Gästskribent Gerhard Miksche: VARFÖR BRY SIG?

En del som skriver och kommenterar här är något till åren komna. Det märks inte minst på hur långt de personliga minnena går tillbaka. Lång livserfarenhet i kombination med ett kort personligt perspektiv på framtiden.

På några undantag när råder det stor samstämmighet om vad framtiden, i synnerhet Sveriges, bär i sitt sköte. Den värld vi levt i sedan barnsben håller på att förändras med förfärande fart. Läs mer

Gästskribent Ulf Swenzén: En beklämmande fars

Fick tid över när jag var i stan häromdan. Så jag gick till Rådhuset. Orienterade mig på deras infotavla om vilka mål som skulle upp och jag kunde avhöra.

En vårdnadstvist ville jag gärna undvika. Kanske en konkursförhandling? Men jag valde ett brottmål, en stöld, som skulle äga rum i sal 28. När jag satt och väntade på att målet skulle ropas upp satt personer som senare skulle visa sig vara åklagare och försvarsadvokat också i väntrummet. De talade om att den tilltalade hade bakom sig två ärenden som polisen lagt ned. Ett gällde häleri – det andra grov stöld. Läs mer

Gästskribent Jan-Olof Sandgren: Svensk fundamentalism

Islam bygger på underkastelse. ‘Den svenska modellen’ bygger på tillit. Inget av systemen verkar fungera särskilt bra år 2017. Ju mer islamister misslyckas med att förklara nutiden, desto starkare driver de tesen: ‘mer islam’. Det verkar ligga i fundamentalismens natur att vilja ha ‘mer av det som inte fungerar’. Läs mer

Gästskribent Bo Jönsson: Sopgubbar och städkärringar

Fredagen den 14 juli rapporterade Sveriges Radio om sopstrejken i Stockholm. Enligt SR hade ett antal ”sopgubbar” sjukskrivit sig, medan andra ”sopgubbar” hade sagt upp sig. Beteckningen ”sopgubbar” återkom flera gånger under inslaget och även i senare sändningar. Att man i identitetspolitikens/normkritikens högborg kallar Stockholms renhållningsarbetare för ”sopgubbar” ̈ar tydligen helt OK och i linje med SR:s värdegrund. Läs mer

Bengt Olof Dike: Dag Sandahl förmår inte ta till sig folkkyrkans storhet!

När prästen och den erfarne kyrkomötesledamoten, kyrkostyrelseföreträdaren, stiftsfullmäktigeledamoten med mera, Dag Sandahl, tar till orda i den offentliga kyrkodebatten är det alltid med undertonen att den kyrkan han tjänar inte skall vara en demokratisk folkkyrka, alltså inte en kyrka med fria val eller politiska partier som ställer upp och på vanligt demokratiskt sätt kämpar om väljarnas gunst och inte en kyrka där således allmänheten i dess breda bemärkelse är företrädd och har inflytande. Sandahl vill – detta betonat även om han protesterar starkt – ytterst att kyrkan främst skall styras av präster och teologer och den gudstjänstfirande församlingen, det sistnämnda ett begrepp som ofta förekommer i hans bloggtexter och i hans anhängares nickande. Läs mer

Gästskribent Lennart Göranson: Dags att ompröva konsumentpolitiken

De svenska konsumenterna är inte skonade från problem. Telefonförsäljare lurar äldre att ingå ”muntliga avtal”. Elnätsföretag chockhöjer tarifferna. Oseriösa företag erbjuder snabblån till ockerränta. Man kunde tro att vi har en underutvecklad konsumentpolitik i vårt land. Men den är snarare överutvecklad – eller felutvecklad. Läs mer

Gästskribent Petter Månsby: Gränskontrollerna som försvann

Tiden går fort. I höst är det redan två år sedan Sveriges säregna migrationspolitik fick se sig besegrad av en mer svårflörtad verklighet. Efter återupprättade gränskontroller i Europa och migrationsavtalet med Turkiet har vi gått från 10 000 asylsökare i veckan under november 2015 till dagens nivå på cirka 500 i veckan. Huruvida det var den svenska regeringens åtstramning eller Europas samlade åtgärder som hade störst inverkan är svårt att uttala sig om. Läs mer

Libertas Ecclesiae

Naturligtvis är det svårt att hålla härskarna från styrandet av Kyrkan. De ser Kyrkan som en ideologisk statsapparat och sådana ska hållas under politisk kontroll. Än mer: de ska fungera just som samhälls- och samtidsideologi. Detta är det politiska önskemålet på en kyrka: ideologisk producentorganisation styrd med betydande inflytande från de maktägande. Furstar eller politiska partier lika. Läs mer

Gästskribent Thord Palmlund: Att hjälpa flyktingar

Det var rätt att vi räddade flyktingar, utropar Anders Lindberg i en Aftonbladet-ledare tisdagen den 11 juli, och det är lätt att hålla med. Viss är det rätt att hjälpa flyktingar, när världen upplever en unik kris med 20 miljoner på flykt. Flertalet finns dessutom i fattiga länder med ringa resurser.

Sveriges traditionella flyktingpolitik har varit hedersam och gett landet ett gott rykte. För gott, säger en del, därför att detta goda rykte bidrog till bilden av Sverige som ett för flyktingar attraktivt mål med, som man trodde, öppen gräns. Läs mer

Gästskribent Lars Hässler: Tysk polis kapitulerar – och snart även svensk polis

Den svenska polisens svårigheter att uppehålla statens våldsmonopol kan jämföras med situationen i Tyskland, även om det än så länge är betydligt värre i Tyskland.

”I Berlin och i Duisburg finns det områden där kollegorna knappt vågar stoppa en bil, eftersom de vet att de kommer att omringas av 40 eller 50 män. Dessa attacker är ett avsiktligt utmanande av statens auktoritet – attacker i vilka förövarna uttrycker sitt förakt mot vårt samhälle”, uppgav Rainer Wendt, ordförande för den tyska polisunionen, redan för flera år sedan till Spiegel Online. Läs mer

Skolastikens återkomst

Genom hela vår historia har vi med godtagbar säkerhet kunnat bedöma om någon vi möter är vuxen eller barn. Det var viktig kunskap för vår överlevnad, eftersom okända män kan vara fiender, och måste hanteras med viss försiktighet – medan barn ovillkorligen behöver vårt beskydd. Några år runt 2014 blev det (av olika skäl) möjligt för vuxna män att i stor skala, bli registrerade som barn, av svenska staten. Under förutsättning att de kom från vissa krigshärjade länder. Läs mer

Gästskribent Hans Kindstrand: Vad handlar det om – egentligen?

Pris är vad man betalar- värde är vad man får. Orden kom för mig när jag nyligen gjorde en resa med familjen i mellersta Finland, för att besöka orter där familjen har en del av sina rötter. Insjölandskapet runt Saimens sjösystem är hisnande vackert. Någon motsvarighet finns nog inte i Sverige. Någon motsvarighet till de ständiga påminnelserna om landets nära historia och frihetens pris finns inte heller i Sverige. Läs mer

Gästskribent Anders Björnsson: Det finns inga farfarsuppror

Redaktören för denna sajt gjorde nyss upp med föreställningen om värdegrunder – jag brukar kalla det för värdegrundsflum. Men det finns ett ord som jag skulle vilja dra en lans för: värdighet.

Det är ett ord som borde kunna tillämpas på alla möten mellan människor. Man minns Hjalmar Gullbergs ord: ”Om i ödslig skog/ångest dig betog/kunde ett flyktigt möte/vara befrielse nog”.

Läs mer

Gästskribent Jan-Olof Sandgren: Carl-Henrik och Jimmie

Politik är ett hantverk, som kräver duktiga hantverkare. Saknar man begåvning kan man visserligen dölja det genom att strikt följa en ideologi, eller en partilinje. Men bara en duktig politiker har förmågan att använda partiet (inklusive dess ideologiska garnityr) som plattform för att ge människor en röst. Två politiker under min livstid väcker – om än motvilligt – min beundran: C H Hermansson och Jimmie Åkesson. Läs mer

Gästskribent Torbjörn Johansson: Är en kultur ”så god som en ann”? Om Nietzsche och den ”situerade kunskapen”

Att idag hävda att den västerländska kulturen är bättre än andra kulturer ses av många som problematiskt. Tankarna går till imperialism och kolonialism. Orsakerna till att inte vilja framhålla den västerländska kulturens goda sidor är förstås mycket skiftande. Det kan vara uttryck för blyghet, försagdhet, ödmjukhet – eller för feghet. Det kan också vara utryck för en likgiltighet inför de olikheter som finns mellan olika kulturer. Till de många faktorer som bestämmer vårt förhållningssätt till andra kulturer skulle jag här vilja lyfta fram och diskutera en viss syn på kunskap. Uttrycket ”situerad kunskap” har kommit i svang vid universiteten de senaste decennierna. Begreppet används flitigt inom till exempel genusvetenskap. Först: Vad betyder det? Läs mer

Gästskribent Jan-Olof Sandgren: Vad är det för fel med lite våld?

Jag hörde en gång en historia om hur en europeisk flotta besökte Kina, det var under Mingdynastins glansdagar. Det kinesiska hovet – väl skolat i den Konfucianska läran – skakade roat på huvudet. Européerna hade visserligen imponerande vapen, men de verkade sakna all finess och statsmannaskick. Hur kunde man ens drömma om att utmana det kejserliga Kina om man inte ens behärskade de rätta hovnigningarna? Läs mer

Gästskribent Thord Palmlund: Varför förtala invandringen, Patrik Engellau?

I sitt organ Det Goda Samhället har Patrik Engellau, en gång en duktig medarbetare inom det svenska biståndet, skrivit en något missvisande artikel om svensk immigration under rubriken ”Migrationens orsaker”. Jag hoppas det inte skett av illvilja och i medveten tjänst åt odemokratiska krafter. Han påstår att det finns tre berättelser om den svenska immigrationen: Läs mer

Gästskribent Lars Hässler: Västs självmord – islamiseringen av Europa

Flera intellektuella européer har på ett skrämmande sätt påvisat att islam verkligen är ett hot mot vårt västerländska samhälle. En av dem är spanjoren Arturo Pérez-Reverte, en av Spaniens mest kända författare och medlem i Spaniens motsvarighet till Svenska Akademien. I en intervju i Spaniens näst största dagstidning ”El Mundo” har han svarat på frågan vad som skrämmer honom mest med den islamiska terrorismen: Läs mer

Gästskribent Hans Kindstrand: Jubileumstal

Krönikan ”Spridda tankar från redaktionen” föranleder en del egna spridda tankar.

Två år kan tyckas vara en kort tid, men att hålla igång ett intellektuellt samtal under två år är en anmärkningsvärd prestation. Jag har följt Det Goda Samhället under de två år som samtalet pågått. PE:s krönikor, gästskribenternas bidrag (ingen nämnd och ingen glömd) och kommentatorernas inlägg har fått mig att känna mig midre ensam. Det Goda Samhället tar upp aktuella och viktiga samhällsfrågor. Det är inte ofta som nivån hamnar på den som dagligen presenteras i MSM, där inriktningen sammanfattningsvis är på nivån – ”hur långt är ett snöre”? Läs mer

Gästskribent Anne-Marie Pålsson: Det nya fogdesamhället

Vi är här för att ta dina hundar!

Så presenterade sig djurskyddsinspektören när han klev ur bilen på gårdsplanen. Och knappt hann hundägaren – vi kan kalla honom Lars – blinka förrän alla hans hundar skuffats in i bilens lastutrymme. Det var gamla hundar och unga huller om buller. Alla renrasiga av god stamtavla. Tillsammans drygt ett 30-tal. Läs mer

Gästskribent Stig Fölhammar: Om framväxten av det välfärdsindustriella komplexet

Den så kallade sambeskattningen – att två äkta (gifta) makars inkomst läggs samman och sedan deklarera och beskattas var och en för hälften av den sammanlagda inkomsten – ersattes av särbeskattning i Sverige 1971. Särbeskattningen skiljer ut Sverige från de flesta övriga länder i Europa. Följande länder i Europa har idag kvar sambeskattningen i någon form: Belgien, Estland, Frankrike, Grekland, Irland, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Schweiz, Spanien och Tyskland. Läs mer

Gästskribent Jan-Olof Sandgren: Hitler – en trevlig kille från Sölvesborg

Det finns ett problem med att peka ut SD som nazister och beskriva Jimmy Åkesson som en nutida, försåtlig reinkarnation av Hitler på det sätt som Emerich Roth gör i ett flertal artiklar. Nu senast i Expressen. Faran ligger bland annat i att dagens ungdomar vet betydligt mer om Jimmy Åkesson än de vet om Hitler (helt enkelt för att Hitler är en historisk person). Om någon till exempel säger: ‘Jimmy Åkesson är som Hitler’ så ligger det ju nära till hands att tro att ‘Hitler är som Jimmy Åkesson’, det vill säga en trevlig kille från Sölvesborg, med nationalistiska ideal, låt vara med en kritisk inställning till oreglerad invandring. Den typen av argumentation (om någon nu tar den på allvar) leder snarare till att sänka tröskeln till nazismen än att motverka den. Läs mer

Gästskribent Marian Radetzki: Vinstbegränsning i välfärdssektorn – ett samhällsekonomiskt slöseri

Ilmar Reepalus utredning om vinstbegränsningar i offentligt finansierad men privatägd välfärdssektor har med rätta utsatts för omfattande kritik. Ändå förväntas den snart resultera i en proposition som riksdagen ska ta ställning till. Propositionens innehåll, såväl vad avser ämnestäckning som begränsningarnas stränghet är i skrivande stund oklar. Den offentliga diskussionen har antytt att accepterade vinstnivåer skulle tillåta överskott som gav ägarna några procents avkastning utöver kostnaden för att anskaffa kapital. Läs mer

Gästskribent Jan-Olof Sandgren: Sverige behöver en överklasskultur

Annette Kullenberg skrev på 70-talet boken Överklassen i Sverige. Något som slog mig när jag läste den, var att den svenska överklassen kan beskrivas som en ‘subkultur’ – väl medveten om sin betydelse, men dold för det övriga samhället. Den svenska överklassen har historiskt sett varit liten, och för att bryta sin isolering orienterade man sig tidigt mot kontinenten. Man var ‘global’ långt innan ordet blev ett politiskt begrepp. Läs mer

Gästskribent Jakob Modéer: Att förstå en annan kultur

I Sverige tenderar vi att se världen som den ”borde” vara, och inte som den ”är”. Det ställer till det för oss. Det gör det svårt för oss att förstå och relatera till andra kulturer. Vi ser på omvärlden utifrån vår självbild, en guldinramad tavla av förträfflighet baserad på en samling nationella, sociala, ekonomiska och sportsliga framgångar. Vi ser på världen utifrån en övertygelse att världen ”borde” tycka, tänka och agera som Sverige. Först då kan världen förbättras. Läs mer

Gästskribent Lennart Rendik: Vilse i politiken

Jag känner mig vilsen i dagens politik. Det som har rört till det för mig är den identitetspolitik som numera genomsyrar politiken. Jag har en förståelse för enskilda individers identitet som människa är viktig. Jag själv har genomgått detta som andra generationens invandrare. Det tog många år innan jag förstod och accepterade att jag både är svensk och ungrare samt att jag faktiskt har två hemländer. När jag insåg detta blev jag trygg som individ.

Om någon framför en åsikt som andra inte delar tycks dessa andra numera i ökande utsträckning uppleva att de blir kränkta som individer. Om den som framfört åsikten då ber om ursäkt händer det allt oftare att ursäkten inte godtas. I stället för förlåtande blir det bara fördömande. Läs mer