Det blev ett rungande nej till amerikansk bojkott mot Israel när representanthuset röstade om det så kallade BDS-förslaget (Boycott, Divestment and Sanctions movement) i tisdags. Demokrater såväl som republikaner fördömde BDS-förslaget och det röstades ner med 398 röster mot 17.
Vi närmar oss augusti, och därmed också kräftans tid. Numera är det förstås tillåtet att fånga och äta kräftor året om och begreppet kräftpremiär är kanske inte fullt så gångbart längre. Men oavsett vad lagen och almanackan säger så är det just nu som jag börjar längta efter de rödskaliga läckerheterna och de traditionella kräftskivorna. Jag kan liksom inte få ur kräftpremiären ur mitt medvetande.
Kräftpremiären har sin grund i att det under lång tid var förbjudet att fiska kräftor mellan november och den 7 augusti.
Finns det något vi diskuterat så mycket i Sverige de senaste åren som vad vi får diskutera? Har vi talat om något annat än konformism och social åsiktskontroll? Sanningen är den att svensk pk-kultur är en öppen bok för alla som vill studera hur människors påstått fria tänkande kan styras av sociala processer. Svenska sociologer borde hjälpa oss att förstå detta bättre, men verkar inte ha den distans som krävs.
Vill man ge en helhetsbild över de problem vi har att hantera idag i Sverige är det svårt att komma förbi ämnet social anpassning. Människor vågar inte sticka ut. De är rädda för konsekvenserna av att ha fel åsikter.
Var nazismen en högerextrem rörelse? Ja, enligt 99 procent av all information i media. Och fascismen? Givetvis, enligt samma röster.
Studio 1 i statsradion handlade 10 juli om högerextremism. Nazism och fascism fick den stämpeln. Begreppet upprepades ungefär en gång i minuten.
Jag har inget emot en kritisk granskning av nazism och fascism, tvärtom. Frågan är bara: är ”högerextremism” en korrekt beteckning på de rörelserna? Mitt svar är ett bestämt nej.
Troligen vilar alla samhällsskick på någon helig myt som inte får ifrågasättas. Med myt menar jag en grundläggande föreställning om att det som makten vill och gör är förankrat i tillvarons djupaste väsen. För några hundra år sedan ansågs kungen i många länder vara tillsatt av Gud.
Liksom Gud kunde han göra mirakel. Att förbryta sig mot kungen var att synda mot själva tillvaron. Därför fick Damiens, som försökt mörda kung Ludvig XV av Frankrike, det grymmaste straff, bland annat omfattande kroppens sönderslitande i fyra delar genom att hästar drog i brottslingens armar och ben, som samtiden kunde upptänka.
Brittiska BBC har slarvat bort mobiltelefoner och bärbara datorer till ett värde av närmare 550 000 pund (omkring 6,4 miljoner kronor) på bara fem år – en summa stor nog för att bekosta fler än 3500 TV-licenser. Det visar en undersökning som gjorts bland BBC:s personal.
För sådär 30 år sen öppnades järnridån. Alla vi som växt upp på den rätta sidan kunde för en billig penning köpa ett interrailkort och åka genom ett tiotal tidigare förbjudna länder. Under en månad 1993 passerade jag ett stort antal gränser och bara två gånger stötte jag på patrull. Ena gången när jag av misstag hamnade i Vitryssland och andra gången när jag försökte ta genvägen över Serbien, som enligt några vänliga men mycket bestämda gränsvakter just då befann sig i krig med Sverige (Sveriges statsminister hette vid tillfället Carl Bildt).
Det finns en allmän föreställning i Sverige och en del andra länder av innebörd att den viktigaste politiska konfliktlinjen går mellan eliter och populister. Själv tycker jag att den analysen, om man nu kan använda ett så högtidligt uttryck i detta sammanhang, är alldeles för oprecis. Men jag ska inte vara någon prinsessa på ärten så kör för att eliter och populister står i harnesk mot varandra.
I detta schema är jag populist. Nu ska jag tala om varför jag inte gillar eliten (eller politikerväldet med tillhörande stödtrupper, exempelvis anställda på statstelevisionen och det bidragsförsörjda trasproletariatet av inhemskt eller utländskt ursprung, som jag för egen del hellre skulle välja att beskriva mina motståndare).
Fler än 43 000 papperslösa migranter stoppades av mexikansk polis under de första 40 dagarna efter att Mexiko och USA nådde en överenskommelse om migrationen. Det innebär ett medeltal på drygt 1000 arresteringar per dag mellan den 8 juni och 9 juli, viket är en ökning med nära 90 procent jämfört med mars i år.
De ensamkommande, vilka är det? Jag har hittat en blogg som heter ”Apostaten”, en apostat är en avfälling, i detta fall från islam. Skribenten presenterar sig som Emran Mohammedi. Han skriver att han kommer från Afghanistan, men växte upp i Iran.
Emran vill stanna i Sverige eftersom livet är, som han uttrycker det, ”tufft” i Iran. Han menar dessutom att det skulle vara farligt för honom att återvända eftersom han är ex-muslim. I ett blogginlägg från den 19 juli vill Emran visa att hans avfall är äkta genom att bränna en Koran. Han spelade även in en video:
Folkutbyte är ett kontroversiellt ord idag. Utanför etablissemangsmedierna stöter man på kritiker av dagens invandringspolitik som menar att vi i vår tid upplever ett folkutbyte, det vill säga att ”gammelsvenskarna” blir färre och så småningom kommer att bytas ut mot ”nysvenskarna”. Jag tänker inte diskutera denna uppfattning här, utan tänkte i stället passa på att säga något om ett folkutbyte som skett långt tidigare i vår historia.
De indoeuropeiska språken talas i dag av cirka 3 miljarder modersmålstalare, vilket gör den till den största språkfamiljen.
Ett problem vid mätningar av vissa tillstånd och föremål är att själva mätandet påverkar det som skall mätas. Detta fenomen dyker upp också utanför naturvetenskapen.
När djävulen förde upp Jesus på berget ville han fresta honom med åsynen av världens alla härligheter. Det var hans avsikt. Vilken var Jesu avsikt? Varför följde han med upp på berget? Jag tror att han ville undvika just denna mäteffekt.
Det amerikanska läkemedels- och medicinteknikföretaget Johnson & Johnson skakas av en mängd anmälningar om att deras babypuder och andra talkprodukter orsakar cancer. Över 14 000 stämningar har riktats mot företaget, som nu står inför flera rättegångar. Företaget anklagas också för att ha gjort stora vinster på beroendeframkallande läkemedel, vilket utreds av en domstol i Oklahoma.
För några dagar sedan var jag och min man hemma hos några gamla vänner. Efter att ha avhandlat diverse minnen och uppdateringar om vad som hänt sedan sist vi sågs kom vi in på det som folk numera alltid kommer in på, nämligen Sveriges allmänna förfall. Och nej, det är ingen inbillning på grund av ”rysk påverkan” eller för att det finns journalister som fräckt nog avslöjar sådant som DN väljer att inte skriva om, utan en verklighet som väldigt många vanliga människor lever i.
Jag har inte läst Donald Trumps The Art of the Deal vilket jag nog borde göra för att försöka förstå hans internationella umgängesstil som är så väsensskild från traditionell diplomati.
Min erfarenhet av internationella förhandlingar är ytterst begränsad. Det har mest handlat om att skriva avtal med något u-land om svenskt bistånd. I praktiken innebär det att Sverige lovar bort några hundra miljoner kronor till något visst land att spenderas på olika projekt under en viss period. Att klara sådana förhandlingar är inte så svårt eftersom Sverige normalt inte vill ha något särskilt för pengarna. Det kan hända att den svenska förhandlingsdelegationen kräver att mottagarlandet gör en eller annan gest – till exempel att lova att sluta förfölja homosexuella – för att Sverige ska ha ryggen fri om den internationella böglobbyn eller andra aktivister börjar bråka. Sådana förhandlingar är som en varm, smeksam sommarvind.
FRÅGAN:
Hej Katerina!
Jag är en man i 50-års åldern som har funderingar kring mina, både icke önskvärda men tyvärr behagliga sexuella fantasier som jag haft sedan barndomen. När jag försökt prata öppet om dessa med vänner och bekanta blir jag missförstådd och får känslan av att andra ser mig som konstig eller t o m psykiskt sjuk. Jag är så långt ifrån konstig och psykiskt sjuk man komma enligt de som känner mig på rätt sätt!
En ny studie indikerar ett samband mellan autism och könsdysfori, något som väcker nya frågor om ökningen av könsbyten i västvärlden.
Studien leddes av dr Steven Stagg vid Anglia Ruskin University i England och omfattar 177 personer. Bland de studiepersoner som identifierar sig med sitt biologiska kön hade fyra procent fått diagnosen autism. I gruppen ickebinära eller transsexuella var 14 % diagnosticerade med autism.
Vare sig klimatfrågan finns i verkligheten eller inte så är den framträdande i samhällsdebatten. Det tvingar oss alla att förhålla oss till den.
Det finns, verkar det, två extrempositioner. Å ena sidan står Greta-falangen som satsar på panik till varje pris oavsett konsekvenserna. Å den andra återfinns de radikala ”klimatförnekarna” vilka jag hellre skulle kalla problemförnekarna. Hos mig själv märker jag en tendens att ansluta mig till problemförnekarna med argument som för det första att klimataktivisterna inte vet något och för det andra att de som vet något, arméerna av engagerade klimatforskare, har solida personliga incitament att överdriva hoten för att få större budgetanslag. Ingen av dessa extrempositioner känns särskilt tillfredsställande.
Igår inledde jag ett blygsamt försök att skapa en helhetsbild över de problem vi diskuterar eller kanske omedvetet aktualiserar i vår samtida samhällsdebatt. Jag började med några frågor som kan beskrivas som abstrakta eller teoretiska. Naturligtvis dök det efteråt upp ännu ett problem i huvudet som måste nämnas. Finns det något vi talar så mycket om idag som kategorier och generaliseringar?
Vår moderna tid vill vara individualistisk. Vi har en etik som säger att ingen får bedömas utifrån grupptillhörighet (kön, klass, sexualitet, osv.). Att kategorisera människor är orättfärdigt. Allt ska hänföras till individen.
Konspirationsteorier är ett ämne som väcker känslor, minst sagt. Den 18 juli skrev Richard Sörman om teorin om en grupp mäktiga som ligger bakom krig, massinvandring, klimathysteri med mera i syfte att upprätta en global diktatur, även benämnd New World Order. Sörman avfärdade denna teori, som han benämnde teorin om ”globalistmaffian”, som snömos. Jag kan inte annat än att instämma: detta prat är ofta ett utslag av intellektuell lathet.
I kommentarerna under Sörmans artikel dominerade dock de konspirationstroende.
Det kan vara dags att försöka skapa sig en helhetsbild över den samtida debatten. Vissa ämnen eller problem tycks återkomma hela tiden. Först kan det vara bra att identifiera några vanligt förekommande abstrakta problem. Det handlar bland annat om nödvändigheten av att upprätthålla en balans mellan ytterligheter, om skillnaden mellan praktisk realism och teoretisk idealism samt om hur kvantitet blir kvalitet när kvantiteten blir för stor.
Jag tänkte försöka skapa mig en helhetsbild över de problem vi diskuterar i dag i Sverige. Det finns några ämnen, eller några perspektiv, som hela tiden aktualiseras i debatten.
Det är inte bara i Sverige som politikerna vill höja pensionsåldern för medborgarna. Även Frankrike vill höja den allmänna pensionsåldern, från 62 till 64 år.
Det nya pensionssystemet förväntas träda i kraft år 2025, men regeringens rådgivare Jean-Paul Delevoye säger att arbetare fortfarande kommer att kunna gå i pension vid 62, men att de måste arbeta till 64 för att få full pension.
På uppdrag av bland andra den norska finans- och försäkringskoncernen Storebrand har konsult- och revisionsbolaget PwC gjort en studie om sambandet mellan ekonomiska faktorer, till exempel lönsamhet, och de privata bolagens kvinnopolitik, till exempel andel kvinnor i styrelsen. PwC har undersökt de 65 största börsnoterade bolagen i Norden. Så här sammanfattas resultatet av sajten realtid.se:
Nordiska bolag med kvinnor i styrelsen och i ledningen presterar bättre och är mer lönsamma än andra bolag.
Bostadsfrågan, nästan alltid bestämd som social bostadspolitik, har länge varit ett mycket viktigt inslag i offentlig debatt och verksamhet. Redan i början på förra århundradet formulerade statliga utredningar riktlinjer för bostadsbyggandet. (I början på denna text beskrevs läget då – som var mycket likt dagens). Bostadsbrist och höga hyror ledde till grundandet av HSB och Riksbyggen. Kommunerna skaffade sig direkt inflytande på bostadsproduktion och bostadsmarknad genom sina allmännyttiga bostäder. På 1930-talet var bostadsstandarden i Sverige bland de lägsta i Europa. Fyra årtionden senare var den bland de högsta.
Jag är torsk på flotta, schweiziska klockor. Jag gillar märken som Jaeger le-Coultre, IWC, Audemars Piguet och Rolex. Jag är inte fanatiker, men jag försöker hålla koll på vad som sker i branschen, nya modeller och sådant.
Nyligen upptäckte jag en stor händelse, ett helt nytt märke, CODE41, som marknadsförs med visst eftertryck. Jag vågar slå vad om att detta nya märke kommer att bli en flopp, inte för att det skulle vara något fel på klockan utan för att företagarna bakom märket inte fattat den flotta klockans psykologi. I sista hand är det en fråga om människosyn. CODE41-gänget verkar tänka som en kommitté bestående av folk från IKEA och Konsumentverket.
Portugal har dragit in utfärdandet av visum för iranska medborgare av, hittills, ospecificerade säkerhetsskäl. Utrikesminister Augusto Santos Silva är mycket förtegen om anledningen till åtgärden men sa tidigare i veckan att det inte beror på någon ökad spänning mellan de båda länderna.
Ibland hördes Eddie Meduza genom väggen, ett ”hemtrevligt” dunkande som avslöjade att min granne Kurt var hemma. Han brukade vara borta någon månad i stöten som kock på ett atlantgående fartyg, men fick sällan gå iland eftersom containrarna numera lastades av och på med häpnadsväckande effektivitet, ofta långt ute till havs. När han var hemma lyssnade han på Eddie Meduza, läste böcker om kända kriminalfall och bjöd mig vid något tillfälle på en burköl framför teven.
En upprymd, förväntansfull stämning råder den här veckan bland de tre-fyra miljoner invånarna i Ukrainas huvudstad. Landet håller på söndag ett hastigt påkommet parlamentsval som ska befästa den nyvalde presidentens ställning.
På Maidan – Självständighetstorget på vilket envetna demokratidemonstranter åren 2013 – 14 slet Ukraina ur den ryske presidenten Putins grepp – hörde jag Dennis, en ung man inom turistnäringen, säga:
”Vi måste ge honom en chans.”
På grund av ett antal olyckliga omständigheter blev den stenrike Pierre Besuchov, huvudpersonen i Tolstojs Krig och Fred, fånge hos Napoleons trupper efter det ryskfranska slaget vid Borodino år 1812. Erfarenheten förändrade honom i grunden. Tidigare hade han betraktat allt som ”begränsat, smått, vardagligt, meningslöst.” Men hans lidanden som krigsfånge hade lärt honom ”att se det stora, eviga och oändliga i allt, och han gladde sig åt livet i dess rika och evigt skiftande mångfald”.
Igår den 19 juli skrev en krönika här på Det Goda Samhället i vilken jag spekulerade om inte det arabiska ordet ”eid” kunde ha ett latinskt ursprung. I den romerska kalendern kallades månadens mittdag ”idus”.
Ordet ”idus” är mest känt eftersom Julius Caesar år 44 f.Kr. mördades i mitten av månaden mars, den 15:e mars eller ”Idus Martii”.
I Shakespeares pjäs från 1601 varnas Caesar av en spåman med orden ”Beware of the Ides of March!” eller i Hagbergs översättning ”Tag dig i akt för Idus Martii!”
DET GODA SAMHÄLLET 