Gästskribent Dan Ahlmark: Vad driver USAs handelspolitik gentemot Kina?

Utfallet av handelsförhandlingarna mellan USA och Kina blev – inte oväntat – att parterna inte kom överens. Kina vägrade till slut att ge USA de garantier, det vill säga mekanismer för att beivra brott mot överenskommelser, som USA begärt. Istället bad Kina USA att lita på att överenskomna regler skulle hållas.

Mot bakgrund av Kinas tidigare ständiga och stora brott mot reglerna för internationell handel (stöld av intellektuell egendom; tvång att överlämna tekniska hemligheter om företag startar verksamhet i Kina; Läs mer

Johan Ahlienus: Angiveri och ”Den Tyska Blicken”

”Den Tyska Blicken” är ett begrepp med bakgrund i Tyskland under 30-talet. Den innebar att man snabbt såg sig omkring innan man sa något de styrande kunde ogilla och som kunde uppfattas av främmande avlyssnare – angivare fanns det gott om.

Angiveri har ju länge varit förknippat med diktaturer och polisstater, kanske särskilt DDR, och väl tillhört det förflutna. Men nu har det åter vaknat till liv i 2010-talets Sverige. Läs mer

Gästskribent Johan Ahlienus: ”CEE = LE 4ÈME REICH”

Jan Björklund, Liberalernas partiledare, hävdade i sitt vårtal i helgen att ”nationalismen som politisk rörelse är livsfarlig. Det är det som gång på gång i Europas historia lett till katastrofer” (Expressen 11/5). Vad han kanske borde lägga till är att det också är nationalismen som vid flera tillfällen räddat länder och kanske Europa från ”katastrofer”. Hur Björklund tänker framgår inte. Om vi håller oss till Europa under de senaste hundra åren så kan man undra hur han ser på Finlands försvar av sin självständighet mot Sovjet 1939 och på Englands kamp mot Nazi-Tyskland 1939-45. Läs mer

Gästskribent Charlie Weimers: Frågan om kandidaterna i EU-valet kommer hedra subsidiaritetsprincipen

Stig Fölhammar ställde nyligen frågan på dessa sidor. Krav på enhetlig, centralt styrd politik har splittrat Europa. Migrantkrisen och kommissionens krav på omfördelning av migranter splittrar väst och öst medan eurokrisen och kommissionens krav på ytterligare transfereringar splittrar nord och syd.

Lissabonfördraget skulle fastställa tydliga gränser för EU:s befogenheter och stärka subsidiaritetskontrollen. Kontrollen av subsidiaritetsprincipens tillämpning gavs till nationella parlament. Läs mer

Gästskribent Arne Gunnarsson: Om man inte vill vara med i EU då?

Det är nu bara ett par veckor kvar till valet och förvirringen sprider sig. Vem tusan skall man rösta på? Sedan såväl SD, V och MP svängt och vill att Sverige skall stanna kvar i gemenskapen, så är det väl bara att rösta på något av de åtta riksdagspartierna om man är EU-positiv.

Men om man är EU-negativ och vill att Sverige skall lämna unionen – hur gör man då? Skall man bara bli soffliggare eller skall man välja något av de småpartier, som ännu inte kommit in i riksdagen? Om inga EU-kritiker går och röstar, så kommer ju valresultatet visa att alla i Sverige är positiva. Läs mer

Gästskribent Einar Askestad: Den liberala frihetens begränsningar

I sin nya bok ”Om falsk och äkta liberalism” (Liberal idédebatt, 2019) driver Lena Andersson tesen att en konsekvent rationalism ofelbart gör individens autonomi till vårt enda moraliska rättesnöre. Einar Askestad har läst och reflekterar över individens relation till gemenskapen. Blir inte friheten meningslös utan sammanhang och uppgift?

Det lilla barnet känner inte till begreppet frihet, det leker, det skrattar, spontant och utan självmedvetande. Jag dras med i dess glädje, glömmer för en stund bort den bok jag just läst, och som jag tänkt skriva några rader om. Läs mer

Gästskribent Stig Fölhammar: Hedrar du subsidiaritetsprincipen?

Detta är den centrala frågan som bör ställas till dem som kandiderar till det Europaparlamentet.

Carl Bildt skrev 1991 en bok med titeln Hallänning, svensk, europé. Jag läste den inte då och heller inte senare, men jag gillade och gillar fortfarande titeln. Den alluderar nämligen på den så kallade subsidiaritetsprincipen eller närhetsprincipen, som är en av de principer som ligger till grund för hur den Europeiska unionen (EU) skall organiseras. Läs mer

Gästskribent Christian Palme: Närmar sig klimatdiktaturen?

Statsradion, där ett flertal av journalisterna sympatiserar med miljöpartiet och vänsterpartiet, rapporterar att S, C och V vill tvinga EU-parlamentet att besluta om ett ”klimatnödläge”, eller ”klimatundantagstillstånd”.

Det finns ingen anledning att vara förvånad. Det är tydligt att de strömningar som kräver klimatdiktatur växer sig allt starkare. Filosofen Torbjörn Tännsjö som aldrig har dolt sina sympatier för kommunismen och miljöpartiets EU-kandidat Pär Holmgren hör till de öppna diktaturförespråkarna. Läs mer

Gästskribent Jan Sjunnesson: Var är ”pursvenskarna” i immigrationsdebatten?

Jan Sjunnesson reflekterar över det paradoxala faktum att många tongivande immigrationskritiker själva har utländskt påbrå. Svenskar med svenska föräldrar verkar ha svårare att ta tydlig ställning i en debatt som rör värde och status på deras egen nationalitet. Men är det verkligen ett utslag av extremism att människor vill bevara sitt lands nationella särprägel?

Det har väl knappast undgått någon att de mest ihärdiga och kunniga kritikerna av svensk immigrations- och integrationspolitik själva är invandrare. Jag har sett det som något gott, ett slags självkritik där skötsamma invandrare vänder sig till välmenande svenska byråkrater och mindre skötsamma landsmän för att peka på vad som gått snett. Ett gott tecken alltså att dessa höjt sina röster sedan 1990-talet. Vissa har helt sågat det svenska mottagningssystemet, andra har fokuserat på specifika detaljer. Läs mer

Gästskribent Rebwar Hassan: Död mans grepp!

Allah är vårt mål, Profeten är vår ledare, Koranen är vår lag, jihad är vår väg och döden för Allahs ära är vår högsta strävan.

Den döde mannen är profeten och valspråket är Det Muslimska Brödraskapets (MB). Med tanke på Trumps utspel om att terrorklassa MB och den kritik som vänsterliberalerna lär komma med så bör vi erinra oss MBs och andra islamisters syften, planer och strategier. Läs mer

Gästskribent Rolf Oward: Att marknadsföra klimat

Ett välkänt trick att sprida kunskap om något nytt – som en ny bilmodell – är att låta det nya synas väldigt tydligt i sammanhang som vanligen inte förknippas med reklam eller PR. En klassiker är Bondfilmernas BMW-bilar. Metoden kallas för produktplacering. En av vår tids främsta produktplaceringar heter Greta. Den stackas barnarbetaren får agera draghjälp åt och verktyg för de cyniska människor som vill tjäna pengar på det föregivna klimathotet. Läs mer

Gästskribent Benjamin Dhover: Vapen och självförsvar

Förtroendet för svensk polis som institution är fortsatt högt, i den meningen att svenska poliser inte tar mutor, springer brottslingars ärenden eller sätter dit oskyldiga. Detta är givetvis mycket positivt och länder all heder till landets individuella polismän och kvinnor. Däremot är polisens kapacitet att skydda vanliga medborgare i vardagen mer tveksam, medan den politiska viljan alltmer tydligt verkar rotera kring brottslingarnas bästa. Läs mer

Gästskribent Dan Ahlmark: Transpersoner och sport

De nya regler som i tävlingssammanhang sannolikt införs för transpersoner (individer som känner sig tillhöra det motsatta könet) kommer att få ett stort genomslag under nästa olympiad. Den internationella olympiska kommittén har av sin rådgivande underkommitté i frågan rekommenderats godkänna att en manlig transperson inte behöver ha genomgått några kirurgiska förändringar för att delta som kvinna. Det räcker med att hans testosteronnivå ligger under en viss nivå under ett år före tävlingen. Läs mer

Gästskribent Sebastian Marquez von Hage: ”Metoo”? Jag också!

Sebastian Marquez von Hage

Det är hög tid att ifrågasätta somliga av de metoo-vittnesmål som förekommit på kultursidorna. Särskilt de som gör anspråk på att förvalta författarens kulturella kapital i form av det påhängda ”djupsinnet” och samtidigt utgöra ett objektivt vittnesmål. Vi riskerar annars få en situation där den estetiskt mest tilltalande metoo-texten vinner.

Tidigare i år fick poeten Johanna Ekström en text publicerad i The Guardian som skildrar hennes möten med Jean-Claude Arnault för 20 år sedan. Vad som framgår av Ekströms text, och vilket hon även själv uttryckligen säger, är att Arnault inte på något sätt brukat våld mot henne. Det rör sig aldrig om en våldtäkt eller ett övergrepp. Läs mer

Gästskribent Einar Askestad: Den stulna demokratin

Demokratibegreppet har genomgått en transformation. Principen om folkviljan är satt ur spel för en specifik politisk idé om rättsstaten. En rättsstat som sätter sig själv i främsta rummet, som vänder sig emot det folk som den var satt att tjäna, är dock ingen rättsstat, den är ingen demokrati, den är ett hot mot demokratin. Einar Askestad om en politisk utveckling och maktordning som saknar legitimitet.

I förordet till den bok som nyligen utgivits av riksdagen med syfte att uppmärksamma hundraårsjubileet av den svenska demokratin skriver talman Andreas Norlén att demokratin är hotad. Vi lever i en brytningstid, säger han, demokratin är utmanad och vi kan och får inte ta den för given. De orden slår an tonen och visar sig vara utgångspunkt i de flesta av texterna i ”Demokratins framtid” (Sveriges Riksdag, 400 s.), en antologi som redigerats av statsvetarna Katarina Barrling och Sören Holmberg och som innehåller ett tiotal forskares granskningar av vår demokrati. Läs mer

Gästskribent Annika Nestius-Brown: Knivmorden ökar i London

2018 och 2019 har varit tragiska år i London, och inte enbart på grund av de politiska turerna runt Brexit. 135 mord registrerades under 2018, där de mest rapporterade ingick i den knivmordsepidemi som har fortsatt med över tjugo nya attacker under 2019, den senaste rapporterad den nionde april.

Nyligen uttalade sig den svenska kriminologen Jerzy Sarnecki om knivmorden i London, som Bitte Assarmo diskuterade här i DGS.  Sarneckis inlägg tycks gå ut på att våldet minskat rent allmänt i västvärlden och det bara är för att vi inte vana vid våld som vi reagerar starkt när vi hör om blodiga händelser.   Läs mer

Gästskribent Paula Ternström: Verkligheten imiterar dikten när Tennessee Williams iscensätter hur flocken kräver sina offer

Paula Ternström

Det Goda Samhället fortsätter granska svensk samtida teater. Skådespelerskan Paula Ternström har sett tre pjäser av Tennessee Williams och slås av författarens aktualitet. Williams gestaltar hur flocken obönhörligt kräver sina offer när gränserna för det tillåtna överskrids. Kusligt nog iscensätter verkligheten samma drama.

Jag har sett tre aktuella uppsättningar i Stockholm av Tennesse Williams, en av USA:s mest betydelsefulla dramatiker under 1900-talet. ”Glasmenageriet” på Fria Teatern, ”Orfeus stiger ned” på Dramatens Elverket och ”Linje Lusta” på Dramatens lilla scen. Läs mer

Gästskribent Christian Palme: VAD och VEM i den statliga mediesektorn

Moderaternas ungdomsförbund föreslog nyligen att anslaget till den statliga mediesektorn (de medier som ofta benämns ”public service”) borde halveras.

En större diskussion om statens engagemang i mediesektorn bör förhoppningsvis ingå i moderaternas idépolitiska programarbete. Efter förra årets haveri med beslutet att bevilja den dysfunktionella statliga mediekoncernen 54 miljarder skattekronor under sex år märks tydliga ångervibrationer i de konservativa leden. Nu öppnas faktiskt ett fönster för att i grunden reformera statsmediesystemet. Läs mer

Gästskribent Rasmus Dahlstedt: Varde ljus över skendebatten!

Rasmus Dahlstedt

Teaterkritiker framhåller gärna att det behövs mindre konsensus i åsikter och kritik och dessutom mindre underdånighet i förhållande till teatervärlden. Ändå verkar man blind inför den ideologiska likriktning som karaktäriserar teatern och som man själv bidrar till att upprätthålla. Rasmus Dahlstedt ger sitt bidrag till en aktuell teaterdebatt och uppfordrar kritiken att ta sin uppgift på allvar.

Johan Hilton inleder i DN (14/3) en högintressant diskussion om teaterkritikens uppgift. Jag delar helt och hållet Hiltons uppfattning att det bör vara vattentäta skott mellan teatern och kritiken. Läs mer

Gästskribent Lennart Waara: Bildningen och makten – några reflektioner

Själv har jag ett drygt halvsekellångt politiskt intresse bakom mig. Jag började följa de politiska debatterna i elva-, tolvårsåldern när familjen skaffade TV året 1957. Jag minns debatten mellan Högerns Jarl Hjalmarsson och Kommunisternas Hilding Hagberg. Och Bertil Ohlins intellektuellt skarpa attacker på Tage Erlander. Efter de första formativa åren har jag fortsatt följa rikspolitiken och dess ”utveckling” och förändring. Jag har på senare år alltmer funderat över vad bildning är och hur det är beställt med våra makthavares (rikspolitiker, myndighetschefer och storföretagsledare) kunskaper och bildning. Jag tycker mig också ha sett en förändring av de personligheter som blir politiker och som tilldelas de högsta posterna inom rikspolitiken. Läs mer

Gästskribent Benjamin Dhover: Hur mår grabbarna? 

Dagens barn och ungdomar mår allt sämre. Folkhälsomyndigheten konstaterar att unga med psykosomatiska problem, som söker vård, och som får diverse därtill relaterad medicinering fördubblats sedan 80-talet. Varför är det så?

Statliga experter har lagt pannan i djupa veck och presenterade nyligen en rad tänkbara orsaker. Dessa inkluderar osäkerhet inför framtidens arbetsmarknad, ökade socioekonomiska skillnader, och försämrad skola (där friskolereformen och skolpengssystemet lite luddigt dyker upp under rubriken ”Skolan fungerar sämre”). Läs mer

Gästskribent Rolf Oward: En vecka för klimatet

Det har varit klimatvecka i Uppsala. Man kan undra varför. En miljövecka vore givetvis mycket vettigare, men man får förmoda att det är viktigt för kommunen att öda skattebetalarnas pengar på det som för tillfället är inne – och vad är mer inne än klimathotet? Det gäller att visa upp sin godhet, att inta rätt position gentemot dem som inte har vett att inse hur nära undergången vi har kommit. Läs mer

Gästskribent Rebwar Hassan: Stefan Löfven har tydligen börjat hålla med oss ”islamofober”

”Jag har så svårt att ta ordet heder i min mun, när vi talar om det förtryck, den förföljelse, den stympning och det besinningslösa våld som riktas mot barn och unga, med heder – bara som en falsk och usel ursäkt. Därför, kamrater, förväntar jag mig det av er: I varje landsting. I varje kommun. I varje skola. I varje läge. Se det. Hata det.”

Statsministerns egna ord vid S-kongressen häromveckan. Löfven har tydligen börjat hålla med oss ”islamofober” och ”rasister” och helt utan egenartade förbehåll av typ socio-ekonomiska orsaker eller vitt patriarkalt förtryck. Löven lägger inte skulden på vår sekulära och jämställda kultur eller på män i allmänhet. Läs mer

Gästskribent Rune Barneus: Bonnesen ett bondeoffer

Någon gång på 1980-talets slut deltog jag i en konferens i Schweiz om ett fenomen som idag kallas penningtvätt. Världen rörde sig långsamt mot ett kontantlöst samhälle och det förelåg ett behov av att bekämpa fri rörlighet av kriminella pengar. Själva fenomenet var inte lika hett som idag men dock besvärande och ökande. Den frågeställning som konferensen hade att ta ställning till var hur det internationella banksystemet med alltmera sofistikerade betalningssystem skulle ställa sig till ökande krav från politiker på att banker skulle ta på sig en polisiär roll som kontrollant av att överförda medel inte hade åtkommits genom brottslig verksamhet. Läs mer

Gästskribent Rasmus Dahlstedt: Fan läser bibeln på Dramaten

Rasmus Dahlstedt

Rasmus Dahlstedt, skådespelare, manusförfattare, regissör och fri skribent, recenserar en aktuell föreställning på Dramaten: Guds olydiga revben. Pjäsen iscensätter en kombination av talad teater och cirkusföreställning. Ambitionen är att läsa Bibeln i ett feministiskt perspektiv och att gestalta ett långt och komplicerat förhållande mellan kristendom, kön och makt. Rasmus Dahlstedt är inte imponerad.

Jag erinrar mig barndomens glädje när cirkusen kom till stan. Doft av hö, sockervadd och elefanturin. Som jag minns det var det nästan alltid vår. En liknande förväntan när nycirkusen nu intar Dramatens stora scen. Före föreställningens början inskärper en röst med lite större allvar än vanligt att mobiltelefonerna måste stängas av. Störningsmoment i publiken kan innebära livsfara. Sinnena skärps inför förhoppningen om ett spännande möte mellan konstformerna. Läs mer

Gästskribent Lennart Waara: Karl Martell, S:t Denis och islam

Rubriken kräver en förklaring. Hoppas att detta inte blir alltför tungt.

Vi börjar med S:t Denis och den stora och berömda basilika som hyser prominenta kungagravar av från bourboner, merovinger och medicier. Louis XVI och Marie Antoinette är begravda i basilikan.

Under min och hustruns många resor i Frankrike och studierna av gotiska katedraler och romanska basilikor besökte vi också S.t Denis. Men det var på 1960/70-talet och före det stora muslimska övertagandet. Mer om det längre fram.

Läs mer

Gästskribent Stig Fölhammar: Ligga till last – en fråga om kulturella värderingar, och de är inte givna, ej heller faller de från skyarna!

I Patrik Engellaus framställning från söndagen den 24 mars höjdes svenskarnas moral till skyarna: ”Svenskarna hade spärrar mot att utnyttja systemet. De ville inte ’ligga det allmänna till last’”, skrev han.

Jag vill hävda att detta är ett alltför enkelt sätt att betrakta frågan, och samtidigt vill jag hävda att om inte svenskarnas moral eller kulturella värderingar hade odlats fram, då hade svenskarna varit som vilken annan folkgrupp som helst. Det har nämligen funnits kontroller i alla de svenska bidragssystemen utom i barnbidraget, som var naturligt självkontrollerande, tills några klåfingriga politiker började att se andra bidragsmottagare än mödrarna som hade framfött barnen. Läs mer

Gästskribent Gösta Walin: Klimatfrågan – en sammanfattning

Massmedia och därtill hörande kulturpersoner och politiker driver en hejdlös kampanj för att mana fram den rätta oron inför det stora klimathotet. Det uppfordrande budskapet är:

1.Vi är på väg mot en klimatkatastrof på grund av utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen och det går fortare än någonsin.

2.Trots att läget är extremt hotfullt så finns det hopp. Med radikala ingrepp så kan utsläppen hejdas och katastrofen begränsas.

Läs mer

Gästskribent Lennart Waara: Migrationsparadoxen

Sverige kan enligt Arbetsförmedlingen komma att behöva en arbetskraftsinvandring på 30 000 till 50 000 personer årligen samtidigt som Sverige har en muslimsk massmigration på drygt 130 000 årligen sammansatt av välfärdsmigranter från MENA, anhöriginvandring samt en mindre del riktiga flyktingar. Prognoser grundade på utfallssiffror från Migrationsverket hittills i år pekar på en samlad muslimsk migration på cirka 120 000 personer för 2019.

Läs mer

Gästskribent Rolf Oward: Klimathotsindustrins vagga är Romklubben

Många undrar säkert vad syftet är med dagens hot om jordens snara undergång. Vad är man ute efter – egentligen? Och hur började resan fram till dagens märkliga jakt på koldioxid, livets gas. För att få svar måste vi backa ungefär 50 år till 1968 och bildandet av lobby- och aktivistgruppen Romklubben och ett antal sidoorganisationer, som Madrid- och Budapestklubben.

En av de mer kända bakom Romklubbens tillkomst var multimiljardären David Rockefeller. Det var faktiskt på hans egendom i norra Italien som sammanslutningen kom till.

Läs mer