Simona och Jimmie har skakat hand på återupprätta kunskapsskolan, Mycket lovvärt. Men vad behöver göras? Hur återskapa kunskapsskolan? Via staten eller marknaden?

Simona och Jimmie tror att en åtgärd är att skolväsendet förstatligas. Är det verkligen mer statlig inblandning som behövs? Staten (miss)sköter redan idag viktiga funktioner genom diverse skomyndigheter som lärarutbildningen, Skolinspektionen och Skolverket som producerar bl.a. läroplaner. Skolväsendet behöver mindre stat och mer frihet och rörelseutrymme för lärare och skolledare.

Vidare vill de ”fasa ut vinstintresset i friskolor”. Där gör de armkrok med den samlade vänstern som som av ideologiska skäl är emot fri företagsamhet. Den vill ”återta kontrollen” som det heter. ”Samhället” skall styra vilket menas att staten skall styra som ju har ju visat sig vara en mycket dålig form för att driva verksamhet. Överlägset är ”fri företagsamhet” och marknadshushållning. För detta finns den juridiska formen aktiebolag som är en av grundstenarna för den fria världens välstånd.

Verksamhet i form av aktiebolag bör drivas med överskott (vinst) annars behöver dess ägare skjuta till kapital för att täcka underskotten.. För att en verksamhet ska ge överskott krävs det produkter och/eller tjänster av god kvalitet och att man håller sina kostnader i schack. Den bagare som startar ett bageri eller den skomakare som startar ett skomakeri och gör det med ett aktiebolag som juridisk person gör det för att skapa sig en försörjning med hjälp av den kompetens de besitter. De vet att om de sköter sig, tjänar sina kunder väl och håller kostnaderna i schack kan de få ett gott liv. De tänker inte på ”vinst”, snarare på god lön för mödan.

Detsamma gäller den som startar en butik för att sälja kappor. Går verksamheten så bra att det blir ett hyggligt överskott, ”vinst”, är det ett resultat av att man tjänat kunderna väl, öppnar man en butik till på annan plats och tjänar en vidgad kundkrets. Om verksamheten inte ger vinst utan förlust blir det istället nedläggning.

När det uppstår nya näringar så kan det uppstå höga vinster. Man är först på plan, produkterna är attraktiva och inga konkurrenter. Men detta varar inte lände. Höga vinster drar till sig andra och det dröjer inte länge för det blir en strid på kniven. Tänk Nokia och Ericssons mobiltelefoner.

Det svenska skolväsendet har fram till för ca 30 år sedan varit hel statligt/kommunalt men öppnades då upp för andra aktörer som sakta och säkert har vuxit så att nu ca 30% av eleverna har valt en s.k. friskola. En självklar och viktig valfrihetsreform som måste värnas och vidareutvecklas så att sektorn kan fortsätta att växa. Vad som demonstrerats är att det går att driva skolor med högkvalitet med lägre kostnader än de kommunala.

Om Simona och Jimmie vill återskapa kunskapsskolan ska de fokusera på annat än att fasa ut vinstintresset. Det är den statliga inblandningen de ska fokusera på – lärarutbildningen, skolverket och skolinspektionen som man måste börja med.

BILD: Stillbild från filmen Bara roligt i Bullerbyn (1960).

Bengt Holmgren är samhällsdebattör, tidigare VD Bergvik Kemi AB, VD Oljeprospektering AB, Världsbanken, nu styrelseledamot i Medborgarrättsrörelsen i Sverige. Under 1989 till 2000 styrelseledamot och vice ordförande i Skattebetalarnas Förening.