Den italienske luftvägskirurgen Paolo Macchiarini utvecklade en metod för att transplantera in konstgjorda luftstrupar i patienter. Han fick mycket internationell uppmärksamhet för sina djärva planer och betraktades allmänt som ett nobelprisämne. Han hade charm och framåtanda. År 2010 rekryterades han av Karolinska Institutet och genomförde strax den världens första transplanteringen av en konstgjord strupe. Snart avslöjades Macchiarini som en bluff. Hans strupar fungerade inte. Patienterna dog. Transplantationer hade genomförts utan föregående etikprövning. Till råga på allt ljög han i obetydliga frågor som när han påstod att påven skulle viga honom med hans älskarinna trots att han fortfarande var gift med en annan kvinna.

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Den svenska armén, under Gustav II Adolfs befäl, går i april 1632 över floden Lech i Bayern och forcerar den tysk-romerska kejserliga arméns starkt befästa ställningar. I slaget som följer skadas de kejserligas befälhavare Johann Tserclaes Tilly dödligt av en kanonkula.

Utdrag ur Berättelser ur svenska historien (1885-1886):

Lech gjorde här en krökning, så att landet på östra sidan sköt fram i en halfö, omkring hvilken floden flöt. Denna udde låg lägre än vestra stranden och var sålunda för Tilly en svag punkt, hvilken han derför låtit besätta, helst som den låg midt för hans ställning.

Den här texten innehåller en tanke som möjligen inte är helt banal. Tanken kan förstås vara felaktig men då är den i alla fall sprungen ur ett gott uppsåt, nämligen en önskan att förstå en dagsaktuell grej som verkar underlig.

Det hör till saken att jag framfört tanken tidigare men eftersom den inte avsatt några tydliga spår i samhällsdebatten är det lika bra att jag tar den en gång till. Att repetera viktiga budskap är för övrigt ingen skam. Se till exempel på företaget Coca-Cola. Betänk hur mycket detta internationella bolag årligen satsar på att i världens befolkning inskärpa sitt firmanamn. Syftet är att alla människor ska ha lärt sig dessa fyra stavelser utantill så att de inte av misstag köper någon annan läskedryck när de går till ICA-butiken. Hur många gånger måste då inte jag framhålla mitt budskap, som är långt mer komplext, för att det verkligen ska ta skruv?

Kanske besvarar SvT:s intervjuprogram ”30 minuter” två frågor :

1) Varför påstår de socialdemokratiska regeringsmedlemmarna Stefan Löfven och Anders Ygeman att begränsningar av public service är ett hot mot demokratin?

2) Hur kan den nuvarande S/MP-regeringen sitta kvar? Och, om man får tro opinionsmätningarna, också ha en chans att göra det efter valet 2022?

I det första avsnittet tog jag upp hur Sverige sedan millennieskiftet förändrats så att drygt en och en halv miljon personer med utländsk bakgrund hade folkbokförts här, medan de med två svenska föräldrar hade minskat med knappt 160 000 personer. Det stora inflödet som ger permanenta uppehållstillstånd kommer främst från tredje världens asyl- och anhöriginvandring medan svenskarna är den största gruppen utvandrare.

Märta Stenevi är språkrör för Miljöpartiet och jämställdhets- och bostadsminister i Stefan Löfvens regering. I en intervju för Aftonbladets podd ”Den ideologiska frågan” (1/4 2021) säger hon till intervjuaren Anders Lindberg att ”vita” måste avstå makt och positioner för att ”utjämna skillnader” i ett mångkulturellt samhälle.

Man hör dem hela tiden i politiken: De goda principerna eller de goda föresatserna. Det kan handla om att alla ska vara lika, att alla ska integreras, att alla som sköter sig ska få stanna. Eller det kan handla om att alla får vara olika, att vi ska ha mångfald, att ursprung inte spelar någon roll. Och principerna fortsätter att upprepas. Om och om igen. Trots att de ställer till så mycket besvär. Och varför gör de det? För att goda principer vanligtvis behöver preciseras med de mängder som gör dem funktionella.

Påsken närmar sig och med den en allmän uppsluppenhet. Våren är på gång och det är långledigt i fyra dagar – what’s not to like, liksom?

En hel del, faktiskt. Som detta att muslimska terrorister ofta väljer just denna, kristenhetens största helg, när de ska attackera kristna, till exempel. 2012 i Nigeria, 2015 i Kenya, 2016 i Pakistan, 2017 i Egypten, 2018 i Pakistan, 2019 i Sri Lanka, Filippinerna, Burkina Faso…

De tidigare konservativa Moderaterna är numera ett liberalt parti. MUF:s nya ordförande, Matilda Ekeblad (bilden), vill satsa mer på aborträttigheter. Amanda Broberg från Fria Moderata Studentförbundet vill att Sverige ska släppa abortpillret fritt. Hon vill kunna köpa abortpiller över disk. Hon skriver detta i den moderata tidningen Svenska Dagbladet:  

Här borde Sverige gå i täten för en verkligt modern aborträtt – och bli det första landet i världen som permanent tillåter hemaborter och abortpiller som tillhandahålls ”över disk”. Släpp abortpillret fritt! 

Varje år vid den här tiden kommer Statistiska centralbyrån (SCB) med fullständiga uppgifter från året innan vad gäller personer med utländsk bakgrund som är folkbokförda i landet. Då kan vi få en överblick av hur befolkningens sammansättning ser ut, för att kunna göra jämförelser av de förändringar som har skett sedan millennieskiftet.  

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Operasångaren Carl Fredrik ”Lunkan” Lundqvist (1841-1920) spelar Hans Sachs när Richard Wagners ”Mästersångarna i Nürnberg” (tyska: Die Meistersinger von Nürnberg) premierar den 2 april 1887 på Stockholmsoperan.

Lundqvist, vars far var folkskollärare, blev student vid Uppsala universitet, där han under studenttiden sjöng tenor i Allmänna Sången. Han avlade kameralexamen 1862, och var därefter verksam som ämbetsman vid olika statliga verk i Stockholm. Efter några år som sekreterare i Stockholms skarpskytteförening, och sångare i föreningens manskör, började han studera sång hos Fritz Arlberg. Lundqvist debuterade vid Kungliga Teatern 1869, och lämnade samtidigt ämbetsmannabanan. Han var verksam som operasångare på Stockholmsoperan fram till 1904.

Flyttfåglarna återvänder, tranorna ropar och häxorna flyger till Blåkulla. Lördagen 20 mars inföll vårdagjämningen då dag och natt är lika långa. Nu blir dagarna längre och längre. Påsken betyder olika saker för olika människor – för mig är det en fest för att fira vårens begynnelse.

Vårdagjämningen och fullmånen styr när vi firar påsk, som till skillnad från andra högtider flyttar sig från år till år och ska firas någon gång mellan 22 mars och 25 april. I år infaller påskdagen söndagen den 4 april.

Ljuset har segrat över mörkret. Det synbart livlösa ägget spricker och blottar det liv som har funnits dolt därinne och bidat sin tid.

Jag känner inte Dagens Nyheters skribent Bengt Ohlsson annat än från tidningssidorna och då som en hederlig och habil penna. Nu har han skrivit en artikel i kulturbilagan där han förklarar varför han valde att inte engagera sig som skribent i den åtminstone för tillfället avdomnade tidningen Bulletin. Ohlsson framställer historien på ett självutlämnande sätt och sig själv som en obeslutsam Hamlet: Att skriva eller inte skriva? (Han valde till slut att inte skriva. ”Jag fegade ur”, är hans egna ord.)

När min bror för länge sedan gjorde sig redo att lämna föräldrahemmet för att etablera eget boende uppstod frågan om han skulle prenumerera på någon morgontidning. Han var mycket tveksam ty, som han sa, man kunde ju inte vara säker på att det skulle hända något alla dagar och risken var därför att han slängde ut prenumerationspengar i onödan.

Vad min bror inte tänkte på – eller kanske faktiskt hade insett – är att en motsvarighet till Parkinsons lag gäller inom media. Parkinsons lag säger att ”en arbetsuppgift kommer att utvidga sig så att den fyller den tid som är tillgänglig för att utföra den” (vilket är skälet till att till och med pensionärer kan känna sig jäktade; om man har för lite att göra lär man sig att genomföra arbetsuppgifterna på ett mer tidskrävande sätt). Det är likadant med media. Råder det nyhetsbrist ser man till att älta de få notiser man har så att de fyller ut all tillgänglig tidningsyta och etertid.

EU-parlamentarikerna i Bryssel älskar att hata Ungern och SvT:s Dokument utifrån ägnade nyligen ett helt reportage om Ungern. Här beskrivs hur landets premiärminister Viktor Orbán förvandlat Ungern till en auktoritär stat i hjärtat av Europa. SvT hävdar, kanske riktigt, att rättsväsendet har försvagats, pressfriheten minskats och korruptionen ökat. Vidare att coronapandemin har gjort att Orbáns parti Fidesz lyckats nedmontera demokratin inför ögonen på EU:s ledare.

Husby är en stadsdel i Västerort inom Stockholms kommun som gränsar till Akalla, Kista och Tensta. Folkmängden uppgår till 11 877 personer år 2019 varav 7 358 (62 %) är utrikes födda och 10 398 personer totalt (87,5 %) har utländsk bakgrund.

År 2015 klassificerade polisen stadsdelen som ”särskilt utsatt område”.

Station Husby trafikeras av T-bana 3 (blå linjen) och ligger mellan stationerna Kista och Akalla. Stationen i Husby togs i bruk den 5 juni 1977.

Ett fotografi från 1979 som föreställer en grupp ungdomar framför ingången till tunnelbanan väckte nyligen reaktioner på Facebook när det återpostades av den sverigedemokratiske politikern Kent Ekeroth den 28 mars.