Skolastikens återkomst

Genom hela vår historia har vi med godtagbar säkerhet kunnat bedöma om någon vi möter är vuxen eller barn. Det var viktig kunskap för vår överlevnad, eftersom okända män kan vara fiender, och måste hanteras med viss försiktighet – medan barn ovillkorligen behöver vårt beskydd. Några år runt 2014 blev det (av olika skäl) möjligt för vuxna män att i stor skala, bli registrerade som barn, av svenska staten. Under förutsättning att de kom från vissa krigshärjade länder. Läs mer

Gästskribent Hans Kindstrand: Vad handlar det om – egentligen?

Pris är vad man betalar- värde är vad man får. Orden kom för mig när jag nyligen gjorde en resa med familjen i mellersta Finland, för att besöka orter där familjen har en del av sina rötter. Insjölandskapet runt Saimens sjösystem är hisnande vackert. Någon motsvarighet finns nog inte i Sverige. Någon motsvarighet till de ständiga påminnelserna om landets nära historia och frihetens pris finns inte heller i Sverige. Läs mer

Reflektioner kring Latinamerikas, särskilt Brasiliens, 1800-talshistoria

Patrik Engellau

Latinamerika koloniserades av i huvudsak två europeiska länder, Spanien och Portugal. (Frankrike och Holland var också marginellt inblandade.) När kolonierna på 1800-talet bestämde sig för att bli självständiga gick det till på olika sätt i de spansktalande och de portugisisktalande områdena, vilket man bara behöver titta på en karta för att konstatera. Nästan halva Latinamerikas yta upptas av ett enda portugisisktalande land, Brasilien, medan den spansktalande resten har splittrats i mer än dussintalet nationer. Hur kan det komma sig? Läs mer

Yttrandefrihetens eventuella gränser

Patrik Engellau

Anders Leions krönika om yttrandefriheten härförleden sätter myror i huvudet på mig. Jag trodde att jag kunde alla argument i den diskursen och blir därför konfys när jag tror mig ana en ny synpunkt som till råga på allt verkar ha bärighet.

Låt mig först använda mina egna ord för att förklara vad jag tror Anders säger. Läs mer

Om Putin och det amerikanska valet

Stefan Hedlund

Debatten om huruvida och i så fall på vilket sätt Ryssland påverkade det amerikanska presidentvalet har antagit proportioner som går långt utöver varje form av sans och redlighet. Frågan har inte bara orsakat allvarlig ytterligare skada på relationerna mellan USA och Ryssland. Den har också förgiftat det amerikanska medieklimatet och i det närmaste paralyserat det politiska livet i Washington. Läs mer

Vad är kyrkovalet – och varför ska du rösta?

Svenska kyrkan är en demokratisk folkkyrka, vilket bland annat betyder att kyrkan styrs av folkvalda som väljs genom kyrkoval som hålls vart fjärde år. Nästa kyrkoval äger rum den 17 september. Alla medlemmar som fyllt 16 år är röstberättigade.

Kyrkovalen följer samma princip som de allmänna valen till kommun, landsting och riksdag, men i kyrkovalen väljer man istället representanter till kyrkofullmäktige i den egna församlingen (eller pastoratet), till stiftsfullmäktige och till kyrkomötet som är Svenska kyrkans högsta beslutande organ (motsvarande riksdagen). Läs mer

Låt oss pröva demokratin i kyrkovalet i september

Svenska kyrkan hör tillsammans med Dagens Nyheters kultursida och Södertörns högskola till den svenska PK-ismens högborgar. Där utvecklas och artikuleras sådana tankar, värderingar och synsätt som utgör den ideologiska grunden för den politik som hotar Sveriges framtid.

Kultursidan och högskolan kan vanliga medborgare inte göra så mycket åt, men Svenska kyrkan har vanliga medborgare kontroll över såframt de är medlemmar i kyrkan. Svenska kyrkan är nämligen ett demokratiskt organ. Medlemmarna får rösta en gång vart fjärde år. Läs mer

DGS engagerar sig i kyrkovalet 2017

Svenska kyrkan är Sveriges största medlemsorganisation med sex miljoner betalande medlemmar. Den är världens tredje rikaste protestantiska kyrka och åtnjuter ett högt förtroende hos Sveriges befolkning. I ett av världens mest sekulariserade länder är Svenska kyrkan en maktfaktor i samhället. Vad den anser, vill och gör har betydelse.

Men vad är egentligen Svenska kyrkan, vad vill den – och vad bör den vara? Läs mer

Om den kapitalistiska globala sammansvärjningen

Patrik Engellau

Det finns en teori, som verkar få allt bredare spridning, om att vår tids största problem är att en konspiration – till hans död nyligen under ledning av den amerikanske miljardären David Rockefeller – av superkapitalister som vill ta kontroll över hela världen.

Finansmannen George Soros påstås vara en av de ledande i denna komplott. Soros och hans sammansvurna vill krossa nationerna och deras regeringar för att ränksmidarnas multinationella företag ska få fritt spelrum. De aktar inte för rov att muta Fredrik Reinfeldt med fina positioner. De bjuder Annie Lööf till seminarier i sin egen regi. Läs mer

Gästskribent Anders Björnsson: Det finns inga farfarsuppror

Redaktören för denna sajt gjorde nyss upp med föreställningen om värdegrunder – jag brukar kalla det för värdegrundsflum. Men det finns ett ord som jag skulle vilja dra en lans för: värdighet.

Det är ett ord som borde kunna tillämpas på alla möten mellan människor. Man minns Hjalmar Gullbergs ord: ”Om i ödslig skog/ångest dig betog/kunde ett flyktigt möte/vara befrielse nog”.

Läs mer

Gästskribent Jan-Olof Sandgren: Carl-Henrik och Jimmie

Politik är ett hantverk, som kräver duktiga hantverkare. Saknar man begåvning kan man visserligen dölja det genom att strikt följa en ideologi, eller en partilinje. Men bara en duktig politiker har förmågan att använda partiet (inklusive dess ideologiska garnityr) som plattform för att ge människor en röst. Två politiker under min livstid väcker – om än motvilligt – min beundran: C H Hermansson och Jimmie Åkesson. Läs mer

Vit ond man

portratt-dgs-2

Mohamed Omar

Den nya Tarzanfilmen från 2015 med Alexander Skarsgård i rollen som djungelhjälte utspelar sig i Kongo någon gång efter Berlinkonferensen 1884-85. Skurkarna är belgiska slavhandlare och storskurken heter Léon Rom (Christoph Waltz). Han är en europeisk gentleman i linnekostym och panamahatt, därtill from katolik.

Hans katolska fromhet uttrycks dock på ett ovanligt sätt: Rom stryper folk med ett radband, en så kallad rosenkrans som katoliker använder för att räkna när de läser Ava Maria och andra böner. Är inte detta kristofobiskt? Tänk om man istället hade haft en arabisk slavhandlare som skär halsen av folk med en kroksabel samtidigt som han ropar Allahu akbar? Det hade förmodligen setts som islamofobiskt. Trots att sådant faktiskt har varit vanligt förekommande i islams historia.

Läs mer

Är verkligen tåget bättre än buss och bil?

Lennart Bengtsson

Den spårbundna trafiken har en lång historia men det var först efter uppfinningen av ångmaskinen som det blev praktiskt att utveckla den i större skala. Den första järnvägen för allmän trafik var sannolikt Surrey Iron Railway i södra London som öppnades i juli 1803. Utbyggnaden av ett nära nog globalt järnvägsnät dominerade 1800-talet och spelade en central roll i 1800-talets enorma ekonomiska utveckling. Bilen är huvudsakligen en senare utveckling men fanns redan i några få exemplar ungefär samtidigt som de första järnvägarna. Bilen blev en realitet först under slutet av 1800 talen genom Carl Benz och senare under 1900-talet genom Henry Ford. Bilen kom därefter att dominera 1900-talet på samma sätt som järnvägen dominerade 1800-talet.  Läs mer

Den ständiga frågan

    Patrik Engellau

Jag kan förstå att så kallade vanliga människor som liksom jag saknar inflytande över politiken allt som oftast flyr från insikten om landets sönderfall. I stället för att ta till oss exempelvis rapporterna och berättelserna om hur vanliga svenska orter som Flen och Laxå förvandlas till migrationsgetton där främmande kulturer praktiskt taget ersätter allt svenskt (utom Försäkringskassan, som ju behövs) så vänder vi bort blicken i vanmakt och tar suckande en kaka till. Jag förstår denna reaktion för att jag kommit på mig själv med att göra just så. Jag vill inte veta. Insikten om min maktlöshet blir alltför plågsam. Läs mer

”He fjädra segh ba”, som mamma sa

Anders Leion

Jag har läst Fria tider i ungefär ett år. [Anders Leion begär rättelse. Det ska vara Nya Tider: ”Jag har blandat ihop namnen. Jag har faktiskt läst Nya Tider. Jag ber om ursäkt.”] Jag har inte funnit mycket som kan betecknas som rasistiskt – i alla fall inget som jag kan komma ihåg. Däremot avslöjar man ibland attityder som är mindre vanliga i annan (tryckt) press. Man är till exempel påtagligt intresserad och imponerad av Ryssland. Jag är intresserad men inte imponerad av landet och har lite svårt att förstå deras positiva inställning. Men måste den ses som förgriplig – och hur kan den vara rasistisk? Läs mer

Ja, det finns fundisar i alla religioner

portratt-dgs-2

Mohamed Omar

Islamiska föreningen i Karlstad, en salafistisk förening, ska bygga en ny, stor moské. Detaljplanen godkändes av kommunfullmäktige den 19 juni.

I en debattartikel i Nya Wermlands-Tidningen den 26 juni uttrycker två förbundsstyrelseledamöter från Grön Ungdom stolthet över bygget, trots att de är väl medvetna om att föreningen är salafistisk och att den har låtit imamer utbildade i Saudiarabien predika i dess nuvarande lokal.

”Vi är stolta över att kommunfullmäktige i Karlstad gör just det.”, skriver ledamöterna från Grön Ungdom och hänvisar till bygget av moskén i Karlstad.

Stolta? Hur kan man vara stolt över att salafismen tillåts flytta fram sina positioner i Sverige? Ett framsteg för salafismen är ett, eller flera, steg tillbaka för vetenskapen, demokratin, kvinnans ställning och det kritiska tänkandet.

Läs mer

Varför sälja vapen?

Nils-Eric Sandberg

Vår vapenexport utgör en försvinnande del av totala exporten, men har diskuterats mer än något annat utrikeshandelsärende i decennier. Nu har en utredning föreslagit nya regler, klart och tydligt mycket oklara. Oavsett hur de tolkas påverkar de inte tillståndet i världen; om osympatiska regimer inte får köpa vapen från Sverige köper de vapen från andra länder. Den internationella vapenhandeln är köparens marknad. Läs mer

Trumps egoism

Patrik Engellau

David Brooks är en skribent (i exempelvis New York Times och Dagens Nyheter) som jag länge satt högt för att han, enligt min mening, brukat föra begripliga och förnuftigt byggda resonemang. Efter en artikel om att ”Trumps egoism förgiftar världen” är jag inte längre så säker. Jag har inget emot att folk avskyr Trump, men jag gillar inte när det sker på vilka känslomässiga grunder som helst. Så här påstår Brooks: Läs mer

Creative destruction i dagens samhälle

Den österrikiske ekonomen Joseph Schumpeter formulerade uttrycket ”creative destruction” för att beteckna de dynamiska processer i samhällsekonomin som främst är en följd av helt nya möjligheter inom den teknologiska utvecklingen. En ny teknologi som snabbt anammas förstör med nödvändighet en äldre teknologi som inte längre är rationell eller lönsam. Det är i ett sådant sammanhang som begreppet hållbarhet inte är särskilt meningsfullt för att uttrycka det milt.

Praktiskt taget över en natt blev Facits sofistikerade räknesnurror obsoleta när de elektroniska räknarna slog igenom vilket skapade akuta problem för Åtvidabergskoncernen. Andra exempel är den svenska skeppsbyggnadsindustrin på 1970-talet vilken inte längre kunde konkurrera med asiatiska tillverkare. Trots omfattande statligt stöd fick större delen av de svenska varven läggas ned. Exemplen är legio. Säkert har ett överdrivet fasthållande vid en hopplöst föråldrad teknologi haft negativa effekter på den svenska samhällsekonomin och kanske ännu mer i andra länder. Läs mer

OM HOTET FRÅN RYSSLAND

Stefan Hedlund

Trots växande ekonomiska problem fortsätter Ryssland att prioritera militär återupprustning. Nya vapensystem introduceras och en omfattande övningsverksamhet genomförs, i syfte att finslipa stridskrafternas nya organisation. Gång efter gång utsätts vårt land för provokationer av olika slag, främst i form av närgånget uppträdande av ryskt stridsflyg, och vi får från tid till annan höra skarpa varningar om allvarliga konsekvenser – om vi skulle drista oss att gå med i NATO. Läs mer

Gästskribent Torbjörn Johansson: Är en kultur ”så god som en ann”? Om Nietzsche och den ”situerade kunskapen”

Att idag hävda att den västerländska kulturen är bättre än andra kulturer ses av många som problematiskt. Tankarna går till imperialism och kolonialism. Orsakerna till att inte vilja framhålla den västerländska kulturens goda sidor är förstås mycket skiftande. Det kan vara uttryck för blyghet, försagdhet, ödmjukhet – eller för feghet. Det kan också vara utryck för en likgiltighet inför de olikheter som finns mellan olika kulturer. Till de många faktorer som bestämmer vårt förhållningssätt till andra kulturer skulle jag här vilja lyfta fram och diskutera en viss syn på kunskap. Uttrycket ”situerad kunskap” har kommit i svang vid universiteten de senaste decennierna. Begreppet används flitigt inom till exempel genusvetenskap. Först: Vad betyder det? Läs mer