Dysmorfofobi (BDD, Body Dysmorphic Disorder) eller på vanlig vardagssvenska inbillad fulhet lär tillsammans med andra tvångssyndrom, enligt vad som meddelats på SVT, ha drabbat 400 000 svenskar, kvinnor såväl som män. BDD är en kroppslig dysmorfofobisk störning eller inbillade utseendedefekter. Sjukdomen yttrar sig genom en besatthet för en viss defekt, påhittad eller existerande, på kroppen. Näsan är kanske lite oregelbunden eller för stor och ser inte precis ut så behagfullt som näsan på Ingrid Bergman. Ibland kan läpparna vara för tjocka så man ser ut som man kom från en annan kontinent, eller så är de för smala så att man ser som en elak tysk från tidigt 1940-tal. Ibland är det fel på ögonen och några kanske finner att öronen inte ser som på Birgitte Bardot. De flesta yngre vill helst se ut som en spännande skådespelare för att på det viset öka sina chanser hos det andra könet.

När jag träffade en tjusig flicka i slutet på 1950-talet som så småningom blev min hustru gick tankarna till Ulla Jacobsson i filmen Hon dansade en sommar. Och visst satte det fart på hormonerna. Och jag fick höra att jag påminde om en populär och spännande engelsk skådespelare. Visst är det viktigt inte minst för unga människor om de råkar ha ett attraktivt utseende.

Det som nu har satt fart på administrationen för det svenska vårdsamhället, och alla dess mediala förtrupper från den inre PK-cirkeln, är hur man bäst skall ta sig an alla de stackare som drabbats av den fruktade dysmorfofobin som enligt uppgift är ett ständigt elände. Den tävlar med ADHD i att speciellt plåga det uppväxande släktet.

En skräckslagen kvinna från MP som babblade på som en LP Klimat ur balans och helt utan sans […]

Av en obegriplig anledning enades man vid klimatmötet i Paris år 2015 att jordens temperatur inte skulle tillåtas stiga över 2°C. Helst skulle man eftersträva att begränsa temperaturökningen till 1,5°C. Det är väsentligt att framhäva att temperaturökningen inte skall jämföras med dagens utan den som rådde vid industrialismens början kring mitten av 1700-talet under den lilla Istiden. Jämför vi med dagens temperatur reduceras ökningen med 1°C eftersom detta redan inträffat. I vilken utsträckning som den temperaturökningen beror på växthusgaserna kan inte bestämmas med någon större säkerhet. De flesta klimatforskare håller dock för troligt att det dominerande bidraget beror på växthusgasökningen. Men inget är absolut säkert. Man vet till exempel inte orsaken till lilla Istiden.

För att sätta Parismötet i ett sammanhang är det nödvändigt att jämföra med IPCC:s femte allmänna utvärdering, 5th Assessment Report, från 2014. Där framgår det tydligt att det enda scenario som skulle kunna garantera en uppvärmning på endast cirka 1°C måste motsvara experiment RCP2.6. RCP (Representative Concentration Pathway) är ett sätt att beteckna belastningen av antropogena växthusgaser. RCP2.6 är ett tänkt scenario där 2.6 mäts i koldioxidekvivalenter med enheten Watt/m2 som man i modellexperimenten antagit skall gälla mot slutet av innevarande århundrade. I RPC2.6 har man till exempel antagit att växthusgasutsläppen når sitt maximum 2010-2020 varefter utsläppen kommer att minska väsentligt. Detta är nödvändigt då dagens antropogena växthusgasbelastning uppgår till cirka 3,1 Watt/m2.

Den är ingen tvekan att politiska ledare och ledande opinionsmakare har lyckats att medialt föra fram sin syn på jordens klimat. Den synen är genomgående ytterst bekymrad. Man till och med utmålar möjligheten till mänsklighetens totala undergång.

Samtidigt förekommer direkta eller indirekta moraliska fördömande av dem som inte delar en sådan extrem uppfattning. Här följer några exempel på politiska yttranden om klimatet under åren 2005-2018:

Munich Re (2005): Weather catastrophes and climate change, is there still hope for us?

Al Gore (2006): Each passing day brings yet more evidence that we are now facing a planetary emergency.

Obama (2006): All across the world, in every kind of environment and region known to man, increasingly dangerous weather patterns and devastating storms are abruptly putting an end to the long-running debate over whether or not climate change is real.

Angela Merkel (2007): It is not five minutes to midnight. It’s five minutes after midnight.

Gro Harlem Brundtland (2007): It is irresponsible, reckless and deeply immoral to question the seriousness of the situation.

James Hansen (2009): Only in the last few years did the science crystallize, revealing the urgency – our planet really is in peril. If we do not change course soon, we will hand our children a situation that is out of their control.

De senaste årens klimatrapporter har blivit alltmer olycksbådande. Vi har fått höra att vi kanske bara har tio år på oss, om ens det, för att ställa allt till rätta. Professor Rockström har jämfört situationen med en asteroid som närmar sig jorden och som är på väg att göra slut på allt liv.

När jag var barn så talade fortfarande mina äldre släktingar om den stora kometen som hade skapade en sådan förfärlig fasa. Den stora kometen som Nils Ferlin beskrivit i sin kända dikt var Halleys komet, uppkallad efter sin upptäckare Edmond Halley som 1705 upptäckte att den var periodisk. Det är den mest berömda och ljusstarka av alla kometer som passerar det inre av solsystemet och har en omloppstid på ca 76 år. Första gången kometen bevisligen observerades var någon gång mellan 468 och 466 f. Kr., vilket har dokumenterats av Aristoteles. Efter 240 f. Kr., då den också omnämns i kinesiska skrifter, har den observerats vid varje passage i närheten av solen. Kometen finns avbildad på Bayeuxtapeten.

Enligt IEA: s årsstatistik (senaste Key World Energy Statistics 2018 avser data för år 2016, se sid 30 […]

IPCC publicerar omfattande rapporter ungefär vart sjunde år. Det är fullt tillräckligt. Den senaste rapporten kom år 2014 och nästa förväntas år 2021. Mellan huvudrapporterna publiceras det också delrapporter, som den som kom ut den 7 oktober 2018 och som fick en omfattande medial uppmärksamhet. IPCC rapporter har blivit en evighetssaga vilket är en naturlig följd av en stor internationell organisation som fått sin identitet genom att ständigt producera utvärderingar om jordens framtida klimat. Den senaste specialrapporten med titeln Global warming of 1.5°C är en begäran från Parisöverenskommelsen från december 2015.

Parisöverenskommelsen kom fram till att jordens temperatur skulle tillåtas stiga med +2°C men att en stigning med högst +1.5°C vore mer önskvärt. De flesta som har studerat IPCC rapporten från 2014 fann Parisöverenskommelsens värden orealistiska, eftersom alla rimliga IPCC scenarier visade på en tydligt högre temperatur redan vid mitten av innevarande sekel (+2.5°C) och väsentligt högre mot slutet med drygt +3°C.

Att se till att inte temperaturen stiger mer än +1.5°C när den redan nu har stigit med drygt 1°C innebär precis som IPCC visade för fyra år sedan att man inom en 10-20 år får upphöra med allt fossil energianvändning och samtidigt börja begrava CO2 i berggrunden i en omfattning som måste bli 1000 gånger mer än vad man hittills klarat av. Lyckas man med detta, menar IPCC i sin specialrapport, så klarar man en uppvärmning på +1.5°C och räddar jorden från allsköns elände.

Dessa var de ord som Galilei Galileo sägs ha yttrat för sig själv efter att ha tvingats avsvärja sig den heliocentriska världsbilden inför den katolska kyrkans inkvisition år 1616. Det gick dock inte lika illa för honom som för Giordano Bruno som bränts på kättarbål 16 år tidigare. Galilei fick i stället tillbringa resten av livet i husarrest. Orsaken var att inom kyrkan rådde bibelns värdegrund och där var jorden satt i centrum och solen, planeterna och stjärnorna snurrade alla kring jorden. Både Giordano Bruno och Galilei Galileo hade kommit fram till att Kopernikus teori var den rätta och det var faktiskt jorden och de andra planeterna som rörde sig kring solen och det var således inte jorden som befann sig i centrum, som bibeln och de skriftlärda hävdade, utan solen.

Gradvis fick kyrkan med sin fixa värdegrund ge efter för vetenskap och upplysning och snart kom så Upplysningstiden som inneburit 400 år av utveckling med alla tekniska och vetenskapliga framsteg, inte minst i Europa.

Idag, år 2018, är vi dessvärre i allt raskare takt på väg bort från Upplysningstiden och det är inte president Donald Trump som är orsaken, utan vårt eget land tillsammans med några andra västländer. De har skapat sin alldeles egen värdegrund, där verkligheten fått ge efter för en ihopfantiserad verklighet, precis som var fallet inom 1600-talets kyrka. Som ofta är fallet skapas nya föreställningar först i den akademiska världen eller bland de intellektuella som alltid anser sig förmer än de vanliga människorna.

President Trump har det inte lätt. Han har förvisso sättet emot sig och det är svårt att finna några sympatiska drag hos mannen- nota bene om allt som media återger är korrekt och inte fabricerade nyheter. Om Trump kan man ju säga det mesta och bli trodd, eftersom han verkar vara en person som är i stånd till lite av varje.

Nu måste jag dock ändå skrida till försvar för mannen. Han har nu blivit anklagad av amerikanska media att vara skuld till det dåliga vädret, läs till exempel här och här. Nu senast alla härjningarna efter orkanen Florence i North Carolina och omgivande stater.

Tanken är förstås att det är den förhöjda koncentrationen av koldioxid i atmosfären som först påverkar temperaturen och sedan förvärrar ovädren. Trump är en lämplig person att skuldbelägga eftersom han dragit USA ur Parisöverenskommelsen. Han värnar vidare om kolindustrin och är öppen för mer olje- och naturgasutvinning utanför USA:s kuster. Under senare år har speciellt naturgasutvinning genom så kallad fracking ökat kraftigt. Detta har dock sannolikt minskat USA:s koldioxidutsläpp då man kunnat reducera användning av kol som proportionellt släpper ut mer koldioxid.

I USA pågår energiska försök att med lagens hjälp möta utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser genom att helt enkelt försöka stämma de företag som släpper ut växthusgaser. Ett sådant rättsfall ägde rum tidigare i år då staten Kalifornien stämde fem oljebolag för att deras verksamhet bidragit till och förväntades bidraga till högre vattenstånd och därmed översvämningar i San Francisco och omgivande områden.

Få företeelser är mer populära i media än vädret. Vädret växlar ständigt och är inte sällan dramatiskt, speciellt i vår tid då vi ständigt hålls informerade om vädret över hela jorden och påverkas av de ständiga rapporterna. Journalisterna väljer självfallet ut det som de finner mest spännande och som dessutom bekräftar deras föreställningar om väder och klimat, som sällan är baserade på insikter, utan vad de på olika sätt har fått för sig.

Samtidigt känner vi till att klimatet långsamt och knappast märkbart håller på att bli varmare genom utsläpp av växthusgaser även om en del tvivlar på att så är fallet. Att själv sätta sig in i detta är inte de lättaste då de allra flesta inte vet särskilt mycket om atmosfärfysikens lagar. Det är inte heller något som den moderna skolan eller universitetsutbildningen förefaller prioritera. Att lita på experter, som jag tror var vanligt förr i tiden, är numera ovanligare trots att teknik och vetenskap blir allt mer komplex och svårbegriplig, och det egentligen borde vara tvärt om. Detta gäller inte minst klimat och väder.

Det som påverkar sinnena är dock inte den långsamma uppvärmningen utan det som uppfattas som extremt och till och med farligt. Under de senaste decennierna har därför klimataktivister gjort allt tänkbart för att väcka folk ur dess letargi. Det räcker bara idag att studera Netflix utbud av katastroffilmer. Då finner man att väder-och klimatkatastrofer numera slagit ut såväl atomkrig som nedstörtande asteroider. Som på beställning kom därför 2018 års ovanligt varma svenska sommar som skulle aktivera även svenskarna, trots att sommaren ändå på många sätt var behaglig och faktiskt vädermässigt mindre pressande än på de vanliga turistmålen dit man normalt reser för sol och värme. Jag kan försäkra att om sommaren 2019 skulle bli kylig och regnig skulle de flesta längta tillbaka till 2018.

Efter att ha bott och arbetat utomlands under mer än halva mitt liv så är min erfarenhet av svenska valkampanjer begränsad. Jag ber om förståelse härför. Det senaste svenska riksdagsvalet före årets var för mig riksdagsvalet 1973 då Olof Palme blev omvald med röstsiffran 43,56 procent, följd av centerpartiets Thorbjörn Fälldin med 25,10 procent av rösterna.

Det är lång väg för både Stefan Löfvén och Annie Lööf att komma fram till dessa imponerande procenttal. Moderater, folkparti och vänsterpartiet kommunisterna fanns också 1973 men däremot inte MP, KD eller SD. Socialdemokraterna satt fortfarande säkert i sadeln och Olof Palme hade Gunnar Sträng vid sin sida. Valrörelsen var aktiv även 1973 men kan inte jämföras med dagens närmast hysteriska ursinne.

För mig har nu den svenska valrörelsen redan passerat den optimala mättnadsgraden för vad en normalt funtad medborgare kan stå ut med. Bästa lösningen är att rösta i förtid och sedan ignorera alla media. Oupphörligt, dag ut och dag in, via alla upptänkliga kanaler talar diverse partiledare om för mig vad de tänker göra med de medel som jag överlämnar till skatteverket. Partierna producerar löften ur oändliga ymnighetshorn som vore de sagans féer eller anfäktade av en obotlig galenskap. Räknar jag samman allt så blir det mer än 100 procent av alla upptänkliga bidrag som till icke ringa del måste delas ut för att rätta till tidigare felbeslut eller felräkningar eller som ett slags mutor åt tveksamma väljare. I ingetdera fallet har jag blivit tillfrågad vad jag anser om saken.

Vi förstår att det är viktigt för Er att lösa jordens klimatproblem. Vi förstår också Er ambition att Sverige skall ta ledningen på detta område. Vi förstår också att Ni är oroade över den höga sommartemperaturen under juli månad som innebar att det blev lika varmt som somrarna 1901 och 1914. Emellertid och delvis på grund av att hettan inte längre är något övergripande och pressande problem så föreslår vi att Ni tar och koncentrerar Er på att lösa dagens bilbränder och annan omfattande skadegörelse. Jag hoppas Ni förstår att dagens situation tenderar att bli okontrollerbar.

Få slut på skogsbränderna – inga varma och torra somrar mer.

Detta kan göras enkelt. Ge oss bara 50 miljarder så skall vi fixa detta säger miljöpartiet. Se bara hur vi fick slut på säldöden. Den berodde förvisso inte på miljön utan på ett virus. Men det viktigaste är ju ändå resultatet och den goda viljan. Utan den goda viljan blir det aldrig några resultat.

Nu skall vi på samma sätt se till att klimatet inte spårar ur och leder till en förestående värmedöd för oss alla. Vad vi sett i sommar i Sverige är bara en västanfläkt av vad som väntar oss om vi inte slutar upp med koldioxidutsläppen. Sverige släpper ut hela fem ton per person och år och det är ju faktiskt 100 kilo i veckan. Alla borde ju inse att det är mycket. Försök bara och lyfta 100 kg! Med 50 miljarder lovar vi att lätta på den skuldbörda som växthusgasutsläppen utgör och få ned det till praktiskt taget ingenting. Detta lovar vi att fixa på så där 15 år och inget annat parti kan klara detta. Det lovar vi på språkrörens hedersord. Och detta skall vi fixa utan att smutsa ned landet med den hemska kärnkraften!

Men nu säger Ni förstås att det är ju inte bara Sverige som släpper ut koldioxid och andra ännu värre växthusgaser. Det bor ju en del andra människor på jorden som också släpper ut växthusgaser och klimatändringen beror ju på det totala utsläppet. Det uppgår ju till minst 36 miljarder ton och har dessutom ökat med 20 procent eller sex miljarder ton det senaste decenniet. En miljard är ju 1000 gånger mer än en miljon så de svenska utsläppen på 45 miljoner ton är ju bra mycket mindre även om postmodernismen kanske har en avvikande mening.

Varje sommar har sina rötmånadshistorier. Efter en ovanligt varm och på många ställen torr julimånad är det inte att förvåna att denna sommar är det ett varmt och potentiellt farligt väder och klimat som är föremålet för årets rötmånadshistoria.

Enligt Bondepraktikan är rötmånaden perioden från den 22 – 24 juli, eller den så kallade fruntimmersveckan, till motsvarande tid i augusti. Namnet rötmånad kommer genom att förr i världen, före kylskåpens tid, höll sig maten sämre på grund av den snabba bakterietillväxten som berodde på värme och hög luftfuktighet under högsommaren. Inte sällan var det tidigare inte ovanligt med diverse maginfektioner under rötmånaden. I folktron tillskrevs dessutom rötmånaden en mängd andra egenskaper då en mängd underliga och hemska saker kunde inträffa. En rötmånadskalv är till exempel en missbildad kalv som fötts med två huvuden.

Tillgången på kylskåp även i svenska sommarstugor och ordentliga kylförhållande i livsmedelsaffärerna har minskat på rötmånadsinfektionerna och själva ordet håller på att försvinna ur den moderna svenskan.

Däremot florerar andra fantastiska berättelser i media och dit hör de så populära domedagsberättelserna. De senaste dagarna har professor Rockström förklarat för svenska folket att klimatloppet nu är kört och allt kommer att bli mycket värre än man tidigare trott. Frågan är om jorden överhuvudtaget går att rädda. Enda hoppet är en semi-totalitär global regim under FN som med järnhand ser till att växthusgasutsläppen radikalt minskas. Det måste därför bli ett raskt slut på mänsklighetens överdådiga leverne. Vad är det som nu är orsaken till sådana dystra och förfärliga framtidsutsikter?

Jag har alltid varit fascinerad av regnbågen. Dess uppkomst tillhörde en av alla de frågor som jag bombarderade föräldrar och släktingar med för att få en förklaring. Först långt senare fick jag detta i realskolans fysiklektion nämligen att det var precis samma sak som brytningen av ljus i ett prisma. När det gällde regnbågen så var skillnaden den att ljuset bröts i de fallande regndropparna. Tittar man väldigt noga en dag med klar luft så kan man också se en sekundär regnbåge. Den är svagare och där går färgerna i motsatt riktning. Förklaringen är helt enkelt att solljuset bryts en andra gång.

I den nordiska mytologin var regnbågen den bro som ledde från jorden till himlen där den slutade i Asgård. Dagligen red asarna över bron Bifrost till domsplatsen under Yggdrasil. Bifrost hade flera färger och brukade identifieras med regnbågen eller Vintergatan. Regnbågen kan vi fortfarande se medan däremot Vintergatan har blivit allt osynligare på grund av alla mänskliga ljuskällor.

Idag har politiken kidnappat regnbågen. I dagens SvD (4/8) står alla politiskt korrekta partier inklusive det lilla F! och viftar med sin regnbågsflagga. SD och några till får inte vara med eftersom de råkar ha fel värdegrund (vad detta nu är?). Det gäller även det lilla partiet Medborgerlig Samling där till och med partiledaren är öppet homosexuell och borde, tycker man, kvalificera i samlingen. Vi förstår dock att partiet råkar ha fel värdegrund och därför inte passar in i det fina gemensamma hbtq-porträttet.

På flyget från London till Stockholm för en tid sedan började jag tala med en medresenär om problemet när något av ens barn skall skiljas och den oro som man då känner för sina barnbarn. Till skillnad från mitt mer normala fall rörde det sig i hans fall en homosexuell skilsmässa. Jag påpekade att det kanske var mindre besvärligt då det säkert inte fanns några barn med i bilden. Detta var dessvärre fallet då de hade var sitt barn födda av indiska surrogatmammor och med ägg från andra utvalda kvinnor av så vitt jag förstod europeiskt ursprung.

Jag insåg till min förvåning att detta var ett fall av något högre komplikationsgrad än mitt eget. Att män ställer spermier till förfogande för kvinnor som önskar barn utan att någon specifik man är inblandad har ju förekommit en längre tid. Och säkert finns det kvinnor som vill ha barn på annat sätt än vad vi hittills betraktar som det naturliga. Och som jag förstod så finns det män som önskar barn och samtidigt slippa att ha med mamman att göra.

Det krävs inte mycket fantasi att se hur detta förhållningssätt kan komma att se ut i en framtid som följd av genetikens utveckling. Alla vill ha välskapade och begåvade barn och är de framstående i sport är det säkert ingen nackdel. Någon fullständig garanti kan säkert aldrig ges men säkert kommer ensamstående föräldrar att preferera givare av spermier och ägg som har god hälsa, begåvning och intelligens. För vissa specialbegåvningars spermier och ägg kommer efterfrågan säkert att bli extra stor. Vilken mamma eller pappa vill inte ha alfabarn jämfört med det blinda lotteri som den traditionella befruktningen innebär?

Sport har utövats i olika former sedan förhistorisk tid. Det finns dokumenterad idrott från bland annat Kina och Egypten. Den västerländska idrottstraditionen härstammar från antikens Grekland.

Genomgående var det idrottens roll att träna unga män för framtida krigiska ändamål. Bland djuren kan man se en liknande utveckling. Hanarna börjar tidigt att slåss med varandra under lek för att som fullvuxna kunna demonstrera sin dominans och styrka för att vinna parningsföreträde hos honorna. Det är naturligtvis helt otänkbart att även mänskliga honor kan reagera på ett liknande primitivt sätt och om det skulle vara så, så är det fullständigt otillåtet att ens tänka i sådana banor.

Den tyska nationalsocialismen såg kraftfulla sporter som boxning, fotbollsspel och liknande på samma sätt som man gjorde i det antika Sparta och på så sätt fostra de unga männen för framtida krigiska utmaningar.

I vår tid har kraftsporter blivit alltmer vanliga. Under senare år har exempelvis boxning blivit allt populärare för att tidigare setts som ett slag barbarisk sport. Det inkluderar även den thailändska varianten där man kan sparka kontrahenten i huvudet. I stället för att ta avstånd från en sådan sport utövas den numera i jämlikhetens namn även kvinnor. Det finns till och med professionella kvinnliga boxare och olika former av allvarliga hjärnskador har rapporterats. Allvarliga skador bland dagens krävande sporter, som förutom boxning också inkluderar fotboll, ishockey och utförsåkning på skidor, är vanligt förekommande.

Det flesta, i likhet med mig, trodde säkert att det var Tjocka Berta (efter Bertha von Krupp) som besköt Paris 1918. Det var det inte utan i stället den så kallade Pariskanonen. Den hade ett eldrör på 36 meter där projektilerna hade en utgångshastighet på 1550 m/sek. Detta innebar att projektilerna fick en räckvidd på 130 km och nådde en höjd på 40 km. På denna höga höjd var luftmotståndet ringa och förklarade den långa räckvidden.

För att sikta rätt var det nödvändigt att ta med effekten av jordrotationen. Detta kände de tyska artilleristerna väl till och inte minst de kunniga fysiker som stod bakom beräkningarna. I Newtons rörelseekvationer och inte minst i Einsteins förbättrade version firade beräkningsmatematiken triumf på triumf.

De flesta funderar kanske inte längre hur GPS kan vägleda oss i trafiken och hitta oss när vi blir gamla och förvirrade och går vilse. Likaså tar de flesta för givet att man kan styra en satellit så väl att den till och med kan landa på en liten meteor långt ut i rymden, vilket gjordes för några år sedan. Det västerländska samhällets enorma bedrifter (utan moraliska förtecken) är i flera avseenden en följd av de naturvetenskapliga framgångarna. Tron på att varje händelse måste ha en bestämd orsak är ett fundamentalt begrepp. Kausalitet om något är centralt i den västerländska föreställningsvärlden. Newtons eller Einsteins ekvationer talar om var kanonkulan hamnar och inte religiösa eller magiska krafter.

Därför är det alldeles klart hos de flesta att årets varma och torra sommar måste ha en orsak och de stackars meteorologerna gör sitt bästa att besvara alla frågor om orsaken till den ovanliga sommarvärmen. Meteorologerna kan i bästa fall beräkna vädret några veckor framåt med samma ekvationer som för Pariskanonen men inte längre. I mer än 100 år har man grubblat över detta. Orsaken beror inte på att mekanikens lagar är fel utan på att vi inte tillräckligt noggrant kan beräkna utgångstillståndet som kanonkulans form och vikt samt den exakta hastigheten. Små fel, hur små den än är, växer fort och det är detta som begränsar väderprognosernas tillförlitlighet.

EUs revisorer har levererat ett förödande slag mot de orealistiska planerna av en utbyggnad av höghastighetståg i Europa. Byggena blir för dyra och tågen går sällan med de hastigheter som utlovats (Höghastighetståg sågas jäms med banvallen, SvD, 13 juli 2018). Att höghastighetståg är olönsamma gäller i ännu högre grad i Sverige med sin låga befolkningstäthet där en kombination av flyg och biltrafik är mest effektivt och mest lönsamt. Med den snabba framväxten av elbilar kommer också utsläppen av avgaser att gradvis minska.

I Sverige har också Trafikverket visat att höghastighetsbanor skulle vara samhällsekonomiskt olönsamma. Detta är dessvärre inte någon garanti i Sverige där politikerna inte sällan kör över landets sakkunskap. Ett sådant exempel är riksdagens ignorerande av lagrådets uppfattning om hanterandet av de 9 000 ensamkommande afghanerna. Här har förvisso migrationsdomstolen satt ned foten med detta kommer sannolikt att desavoueras av migrationsöverdomstolen som knappast kommer att gå emot regering och riksdag.

När det gäller höghastighetsbanor har strategin varit den att man av klimatskäl önskar att reducera bil-och flygtrafik såvida inte bränslet kommer från icke-fossila källor och då helst från så kallade förnybara energikällor. Kärnenergin betecknas av bland annat miljöpolitiker som farlig och förkastlig och därför på alla sätt skall utmanövreras. Trots sin relativa litenhet har miljöpolitiker stort inflytande genom sitt massiva stöd i massmedia. Förhoppningsvis kommer detta att ändras något i förestående val men sannolikt är inte detta tillräckligt eftersom man länge effektivt har såväl skrämt som hjärntvättat majoriteten av befolkningen.

Torkan inte minst i Syd– och Mellansverige är ett problem för Sveriges bönder. Nödslakt av boskap har redan inletts. Sveriges konsumenter uppmanas köpa svenskt kött och vi får hoppas att inte miljörörelsen motsätter sig detta vällovliga initiativ. Därtill kommer säkert landets alla idisslande djur (vilda som tama) att få problem med maten och minska i antal vilket kommer att bidra till minskade utsläpp av klimatgaser som metan.

Många ser omedelbart torkan som ett tecken på en allt mer hotfull klimatändring. Detsamma skulle säkert ha sagts om sommaren istället varit alltför regnrik och gett bönderna andra problem.

Hur förhåller det sig då med sommarnederbörden (juni, juli och augusti)? Ser vi till landet som helhet så redovisar SMHI statistik för 87 stationer fördelade över landet för perioden 1860 – 2017. Sommarnederbörden varierar kraftigt men ligger nu på 220 – 240 mm i medeltal över flera år och den långsiktiga trenden är svagt ökande.

Att vädja till medborgarnas moral och empati är ett ”gefundenes Fressen” för varje politiker och har nog alltid varit så. Att framställa politiska motståndare som ondskefulla, gemena och orättfärdiga är vida mer effektivt än att framställa dem som inkompetenta, okunniga eller ekonomiskt oansvariga även om detta skulle vara en mer korrekt beskrivning av verkligheten.

Eftersom svenska folket huvudsakligen består av hyggliga och anständiga människor som inte bara sliter och arbetar och gör rätt för sig utan dessutom är toleranta, vidsynta och generösa finns det föga behov för att skambelägga dem och kritisera deras moral. Jämfört med de flesta länder och inte minst utvecklingsländerna uppvisar de ett minimum av vad man kan benämna som rasism. Detta skapar stora problem för flera politiska partier som måste producera övertygande moraliska argument för att förbättra sitt röststöd inför det förestående riksdagsvalet.

Nu har Sverige råkat få en liten grupp av misslyckade unga odågor som försöker imitera 1930-talets tyska nationalsocialister. Det är faktiskt skrattretande ty det är ungefär som att jämföra en hemvärnsförening i Rabbalshede med ett modernt Spetznazförband eller nazistiska pansarsoldater från andra världskriget. Vilken förnuftig människa bryr sig om löjliga svenska nazistimitatörer som säkert känner ett slags hemlig stolthet att media har gett dem en sådan gammaldags skräckinjagande benämning. De skall naturligtvis ignoreras och gör de ofog skall de häktas och sättas i förvar. Emellertid är dessa spökvarelser samtidigt perfekta halmgubbar för politiker som Annie Lööf, som därigenom kunnat ge sken av att ungefär så här skulle hela SD kunna bli om inte jag står upp för moral och etik och göra allvar av min plan att fylla Sverige med förment fördrivna och hjälplösa migranter från världens alla hörn.

Den 3 juli 2018 slog Sverige Schweiz i en åttondelsfinal och blev därmed kvartsfinalist i VM fotbollen. Glädjen gick upp i taket och inte en människa brydde sig om Almedalsspektaklet längre. Extra synd var det om Björklund och det liberala partiet som samma dag profilerade sig för en starkare bindning till EU med anslutning till Euro och kanske ett förenat Europa i sikte. Detta en dag då nationalismen i Sverige till och med överträffade ett norskt syttende maj och inte bara SD gladde sig.

Man frågar sig hur det skulle bli möjligt att ytterligare stärka den europeiska integrationen och samtidigt skapa en europeisk identitet när alla känner sig 100 procent svenska, tyska , spanska, engelska etc. Alla vill behålla sitt språk, sin konstitution, sitt parlament, ja precis allt som det är och i vissa länder har det ju varit så sedan urminnes tider. Har det liberala partiet och Björklund egentligen tänkt igenom vad de vill åstadkomma och om detta är möjligt eller ens önskvärt? Jag är inte övertygat att så är fallet.

Att bli europé är nämligen inte lätt. Man måste vara beredd att lämna sitt land och finna en ny eller extra identitet. Det förutsätter att man bor och lever tillräckligt länge i ett annat land än sitt eget, lär sig landets språk och dess kultur och dess historia. Det krävs också att man förstår och bryr sig om landet och dess invånare. Det räcker inte med att åka dit på semestern, äta lite spännande mat, besöka några historiska platser och prata lite engelska med de olika urinnevånarna var man än råkar befinna sig på den europeiska kontinenten och sedan åka hem igen.

Sedan biologen Stefan Edman för 13 år sedan överlämnade utredningen med ovanstående piffiga titel till finansdepartementet (SOU 2005:51) har mycket hänt med hållbarheten i landet. Inte minst har man lyckats väl med ambitionen att också göra hållbarheten till ”big business”, även om detta slag av affärsverksamhet i stora drag finansieras, åtminstone indirekt, via medborgarnas skattekonton. Inte minst, som man kan förvänta sig, blir det full fart i Almedalen. På nätet läser vi följande:

2-5 juli kommer vi på Miljö & Utveckling att inta hållbarhetsarenan i Almedalen tillsammans med Sustainable Innovation. Samtliga partiledare inklusive Sverigedemokraternas (kan man tänka sig!) hamnar under Almedalsveckan i Sustainable Innovations heta stol där de kommer att genomgå en ”klimatintervju”. Vi ser med stort intresse fram emot partiledarnas eller deras representanters visdomsord. Men vi har dessvärre inga större förhoppningar att få till dels något nytt och intressant.

Under senare tid har ju inte minst biffen haft motvind och MSM sparar inte härvid på klimatkrutet. Förtärande av kött blir allt mer skambelagt inte minst kött av nötkreatur, getter, får och buffalo eftersom dessa måste processa gräs och annat grönfoder genom sina magsystem för att kunna producera de proteiner och näringsämnen som människan behöver. Under den komplexa processen (enteric fermentation) produceras metangas som råkar vara en mäktig växthusgas men som dock på tio års sikt bryts ned. Det totala antropogena växthusbidraget för detta idisslande uppgår till ca tre procent av det totala växthusbidraget varav det svenska bidraget uppgår till ca en tusendel av tre procent eller 30 miljondelar av den globala växthuseffekten. En bra sammanställning om metanfrågan kan läsas här där man också finner att ett lika stort bidrag kommer från risodling som från enteric fermentation. Ris är dock ännu inte skambelagt men egentligen borde man byta ut riset mot potatis och man vill vara riktigt klimathållbar. Potatis är nämligen alldeles särskilt klimatriktigt och hållbart. Därtill kan man göra som förr i världen nämligen låta människorna stå för det nödvändiga kväve- och näringstillskottet och göra det ännu hållbarare.

Media tycks oroa sig alltmer att svenska röstberättigade kan bli påverkade i det kommande riksdagsvalet. Särskilt stor är rädslan att bli påverkade av utländska intressen som antas ha skett vid val i USA, Frankrike, Storbritannien och Tyskland.

Samtidigt är ju valmanskåren ständigt under påverkan inte minst av de olika partierna som direkt eller via tidningar och TV gör allt de kan för att hamra in sina uppfattningar och vallöften och hur de avser att använda medborgarnas pengar och tillgångar. Det senaste, av det mer komiska slaget, är att vi också är utsatta för påverkan av så kallade ”bots” producerade av smarta automatiska datorprogram det vill säga artificiell intelligens(AI). Länder som nämns i påverkanskampanjen är framför allt Ryssland, Kina, Iran och nu senast Turkiet. Huruvida västmakterna som USA är involverade eller inte är för tillfället okänt. Inte heller föreligger det uppgifter om västorienterade eller globala nätverk med diverse mysteriösa oligarker som håller i trådarna.

Att den stackars valmanskåren saknar förmåga att tänka själv och bestämma sig verkar vara den rådande uppfattningen. Att avgöra hur de skall välja anses uppenbarligen vara något som står över deras förmåga. Politikerna förefaller bli allt mindre intresserade av valmanskåren. De anser mestadels att medborgarna tänker fel och inte begriper vad som är bäst för dem och inte heller inser hur mycket de styrande månar om dem. Hur gärna de vill ta hand om medborgarna och vårda dem så att säga från vaggan till graven. Strängt taget behövs egentligen knappast väljarna eftersom riksdagspersonerna alltid har sitt på de torra då de får sitt apanage (som de själva bestämmer över) och gör som dem behagar med medborgarnas pengar.

Att koldioxid i atmosfären gör jorden beboelig har varit känt sedan Fourier konstaterade detta för snart 200 år sedan. Förra månaden fick Suki Manabe Crafoordpriset för att vara den förste som för 50 år sedan gjorde en realistisk beräkning av koldioxidens inflytande på klimatet. Satellitmätningar sedan 1979 överensstämmer med beräkningarna. Troposfären har blivit varmare och stratosfären kallare.

För att människan och den mänskliga kulturen skall fungera krävs energi. Bara att förse 7,5 miljarder människor med mat (ca 2 000 kcal/dygn) krävs en energimängd av mer än 6 300 miljarder kilowattimmar per år eller 6 300 Terawattimmar (TWh) eller ca 40 gånger mer än hela Sveriges elproduktion.

Kol och olja råkar vara mycket rika på energi och innehåller drygt 10 kWh per kg så när människorna började använda detta i mitten av 1700-talet så innebar det enorma möjligheter speciellt som den fossila energin fanns i enorma mängder. Utan den fossila energin hade människosläktet tvingats leva kvar i ett alltmer utarmat samhälle där världens skogar gradvis avverkats. Istället medförde den fossila energin en enorm utveckling som lade grunden till vår, trots allt, angenäma tid på jorden.

Det är inte bara klimatet och kärnkraften som är farligt. Nu visar det sig att även den simpla vedeldningen kan vara ännu farligare. Det mysiga vardagsrummet framför den öppna brasan kan ha lika mycket farliga partiklar som från en hårt trafikerad innerstadsgata. Nu senast visar undersökningar vid Umeå Universitet att vedeldning också kan ge upphov till demens förutom allt annat farligt som följer av vedeldning. Hade det inte varit ett valår hade vi kanske fått en snabb promemoria om förbud mot järnspisar och braskaminer för att inte tala om de öppna brasorna.

Ofullständig förbränning och sur ved är extra farligt och det är hela rader med farliga ämnen som sot och benspyren som kommer in i andningsvägarna såväl från egna brasor som från grannarnas i landets villaförorter eller sommarens stugbyar, se denna artikel på SVT.

Biomassan har under senare år höjts till skyarna och allt görs för att byta ut den farliga fossila koldioxiden mot de snälla svenska koldioxidmolekylerna som inte ens kan skrämma vår klimatminister Isabella Lövin. Tyvärr bryr sig varken skogen, växterna eller strålningsekvationerna huruvida koldioxiden är fossil eller kommer från den egna vedbon eller från skogsindustrins pelletsfabriker. Resultatet blir samma koldioxidmolekyler vid förbränning och samma effekt på jordens klimat.

Mellan 1960 och 1970 nära nog fördubblades de svenska CO2 utsläppen eller från 49 miljoner ton per år till uppåt 100 miljoner ton. Tack vare kärnkraften lyckades man sedan reducera utsläppen tillbaka till det som rådde före 1960 trots den kraftiga industriella utbyggnaden och biltrafikens jätteökning.

Några av mina vänner har bett om mina tankar och reflektioner angående årets varma och torra majmånad.

Årets majväder har varit högst ovanlig. Månaden har varit praktiskt nederbördsfri i Mellansverige och de flesta dagar har varit molnfria med intensivt solsken från en klarblå himmel. Uppsala har haft 23 dagar med maximitemperaturer över 20°C och 11 dagar över 25°C. Sannolikt blir medeltemperaturen minst 3°C över det normala. Liknande väder har rått i stora delar av landet. Lantbruket börjar oroa sig för torkan och risken för skogsbränder ligger redan på högsta nivån.

Årets majmånad blir sannolikt den varmaste sedan regelbundna mätningar började i Sverige och i Uppsala redan 1722. Landets TV-meteorologer och tidningarnas klimatjournalister har redan konstaterat att detta är en följd av klimatuppvärmningen. Det kan förstås inte uteslutas men är inte säkert. Vad kan orsaken vara till det ovanliga vädret?

Under större delen av året och speciellt under vinterhalvåret domineras vädret i Sverige av de vandrande lågtrycken som drivs av en kraftig jetström från väster mot öster. Orsaken till västvinden är den stora temperaturskillnaden mellan Arktis och sydligare breddgrader.

I Kafkas roman Processen häktas huvudpersonen Josef K utan att veta varför. På detta sätt beskriver Kafka ett av det allra kusligaste som kan hända nämligen att bli anklagad för något som man inte känner till, kanske glömt bort eller som kanske aldrig har hänt. Det finns domstolar på alla vindar säger Josef K i romanen för att på detta beskriva den allsmäktiga makten som alltid finns närvarande och som ingen kan skydda sig emot. Företeelsen finns i alla totalitära samhällen. Människor som försvinner, människor som får hembesök klockan fem på morgonen av några uniformerade eller civilklädda tjänstepersoner och tas till någon plats för att aldrig återkomma. Nacht und Nebel-aktioner kallades det i Nazityskland. I vår tid har det andra namn och det händer varje dag året runt. År ut och år in. Oskyldiga anklagas och elimineras.

Det moderna ”demokratiska” samhället behöver inga anklagelsevindar eller hemliga källarvåningar eller tidiga morgonbesök. Här sköts processen via sociala medier. Fallet Fredrik Virtanen skildrades på onsdagskvällen i Uppdrag Granskning. För så där 10-15 år sedan levde Fredrik V ett aktivt socialt liv i Stockholms innerstad där sex, sprit och droger hörde till vanligheterna. Mycket händer säkert i en sådan miljö där aktiva unga människor söker spänning och utlevelse. Tjejerna söker spännande killar och killarna söker attraktiva och sexiga tjejer.

Allt blir inte som man tänkt sig men de flesta glömmer bort det mesta och går vidare. Alkohol har ju inte minst egenskapen att försvaga minnet. Det är ju därför många super. De flesta har säkert varit med om upplevelser som är så svaga i minnet att man kanske inte ens vet om man har upplevt det, drömt det eller bara läst det i en roman.

Sannolikt var det en tillfällighet att tågtrafiken hann för biltrafiken. Det kunde lika gärna ha varit tvärt om. Bara tanken att man måste lägga ut räls för att tågen skall köra måste ju redan från början setts som en allvarlig begränsning.

Idag har biltrafiken blivit ryggraden för Sveriges transporter och detta i första hand för sin stora flexibilitet. När det blir störningar i järnvägstrafiken så finns dessvärre inga alternativ utan man måste vänta, ibland åtskilliga timmar som vi sett de senaste dagarna, innan felet blir åtgärdat. För vägtrafiken liksom ännu mer för flyget finns det en helt annan flexibilitet, det är bara att välja en annan framkomlig väg. Drabbas en flygplats att dåligt väder så väljer man en annan tillfällig flygplats.

Den möjligheten finns däremot inte för tågen. Det är bara att stanna och vänta. I Kina på Maos tid hände det inte sällan att ledaren, som alltid föredrog tåg, ville sova varvid tågen plötsligt måste stanna, eftersom ledaren stördes av dunkandet i rälsen. Eftersom Mao hade ovanliga vanor som inte följde dygnsrytmen kunde det hända när som helst att han plötsligt ville sova. Detta drabbade den kinesiska järnvägstrafiken som fick läggas om. Liknande lär ha hänt i Nazityskland då även Hitler ofta reste med tåg. Eftersom Führern också var nattmänniska och sov ut på förmiddagarna så hade även Reichbahn sina problem.

Om ett land är framgångsrikt inom vetenskap, konst eller vid förhandlingsbordet så är landets överhet normalt stolt over detta. De som växte upp vid mitten av förra århundradet och läste om svenska framgångar inom vetenskap, teknologi och framgångsrika företag var också uppriktigt stolta. De kände sig som del i en framgångssaga. Lite finns kvar att detta, även om vänstern gjort allt de kan för att skambelägga Ingvar Kamprads 70 år gamla ungdomssynder.

Idag har som sagt skam företräde framför stolthet. Svenska politiker och myndigheter påhejade av den politiskt korrekta mediamakten gör allt för att nedvärdera det egna landet. Medborgarna skall inte vara stolta över sitt land, de skall skämmas. Det egna landet ses som ett problem, i alla fall huvuddelen av dess medborgare, som inte inser hur illa de sköter sig.

Frågan är om landet överhuvudtaget har rätt att finnas till. Dels borde det helst lämnas tillbaka landet till dess urinnevånare (vilka dessa nu var), dels borde det ges till alla världens andra människor som vill komma hit, eftersom alla som vill komma hit anses ha rätt att göra så. Beteendet börjar likna ett slags självskadebeteende som man finner hos frustrerade och olyckliga tonårsflickor. Låt mig ta ett exempel från landets energi- och miljöpolitik.