Nils-Eric Sandberg: Vem skapar jobben?

Vi behöver en aktiv industripolitik som kan skapa jobb. Det förklarade Harvardprofessorn Dan Rodrik nyligen på ett seminarium som hölls av Ingenjörsvetenskapsakademien.

I svenska öron låter detta välbekant; Sverige fick ju från 1968 en aktiv industripolitik, designad av Krister Wickman, som blev just industriminister.

Vi som har läst ekonomisk historia – ett dystert men lärorikt ämne – har kanske en annan uppfattning.

Först Rodriks hemland USA. Det bör vara oerhört intressant för européerna. När Europa i 800 år försökt få igång ekonomisk utveckling var USA fortfarande en vildmark. Så utvandrade fattiga européer till Amerika och förvandlade på drygt hundra år denna vildmark till världens starkaste ekonomi.

Hur gick det till? En amerikansk ekonom som forskat om detta är Paul Romer som förra året fick halva ekonomipriset. Romer har visat att medan de europeiska universiteten utbildade präster och byråkrater satsade de amerikanska universiteten på att skapa de kompetenser som näringslivet behövde. Det tog skruv.

Och Sverige? Låt oss ta en titt i historien. Guldåldern för svensk industri var tiden 1890 – 1910. Jag har gjort en tänkvärd lista på de svenska företag som med egna innovationer vuxit sig stora:

1862: Sandvik

1864: Nobel

1873: Atlas Copco

1874: SCA

1876: L-M Ericsson

1878: Alfa Laval

1883: Munksjö

1892: Bahco

1904: AGA

1907: ASEA

Huvuddelen av de svenska innovationsgrundade företag som expanderade kom alltså till för hundra år sedan. Volvo grundades 1927 som dotterbolag till SKF. SAAB kom till på slutet av trettiotalet.

Under efterkrigstiden har två storföretag skapats på svenska innovationer: IKEA och Tetra Pak. Båda har tvingats lämna landet på grund av de svenska skatterna. Läs Sven Rydenfelts bok ”Sagan om Tetra Pak”. Han visar att om – när – grundaren Ruben Rausing avled skulle staten via skatt på arv och kapitalvinster ta företagets hela värde. Familjen Rausing hade blivit ruinerad.

Den svenska industripolitiken startade 1970. Då föll tillväxten från 4,6 procent per år under 1960-talet till 1,2 procent 1971. Investeringskvoten, det vill säga investeringarna som andel av BNP, föll från 24 procent på 1960-talet till 14 procent. Facket drev igenom löneökningar på 15 procent. Ovanpå detta fördubblade regeringen löneskatten. Följden blev att storföretagen höll på att gå under. Regeringarna försökte rädda situationen genom att devalvera, om och om igen.

S-regeringen startade Statsföretag som skulle skapa sysselsättning. Problemet är att ett statligt företag har statskassan i ryggen och därmed aldrig konkurrerar med de privata företagen på lika villkor.

Statsföretag köpte upp rader av privata företag och la ner flera av dem. Statsföretag startade ett särskilt planeringsföretag som skulle identifiera framgångsrika branscher. Det hette ”Rationell Planering AB”. Efter ett par år gick det i konkurs. I Statsföretags redovisning kunde man läsa: ”Avvecklingen av Rationell Planering AB fortgår planenligt”.

Så var det med den aktiva industripolitiken.

Om Sveriges industriminister läser lite ekonomisk historia kommer han att ligga sömnlös av förfäran. Skulle han sova gott är det mycket oroande.

37 reaktioner på ”Nils-Eric Sandberg: Vem skapar jobben?

  1. Skarprättarn skriver:

    Socialdemokraterna anse att hufvudorsaken till alla samhälleliga missförhållanden ligger deri, att allt hvad menniskan behöfver använda för att kunna arbeta, föda sig, lefva, tillhör enskilda personer.

    Socialdemokraterna vilja upphäfva den privata eganderätten till jord, grufvor, skogar, sjöar, fabriker, verkstäder, samfärdselmedel o. s. v.

    Socialdemokraterna anse, att all sådan egendom som icke är afsedd till förbrukning (såsom kläder, husgeråd o. d.) bör vara samhällets, d. v. s. allas gemensamma egendom.

    ==

    Man har lyckats ganska bra, med statliga hamburgerrestauranger, statligt spritmonopol, statligt etermediemonopol, statligt apoteksmonopol, statligt telemonopol och andra företeelser. Sveriges Allmänna Restaurangaktiebolag konkurrerade med hotell och restauranger, bland annat med spriträttigheter som andra inte hade under motbokstiden. Hur skulle ett starkt näringsliv kunna växa under sådana förutsättningar?

    Gillad av 8 personer

  2. Per-Åke Svensson skriver:

    När man ser listan av gamla företag slås man av att inget av dem ägnade sig åt att tillfredsställa direkta mänskliga behov, utan snarare ”metabehov”, dvs behov som gjorde det möjligt för andra att tillfredsställa direkta behov.

    Gillad av 2 personer

    • Jan Andersson skriver:

      Tja, det finns leverantörer och underleverantörer i många led, vilken konsument skulle köpa en torkcylinder för toalettpapper, åtta meter lång och två meter i diameter, eller de andra 119 stycken som sitter i en pappersmaskin?

      Gillad av 2 personer

  3. olle holmqvist skriver:

    Vill tillfoga ännu en uppfinning, välkänd för alla tekniknördar, mindre känd för andra: MåttJohanssons precisionsmät-system.
    ” -bestående av endast 102 passbitar,uppdelade i serier med olika precisionsgrad, kunde ge minst cirka 20 000 olika måttvärden med en måttdifferens av endast 0,01 mm. På företaget fanns inte någon tillräckligt bra slipmaskin för att framställa de tänka passbitarna, han byggde om sin frus symaskin (en Singer-maskin) till en avancerad slipmaskin och slipade till dessa passbitar hemma på kvällarna vid sidan av sitt ordinarie arbete på gevärsfabriken.1896..en noggrannhet på några bråkdelar av en tusendels mm. ”

    Passbitarna gjorde succé över världen. MåttJohanson var personligen bekant med Henry Ford, vars T-Ford, inte, skulle kunnat tillverkas dem förutan.

    Men sådan historisk kunskap är inte allmänbildning som t ex att Karl XII:s hund hette Pompe
    och är begravd vid Karlbergs slott. Annars kan någon ta sig en 20 min eller så och läsa här
    https://arwidson.wordpress.com/2018/03/17/matt-johansson/

    Gillad av 9 personer

    • Bo Ek skriver:

      C E Johansson är den störste hjälten bland uppfinnare. Hade det inte varit för honom hade hela vår värld sett helt annorlunda ut – mycket mera som på slutet av 1800-talet.

      Det han gjorde är inte bara helt genialiskt, det är också fullständigt ofattbart att han kunde tillverka sina måttbitar på sin hemmagjorda slipmaskin. Jag fattar inte ens hur han lyckades hålla temperaturen så exakt i sitt (förmodar jag) vedeldade hus.

      Enligt min mening skulle det stå en staty av C E Johansson i varje stad i Sverige.

      Gilla

      • olle holmqvist skriver:

        Han har i alla fall fått en gata i Eskilstuna, alla i stan vet vem han är- Och så anställde han min farfar som fabriksschef, fast det kanske OT.

        Gilla

  4. Jan Andersson skriver:

    Detta var det viktigaste jag läst på mycket länge och exakt korrekt enligt min uppfattning. Den värsta dödgrävaren vi haft var Olof Palme som ville ge bort kronjuvelerna i svensk ekonomi till fackföreningarna. Fackföreningarna!

    Fredrik Reinfeldt som hans väljare naturligtvis förväntade sig något helt annat av påstod att Sverige nu är postindustriellt och skall vara ett tjänstesamhälle i framtiden. Utan att verka ha en aning om att det är industrin som direkt eller indirekt betalar för dessa tjänster. Reinfeldt kom till makten för att oppositionen var en katastrof och inget alternativ existerade. Efteråt kan vi bara räkna smulorna.

    Sverige hade kanske haft tre gånger starkare ekonomi idag utan dessa två råttfångare, om industrin hade sluppit betala för miljörörelsens irrläror (men de har gjort nytta också), världssamvetets snyftande i FN och straffskatt på anställda i form av arbetsgivaravgifter. Pengarna hade gått till investeringar, höjd produktion, produktutveckling, högre inkomster och fler anställda. Färre personer hade jobbat skattefinansierat, fler i näringslivet, bara det en stor samhällsvinst.

    Att ändra allt detta tillbaka är omöjligt eftersom viljan och förståelsen inte finns.
    När Greta kan utses till helgon så står det klart att det inte är rationellt förnuft som förhärskar i landet utan vidskepelse och kunskapsmörker, som under Medeltiden.

    Gillad av 17 personer

  5. Gibrahil Ortigo skriver:

    Svenskt näringsliv är i själva verket fantastiskt innovativt och skapar tillväxt.
    Inte så mycket i industrin längre, men väl i tjänstesektorn.
    Finns många exempel såsom Spotify eller Skype.
    Tycker det var ett mossigt inlägg av Nils-Eric.

    Gilla

    • Thor skriver:

      Spotify och Skype har varit extremt lönsamma som försäljningsobjekt. Men vad har Sverige för nytta av det? Någon krona i reavinstskatt kanske i Spotifyfallet men annars? Några nämnvärda arbetstillfällen ger dom inte.

      Gillad av 3 personer

    • tc skriver:

      De lyckas trots socialdemokratin, just för att deras produkt inte är kapitalintensiv och beror av en internationell marknad, oberoende av Sverige, och några få väldigt smarta individer. Caldwell jag länkar till nedan diskuterar detta, hur nästan inga nya stora företag uppstod under S, IKEA och HM växte fram när S hade en svacka.

      Gillad av 6 personer

  6. tom crean skriver:

    Christoffer Caldwell analyserar varför socialismen i svensk version dominerat så totalt och inte än imploderat. Huvudanledningen var att det fanns så mycket att parasitera på, främst en arbetsam foglig befolkning och dessa företag som skapades innan socialdemokratin.

    Gillad av 9 personer

  7. Eva skriver:

    Rausing skapade ett imperium på någon annans innovation och gav aldrig innovatörerna ett erkännande, varken verbalt eller monetärt. Han var dåtidens Linnea Claesson – bra på att tjäna pengar på andras arbete och med halvsanningar. Så visst finns den sortens entreprenörer i landet fortfarande. Det är bara det att uppfinnarna och ingenjörerna inte längre kröker rygg lika lätt för att fylla plånboken hos en despot.

    Gillad av 2 personer

    • cmmk10 skriver:

      En del kämpar, men övermakten är oftast för stark. Man säljer sina idéer istället för att skapa nya företag.

      Den här mannen är nog en av de största svenskar som har funnits:
      https://www.expressen.se/debatt/sa-blaste-usa-sveriges-storste-uppfinnare/

      ”Håkan Lans är Sveriges största uppfinnare i modern tid. Men hans liv har förvandlats till ett byråkratiskt helvete. År efter år har han utsatts för svåra rättsövergrepp i USA och som den naiva nation vi är har vi uppfattat det som ett olycksfall i rättsarbetet, en följd av tilltrasslade omständigheter.”

      Gillad av 2 personer

    • olle holmqvist skriver:

      Har hört det ryktesvägen att det var två ingenjörer som hade hade en idé – Tetran som förpackning för dryck, drog idén för ledningen – men nej – dock fick de stå där på fritiden
      och ladda ihop idén. Sen sa det kör ! De lär heller inte ha uppskattats efter insats.
      Kan någon vidimera ?

      Gilla

      • Jan Andersson skriver:

        Det gick nog ganska trögt i början. Världens allra första mjölkkartong tillverkades på Gruvöns bruk under Tryggve Bergeks chefskap och levererades ganska länge gratis för att hjälpa TetraPak igång snabbare.

        Idag är den vätskeboard som tillverkas på bruken i mellansverige en högförädlad produkt (av färskfiber, ingen vill dricka något som förpackats i returfiber) och man har minst 25% av världsmarknaden vilket knappast ger ens ett hedersomnämnande i politikerleden.

        Det var Tryggve Bergek som på en presskonferens fick frågan: ”Varför finns det ingen ekonom i bolagsstyrelsen?”. Han greppade mikrofonen och svarade: ”Detta är ett högteknologiskt industriföretag och ingen revisionsbyrå”.

        Gilla

    • Jan Andersson skriver:

      Det är EN sak att uppfinna något, men en helt annan sak att utveckla uppfinningen till något säljbart och skapa en marknad. Det kanske inte finns något behov eller intresse av en aldrig så bra uppfinning just nu!

      Till det första inklusive ett godkänt patent räcker det med uppfinnaren själv, men för det resterande arbetet behövs lång tid, mycket pengar, mycket experimenterande, många experter och oändligt tålamod. Och ingen ger någon garanti att man lyckas tjäna tillbaka pengarna, vilket i näringslivet betyder bortkastad tid och dito resurser och nedläggning enligt lagens bokstav när pengarna är slut.

      Det finns gott om uppfinningar, men de flesta upphovspersonerna inser att vägen till att tjäna några pengar är alldeles för lång och svår att gå.

      Uppfinnare kan gärna fortsätta att uppfinna, men resten skall andra ta hand om, annars återstår bara bitterhet och hämndlystnad.

      Gilla

    • hassel skriver:

      Eva
      Det du skriver är både felaktigt och fult. Rausing (och Åkerlund) omgav sig med skickliga medarbetare, de var ju själva ekonomer. Ingenjör Wallenberg som uppfann den trekantiga tetrapaken, blev både hyllad och belönad. (En som arbetat tillsammans med Berta, sekr till Wallenberg).
      F ö kallades Åkerlund & Rausing för ”universitetet”. Många företag har grundats av f d medarbetare, t ex Brime, Torsten Jeppsson och inte minst Gambros grundare Holger Craaford.

      Gilla

  8. ERROL skriver:

    En viss Löfvén, med bakgrund i fackförbundet Metall och därför naturligtvis expert på industrins och näringslivets förutsättningar lanserade en ”Ny industripolitik för 2000-talet”. Denna nymornade industripolitik producerade pseudobegrepp som ”industrikansler” och
    ”innovationskatapulter”. Denna socialdemokratiskt självgoda tilltro till att staten skulle kunna beställa fram nya innovationer och grundlägga ett industriellt lyft, i stället för att fokusera på det som utgör politikens faktiska ansvar; lagstiftning och de faktiska villkoren för företagande, var naturligtvis mera uttryck för socialdemokratisk hybris och en reminiscens från tidigare statsföretag, stålverk 80 med mera.

    Det nya med den statliga industripolitik som basunerades ut med frälsaren Löfvéns tillträde som partiordförande var dock att denna satsning som allting annat i den postmoderna socialdemokratin i allt väsentligt bestod av ett narrativ om förnyelse snarare än ett verkligt förnyelsearbete. Det kanske i och för sig var lika bra då tidigare förfelad statlig industripolitik förskräcker. Problemet är dock att dagens socialdemokratiska dreglande fixering vid kampanjretorik och narrativ gäller präglar alla politikområden och således även näringspolitiska fundamenta som energipolitik och elkapacitet, utöver detaljer som statens våldsmonopol, gränsskydd och välfärdens kärna.

    Gillad av 3 personer

    • Jan Andersson skriver:

      Var tog den svenska högklassiga varvsindustrin vägen? Jaså, staten tog över och lade ner den också. Varven hade fått lönsamhetsproblem och drogs med delvis föråldrad logistik men allt hade kunnat lösas, speciellt med staten som garant och långivare.

      Nu tog japaner, koreaner och kineser över. Ändå byggde vi värdens bästa fartyg på Eriksbergsvavet i Göteborg.

      Gilla

  9. phnordin skriver:

    Som du skriver har bara två multinationella företag skapats Sverige under efterkrigstiden-IKEA och Tetrpak. Detta har skett trots den klåfingriga svenska statens anspråk och regler. Se bara hur hela generationer av svenska företagare lämnat landet och hur Ingvar Kamprad och Rausing tävlade i uppfinningsrikedom för att undvika ett förödande företagsklimat och lyckades skapa sina imperier. Hur H& M lyckats är ett undantag som borde studeras närmare.

    Gillad av 1 person

  10. Lars-Olof Svensson skriver:

    Ta en titt på börslistorna idag och jämför med 1992. Skillnaden är enorm. Är det något som fungerar i Sverige idag så är det näringslivet. Tre faktorer ligger bakom, EU-inträdet, sänkt bolagsskatt och Bengt Rydens börsreformer. – Devalveringarna har förstås haft betydelse för basindustrierna som har stor andel kostnader i SEK men i dagens komplexa produktion i högspecialiserade företag är kostnader i SEK bara en mindre del. Man köper tex inte halvledare i SEK, bara för att nämna ett exempel. Med detta sagt: de ändringar som ligger bakom näringslivets comeback efter 70-talets stagflation är bättre än industripolitik som vi lärde känna den då. Men att gå med i dåvarande EEC var tabu för Palme liksom att sänka bolagsskatten var tabu för Sträng. Och konstigt nog beslöt Bohman om att monopolisera Stockholmsbörsen och förbjuda konkurrerande börser. Motivet? Det fanns bara en börs vilket visade att några andra inte behövdes.

    Gillad av 2 personer

  11. Göran Holmström skriver:

    Garvar gott, det kommer inte uppfinnas något av värde i ett land som premierar idioter om och om igen.
    Vår tid som upptäckare och uppfinnare är förbi, kvar i dammet så säljs patentmediciner från västerns tid under nya namn.
    Den rekylfria k-pisten, eller en fungerande rotationsmotor samt solenergi med 600 watt per kvadratmeter i vår isiga klimat kommer jag ta med mig i graven, för att nämna några små uppfinningar .
    Socialdemokrater jag hatar er av hela mitt hjärta!

    Gillad av 3 personer

  12. Erik2 skriver:

    Det är väldigt bra att det här påpekas. Denna politik som så självgott beskriver sig som skapande av välstånd. I själva verket är nästan allt vad som åstadkoms det precis motsatta, välstånd stjäls och välstånd stoppas från att skapas. Gibrahil Ortigo kommenterar här ovan och pekar på några nya företag och jag tänkte på precis samma företag när jag läste Nils Eric Sandbergs text. Skype, Spotify, Minecraft, Tobii, osv. Det finns ett antal nya företag som bygger på genuint svenska innovationer. Faktiskt mer genuint svenska än t ex LM Ericssons. Det som är intressant med dessa nya företag är att de uppstått i tekniska miljöer där politiken ännu inte uppmärksammat det som pågår. Det finns en enorm vilja och förmåga hos svenska folket som är totalt inlåst i ett närmast kvävande fängelselikt system. Sedan, Minecraft, Skype. Sålt till stora drakar från USA. Ett resultat av den ekonomiska politiken i landet där det skapades tänker jag. Hurra vad bra vi och våra politiker är. Så även om man kompletterar listan över stora företag som Sandberg presenterar så understryker det bara Sandbergs poäng med den misslyckade politiken.

    Gillad av 2 personer

  13. h skriver:

    I gymnasiet när vi skulle räkna med valutor stod alltid US$ i 5,21 SEK och D-marken i 1,23 SEK. Detta var på 60-talet. Vad har hänt sedan dess?

    Gilla

  14. Östrahult skriver:

    Tokiga projekt med politiska förtecken har en lång historia, långt före Statsföretag, tänk bara på regalskeppet Vasa. Ett annat exempel var plastcykeln Itera. Några reflektioner kring Statsföretag:
    Det är svårt att söka information om Statsföretag, nästan så att man tror att sossarna har städat. Likaså är det inte så lätt att hitta vilka som var ansvariga, jag kan erinra mig en del. En var dåvarande sossen Rune B Johansson, urtypen för en som lika gärna kunde ha verkat i DDR.
    Vid bildandet av Statsföretag AB 1970 angavs som mål:
    • Under krav på lönsamhet nå största möjliga expansion
    • Ta hänsyn till samhällsintresset vid val mellan olika produktions- och lokaliseringsalternativ
    • Nå allt större arbetstillfredsställelse
    • Fördjupad företagsdemokrati
    Dvs politiska mål.

    Om vi tittar på industrin idag så är det kanske förvånande att vi har den höga standard på industri som vi har med tanke på:
    • Det mesta är utlandsägt
    • Den svenska finanssektorn är mest intresserad av att splitta bolag
    • Offentlig sektor anstränger sig inte direkt att stötta näringslivet och då man gör det sker det ofta på fel sätt
    • Tilltagande problem med utbildningsnivå, tillgång på yrkeskunnig arbetskraft

    Gillad av 2 personer

  15. Jan Andersson skriver:

    Det är många konsumtionsvaruföretag i Sverige som går lysande, och den som eventuellt varit i något fjärranösternland vet varför; i t. ex. Bangkok kan man köpa ett välsytt plagg för en tiondel av vad det säljs för i svensk butik. En storhandlare betalar nog ännu mycket mindre än så.

    Så när man dumpar ut plagg ”till halva reapriset” så tjänar man fortfarande goda pengar på det.

    Produktionen sker inte i Sverige men skapar jobb för ungdomar i alla butiker, och som hade haft svårt att komma ut på arbetsmarknaden annars; vi blir som vanligt lätt blåsta på priset, men valet är vårt eget.

    Gillad av 1 person

  16. Gunnar Strandell skriver:

    Scania 1991, och SKF, 1907 saknas bland företagen i listan. Om man sträcker tiden lite får också Pharmacia, 1911 och Astra, 1913 få plats.

    Skogen, malmen, vattenkraften och en stigande global efterfrågan gav förutsättningarna.

    Gilla

  17. Lars skriver:

    Varken IKEA eller Tetra Pac har lämnat landet. Att sätet dvs bolagsstyrelsen ändrats pga skatter har inte medfört att verksamheten lämnat landet. Det är samma sak med Nordea, verksamheten flyttar inte pga sätet ändras till Finland.

    Gilla

    • olle reimers skriver:

      Den verksamhet som finns kvar, menar du; så länge det utflyttade huvudet ser att det fortfarande är lönsamt. Samma med Volvo; ägs av kineser men finns kvar bara så länge det finns kompetenta bilarbetare kvar.

      Men var finns de nya innovativa teknikföretagen? På KTH är värdegrunden viktigare än fysiken.

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.