Att friskolor gör vinster och ibland delar ut pengar till sina ägare är en het potatis som svenska politiker har svårt att hantera. En del vill förbjuda den heta potatisen, andra säger att äsch, det är väl inte så farligt med vinst, vi kan väl tala om något annat? Vi kan väl tala om att förstatliga den kommunala skolan i stället? Andra åter menar att vinsterna är ofarliga, värre är att friskolorna inte har så många behöriga lärare.

Det förefaller mig osannolikt att sådana debattörer ska kunna komma fram till något praktiskt som kan lösa den svenska skolans problem.

Det talas ibland om ett fornt Sverige som var så enhetligt, ordentligt, och inrutat att det också blev tråkigt och platt. Det var ett kristet Sverige där barnen bad morgonbön och lärde sig psalmer i skolan, där familjen gick på söndagspromenader och männen lyfte på hattarna mot varandra och där barnen kunde vara ute hela dagar i sträck, till långt in på kvällarna, utan att föräldrarna behövde oroa sig. Kanske blev man irriterad om barnen inte passade mattiderna…

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Johannes Steuchius (1676-1742) var professor i Uppsala och Svenska kyrkans ärkebiskop. Han var son till Mattias Steuchius, som var hans företrädare som ärkebiskop, och biskopsdottern Anna Tersera; fadern härstammande från Bureätten.

Under Johannes Steuchius styre vaktade kyrkan strängt den lutherska ortodoxin mot pietismen. Det så kallade ”konventikelplakatet” hade införts år 1726 då fadern var ärkebiskop. Det förbjöd konventiklar (bönemöten i andra lokaler än i kyrkan, till exempel i hemmet, med undantag för familjeandakter).

Vi behöver en ny moral i Sverige. Det handlar om ”det goda”. Den utopiska vänster som länge satt tonen för vår samhällsdebatt har fått oss att tro att kompromisslös välvillighet är det högsta i livet. Men hur ”god” är egentligen vår svenska godhet om den ger oss ungdomsrån och gängkriminalitet? Den nya högern måste återupprätta idén om det ”goda” som det förträffliga och verkligt hållbara. Det goda samhället vilar inte på den gränslösa godhetens grund.

Merit Wager jämför i Bulletin hanteringen av Covid 19 i Finland och i 
SverigeI begreppet ansvar ingår att man erkänner sina misstag, rättar till dem och om de är grova, avgår från sin post så att någon bättre lämpad person kan ta över. En sådan insikt verkar saknas hos ministrarna i den svenska regeringen.” 

Hon säger sig inte förstå vad man menar med ansvar i Sverige, medan det däremot är klart i Finland. 

Den första januari blev skilsmässan mellan EU och Storbritannien i princip klar. Det återstår en del ytterligare överenskommelser men inte på den nivån att det skulle kunna häva äktenskapsskillnaden. Det handlar mest om sådant där som huruvida brittisk polis ska få tillgång till Europols databaser och därmed bättre kontroll på terrorister och andra kriminella (varför Europol inte skulle vilja dela med sig kan jag inte förstå men uppenbarligen har prestigefrågor spelat stor roll i skilsmässoförhandlingarna). En lite större fråga som också återstår är vilka regler som ömsesidigt ska gälla för bolag som tillhandahåller finansiella tjänster, alltså banker med mera. De största engelska finansföretagen har redan förebyggt det värsta krånglet genom att etablera verksamheter inom EU.

I dagens Europa har 47 procent av familjerna ett barn, 40 procent två barn och 13 procent tre eller fler barn (av de familjer som har barn). I Nederländerna är 22 procent av etniska nederländskor, 8 procent av etniska turkiskor och 11 procent av etniska marockanskor barnlösa. Fertiliteten ligger på 1,6 barn per kvinna för etniska nederländskor, 2,3 för etniska turkiskor och 2,7 för etniska marockanskor. Etniska turkiskor fick sitt första barn när de var 23, marockanskor när de var 25 och nederländskor när de var 29.

Jag lyckas inte riktigt reta upp mig över att ett antal ministrar med livvakter eller på egen hand gett sig ut i julhandeln för att hämta en klocka som varit på lagning eller för att köpa en julklapp till mamma. Jo visst, de har själva uppmanat svenska folket att låta bli att göra det som de själva alltså valt att göra, nämligen att ge sig ut i helghandeln. Ja, det är olämpligt att ledare bryter mot regler de själva föreskrivit. Så klart att de är hycklare och ovärdiga att leda landet.

Nyårsdagen har inte något personnamn i den svenska almanackan, men åsikten har funnits, och varit utbredd, att nyårsdagen ska anses som Jesu namnsdag.

Utdrag ur Läsebok. Andra läsåret (1906) av Bengt Carl Rodhe, skolmästare i Göteborg:

Nyårsdagen är årets första dag och första helgdag. Den infaller åtta dagar efter jul och är vår Frälsares namnsdag. Han erhöll namnet Jesus, när han var åtta dagar gammal. I hans namn skola vi börja det nya året med bönen: ”Giv, o Jesus, fröjd och lycka!” På nyårsdagen önska vi varandra ”gott nytt år”. Och det är en vacker önskan, bara den går av hjärtat.

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Karolinernas dödsmarsch, kallas den svenska arméns tillbakatåg över Tydalsfjällen i Trøndelag på nyåret 1719, där fler än fyra tusen av de karoliner, som deltagit i Karl XII:s andra fälttåg mot Norge 1718, frös ihjäl.

Efter Karl XII:s död vid Fredrikstens fästning 30 november 1718 blev alla svenska trupper i Norge beordrade till återtåg till Sverige. På nyårsdagens morgon bröt generallöjtnant Carl Gustaf Armfeldts armé upp från Østby i Tydal.

Om några år, när vi tänker tillbaka på 2020, är det förstås coronaviruset som kommer att uppta våra tankar mest. Tusentals döda, medan politiker och myndigheter gömt sig bakom en självrättfärdig statsepidemiolog och tillbringat dagarna med att anordna pressträffar och förmanande och grötmyndiga statsministertal. Det är allvar nu, allvar nu, allvar nu – samma ord, samma ansiktsuttryck och samma lilla svenska flagga på kavajslaget varenda gång.

När jag var statsanställd, lönegradsinplacerad och fackansluten siare på dåvarande Sekretariatet för Framtidsstudier hade jag många givande diskussioner med min begåvade och tolerante chef, sedermera professorn vid Linköpings universitet, socialdemokraten Lars Ingelstam.

Det här var på åttiotalet och den unika tillväxtepok i Sveriges historia som brukar kallas rekordåren hade just tagit slut. Rekordperioden pågick från andra världskriget slut fram till början av sjuttiotalet när ”oljekrisen” inträffade. Oljekrisen berodde på att ett antal oljeproducerande länder bildat kartell och höjt priset på oljan vilket skapade oro och elände världen över. Oljekrisen blev den syndabock som fick bära skulden för att rekordåren var över.

Det finns många vinnare i spåren av Corona. Joe Biden och Demokratiska partiet är bara ett exempel. Hade det inte varit för detta virus skulle Trump antagligen ha vunnit en promenadseger. En annan vinnare är regeringen Löfven, tillsammans med hela Myndighetssverige. Precis när folk började tröttna på Sossesverige och ge Åkesson och övriga högerkonstellationer luft under vingarna, kom Corona som en skänk från ovan. Idag är det svårt att hitta en tidningsartikel som handlar om något annat. Av tio toppnyheter på Omni noterar jag att nio (!) på ett eller annat sätt berör pandemin, och dagen jag valde är långt ifrån unik.

Boken som lurade världen (Redaktör: Valerij Jesipov, Karneval förlag 2020) är en omtumlande och samtidigt bekymmersam läsning.

Till stor del är den en uppgörelse med bilden av Alexandr Solzjenitsyn, nobelpristagare i litteratur 1970, som en frihetens apostel. Här framställs han som en opålitlig källa vad gäller både fakta, personuppgifter och händelser, särskilt beträffande omfattningen av det sovjetiska systemet av fångläger, den så kallade Gulag-arkipelagen. Men också hans uppgifter om hela den sovjetiska repressionen ogiltigförklaras som ett bedrägeri. Solzjenitsyn uppgav det sammanlagda antalet dödsoffer för bolsjevismens terror till 66 miljoner sovjetmänniskor plus ytterligare 44 miljoner döda i andra världskriget, på grund av ”försumlig och vårdslös ledning”.

Silvester I (även med stavningen Sylvester), född i Rom, var påve från den 31 januari 314 till sin död, den 31 december 335. Silvester I vördas som helgon i den romersk-katolska och den ortodoxa kyrkan.

I Sverige vördades Silvester I som helgon, och mässa firades på hans dödsdag, till och med reformationen på 1500-talet. Nyårsafton har dock i protestantiska länder, även Sverige, fortsatt att kallas Silvesters dag. På studentnationerna i Uppsala kallas ofta nyårsfesten ”Sylvestergask”.

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Pommerska kriget var ett krig som utkämpades av Sverige och Preussen 1757–1762. Det var en del av det större sjuårskriget 1756–1763, som fördes mellan stormakterna Preussen och Storbritannien-Hannover å ena sidan och Österrike, Frankrike och Ryssland å andra sidan.

Under kriget var greve Axel von Fersen (1719-1794) chef för gardet. Han innehade även högsta ledningen för det svenska deltagandet.

INTERVJU Är det dags att ge ett mer krävande språk en chans i våra liv? Rasmus Dahlstedt har gjort en inläsning av Homeros Iliaden som nu finns som ljudbok. Han har också gett ut ett eget verk med humoristiska sentenser: Vitsord. Richard Sörman diskuterar med Rasmus om talad litteratur, om litteratur som kräver att läsaren anstränger sig för att den ska fungera, om möjligheten av att vi får ett nytt intresse i Sverige för högstämda texter. Men det handlar också om humorn som vapen mot en redan absurd verklighet.