Tidigare i september meddelade USA:s president Donald Trump att han stoppar all statlig finansiering av så kallad ”kritisk rasforskning” (engelska: critical race theory) eftersom den syftar till att ”indoctrinate government employees with divisive and harmful sex and race-based ideologies”.

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Slaget vid Wittstock utkämpades den 24 september 1636 (enligt juliansk tideräkning) eller 4 oktober 1636 (enligt gregoriansk tideräkning) mellan Johan Banérs och Alexander Leslies arméer och en allians av de kejserliga trupperna och den sachsiska armén.

Slaget stod strax söder om staden Wittstock i Mark Brandenburg, omkring 80 km nordväst om Berlin.

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Christina Nilsson (1843-1921) var en svensk operasångerska (sopran) med internationell karriär. Hon blev ledamot av Kungliga Musikaliska Akademien 1869. Hon ligger begravd i ett mausoleum på Tegnérkyrkogården i Växjö.

Den 23 september 1885 trampas tjugo person ihjäl då Kristina Nilsson sjunger från en balkong på Grand Hotell i Stockholm.

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Finska kriget 1808-1809, som ledde till förlusten av Finland till Ryssland, var en del av napoleonkrigen som rasade i hela Europa 1803-1815 mellan Napoleons franska kejsardöme och olika koalitioner.

Slaget vid Oravais var ett slag som utkämpades den 14 september 1808 under finska kriget. Det var en avgörande rysk seger.

Utdrag ur Carl Grimbergs Svenska folkets underbara öden:

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Viktor Rydberg, född 18 december 1828 i Jönköping, död 21 september 1895 i Djursholm, var en svensk författare, skald, journalist, språkvårdare, religionsfilosof, översättare, kulturhistoriker och tecknare. Rydberg var en av Sveriges viktigaste författare under slutet av 1800-talet, mellan Carl Jonas Love Almqvist och August Strindberg. Några av hans mest berömda verk är Singoalla och dikten Tomten. Han är även känd för dikten Betlehems stjärna, som tonsattes av Alice Tegnér, och som inleds med orden ”Gläns över sjö och strand”.

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Matthias Gallas (1584-1647), hertig av Lucera, var en tysk fältherre i kejserlig tjänst. Gallas var först spansk militär, och trädde därefter i katolska ligans tjänst, och utmärkte sig bland annat i slaget vid Stadtlohn så, att han 1627 blev friherre. 1629 trädde Gallas som generalmajor i kejserlig tjänst och deltog därefter med beröm i mantuanska tronföljdskriget.

1631 utnämndes Gallas på Albrecht von Wallensteins order till generalfälttygsmästare, blev 1632 riksgreve, deltog samma år i striderna vid Nürnberg och blev fältmarskalk. Vintern 1632-33 kommenderade Gallas i Schlesien. Han åtnjöt fortfarande Wallenstens synnerliga förtroende och blev 1633 generallöjtnant och fältherrens närmaste man. Vid konflikten med kejsaren svek dock Gallas sin fältherre och erhöll bland annat Friedland som förläning. Sin plats i armén bibehöll han och hade stor del i segern i slaget vid Nördlingen.

CV Vitolo-Haddad, lärare vid Wisconsin-Madisonuniversitet, avskedas efter ha påkommits med att låtsas vara svart. Vitolo-Haddad är i själva verket vit med ursprung i södra Italien. Hon utnyttjade sitt mörka utseende för att få lura sina studenter, kollegor och andra att tro att hon hade afrikanskt påbrå.

Avslöjandet kommer mindre än två veckor efter att Jessica Krug, lärare i afrikansk historia vid George Washingtonuniversitet, visat sig vara en vit kvinna som låtsades vara afroamerikanska.

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Karl XV (1826-1872), var kung av Sverige och Norge från 8 juli 1859 och fram till sin död 1872. Fram till trontillträdet var han hertig av Skåne. Han var son till kung Oscar I och drottning Josefina. Han gifte sig 19 juni 1850 med Lovisa av Nederländerna. I folkmun kallades han ”Kron-Kalle”.

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Slaget vid Kirkholm (på lettiska Salaspils) var ett fältslag som stod mellan Sverige och Polen-Litauen under andra polska kriget den 27 september 1605 (17 september enligt den gamla kalendern, som vid denna tid användes i Sverige).

Vid detta slag led den svenska armén ett av sina svåraste nederlag genom tiderna mot en polsk-litauisk ryttarhär om cirka 3 600 man, vars stomme utgjordes av lansbeväpnade bevingade husarer. Svenskarna räknade omkring 11 000 man, men led trots tredubbel numerär överlägsenhet ett stort nederlag med bortåt 9 000 man förluster, vilket överstiger förlusterna i slaget vid Poltava 1709. Sett till härens totala antal, som var lägre än vid Poltava, är förlusterna vid Kirkholm avsevärt större än vid det senare slaget.

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Belägringen av Thorn i Polen ägde rum mellan 26 maj-14 oktober 1703 under det stora nordiska kriget. Den svenska armén under kung Karl XII erövrade efter en nästan fem månaders lång belägring den befästa staden Thorn nära floden Vistula. Thorn försvarades av sachsiska soldater trogna till August den starke, Sachsens kurfurste och Polens kung. Medan svenskarna förlorade 50 män under belägringen förlorade sachsarna hela sin garnison på 6 000 man.

I en essä i tidskriften The Critic, ”The Dystopian Age of the Mask” (10/9 2020), skriver Thomas Crew om hur de tyske författaren Ernst Jünger förutsåg masksamhället i essäboken Der Arbeiter. Herrschaft und Gestalt (1932).

I boken beskriver Ernst Jünger sin samtid och spekulerar över den tekniska utvecklingens konsekvenser. Masker kommer att användas för att radera människors personligheter. Thomas Crew menar att just detta är ett tema som går igenom alla dystopisk litteratur.

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Gustav III:s ryska krig (även kallat svensk-ryska kriget 1788–90) utkämpades 1788–1790 efter att Sveriges kung Gustav III anfallit Ryssland i hopp om att återta förlorade områden, samt att hindra vidare rysk inblandning i Sveriges inre angelägenheter. Kriget avslutades i augusti 1790 med Freden i Värälä utan gränsjusteringar. Under inledningen av kriget revolterade ett antal svenska officerare och bildade Anjalaförbundet, i slutet av kriget vann Gustav III Sveriges största marina seger någonsin, då han krossade den ryska skärgårdsflottan vid Slaget vid Svensksund den 9–10 juli 1790.

Den iranske nationalistiske filosofen Jason Reza Jorjani, född och uppvuxen i New York City, är författare till en rad böcker om filosofi, religion, historia och politik. I sin senaste bok, Prometheism, hyllar han Prometheus som en symbol för mänsklig frihet.

Prometheus var i grekisk mytologi en titan som stal elden från gudarna och gav den till människorna.

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Freden i Altranstädt var ett fredsfördrag som slöts i Altranstädt i Sachsen den 14 september 1706 mellan Sverige och Polen å ena sidan och Sachsen å den andra. Genom freden tvingades kung August den starke att avsäga sig den polska kronan, erkänna Stanislaus som kung i Polen, skilja sig från ryska förbundet och utlämna Johann Patkul. Freden kan betraktas som en separatfred under stora nordiska kriget.

Ett videoklipp visar hur en passagerare, en svart kvinna, vägrar att låta en flygvärdinna passera henne. När en annan passagerare lägger sig i konflikten vänder sig den svarta kvinnan mot henne och säger: ”Are you my boss? You are white privilege, you’re not my boss. Sit down.”

Den svarta kvinnan anklagar sedan även flygvärdinnan för att besitta ”vitt privilegium”:

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Pommerska kriget var ett krig som utkämpades av Sverige och Preussen 1757–1762.Det var en del av det större sjuårskriget 1756–1763, som fördes mellan stormakterna Preussen och Storbritannien-Hannover å ena sidan och Österrike, Frankrike och Ryssland å andra sidan.

Den 21 mars 1757 slöt hattregeringen en konvention med Frankrike och Österrike. I kraft av denna förklarade Sverige och Frankrike för den tyska riksdagen, att de i enlighet med den Westfaliska freden skulle upprätthålla Tysklands frihet. Genom Frankrikes förespeglingar om subsidier lockades därefter hattregeringen att i juni samma år gå från ord till handling genom att föra över 20 000 man till Tyskland. Den 13 september ryckte den svenska armén in i preussiska Pommern.


DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Den 12 september 1745 gick ostindiefararen Götheborg) på grund och sjönk vid Hunnebådan i Göteborgs hamninlopp. Det spekuleras fortfarande i hur det kunde ske. Skeppet blev stående på grundet och mycket av lasten som bland annat bestod av te, porslin, kryddor och siden kunde bärgas. Under många år syntes vraket över vattenytan, men så småningom fanns bara rester kvar på botten.

Den Amerikanska filmakademin har meddelat nya mångfaldsregler för att en film ska kunna tilldelas Oscarsgalans tyngsta pris, bästa film. Reglerna kommer gradvis att införas under 2022 och 2023, för att från och med 2024 gälla helt. Det rapporterar flera amerikanska tidningar.

Amerikanska filmakademin har satt upp en lista med fyra olika delar på mångfaldskrav som en film kan innehålla för att bli vald – men producenten behöver bara tillmötesgå hälften av kraven.

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Karl X Gustavs första danska krig (1657–1658) var ett krig mellan Sverige och Danmark med Holstein som allierad på svensk sida. När kriget bröt ut 1657 var Sverige redan inblandat i ett krig i Polen samt ett krig mot Ryssland. Sverige var därför mycket svagt vilket föranledde att Danmark anföll Sverige. Kriget slutade med svensk seger efter det avgörande tåget över bält vilket resulterade i den för Sverige mycket förmånliga freden i Roskilde.

Utdrag ur artikeln ”Fälttåget i Skåne” av Arthur Stille (Historisk tidskrift för Skåneland #173, vol. II, 1901-1921):