Mohamed Omar: Etablissemangets styvmoderliga förhållande till svensk kultur

Mohamed Omar

Etablissemanget tycks ha ett styvmoderligt förhållande till svensk kultur. Det är som den där elaka styvmodern i sagorna som ger sina egna barn den bästa maten medan styvbarnet får sitta på golvet och äta rester. Men i fallet etablissemangsmedierna så är det i stället det egna barnet man sätter på golvet medan de upptagna barnen får kalasa vid bordet.

Socialdemokraten Mona Sahlin är knappast den ende inom pk-etablissemanget som tänker på den egna svenska kulturen som något ”töntigt”. Så här svarade hon på en fråga om svensk kultur: Läs mer

Richard Sörman: Helhetsbild (3): Det religiösas återkomst

Richard Sörman

Vill man ge en helhetsbild över de problem vi har att hantera i vårt samtida Sverige är det ofrånkomligt att diskutera de märkliga inslag som finns av en sträng religiositet. Värdegrundskulturen med sin tro på den fulländade godheten, sin besatthet av rättfärdighet och skambeläggning, framstår som vår tids principfasta kristendom. Problemet ska inte underskattas. Ingen sätter sig upp mot Guds allsmäktiga godhet.

Jag minns när jag första gången hörde någon säga att värdegrundshysterin är vår moderna religion. Jag hade själv inte tänkt på det, men det framstod som rimligt. ”Var kommer dårskapen ifrån? Läs mer

Richard Sörman: Helhetsbild: (2) Vår pk-kultur är en öppen bok för sociologer

Richard Sörman

Finns det något vi diskuterat så mycket i Sverige de senaste åren som vad vi får diskutera? Har vi talat om något annat än konformism och social åsiktskontroll? Sanningen är den att svensk pk-kultur är en öppen bok för alla som vill studera hur människors påstått fria tänkande kan styras av sociala processer. Svenska sociologer borde hjälpa oss att förstå detta bättre, men verkar inte ha den distans som krävs.

Vill man ge en helhetsbild över de problem vi har att hantera idag i Sverige är det svårt att komma förbi ämnet social anpassning. Människor vågar inte sticka ut. De är rädda för konsekvenserna av att ha fel åsikter. Läs mer

Richard Sörman: Fler abstraktioner: kategorier och generaliseringar

Richard Sörman

Igår inledde jag ett blygsamt försök att skapa en helhetsbild över de problem vi diskuterar eller kanske omedvetet aktualiserar i vår samtida samhällsdebatt. Jag började med några frågor som kan beskrivas som abstrakta eller teoretiska. Naturligtvis dök det efteråt upp ännu ett problem i huvudet som måste nämnas. Finns det något vi talar så mycket om idag som kategorier och generaliseringar?

Vår moderna tid vill vara individualistisk. Vi har en etik som säger att ingen får bedömas utifrån grupptillhörighet (kön, klass, sexualitet, osv.). Att kategorisera människor är orättfärdigt. Allt ska hänföras till individen. Läs mer

Richard Sörman: Försök till en helhetsbild: (1) Abstraktioner

Richard Sörman

Det kan vara dags att försöka skapa sig en helhetsbild över den samtida debatten. Vissa ämnen eller problem tycks återkomma hela tiden. Först kan det vara bra att identifiera några vanligt förekommande abstrakta problem. Det handlar bland annat om nödvändigheten av att upprätthålla en balans mellan ytterligheter, om skillnaden mellan praktisk realism och teoretisk idealism samt om hur kvantitet blir kvalitet när kvantiteten blir för stor.

Jag tänkte försöka skapa mig en helhetsbild över de problem vi diskuterar i dag i Sverige. Det finns några ämnen, eller några perspektiv, som hela tiden aktualiseras i debatten. Läs mer

Richard Sörman: Vår svaghet blir de andras styrka

Richard Sörman

Gårdagens text om konspirationsteoriernas funktion i en svårbegriplig tid väckte ont blod hos somliga. Skulle vi själva vara våra värsta fiender? Ja, på sätt och viss är det faktiskt så. Vem kan styra oss om vi inte låter oss styras? Vem kan hunsa oss om vi inte låter oss hunsas?

I går skrev jag en text här på Det Goda Samhället där jag hävdade att de konspirationsteorier som florerar kring globalistiska agendor förklaras av att vår samtid är så absurd att den inte låter sig förstås. Läs mer

Richard Sörman: Konspirationsteorierna om globalistmaffian förklarar det oförklarliga

Richard Sörman

Konspirationsteorierna blomstrar just nu på sociala medier: en globalistmaffia styr utvecklingen mot en världsomfattande diktatur. Men varför just nu? Varför dessa naiva teorier om hur lätt det skulle vara att manipulera en hel värld? Kanske för att människor aldrig haft så svårt att förstå vad som händer i deras eget land. Om inget går att förstå får man skapa förståelsen själv.

En konspirationsteori är en förklaring på något som framstår som både omotiverat och obegripligt. Den kan till och med syfta till att förneka det omotiverade och obegripliga. Ouppklarade mordfall på kända personer brukar leda till en mängd spekulationer om bakomliggande sammansvärjningar. Läs mer

Richard Sörman: Hur hade Voltaire beskrivit vår samtid?

Richard Sörman

Voltaire var ironins mästare. God ton i debatten var inget som bekymrade honom. Den ironiska effekten blev som starkast när Voltaire skrev som om han accepterade sina motståndares argument men i realiteten påvisade deras totala absurditet. Hur hade han beskrivit dagens Sverige? Kanske genom en oskuldsfull DN-journalists ögon som skriver som om Sverige kunde bli vad Voltaire skulle kallat ”den bästa av alla möjliga världar”.

Voltaire var, som många vet, en fransk upplysningsfilosof som på 1700-talet kämpade mot maktmissbruk, rättsröta, vidskepelse och vad han betraktade som människans allmänna dårskap. Läs mer

Richard Sörman: Kulturvänstern avskyr att upproret mot makten kommer från andra sidan

Richard Sörman

Det pratas mycket om den nya högerns kulturpolitik. Vänstern trodde sig ha monopol på uppror och olydnad. Man trodde dessutom att vi skulle klara oss utan rötter och traditioner. Nu står man handfallna inför det faktum att det nya och utmanande kommer från nykonservatismen. Debatten om Moberg är ett tecken i tiden.

Jag tittade på SVT:s sändning av Jimmie Åkessons tal i Almedalen. Talet började – har det undgått någon? – med ett långt citat av Vilhelm Moberg där författaren talar om det svenska folkets gemensamma strävan genom seklerna. Läs mer

Gästskribent Paula Ternström: Sitter könet i hjärnan?

Paula Ternström

Varför är så många rädda för biologiska skillnader mellan män och kvinnor? Finns det inte en rikedom i skillnad och variation? Enligt somliga forskare är inte bara våra könsidentiteter utan även graden av våra typiskt manliga och kvinnliga drag kodade i hjärnan redan innan födseln. Skillnader behöver inte bli makt och hierarki.

”Stackars svenska kvinnor” säger min polske vän. ”Svenska kvinnor jobbar mer än några andra. Ni sliter ut er och blir utbrända. Ingen romantik, ingen uppvaktning. Ni ska göra allt själva. Ni har det sämst av alla kvinnor i hela världen.” Läs mer

Richard Sörman: Sverige går till psykologen och får veta att hon måste ta hand om sig själv

Richard Sörman

Det Goda Samhället bjuder härmed på en improviserad enaktare där det hysteriskt överambitiösa och snart totalt utbrända Sverige går till en psykolog för att tala om sina problem. Samtalsterapin riskerar bli långvarig eftersom problematiken är mycket komplex: narcissism, hysteri och gränslöshet, kombinerat med bestämda förnekanden av problem är några av diagnoserna psykologen sätter redan efter första samtalet.

Låt oss tänka att Sverige är en person som börjar lida av psykisk utmattning. Sverige vill så mycket och är så ambitiös, men inget blir riktigt som Sverige har tänkt. Läs mer

Richard Sörman: Därför fungerar genusteorin så bra som ”vetenskap”

Richard Sörman

Inom vetenskapen sysslar man inte bara med att fastställa observerbara fakta. Man försöker också förklara det man observerar med hjälp av hypotetiska teorier. Genusvetenskapen bygger på hypotesen att det finns skillnader mellan män och kvinnor som inte har med biologi att göra. Det är en högst intressant hypotes som är väl värd att undersöka. Men när genusvetarna förnekar det naturligas eller biologiskas påverkan på våra liv gör de sig bara löjliga i sitt totalitära tänkande. Läs mer

Richard Sörman: Vår existens är resultatet av ett etiskt val

Richard Sörman

Det står inte skrivet i stjärnorna att Sverige måste finnas. Vi kan välja att inte finnas, precis som varje individ kan välja att dö istället för att leva. Vissa frågor handlar inte om logik eller om rätt och fel utan om livshållning och etik. Ska vi finnas eller inte? Upp till oss själva att bestämma.

Ibland hamnar man i ett läge i en diskussion där man känner att det inte längre handlar om rätt eller fel. Vissa grundläggande frågor har knappast med logik att göra (även om vi kan försöka låtsas det) utan med livshållning och etik. Läs mer

Richard Sörman: Är vi svenskar eller lilliputaner? Höj perspektiven!

Richard Sörman

1700-talets upplysningsförfattare försökte väcka människor ur deras invanda föreställningar genom att vända och vrida på perspektiven. ”Gullivers resor” hade idag kunnat skrivas om Sverige. Ett litet land långt i norr där en liten och för världen högst obetydlig befolkning tar sig själv och sina små patetiska perspektiv på högsta allvar. Lämna det lilliputanska! Höj blicken och inse vad som verkligen står på spel!

Att betrakta saker med omdöme är ofta att betrakta dem utifrån större perspektiv. Man sätter saker i större sammanhang. Man ser ” the big picture”. Läs mer

Richard Sörman: När vi läser får vi vila från vår egen frenesi

Richard Sörman

Kanske är det själva berättandet som ger läsningen en stor del av dess läkande kraft. Att sjunka in i en bok, i ett berättande är också att befrias från sitt eget tänkande. Att läsa blir som att meditera. Man slipper ifrån sin egen frenesi, sitt eget kaos.

Många kopplar av med att läsa romaner under sommaren och jag har skrivit några artiklar där jag funderar lite kring detta. Jag skrev först en text om orsakerna kring betraktandets stillande effekter på sinnet och sedan en om hur tiden blir mindre plågsam i litterära texter och istället en källa till vila. Läs mer

Richard Sörman: I litteraturen blir tiden en källa till vila och återhämtning

Richard Sörman

Richard Sörman fortsätter att fundera över läsandets helande effekter. Tiden är en viktig komponent i berättande litteratur. Men till skillnad från vad som är fallet i det verkliga livet blir tiden i litteraturen oftast en källa till mening och begriplighet. Dessutom skapar den utsträckta tid under vilken en roman utspelas en känsla av kontinuitet och sammanhang som vi inte alltid kan erfara i verkliga livet där vi aldrig helt undkommer det så förvirrande nuet.

Jag skrev nyligen en text om att många människor upplever det som välgörande att läsa romaner under semestern. Jag tänkte spinna vidare på temat och skriva något ytterligare om litteraturens lugnande och läkande effekter. Detta tänkte jag göra via de båda ingångarna tid och rum. Vi börjar med tid. Läs mer

Richard Sörman: Litteraturen helar genom att skapa distans

Richard Sörman

Böcker hör sommaren till. Kanske finns det inget mer vilsamt än att sjunka in i en bra roman när man är ledig under semestern. Och vad man läser spelar nog ingen roll: det får var och en välja efter tycke och smak. Det viktiga är att underkasta sig den terapi som läsningen tycks vara. Men varför mår vi så bra av att läsa?

Många läser mer skönlitteratur på sommaren än annars under året. Kanske känner man att hjärnan behöver den lugnande men ändå uppiggande stimulans som läsningen av en bra roman brukar utgöra. Det kan vara avkopplande att göra ingenting. Men det kan vara än mer avkopplande att göra ingenting tillsammans med en god bok. Läs mer

Richard Sörman: Är det så klokt att bara satsa på andra och skita i sig själv?

Richard Sörman

Svensk vänster har länge sagt att högerns politik går ut på att ”satsa på sig själv och skita i andra”. Men är det verkligen så klokt att tvärtom bara ”satsa på andra och skita i sig själv”? Går det särskilt bra för den moraliska supermakten Sverige? Den politiska högern måste våga återupprätta legitimiteten i att ta hand om det egna.

I min senaste text här på Det Goda Samhället skrev jag att vi måste utmana vänsterns outtalade premisser. Det blir enklare att vara rak och konsekvent om vi utgår från våra egna grundantaganden om verkligheten och inte från motståndarnas. Läs mer

Richard Sörman: Acceptera inte vänsterns outtalade premisser

Richard Sörman

Om man i en diskussion inte utmanar motståndarnas outtalade premisser blir man alltid den som får förklara och försvara sig. Detta är tydligt i den aktuella debatten om demografi och rasism. Accepterar man tanken att en i grunden rimlig och överallt i världen högst bruklig omsorg om den egna identiteten är ett utslag av ”rasism” har man indirekt erkänt motståndarnas moraliska överlägsenhet. Varför ska man göra det? Det är de som ska förklara sig. Inte vi.

Argumentation bygger ofta på outtalade premisser. Om en bilförsäljare försöker sälja en bil med argumentet att den är bensinsnål utgår han från tanken att det är bra att spara pengar på bensinen och dessutom något positivt för de flesta att köra miljövänligt. Läs mer

Richard Sörman: Intellektuella måste lämna sin fördummande principfasthet

Richard Sörman

Intellektuella på vänsterkanten talar gärna om sina övertygelser. De håller fast vid det rätta och det goda. Men är verkligheten så enkel? Varför vill de inte veta av den gamla goda principen att tänka i termer av balans mellan motsättningar? Den hållbara vägen framåt går nästan alltid via en syntes mellan tes och antites.

Att ha intellektuella intressen kan vara att söka efter något hållfast i tillvaron, att vilja förstå hur saker hänger ihop. Då kan det vara lätt att börja tro på otvetydiga sanningar. Läs mer

Richard Sörman: Om en ”bildad elit” vill styra Sverige måste den visa att den duger

Richard Sörman

Det sägs att vi lider av frånvaron av en bildad elit i Sverige. Våra politiker är för okunniga, de saknar insikt om verklighetens begränsningar. Det är lätt att hålla med. Samtidigt har man rätt att vara skeptisk: varför visar de bildade inte prov på sina färdigheter. Varsågoda! Fältet är fritt!

Den 16 juni skrev Håkan Boström en intressant ledare i Göteborgsposten (oberoende liberal) om det pris vi får betala i Sverige för att ledas av en obildad samhällselit. Större kunskaper i historia och större insikter om människans livsvillkor i allmänhet skulle få politiker och andra beslutsfattare att inse våra begränsningar och därmed bli mer realistiska i sina ambitioner. Läs mer

Richard Sörman: Ingen förväntas behöva argumentera för sin egen existens

Richard Sörman

Integritet befriar och självrespekt ger respekt från andra. Vem ska respektera oss om vi inte ens respekterar oss själva? Det finns något osunt i att nedlåta sig till att argumentera för sin egen rätt att existera. Även talandet har ett begränsat värde.

Vi diskuterar och diskuterar. Vi argumenterar och argumenterar. Vi tror på samtalet. Vi tänker oss att demokratin hänger ihop med talekonsten. Det var därför grekerna utvecklade retoriken brukar man säga. I en demokrati är det den som övertygar andra att han har rätt i sak som ska vinna inflytande. Inte den som äger makt att göra vad han vill oberoende av vad andra tycker om det. Läs mer

Richard Sörman: Svenska Dagbladet skryter utan att leverera

Richard Sörman

Svenska Dagbladet driver sedan länge en reklamkampanj där tidningens journalister skryter över sin objektiva och stimulerande nyhetsrapportering. Richard Sörman köpte tidningen i pappersformat och fick ta del av okritiska reportage om välvilja och engagemang. Någon nyhetsförmedling fanns knappt.

Svenska Dagbladet har under lång tid drivit en reklamkampanj på sociala medier där tidningen sägs stå för fördjupande kvalitetsjournalistik. Tongivande journalister intervjuas och berättar att de vill ge sina läsare en objektiv bild av verkligheten. Läsarna ska bli smartare av att läsa Svenska Dagbladet. Läs mer

Gästskribent Jan Sjunnesson: Milan Kundera uppmanade oss redan 1983 att stå upp för Europa

”Centraleuropa tillhör och vill tillhöra den västerländska kulturella sfären.” Det var Milan Kunderas huvudsakliga budskap när han 1983 skrev en essä om vad han kallade ”Centraleuropas tragedi”. Texten har fått en förnyad aktualitet då det forna ”Östeuropa” idag går i bräschen för ett europeiskt motstånd mot globalisering och immigration.

Med anledning av 30-årsminnet av Berlinmurens fall har den liberala tankesmedjan Timbro återutgivit en essä av Milan Kundera från 1983: ”Ett kidnappat Västerland eller Centraleuropas tragedi”. (Timbro, 60 s.) Texten skrevs ursprungligen på franska och publicerades på svenska redan 1983 av Ord & Bild. Läs mer

Richard Sörman: Jens Liljestrands skadeglädje över den svenska kulturens utsatthet är bara värd vårt förakt

Richard Sörman

Richard Sörman svarar på en krönika av Jens Liljestrand där denne skadeglatt beskriver ett hukande och förlamat Sverige. Liljestrand har inte förstått hur svensk landsortskultur fungerar. Svenskar sköter sitt och har inget behov av att visa upp sig på gator och torg. Liljestrands glädje över att vår egen landsortskultur utmanas av invandringen kan bara karaktäriseras som svekfull och sjuk.

Jens Liljestrands artikel från den 5 juni i Expressen om hur ett stagnerande Sverige sitter och hukar ute i stugorna på landsbygden medan invandrarna skänker ny vitalitet åt små och övergivna samhällen är riktigt ordentlig sjuk. Läs mer

Gästskribent Paula Ternström: I pappas hus känner jag mig trygg och fri

Paula Ternström

Skådespelerskan Paula Ternström skriver på nationaldagen om den trygghet hon känner i sin pappas hus. Närvaron av det förflutna skänker lugn. Men det förflutna är också vår gemensamma historia, vår identitet. Svenskens mål är självständighet, att vara sin egen. Låt oss stå upp för det.

År 1888 skrev Verner von Heidenstam om sin längtan hem till sitt barndomsland: Läs mer

Richard Sörman: Det gudalika Sverige iscensätter sin egen undergång

Richard Sörman

Historiens litterära mästerverk står och väntar på oss i framtiden. Gång på gång upprepar människan samma misstag och gör då återigen historiska lärdomar sorligt aktuella. Nu verkar det vara Sveriges tur att drabbas av gudarnas hämnd för att inte ha accepterat gränserna för det möjliga. Vår hybris riskerar bli vår undergång.

I den grekiska tragedin skulle handlingen beröra allvarliga ämnen och sluta i total katastrof. Läs mer

Richard Sörman: Därför blir musiker och andra konstnärssjälar politiska idioter

Richard Sörman

Det har väl inte undgått någon att många konstutövare är politiska idioter. De uttalar sig gärna om politik – de kanske ”tar ställning” –, men tenderar då ofta att falla in i utopiska fantasier. Kanske har det att göra med konstens ambition att vara både sann och universell.

En kultursida med självaktning måste ta upp frågan varför så många musiker, konstnärer, skådespelare – ja till och med författare – framstår som politiska idioter. Inte alla naturligtvis, men många. Läs mer

Richard Sörman: Horace Engdahl uppmanar oss att obekymrat diskutera vad som helst

Richard Sörman

Horace Engdahls nya bok är ett försvarstal för det fria ordet. Vi måste tänka och tala fritt. Därmed ska vi också ta oss friheten att yttra det för tillfället mest förbjudna, det som får vår tids inkvisitorer och syndabocksjägare att vädra blod.

Titeln på Horace Engdahls nya bok, ”De obekymrade” (Bonniers, 101 s.), syftar på den idealpublik författaren önskar sig som läsare till sin text. De obekymrade läser inte för att döma eller för att hålla med. De kommenterar inte en text för att positionera sig i en debatt. De är fria från hänsyn, fria från rädsla. Läs mer

Gästskribent Magnus Westerberg: I Lärkstaden stod det förflutna och väntade

Det Goda Samhället publicerar idag en text av Magnus Westerberg om hur man kan älska en stad. I Lärkstaden i Stockholm stod det förflutna och väntade och gav inspiration till studier i filosofi och litteratur. Vid ett nyligen gjort återbesök stod allting kvar.

Jag hade alltid tyckt om kvarteren runt korsningen Odengatan/Birger Jarslgatan. De präglades av en blandning av Swedish grace, jugend och nationalromantik. Arkitekturhögskolans enformiga, gråa fasader lite längre bort i riktning mot Karlavägen bröt blandningen av stilar. ”Arki”, som skolan kallades, retade Östermalmsborna tack vare sin brutalistiska fasad. Läs mer