Den indiska filmindustrin, känd under namnet Bollywood, har på senare tid utsatts för hård kritik, till och med bojkotter. Man anser att filmerna skildrar den inhemska kulturen och religionen på ett negativt sätt.
Författare: Mohamed Omar
Från SVT Nyheter Jönköping 18 januari 2023:
”Saadiya Ahmed från Gislaved är långtidsarbetslös. Trots att hon har utbildats till städare så går hon från praktik till praktik, något som pågått i 18 år. Situationen känns hopplös men Saadiya vägrar ge upp.”
Saadiya blir intervjuad av reportern Zahraa Abdul Reda och beskriver sin situation:
I ett nytt avsnitt av podden TANKAR FRÅN FRAMTIDEN pratar Eddie (Mohamed Omar) med Jesper Bleeke, ordförande på den libertarianska tankesmedjan Misesinstitutet.
Mehdi ”Dumle” Sachit sköts till döds i Rinkeby på juldagsmorgonen. Han presenteras så här i Expressen samma dag:
”Han var en tungt kriminellt belastad man, dömd för bland annat grovt sexualbrott, våldsbrott och narkotikabrott, med en central placering i kriminella Rinkebynätverket ‘Dödspatrullen’.”
Trots allt detta var Sachit fri att gå runt på gator och torg och noja, som en fri man. I min bok borde hans sammanlagda fängelsetid för de nämnda brotten ha varit minst 20 år.
I medierna larmas det nu om att franska studenter – men även papperslösa och asylsökande – har det kämpigt ekonomiskt.
En rubrik på nyhetssajten Omni lyder: ”Franska studenter går på knäna: ’Inte råd med kaffe’”
Deras levnadsstandard har sänkts i förhållande till hur den var. Men går de verkligen på knäna? Lider de nöd?
En gång bodde jag på ett hotell i ett grannland till USA. Det kom dit många amerikaner. De var vita, latinamerikaner, asiater och svarta. En av de svarta kom från Brooklyn. Han svor vartannat ord han sa och var en gangster som ville köpa knark. Han blev utkastad från hotellet rätt fort. De andra hade alla den amerikanska mentaliteten även om de hade olika slags gener.
Koranens trettionde kapitel heter ”Romarna”, på arabiska ar-rûm الروم. I ett av kapitlets verser nämns ”världskriget” mellan romarna och perserna som rasade mellan 602 och 628.
Det östromerska riket, långt senare kallat det bysantinska riket, kallade sig självt Rom.
I K. V. Zetterstéens svenska koranöversättning från 1917 heter kapitlet ”Grekerna” och i Knut Bernströms översättning från 1998 heter det ”Bysantinerna”.
Det officiella språket i detta rike var latin fram tills år 610 då kejsar Herakleios, som regerade mellan åren 610 och 641 ersatte det med grekiska.
Och hur länge är man egentligen barn i Sverige?
Det beror helt på situationen. I vissa situationer tycks benämningar som ”tonåring”, ”ungdom” eller ”unga vuxna” helt ha fallit bort ur språkbruket. Viss förvirring verkar råda.
”Nordisk familjebok från 1904 förlägger barndomens slut till pubertetens inträde. FN:s barnkonvention, formulerad 1989 och ratificerad av de flesta av jordens länder (i Sverige 2020), anger att varje människa under 18 år räknas som barn, om man inte blir myndig tidigare enligt den nationella lagstiftningen.” (Wikipedia)
Den nya regeringen och Tidöavtalet motarbetas starkt av våra medier. Regeringen granskas inte, utan enbart motarbetas. Och här ligger fältet fritt för hur många medvetna misstolkningar som helst av Tidöavtalets 62 sidor.
Vilket gäller för både våra statsmedier SVT och SR, som är fortsatt trogna den gamla regimen, samt för stora tidningar som DN, SvD, Aftonbladet med flera. Jag tar exempel från en artikel publicerad i DN 221025 som stöd för denna text.
Terrorgruppen Ash-Shabaab ger sig inte. Attackerna har minskat i antal och styrka, men fortsätter. Syftet är att störta regeringen och ta makten i Somalia.
I kampen mot Ash-Shabaab får den somaliska regeringen hjälp av Turkiet. Nu har turkarna försett den somaliska militären med drönare av typen Bayraktar TB2.
Jag brukar ofta gå förbi Arbetarnas bildningsförbund. När jag går förbi ABF ser jag ofta män från Afrika och Mellanöstern som sitter där inne på stolarna vid borden. Dessa män sitter och fikar, spelar spel och har långa och filosofiska diskussioner med varandra som Platon och Aristoteles. Då jag går hem några timmar senare sitter samma män kvar där inne och fikar, spelar spel och diskuterar.
”Det här är ren och skär rasism”, sa Annie Lööf i partiledardebatten i Tv i maj, som svar på Åkessons förslag att hela familjer borde utvisas när någon familjemedlem begått brott.
I partiledardebatten i radion nu i fredags sa Åkesson: ”Vill man inte ha somalietowns är det väl en bra idé att inte ta hit såna som vill skapa såna och bo i såna”.
Hitler hade inte något kärnvapen. Tysklands ansenliga vapen- och manskapstillgångar räckte för att Frankrike och England länge skulle låta sig pressas till att låta honom införliva det ena området efter det andra: Alsace, Rhenlandet, Sudettyskland och resten av Tjeckoslovakien. Österrike lät sig med entusiasm anslutas till det stortyska riket. Allt detta skedde för att undvika krig. Resultatet blev historiens – hittills – värsta krig.
Peter Kadhammar är kolumnist på Aftonbladet.
I den här kolumnen beskriver han känslosamt hur ett ungt syriskt par, Omaya och Muhammed, hittat kärleken genom ett resonemangsäktenskap initierat i Sverige enligt strikta hedersregler från Syrien. Gulligt och rart, förstår man att Kadhammar tycker att detta är.
Hemma i garderoben låg ett litet tre dagars lik. Och mor hade inte till likkista. I affären ville de ha fem kronor för kistan. Mor hade bara fyra och femtio. Affärsmannen hade prutat från sju och femtio till fem kronor och kunde inte mer. Han förlorade ändå, sa han. Jag tror han talade sant. Det var detta problem mor talade med styvfar om.
För en tid sedan läste jag en artikel om föräldrar vars barn dött under första levnadsåret. Dödsfallen skildrades genomgående som oerhört traumatiska och smärtsamma för föräldrarna. Att förlora ett spädbarn beskrevs som den största sorg som kan drabba en människa, och som ett trauma man aldrig kommer över.
År 2007 besökte jag och dottern en mängd gymnasieskolor på öppet hus. Vi var på gymnasiemässa i Älvsjö och kom hem med 13 kilo skolbroschyrer, tryckta på glansigt papper.
Valet föll på Kärrtorps gymnasium, då rankat som det tredje mest populära av alla gymnasier i Stockholm. Och skolan var verkligen bra, dottern gick 2010 ut med väldigt bra betyg som tog henne vidare i livet.
På nationaldagen firar i alla fall jag den svenska nationen, den svenska kulturen och det svenska folket. Det hörs på namnet att det är dessa saker som ska firas. Politikerna gillar inte detta, utan vill att man ska fira politikerna och deras välde. Jag antar att det var tanken när de gjorde nationaldagen till en röd dag.
Ett fenomen som blivit allt vanligare i Det Nya Sverige: studenter som viftar med utländska flaggor. Jag tror att jag förstår varför.
Eleverna med utländsk bakgrund ser att det viftas med svenska flaggor. De vill då ”svara” genom att vifta med ”sin” flagga. De ser alltså inte den svenska flaggan som sin.
Det finns olika typer av lögner. En del är så försåtliga att man går på dem. De är konstruerade med finess och elegans, så det krävs en viss tankemöda för att de ska avslöjas.
Sedan finns det lögner som är enbart löjeväckande. Någon som är bra på den typen av lögner är Putin.
Jag läser på SVT att staten nu sätter nu in ett av sina främsta vapen mot koranupplopsmakarna: socialtjänsten. Det kan låta som att jag är ironisk. Det är jag inte.
Många invandrare i Sverige, särskilt muslimer, är livrädda för socialtjänsten.
Det blev ett himla liv i luckan när KD-ledaren Ebba Busch menade att det hade varit rimligare om påskhelgens upplopp resulterat i 100 skadade islamister än 100 skadade poliser. Hon ställde sig frågan varför polisen helt enkelt inte sköt skarpt när de hotades till livet. Och det är faktiskt en högst rimlig fråga, som jag är säker på att majoriteten av medborgarna ställt sig både en och två gånger efter det som hände. Om inte polisen verkställer våldsmonopolet när de utsätts för regelrätta mordförsök av en antidemokratisk mobb, när ska de då göra det?
Det förtrollade svärdet är en serie tecknad av Bengt-Olof Wennerberg, även kallad Bowen. Den publicerades i Vecko-Revyn på 40- och 50-talet som en del i en följetong med berättelser ur Tusen och en natt. Bowens förmodligen mest spridda verk är annars vikingaskeppet på Explorer Vodka-flaskan.
Som socionom har jag verkat i Stor-Stockholm i 23 år. Först som kommunanställd men sedan 2014 som så kallad konsult.
Att vara egenföretagande konsult inom socialtjänsten låter storvulet. Det är dock inte mera märkvärdigt än att jag dyker upp på en mängd olika socialkontor och utför samma arbetsuppgifter som deras fast anställda socionomer. Den enda skillnaden är att jag kan debitera långt mera per månad än vad de anställda har i månadslön.
Den frågan kom upp i mitt flöde på Facebook nyligen och svaren lät inte vänta på sig. ”Naiv och blåögd” skrev någon, ”gnälla och alltid va missnöjd” skrev en annan. En tredje konstaterade att typiskt svenskt är ”när allt är galet” och ytterligare en kommenterade med ”konformitet i kvadrat. Tyvärr…”
Under mina år i grundskolan på det tidiga 1970-talet stötte jag på begreppet studiedag. Som sju- eller åttaåring såg jag framför mig hur denna studiedag skulle ägnas åt evigt tragglande med multiplikationstabeller och läsande i långtråkiga böcker om hur far är rar och mor är en orm, eller hur det nu var. Till min initiala förvåning tillbringades den s.k. studiedagen åt ingenting annat än ledighet med rasande i skogarna tillsammans med kamraterna. Med tiden lärde jag mig att studiedag just betydde ledighet och var kliniskt befriad från allt vad studier innebär, men det fanns alltjämt en gnagande oro att vår snälla lärarinna skulle upptäcka att mina kamrater och jag inte alls ägnat oss åt studier, vilket namnet studiedag antyder, utan endast åt i hennes ögon meningslösheter och att detta skulle rendera i mångdubbelt betungande studier, för att ta igen alla de av oss försummade multiplikations- och läsövningarna. Studiedag fortsatte emellertid att innebära just ledighet och uppåt gymnasiet hade jag accepterat det konträra och såg fram mot mina lättjefulla ”studiedagar”.
Hur många har inte lärt känna sagan om Snövit genom Disneys film? Disney, som idag tyvärr har förlorat mycket av sin kreativitet och blivit politiskt korrekt, har spelat en stor roll för att sprida klassiska germanska folksagor till nya generationer.
För drygt 20 år sen råkade jag ut för en olyckshändelse och hamnade på Sahlgrenska sjukhuset, på samma avdelning som några äldre män med långt framskriden prostatacancer. En deprimerande omgivning kan man tycka. Men trots det dystra utgångsläget märkte jag inte särskilt mycket av dödsångest bland mina medpatienten.
DET GODA SAMHÄLLET 