

Är mansrollen på dekis? frågar jag publiken på biografen Zita efter vår premiärvisning av dokumentärfilmen ”Vägen till jämställdhet?” Det är min filmkollega Johan Holtzberg som försiktigt uttryckt en oro. Det blir obehagligt tyst och jag tänker att jag nog klampat i klaveret som ställt denna fråga. Efteråt kommer flera män fram till mig och säger att det här vill de tala om, men just då vågade de inte säga något. Läs mer

Gästskribent Olle Reimers: Riksrättsprocessen mot Donald Trump

OPINION Den 19 december 2019 röstade USA:s representanthus igenom två artiklar om riksrättsåtal mot Donald Trump. Den första handlade om maktmissbruk i förening med hot mot rikets säkerhet och den andra om förhindrande av själva riksrättsprocessen.  

Åtalet har varit mer kontroversiellt än någon gång vid tidigare riksrättsåtal (Johnson, Nixon och Clinton).  Vid de tidigare tillfällena har det funnits viss samstämmighet mellan de båda partierna. Den här gången var splittringen total.  Läs mer

Gästskribent Robert Thorburn: Är väljarna smartare än en femteklassare?

OPINION Ökad otrygghet bland medborgarna leder till krav på fler poliser. Politiken lyssnar och lovar att leverera. Det finns en bred politisk enighet om behovet av fler poliser och i princip alla partier utlovar idag 10 000 nya poliser, om än med något olika tidshorisont. Men är detta löften som det finns någon som helst chans att infria? För att testa realiteten i dessa utfästelser behöver man kunna matematik och googling på ungefär en femteklassares nivå, så låt oss räkna.  

För att vara lite snälla utgår vi från det som S, C, L och Mp har slagit fast i Januariavtalet – att det ska finnas 10 000 fler polisanställda 2024. Detta har senare preciserats till att 70 procent ska vara poliser och 30 procent civilanställda. I maj 2018 gick rikspolischefen ut och sa att om man väger in pensionsavgångar med mera så är rekryteringsbehovet cirka 22 000 personer fram till 2024. Nu börjar det bli intressant.  Läs mer

Gästskribent Jakob Modéer: Grundkurs i amerikansk politik – ”Citizen United”

OPINION För att förstå amerikansk politik måste man känna till Citizens United. I ärendet 558 U.S. 310 (2010) ”Citizens United mot Federal Election Commission”, angående kampanjfinansiering, slog Högsta Domstolen fast att klausulen om yttrandefriheten (1st amendment) förbjuder regeringen att begränsa beloppet för politisk kommunikation av företag. Med andra ord: i USA är det tillåtet för företag att spendera obegränsat med pengar på att påverka politiken.

Sedan Ronald Reagans dagar har eliten sakta men säkert förvandlat sin finansiella rikedom till politisk makt genom finansiering av båda de politiska partierna i Amerika – Republikanerna och Demokraterna. Läs mer

Gästskribent Klaus Solberg Söilen: En monotankekultur

OPINION Svensk ekonomi har varit en av den västerländska historiens framgångssagor i modern tid. Enligt EU:s prognos kommer BNP-tillväxten i Sverige att halveras i år jämfört med föregående år och fortsätta nedåt 2020. Inflationen blir högre än tillväxten och arbetslösheten fortsätter uppåt. En del av befolkningen kommer att uppleva reallönesänkningar samtidigt som priserna stiger. Vi ser för första gången på flera generationer att delar av medelklassen får det sämre. I takt med denna utveckling klarar det svenska samhället allt sämre av sina åtaganden gentemot medborgarna vilket vi påminns om dagligen i alla nyhetskanaler på väsentliga områden som säkerhet, skola och sjukvård. En känsla av kris sprider sig.   Läs mer

Gästskribent Olle Reimers: Den djupa statens kuppförsök mot Donald Trump

OPINION En artikel med ovanstående rubrik hade omedelbart blivit nedsablad i svenska medier och av förståsigpåare – såsom varande konspirationsteorier – fram till för några dagar sedan. Men nu är situationen en annan. Internutredaren Michael Horowitz rapport om avlyssningen av Trumpkampanjen som pågick under 2016 och 2017 publicerades den 9 december 2019. Två dagar senare förhördes Horowitz i senaten om rapporten. 

Under sommaren 2016, när det stod klart att Trump skulle bli Hillary Clintons utmanare om presidenttiteln vid höstens val, inledde FBI en kontraspionageutredning mot Trumps kampanj. De hade fått misstankar om att några personer som arbetade inom kampanjen i själva verket var agenter för Ryssland. Personerna hade haft olagliga kontakter med ryssar, sas det.   Läs mer

Gästskribent Elsa Widding: Fyra utmaningar för energipolitiken

Elsa Widding

OPINION I takt med att kärnkraften i Sverige avvecklas och användningen av el ökar (elbilar) är det högst sannolikt att Sverige, i likhet med andra länder, kommer att bli mer beroende av fossil energi, troligtvis gas. Problemet med en kraftfull utbyggnad av de ”förnybara” energikällorna, sol- och vindkraft, är att det saknas marknadsincitament som säkerställer tillräckligt mycket kraft i energisystemet när vinden inte blåser och solen inte skiner.

I Sverige finns det dock två vitt skilda uppfattningar. Ett läger ser det som nödvändigt att värna kärnkraften för att bidra till ett stabilt elsystem med låga utsläpp. Men enligt energiöverenskommelsen, som gjordes upp mellan sju partier 2016, fanns en målsättning att all elproduktion skulle vara förnybar vid ett bestämt årtal. Då fanns inget utrymme för kärnkraften, vilket är anledningen till att M och KD nu väljer att lämna överenskommelsen. Läs mer

Gästskribent Nils Littorin: Multikultur är fascismens spegelbild

Nils Littorin

INTERVJU När en enig riksdag 1975 gjorde mångkulturen till lag innebar det en förändring som skulle prägla Sverige i årtionden framöver. Propositionen från Socialdemokraterna löd:

”Invandrar- och minoritetspolitiken bör präglas av en strävan att skapa jämlikhet mellan invandrare och svenskar. Invandrarna och minoriteterna bör ges möjlighet att välja i vilken mån de vill gå upp i en svensk kulturell identitet eller bibehålla och utveckla den ursprungliga identiteten.”

Integration blev uttryckligen ett fritt val för invandraren. Att lära sig svenska är fortfarande frivilligt och är inget krav för medborgarskap. Dåliga kulturella sedvänjor, såsom hedersförtryck och barngifte, ifrågasattes inte. Tvärtom, frikostiga bidrag till etniska, starkt patriarkala och religiösa föreningar samt hemspråksundervisning bidrog till att avskilja invandrargrupper från det traditionellt homogena svenska samhället. Därtill kom ekonomiska incitament för bosättning i etniska enklaver (EBO-lagen), vilket lade grunden för parallellsamhällen att växa fram. Läs mer

Gästskribent Leif Stern: Vindkraft, kärnkraft och trygghet

OPINION Den sista december 2019 försvinner åtta procent av Sveriges elproduktion då kärnkraftreaktorn Ringhals 2 stängs av ekonomiska skäl utan att ersättning finns. Redan innan vintertemperaturer råder har Sverige svår elbrist och importerar så mycket el som möjligt varför ökning är omöjligt. Hälften av Sveriges småhus värms med eldrivna så kallade luftvärmepumpar som tar tre gånger så mycket värme från uteluften som den förbrukade elen kunnat ge. Den mängd värme pumpen kan ge sjunker med utetemperaturen och är i praktiken helt borta vid – 10 C.  Läs mer

Gästskribent Paula Ternström: Gudomligt! Angeläget och hjärtskärande om mansrollen

Paula Ternström

Är det att leva i Dantes Inferno att vara man i Sverige 2019? Paula Ternström imponeras av Teater Reflex iscensättning av den samtida mannens vandring genom helvetets alla kretsar. Ingen verkar undkomma de plågor som utmätts som straff för våra mänskliga brister. Och bilden som ges av vår samtid är kompromisslöst svart: Det enda paradis som hägrar efter den genomförda helvetesvandringen är effekterna av receptbelagd psykofarmaka.

Vad ska vi med teater till? När den är som bäst siktar den rakt in i vårt psyke och då händer något. För ett ögonblick snuddar vi vid en förståelse av oss själva och våra medmänniskor. Läs mer

Gästskribent Stefan Klåvus: Sjukvård i kris i Stockholm?

Vi har sett rubrikerna om massuppsägning av sjukvårdspersonal på Karolinska Universitetssjukhuset, Södersjukhuset och Danderyds sjukhus. Minst 700 tjänster skall bort. Det måste vara det misslyckade Nya Karolinska sjukhusets (NKS) fel, eller hur? Världens dyraste sjukhus!

Helt fel! Så här ligger det till:

Sedan 20 år tillbaka tillämpas i Sverige ett kostnads- och inkomstutjämningssystem mellan våra kommuner och landsting (regioner numera). Ett mycket kritiserat och omstritt utjämningssystem sjösattes under regeringen Persson i slutet av 90-talet. Läs mer

Gästskribent Brendan O’Neill: Extinction Rebellions krig mot arbetarklassen

Brendan O’Neill

Nyligen var klimataktivisterna Extinction Rebellion, XR, i Sverige för att demonstrera. I London har de i flera månaders tid demonstrerat på gatorna och hindrat människor från att ta sig till och från sina jobb. Men vad vill de egentligen – och vilka riktar sig deras protester emot? Om det skriver Brendan O’Neill, chefredaktör för Spiked Online.

Vi behöver prata om klassdynamiken i Extinction Rebellion. Det kan knappast ha undgått någon att det bland ekoalarmisterna finns ett antal personer ur den högsta societeten. Men vilka är egentligen deras måltavlor? Läs mer

Gästskribent Mia Petzäll: Svensk renässans: Svensk fäbodsskötsel påminner oss om vår styrka och självständighet

De svenska fäbodarna uppstod i områden där utmarkerna var stora och kunde nyttjas som betesmarker. På sommarhalvåret sköttes de av ensamarbetande kvinnor som tog hand om djuren och gjorde ost och smör. Dessa kvinnor utvecklade också en stor kunskap om alla de nytto- och medicinalväxter som fanns i naturen. Den svenska vallkullan, eller fäbodjäntan, är en fantastisk förebild för styrka och självständighet.

Fäbodskötseln växte fram i Sverige under den senmedeltida agrarkrisen på 1300- och 1400-talen. Som mest intensiv var den under 1700- och 1800-talen. En fäbod var en plats med bebyggelse i skogen där boskapsskötseln var förlagd under sommarhalvåret. Att ta hand om djuren och förädla de produkter som djuren ger har i nordisk kultur framför allt varit kvinnornas ansvar. Kvinnorna har därför oftast varit de som arbetat på fäboden under sommaren dit man förde djuren för att ge dem bete utanför byns värdefulla odlingsmark. Läs mer

Gästkrönika: Offer för ett bombdåd skriver öppet brev till regeringen

Mona Iréne Schultz är 63 år, mor och farmor. Natten till den 2 november drabbades hennes son och hans familj av ett av de bombdåd som skakar Sverige på närmast daglig basis. Trött på det hon kallar strutsbeteendet i Sverige skrev hon dagen efter dådet ett öppet brev till Stefan Löfven och regeringen på sin Facebooksida. Nu publicerar vi det även på Det Goda Samhället.

I morse blev jag väckt av ett telefonsamtal, som om det vore sig riktigt illa kunde inneburit en ofantlig tragedi. Läs mer

Gästskribent Jan Norberg: Är polarisation av den svenska politiska debatten av ondo eller ej?

Richard Sörmans artikel här på Det Goda Samhället (30/10) om att vara konservativ och höger men ändå god, kan ifrågasättas som strategi för att åstadkomma önskade förändringar på det politiska området. Att kunna blidka och förlåta dem med motstående uppfattningar vilka nu till äventyrs börjar känna förändringarnas vindar blåsa är en strategi som, såvitt jag känner till, aldrig har lyckats tidigare i historien. Altruism är en vacker tanke men har aldrig varit framgångsrik utan ett balanserande element av krav på dem vilka omfattas av denna altruism.

Godhetsproklamationer och tolkningsföreträde har alltid varit ett mycket tydligt signum för vänstern, liberaler, med flera då de skoningslöst stigmatiserat sina meningsmotståndare, denna indoktrinering från vänster har trängt så långt in i det svenska folkets medvetande att vi nu står inför ett paradigmskifte som inte ger utrymme för snällhet och altruism. Vi behöver mer polarisation. Läs mer

Gästskribent Paula Ternström: Fedra/Hippolytos på Dramaten

Paula Ternström

Paula Ternström har sett Dramatens uppsättning av Fedra/Hippolytos. Den svenska version om Hippolytosmyten som nu skrivits utifrån tre äldre förlagor är utsökt i sin allvarliga högstämdhet. Men uppsättningen lyckas inte förvalta textens skönhet. Det är uppfriskande att Dramaten tar ut svängarna med experimentell teater, men den könsöverskridande rollbesättningen förvirrar och känns mest malplacerad.

Jag längtar språket. Jag längtar orden som renar mig. Jag längtar bort från det fula, det ytliga och banala. Åh Gud! Ge mig texter jag kan växa i som människa. Läs mer

Gästskribent Rolf Oward: Vindkraft i verkligheten

Även i USA hoppas man mycket på vindkraftens ersättande förmåga. Men vill man ha stabil och jämn elförsörjning ligger inte vindkraft högst upp på listan. Ett exempel är delstaten New York.

I New York finns 28 vindkraftsanläggningar som tillsammans har en installerad kapacitet på cirka 2 000 megawatt. Ungefär lika stor kapacitet (runt 2 080 megawatt) har kärnkraftverksanläggningen vid Indian Point, ungefär fem mil norr om New York City. I kärnkraftens fall är det 95 till 98 procent av den installerade kapaciteten som används. Det bör kunna klassas som pålitligt, det vill säga att man vet att Indian Point alltid levererar omkring 2 000 megawatt. Hur är det med vindkraften? Läs mer

Gästskribenterna Pierre Desrochers och Joanna Szurmak: Eko-pessimismens långa historia

Pierre Desrochers och Joanna Szurmak

Klimatkrisen hotar hela vår civilisation, är budskapet från klimataktivister, medier och politiker. Svenska tonåringen Greta Thunberg reser land och rike kring för att kräva bot och bättring, barn strejkar från skolan och i storstäder som London hindrar aktivister arbetarklassen från att åka kollektivt till jobbet – allt för klimatet. De som höjer ett varningens finger för alarmismen avfärdas som ”klimatförnekare”. Men eko-pessimismen är inte ny. Historien är full av profetior om en undergång som aldrig blev verklighet.

I december 2018 gick zoologen och författaren David Attenborough ut och varnade för att vår civilisations undergång, och utrotningen av en stor del av djurarter och växtlighet, är nära förestående. Läs mer

Gästskribent Michael Diamant: Svensk renässans: Låt oss bygga vidare på den nordiska klassicismen

Michael Diamant

Michael Diamant från Arkitekturupproret skriver att vi behöver bygga vackert och harmoniskt igen. Modernismen inom arkitekturen måste utmanas och helst bli till en parentes i historien. I Sverige kan vi bygga vidare på den sista traditionalistiska arkitekturstil vi hade innan de fyrkantiga lådorna tog över nämligen den nordiska klassicismen eller ”Swedish grace”. Husen kommer inte att bli dyrare att bygga men desto mer uppskattade av dem som ska bo där.

Många som har tröttnat på lådliknande nybyggen hittar nu till Arkitekturupproret. Föreningen vänder sig mot den eskalerande förfulningen av våra svenska städer som skett från 1960-talet och framåt. Arkitekturupproret vill se ett mer traditionsinspirerat byggande och de undersökningar som gjorts om människors preferenser pekar på att en stor majoritet föredrar traditionell arkitektur. I övriga Europa och i Nordamerika har det börjat byggas traditionsinspirerat i stor skala även om det i sin helhet alltjämt utgör en marginell del av all nyproduktion. Ett konkret problem är att det finns för få utbildade klassiska arkitekter. Läs mer

Gästskribent James Garrabrant: Det nya Sverige: Genesis

James Garrabrant, översättare och författare, funderar över skapelsen av det nya Sverige. Utan ursprung och historia, och dessutom utan gränser, blir landet ett ingenmansland: ett land för alla, men ett hem för ingen. Vilka kommer vilja bo i denna abstrakta skapelse?

När skapades det nya Sverige? På sextiotalet som följd av studentupproren, på sjuttiotalet som följd av regeringens proposition om riktlinjer för invandrar- och minoritetspolitiken, på nittiotalet när Luciabeslutet upphävdes. Läs mer

Gästskribent Dan Ahlmark: Maskulinitet är viktigt för samhället

Grundfrågan är vad det egentligen innebär att vara en man. Vilka är då de manliga egenskaper, som anses olämpliga i begreppet maskulinitet? Ja, de omfattar självklart främst våldsbenägenhet och otyglad fysisk aggression, våldsamma psykologiska angrepp och hån mot motståndare eller andra kopplat till bristande medkänsla och så vidare. Men bland annat sådant beteende tillhör ju det, som män redan tidigare fördömde och skilde ut från lämpligt manligt beteende, samtidigt som man hyllade maskuliniteten i sig. Läs mer

Gästskribenter Tege Tornvall och Sture Åström: Kallare på många håll

Årets höst är den tidigaste på 40 år. Alla landets SMHI-stationer hade den tredje oktober fått meteorologisk höst vilket definieras som under 10 plusgrader medeltemperatur fem dygn i rad. Delar av fjällvärlden hade meteorologisk vinter. Det är ovanligt tidigt med under noll grader medeltemperatur minst fem dygn i rad.

Även andra länders vädertjänster har de senaste åren rapporterat ovanlig kyla. Trondheim har nu fått sin kallaste höst på 58 år. Finland hade en ovanligt kall julimånad, och maj 2017 var exceptionellt kall särskilt i norra Finland. Vintern 2017 var extremt kall i Polen och på flera andra håll i Europa. Läs mer

Gästskribent Malin Kim: Hur ska vi möta politiseringen av vårt kulturarv?

Malin Kim går på Historiska museet och blir grundligt irriterad på den politiska uppfostran museet ägnar sig åt. Hon undanber sig ideologiska pekpinnar och förundras över att museerna inte förstår att politiseringen förtar deras trovärdighet. Dock bör vi inte sluta besöka våra museer: Ingen ska ta ifrån oss vårt kulturarv.

Det är en solig dag nu i oktober 2019 när jag tar tåget till Stockholm. Egentligen är det en sådan klar och vacker dag som man bör tillbringa utomhus, men jag har andra planer. Jag ser fram emot att under några timmar få försvinna in i den flykt från vardagen som bara ett välsorterat museum kan skänka: Jag ska till Historiska museet och det är många år sedan jag var där. Förväntningarna är högt ställda. Läs mer

Gästskribent Malin Kim: Svensk renässans: Trasiga runstenar lär oss vara rädda om vårt kulturarv

Malin Kim skriver om svenska runstenar. Under flera århundraden var man likgiltig inför runstenarnas kulturhistoriska värde. Man tog ned dem och använde dem som byggnadsstenar. Låt oss själva inte bli lika oaktsamma. Mycket av det vår kultur och vårt samhälle vilar på är betydligt skörare än de stadiga stenar som ofta ändå lyckats överleva tidens tand. Vi måste odla vårt kulturarv och hålla det levande.

Runorna är en fängslande del av vårt kulturarv. De uppstod i de germanska delarna av Europa århundradena efter Kristi födelse och fick sin största utbredning i Skandinavien. Sverige är det runrikaste landet av alla. Omkring 2800 runstenar och runhällar finns spridda innanför landets gränser, med den högsta koncentrationen i Mälardalen. De har förkunnat sina budskap genom århundraden och utgör en oskattbar källa till kunskap om vår historia. Runalfabetet är våra förfäders första skriftspråk och runstenarna våra äldsta bevarade originaldokument på svenska. Läs mer

Gästskribent Brendan O’Neill: Extinction Rebellion är en reaktionär dödskult

Brendan O’Neill

Häromdagen bevittnade jag en spöklik, skrämmande syn – jag såg en dödskult fira en offentlig ceremoni. Männen och kvinnorna hade samlats utanför King’s Cross-stationen där de formade en cirkel. De vaggade fram och tillbaka och mässade entonigt medan de predikade om domedagen och höll upp plakat av den helveteseld de tror ska sluka mänskligheten inom kort. De krävde bot och bättring och ett slut på konsumtion, flygresor och köttätande. Läs mer

Gästskribent Håkan Karlberg: Kan det ”svenska tillståndet” ordnas upp?

Jesper Strömbäck, huvudsekreterare och kanslichef för Framtidskommissionen, uttalade sig i oktober 2012: Både historiskt och i nutid har invandringen berikat och utvecklat det svenska samhället, såväl ekonomiskt som kulturellt och socialt, och i en allt mer globaliserad värld kan den fortsatta invandringen vara en viktig resurs. Samtidigt står Sverige inför utmaningar när det gäller att förbättra integrationen, ta till vara allas kompetens och göra Sverige till ett land där alla har så likvärdiga livschanser som möjligt.   Läs mer

Gästskribent Dan Ahlmark: Är vi svenskar privilegierade?

Ordet priviligierad kan användas i både positiva och negativa sammanhang. I positiva kan det gälla, att individen känner en tacksamhet mot livet för något han eller hon upplever eller är. Men vanligare är att det användes på ett negativt sätt. Den franska revolutionen 1789 var delvis en protest mot det privilegium adelsmän och präster – till skillnad från borgare och bönder hade i form av att inte behöva betala skatt.   Läs mer

Gästskribent Malin Kim: Svensk Renässans: Hällristningarna – en försummad del av vårt kulturarv?

Vårt land är rikt på uråldriga budskap i sten. Under tusentals år har bilder och textslingor arbetats in i bergytor och klippblock. Få delar av vårt kulturarv har så mycket att berätta om vår tidiga historia som det som knackats, huggits och karvats in i gnejs och granit. Idag skriver Malin Kim om våra hällristningar och om glädjen i att ägna en solig söndag åt att ta på plats försöka uttolka våra förfäders budskap till eftervärlden.

I det område som idag är Sverige började befolkningen göra hällristningar för 7000 år sedan. Rikligast är de i landets södra delar, men de förekommer ända upp i de norrländska landskapen. Totalt har Sverige över 10 000 kända hällristningslokaler och än idag upptäcks nya. Läs mer