DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Mårten är en svensk-dansk form av Martin och dagen den 11 november är uppkallad efter biskop Martin av Tours som levde på 300-talet. Martins- eller Mårtensmässan var i Sverige före reformationen inledningen på en fasteperiod och föregicks därför av fastlagen då man åt i överflöd.

Senhösten var en tid då det passade bra att äta gäss eftersom de då var färdiggödda. Under medeltiden var i Sverige Martinshelgen en av höstens stora fester.

Den 9 november hölls en ceremoni på Stortorget i Gamla stan i Stockholm till minne av Stockholms blodbad år 1520. På Facebook beskriver arrangörerna evenemanget så här:

Med några ord, kransnedläggning och en tyst minut ägnar vi evenemanget åt Sveriges fred, frihet och självständighet. Detta genom att uppmärksamma de personliga uppoffringar som utgjort grunden för detsamma.

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Martin Luther, född 10 november 1483 i Eisleben i Kurfurstendömet Sachsen, död 18 februari 1546 i Eisleben, var en tysk präst, munk och teolog, och den som började den protestantiska reformationen. Med Uppsala möte 1593 blev Svenska kyrkan en luthersk kyrka.

Martin Luther fick sitt namn efter helgonet Martin av Tours eftersom han döptes på morgonen dagen efter sin födelse på Martinsdagen den 11 november.

Journalisten Andy Ngô, som särskilt bevakar vänsterextremt och ”antirasistiskt” våld, rapporterar på Twitter (7/11 2020), om ett bråk som ska ha uppstått mellan Black Lives Matter- och Joe Biden-anhängare i Madison, huvudstad i delstaten Wisconsin:

”A vicious fight breaks out at a Biden celebration rally in Madison, Wisc. attended by BLM.”

Ett antal grafer visar hur valresultatet hade sett ut i USA (2016) om bara en viss grupp hade röstat. Om bara people of color, ibland kallade ”rasifierade”, röstade, skulle Demokraterna få egen majoritet i alla delstater. Kartan är helt blå. Om däremot bara vita män röstade, skulle Republikanerna få stor, egen majoritet. Om bara vita, både män och kvinnor, röstade, skulle Republikanerna fortfarande styra, med något mindre stöd.

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Zacharias Topelius (1818-1898) var en finlandssvensk författare, historiker, tidningsman och poet.

År 1832 Helsingfors bosatte sig Topelius hos Johan Ludvig Runeberg (sedermera nationalskalden) i Kronohagen tillsammans med sju andra studerande. Fritiden ägnade han åt teater, pianospel, fäktning och dansskola.

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Stockholms blodbad var den rannsakning med efterföljande avrättningar som ägde rum i Stockholm den 7–9 november 1520. Händelserna inleddes direkt efter Kristian II:s (som efter blodbadet blev känd som Kristian Tyrann i Sverige) kröning till svensk kung när gästerna på kröningsfesten kallades till ett möte på slottet. Ärkebiskop Gustaf Trolles krav på ekonomisk kompensation för bland annat Stäkets rivning ledde till frågan om den tidigare riksföreståndaren Sten Sture den yngre och hans anhängare hade gjort sig skyldiga till kätteri. Med påstått stöd i kanonisk rätt avrättades närmare 100 personer de följande dagarna. Bland de avrättade fanns många inom aristokratin som hade givit sitt stöd åt Sturepartiet under de föregående åren.

Låt skattefinansierade public service utbilda i yttrandefrihet, föreslår Medborgerlig Samlings Lena Malmberg i en debattartikel i Nyheter idag. Hon tar upp flera europeiska länder som exempel på vad som görs mot den våldsbejakande islamismen, och föreslår att public service får möjlighet att på riktigt verka i allmänhetens tjänst.

Förenta staternas president Donald Trump, flera av hans anhängare och andra, menar att det amerikanska valet inte har gått rätt till. Ett vanligt påstående är att döda har röstat.

På Twitter (6/11 2020) uttrycker den brittiske Brexitledaren Nigel Farage, som är en vän till Donald Trump, stöd för påståendet och gör sig samtidigt lustig över att Demokraternas kandidat Joe Biden, suttit i karantän på grund av coronaviruset:

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Karl övertog makten i Sverige vid 15 års ålder, efter en sju månaders förmyndarregering. Han var överbefälhavare för de svenska styrkorna under kriget mot trippelalliansen Danmark-Norge, Sachsen-Polen och Ryssland, som inleddes år 1700. Hans ledarskap och taktiska färdigheter bidrog till de svenska styrkornas inledande triumfer under kriget, och år 1706 hade han besegrat alla Sveriges fiender, förutom Ryssland.

P.P. Waldenström (1838-1917) var ledare för Svenska Missionsförbundet, samt riksdagsman och författare. I sin reseskildring från Amerika, Genom norra Amerikas förenta stater (1890), kommenterar han amerikanernas 4-julifirande:

Den 4 juli är en för Amerikas Förenta Stater betydelsefull dag. Det är den s. k. frihetsdagen, som firas till minne af oafhängighetsförklaringen. Allt arbete hvilar på den dagen. Den egnas helt och hållet åt att upplifva och befästa nationalkänslan. Öfverallt hvar man går fram på gatorna, ser man större och smärre amerikanska flaggor hänga ut genom fönstren. Öfverallt möter man åkdon, prydda med amerikanska flaggor. Hästarne bära ock sådana på hufvud och seltyg.

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Slaget vid Lützen den 6 november 1632 (enligt den julianska kalendern; 16 november 1632 enligt den gregorianska kalendern) var ett av de största fältslagen under det trettioåriga kriget. Striden stod nära byn Lützen, sydväst om Leipzig, i Sachsen mellan en svensk-protestantisk armé under befäl av kung Gustav II Adolf och en katolsk-kejserlig armé under befäl av fältmarskalk Albrecht von Wallenstein.

En fransk lärarinna blev intervjuad vid en manifestation till minne av Samuel Paty, som halshöggs av en jihadist eftersom han visat Muhammedkarikatyrer under en lektion om yttrandefrihet.

I intervjun berättare lärarinnan att hon själv blivit knivhotad av en av sina elever, en fanatisk muslim som motsatte sig hennes undervisning om islams historia.

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Olof Arborelius (1842-1915) var folklivs- och landskapsmålare och professor vid Konstakademien i Stockholm 1902–1909.

Efter sju års studier vid Konstakademien for Arborelius på en treårig studieresa i Europa. När han år 1872 återkom till Sverige blev han utnämnd till agré vid Konstakademien. Han var under några år verksam som överlärare där och vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm. År 1902 utnämndes han till professor vid Konstakademien.

Enligt vänstern finns det något som de kallar ”vitt privilegium”. Många menar dock att det i själva verket är så kallade ”rasifierade” och svarta som är privilegierade i moderna västerländska samhällen.

I en artikel i den skattefinansierade, antirasistiska tidskriften Expo intervjuas Katarina Mattsson. Hon är docent i genusvetenskap vid Södertörns högskola och arbetar med ”kritisk vithetsteori”:

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Sällskapet Idun är ett sällskap för män, grundat 1862 i Stockholm. Initiativtagare 1862 var konstnärerna och professorerna vid Fria Konsternas Akademi Edward Bergh och Johan Fredrik Höckert, tonsättaren Ivar Hallström, forskningsresanden och professorn vid Naturhistoriska Riksmuseet Adolf Erik Nordenskiöld, professorn och rektorn vid Karolinska Institutet Axel Key samt bibliotekarien vid Kungliga Biblioteket Harald Wieselgren. Den senare var under flera decennier i egenskap av sällskapets sekreterare den samlande och drivande kraften. Det är han som är huvudpersonen i Zorns målning En skål i Idun från 1892.

Glenn Greenwald är en amerikansk journalist, författare och jurist. Han har arbetat för The Guardian, men var sedan februari 2014 redaktör på The Intercept. Greenwald avslöjade omfattningen av amerikanska National Security Agencys massövervakning av elektroniska kommunikationer år 2013. Avslöjandet byggde på dokument som tillhandahållits av visselblåsaren Edward Snowden och ledde till att Greenwald tilldelades Pulitzerpriset 2014.

Alla själars dag är en åminnelsefest som firas av flera kristna kyrkor den 2 november. Dagen infaller dagen efter Alla helgons dag, då man firar helgonen, som redan är frälsta. På alla själars dag ber man för döda anhöriga och andra som ännu inte är frälsta.

Vid mässan på alla själars dag, brukar man be för sina avlidna anhöriga. De som är närvarande på mässan, som även kallas Requiem-mässa, kan skriva ned namnen på dem man önskar få förbön för. Dessa namn kan sedan läsas upp i förbönen efter predikan och trosbekännelsen. Det är också vanligt att man går till kyrkogården och ber för de döda.

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Fransmannen (gascognare) Jean Bernadotte (1763-1844) var under namnet Karl XIV Johan kung av Sverige och Norge från 1818. Han var, innan han blev vald till kronprins av Sverige, en av kejsar Napoleons främsta fältherrar.

Utdrag ur boken Carl XIV Johan – Carl XV och deras tid 1810-1872. En bokfilm av Erik Lindorm (1942):

Kron-Prinsens intåg till Hufvudstaden var utsatt till den 1 November. Jag lät underrätta Hans Kongl. Höghet, att det var förra Konungens födelsedag. Af grannlagenhet att icke väcka någon ledsam åminnelse hos Enke-Drott-ningen Sophie Magdalena, uppsköt Hans Kongl. Höghet intåget till den 2 November.

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Kongliga Mindre Theatern är ett av namnen på Dramaten under perioden 1793-1825, då den fanns i det De la Gardieska palatset Makalös. Den kallades även Arsenalsteatern och Nya Dramatiska Teatern, eftersom huset Makalös innan ombyggnaden till teater 1793 hade varit arméns arsenal. Ombyggnaden 1793 kostade 24 000 riksdaler och betalades ur konung Gustav III:s handkassa.

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA De 95 teserna, egentligen De 95 teserna om avlatens innebörd, i original på latin Disputatio pro declaratione virtutis indulgentiarum, var en diskussionsskrift av Martin Luther som han på Alla helgons afton den 31 oktober 1517 skickade tillsammans med ett brev till ärkebiskopen Albrekt av Magdeburg och Mainz. Från denna dag brukar reformationens början räknas. Med teserna ville Luther inleda en öppen diskussion om avlatshandeln. Han sammanfattade här sina synpunkter på avlaten och lade fram sin egen syn på människans förhållande till Gud. Han använde också teserna till att ta upp påvens girighet till belysning.