Häromdagen såg jag en äldre dam plocka skräp i vårt kvarter. Vi började prata och hon betonade vikten av att hålla efter området där man bor. Börjar man vänja sig med att ha skräpigt runt sig blir det lätt en nedåtgående spiral, där allt fler börjar kasta skräp omkring sig. Vi samtalade en stund om “den vardagliga godheten” innan vi sa hejdå och jag cyklade vidare på min dagliga cykeltur.

Norra halvklotet har nu sommar. På södra är det vinter. Men på flera håll har det mitt i sommaren varit snö och kallt på våra breddgrader. I söder har bergskedjan Anderna och södra Australien fått rekordmycket snö.

I fjällen norr om norska kuststaden Bergen mättes den 8 juli hela tio meters snödjup. Både svenska och norska fjällen har haft en ovanligt snörik vinter, och även i Sverige finns meterdjupt med snö kvar.

Kuckeliku alla lyssnare! Jag är en av Sveriges ledande politiker. En stolt tupp som styr över den svenska bondgården. Att som tupp styra och bestämma över något så komplicerat som en stor bondgård är en svår uppgift. Korna ska vallas och mjölkas, fåren klippas och fäbodar hållas i gott skick. Men det klarar jag galant för jag är utomordentligt intelligent och lämpad för uppgiften. Alla andra djur på gården vet också att utan mig skulle inte mycket bli gjort och dessutom skulle mycket bli fel. Därför har de utsett mig, en tränad proffsig beslutsfattare, att leda arbetet.

Valet av president i USA i höst ser ut att kunna bli det mest avgörande och dramatiska under de senaste hundra åren. Valet av Donald Trump 2016 skrämde stora delar av det politiska etablissemanget i USA och världen. Han var en helt ny typ av politiker som var bredd att ställa alla gamla sanningar om presidentskap och politik på huvudet. Till stor del har dessa farhågor/förhoppningar infriats och nu mobiliseras alla krafter för den kommande kraftmätningen.

Vindkraft kräver tillräcklig men inte för mycket vind. Solkraft kräver sol. Tyvärr blåser det sällan lagom eller är tillräckligt med sol när vi behöver det som bäst.

Hur ofta måste man påpeka dessa enkla samband? Vårt behov av elektricitet anpassar sig inte efter blåst eller solsken. Det följer andra faktorer. Mycket el behöver vi främst vid följande tillfällen:

Den 13 juli passerade den globala coronapandemin över 13 miljoner smittade personer. Antalet dödfall i sedan pandemins början överstiger nu en halv miljon människor. Världshälsoorganisationen WHO varnade för att smittan riskerar att förvärras, framför allt i Nord- och Sydamerika liksom i Indien, där en omfattande spridning nu sker. WHO-chefen Tedros Adhanom Ghebreyesus varnade: ”Alltför många länder är på väg i fel riktning trots att det här viruset är vår största fiende”.

Världens fordonstillverkare lät i årtionden marknaden styra vad och hur mycket de tillverkade. De studerade och följde marknadens behov och efterfrågan och utvecklade och tillverkade fordon som tillfredsställde dessa krav.

Nu tvingas de i stället att till astronomiska kostnader utveckla och tillverka fordon som inte möter marknadens önskemål och behov utan i stället uppfyller politiska krav på teknik och drivkällor med sämre brukarnytta till högre kostnader för köparna.

När Krister Peterson 10 juni 2020 pekade ut Stig Engström som Olof Palmes troliga mördare uppehöll han sig länge vid tämligen perifera detaljer. Den mest grundläggande frågan, kunde Stig Engström över huvud taget ha utfört mordet, förblev dock otillräckligt utredd. Jag ska i det följande argumentera för att han med all sannolikhet hade alibi för mordet.

Peterson hastade vid presskonferensen igenom kronologin för Stig Engströms agerande före mordet och noterade helt kort, att han stämplade ut 23.20 från Skandia (och att klockan gick en minut före, så att den verkliga tiden skulle vara 23.19). Därmed skulle han ha tid att promenera ut från Skandia, identifiera paret Palme, bestämma sig och sedan fälla de berömda skotten vid Sveavägen kl. 23.21.30. Även om det är märkligt och tänka sig en så kort beslutstid för denna typ av handling, så är detta i alla fall teoretiskt möjligt.

Plötsliga och omfattande kriser, både individuella och kollektiva, innebär ofta att människor får anledning att överväga angelägna frågor om etik och moral. Så är det också när det gäller den COVID-19 pandemi som drabbat oss senaste halvåret. I ett historiskt perspektiv är det egentligen är det egentligen inte förvånande. Sådana frågor har kommit i fokus under i stort sett alla de stora pandemier som drabbat mänskligheten senaste milleniet, vare sig det rört sig om pest, tuberkulos, influensa, HIV eller polio.

Netflix är ett av de stora företag som gått ut hårdast med sin godhetssignalering i efterdyningarna av George Floyds tragiska död. De har aggressivt hjälpt fram de mest tårdrypande dramatiseringarna av historisk orättvisa mot svarta, VDn har skänkt 120 miljoner dollar ur egen ficka till svarta universitet, och bolaget har nu beslutat att minst två procent av dess nätta kassakista på fem miljarder dollar ska öronmärkas för banker, fonder och andra finansaktörer med exklusivt svarta ägare, se här

Vid första anblick är det givetvis inget fel med det. Vilket bigott monster skulle invända mot att hjälpa en historiskt eftersatt folkgrupp som de svarta i USA att komma ifatt?

Men vad händer på lång sikt om vi alla ska börja blanda in etnicitet i affärsbeslut?

Svenska språket måste värnas. Själv gör jag det genom att vara en – föralldel passiv – medlem i föreningen Språkförsvaret. Den har tagit som sin uppgift att se till att svenska används av landets myndigheter, företag och organisationer i intern kommunikation och i kommunikationen med dem, som bor i Sverige. Alla svenskar har rätt att bli behandlade och betjänade på sitt modersmål i offentliga sammanhang; fem officiella minoritetsspråk finns i landet, men majoritetsspråket är faktiskt inte på samma sätt skyddat i lag.

Den svarte människorättsaktivisten Booker T Washington sade vid förra sekelskiftet: ”Det finns en särskild klass av problemlösare i rasfrågor som inte vill att patienten ska bli bättre”.

Han syftade på de oftast välbeställda debattörer, som livnär sig på rasismen och därför inte vill att den ska upphöra.

I Expressen försvarar Expo-journalisten Bilan Osman Black Lives Matter- demonstrationerna i Sverige.

EU skall i teorin fatta beslut på lägsta möjliga nivå. Subsidiaritets- eller närhetsprincipen, som denna ordning kallas, hämtades från den katolska socialläran och skulle vara en grundbult för EU:s arbete. Besluten ska fattas så nära medborgarna som möjligt, och endast beslut som inte kan fattas på nationell nivå skall lyftas till EU. I realiteten är det en princip som hedras i högtidstal men inte i det dagliga beslutsfattandet.

Omkring 16 miljoner liv gick förlorade under första världskriget. Den 11 november 1918 ingicks vapenstillestånd mellan Frankrike och Tyskland på västfronten. Första världskriget var visserligen i praktiken över för alla inblandade. Men allt dödligt våld och alla allvarliga krigsoperationer upphörde inte med automatik efter detta. När vapenstilleståndet väl kommit till stånd inleddes ytterligare en tid av oro och anarki, med mer elände och död. Kupper, revolutioner, självständighetskamper och inbördeskrig avlöste varandra runt om i världen.

Med freden kom också spanska sjukan, som skördade många fler offer än själva kriget. När krigen och eländet upphört, infann sig hos många människor en uppbrottsstämning. Gamla misstag fick inte göras om, en ny och bättre värld var möjlig. Men övergången till fred blev svårare än väntat. Mellan åren 1917, ryska revolutionens år, och 1923, året då Adolf Hitler genomförde sin misslyckade ölkällar-kupp i München, stod mycket och vägde. Denna tidsepok utgör, enligt vissa forskare, en historisk epok, under vilken förberedelserna för ett nytt storkrig inleddes.

På bilderna från den senaste tidens svenska ”Black Lives Matter”-demonstrationerna dominerar de unga kvinnorna.

Intrycket av att dessa utmärker sig som vänsterradikal åsiktsgrupp bekräftas av SVT/Novus Partisympatiundersökning i februari 2020 där Vänsterpartiet får 23,9 procent av sympatierna bland kvinnor 18 – 29 år, att jämföras med 8,8 procent av männen i samma ålder. Kvinnorna har också betydligt högre siffror för Socialdemokraterna och Centerpartiet.

De unga kvinnornas vänstersympatier, den aggressiva aktivismen inom #metoo-rörelsen, Refugees Welcome, den mer extrema feminismen, HBTQ-rörelsen och deras klimatalarmism är inga nyheter, men har hittills inte väckt så starka reaktioner.

Pappa har som så många äldre stannat hemma sedan i mars och inte kunnat ta sina vanliga prover för att kontrollera diabetes och njurar. Han har också tittat på CNN som rapporterat om att bära munskydd är det mest effektiva sättet stoppa smittspridning från person till person, enligt en ny studie. Jag och min man har också valt att självisolera oss för att kunna hjälpa till. Vi handlar allt på nätet, mat, medicin och andra förnödenheter och besöker vare sig vänner eller offentliga inrättningar.

I månader har svenska Folkhälsomyndigheten försvarat sin kontroversiella hållning att inte rekommendera kraftfulla skyddsåtgärder och restriktioner som svar på den globala covid-19 pandemin. Men nu rämnar försvaret.

Den inflytelserika medicinska tidskriften British Medical Journal gör den 12 juni en kritisk analys med titeln ”Has Sweden’s controversial covid-19 strategy been successful?”.

Under åren 1994–2002 satt jag i riksdagen för kristdemokraterna, de fyra sista som vice ordförande i lagutskottet (numera civilutskottet). Mina egna erfarenheter ligger till grund för betraktelserna i denna uppsats. Rent allmänt kan man notera att konstitutionella frågor inte är föremål för någon mer allmän debatt även om det stundtals sticker upp en och annan synpunkt eller till och med en debattbok.

Ärade svenska folk, väljare och ledamöter av Sveriges riksdag, när Nyttiga Svennepartiet (NSP) bildades för några år sedan kunde ingen ana vi skulle få egen majoritet i riksdagen.

Med stöd av folket kan vi idag lägga fram vår första regeringsförklaring som visar vägen till ett mer framgångsrikt sammanhållet och lyckligt Sverige.

Vår politik utgår från den enkla sanningen att vad som skapar vårt välstånd är den nyttiga svennen, ett begrepp som många först skrattade åt innan de förstod innebörden. En nyttig svenne är en person som tar ansvar för sitt eget liv och levererar nytta till andra. Det handlar om allt från att vara skötsam, till att utbilda sig till att bli anställningsbar, försörja sig själv och undvika ligga andra till last. Men också att bidra till samhällets goda genom att dra sitt strå till stacken för det gemensamma.

En artikelgenerator eller ”paper generator”, är datorprogramvara som sammanställer vetenskapliga artiklar i det format som förekommer i akademiska vetenskapliga tidskrifter eller konferensförfaranden. Programmet generar ett tekniskt språk från det specifika ”vetenskapliga” fältet för att komponera nonsensmeningar som låter övertygande. Texten kompletteras med tabeller, figurer och referenser som också förefaller relevanta.

Exempel på sådana datorprogram är Postmodernism Generator, snarXiv och SCIgen vilka finns fritt tillgängliga online. Datorprogrammet The Postmodernism Generator utvecklades 1996 av Andrew C. Bulhak från Monash University.

”Should I stay or should I go?” är den välkända refrängen från The Clash’s gamla hit från 1981. Den snutten skulle kunna vara signaturmelodi för de som följer svensk politik och har kunnat följa debattens fördumning samtidigt som situationen blir allt allvarligare. Den som debatterar på nätet kan inte ha undgått frågan om huruvida det är dags att lämna landet, vilket ofta manar fram intensiva känslor både för och emot.

Men innan vi kommit dit måste vi börja med en grundläggande frågeställning: Är Sverige såpass misskött och underminerat att det föreligger en reell risk för systemkollaps i vår livstid?

Under våren förklarade president Trump att han tog klorokin vilket han menade skulle förebygga och minska risken för komplikationer om han skulle bli smittad av coronavirus. För detta blev han kritiserad från medicinskt experthåll, liksom från politiker i det demokratiska lägret. Kritiken har tilltagit ordentligt de senaste veckorna med anledning av uppgifter om allvarliga biverkningar av klorokin som publicerades i den ansedda medicinska tidskriften The Lancet.

Sverige är världens extremaste land. Inte nog med att det är kallt som attan och somrarna korta, om än ljuvliga, så vi ligger alltid stadigt i topp när det gäller att vara den mest sekulära nationen i världen. Vi står inför utmaningen att leva tillsammans med människor med bakgrund från hela världen som har olika livsåskådningar och religioner.

Det medför att religion inte kan vara den sammanhållande faktorn i Sverige. Men vi måste ha en sammanhållande faktor för att överleva som nation. Och kanske är det inte konstigare än att vi har Sverige som den sammanhållande faktorn. Ett Sverige vi alla kan vara stolta över att bo i.

Sverige har även bland världens högsta medellivslängd och ligger tillsammans med de andra nordiska länderna högst när det gäller världens lyckligaste befolkningar. Vi är det land i världen som har haft fred längst, och det ska vi fortsätta med.

Svenska myndigheter har i den nationella kris som Covid-19 kastat in landet i, i alltför stor utsträckning fortsatt med ”business as usual”. Hanteringen av krisen har varit klantig och inkompetent, och man har förlitat sig på aktörer som inte klarat av att leda och ta ansvar för den allvarliga medicinska, sociala, och ekonomiska situation som COVID-19 utbrottet försatt landet i.

Många experter hade tidigt varnat för att en global pandemi skulle komma, frågan var bara när. Det blev den 31 december 2019 som den kinesiska regeringen rapporterade om de första fallen. Medan många europeiska länder planerade för att möta utbrott på egen mark, så nedtonade ansvariga svenska myndigheter systematiskt ett sådant hot. Men den 31 januari rapporterades det första COVID-19 fallet i Sverige från Länssjukhuset Ryhov i Jönköping, en kvinna i 20-årsåldern. Därefter har utvecklingen i Sverige varit närmast katastrofal jämfört med våra nordiska grannländer som hanterat coronakrisen på ett helt annat och mycket mer ansvarsfullt sätt.

Men hur har civilsamhället respektive staten hanterat krisen?

I dagens Sverige tas det ansvar huller om buller – eller snarare uppmanas till. En enkel sökning i Google på frasen ”Vi måste ta ansvar” gav imponerande 122 000 resultat. De svar som kom upp på resultatens första sida omfattar tagande av ansvar för barn och ungas psykiska hälsa, för byggandet, för våra barnbarn, för att ställa om till en fossilfri stad, för våra medmänniskor, för att minska smittspridningen, för nyanlända i Nynäshamns kommun som inte går före i bostadskön, för våra barn samt för vårt gemensamma hem.

Tro handlar om trohet. Det handlar också om tillit. I den mer vulgära debatten om religion så ställer man inte sällan orden tro och vetande mot varandra. Dels bygger det på en överföring av de grekiska orden ”pistis” och ”gnosis” men som inte låter sig översättas enkelt till den moderna svenskan. Och dels bygger den på premissen att tro är godtrogenhet. Men alla tror. De flesta av oss tror på atomer även om vi normalt sett inte brukar se dem. Men vi tror på vetenskapen och dess beskrivning av verkligheten.

Tro är en aspekt av det mänskliga livet. Vi måste tro på vissa saker, och tro är som sagt nära sammankopplat med trohet. Det är ett karaktärsdrag. Vi litar på något eller någon, och det finns ett underförstått löfte. Vi tror att vi kan lämna cykeln olåst när vi går till affären om vi bor i ett tryggt området, där man tror och litar på varandra. Där det finns tilltro.

Förtroendet för politiker faller. Decemberöverenskommelsen trotsade flagrant folkviljan. Riksdagen är ett knapptryckarparti vilka slaviskt följer partilinjen utan mycken hänsyn till åsikter hos väljarna. Statens befattningar tillsätts efter partibok och alls icke utifrån kompetens, vilket är ett flagrant brott mot grundlagen (RF). Väljarna känner sig maktlösa och populister vinner terräng.