Hösten 1908 flyttar Strindberg in i Blå tornet och förälskar sig i den betydligt yngre flickan Fanny Falkner, hyresvärdens dotter. Det är också nu han skriver pjäsen Abu Casems tofflor, som enligt Olof Lagercrantz [1], kan läsas som en allegori över deras otillbörliga kärlek.

Köpmannen Abu Casem har en skön dotter, Suleika. I en dröm har hon varnats för mäns svekfullhet och beslutat sig att förbli ungmö. En prins förälskar sig i henne och plågas intill sjukdom av sina obesvarade känslor. Den finurlige skomakaren Hassan uttänker en plan som ska föra dem två i varandras armar, ”fromma svek vår heliga Koran oss tillstädjer”, hörs han viska.

År 2011 skapades ett narrativ inom mainstreammedia: ”arabiska våren-narrativet”. Det gick ut på att massorna i arabvärlden längtade efter ”frihet” och ”demokrati”, men hölls tillbaka av onda diktatorer. Vi som hade kunskap om islam och arabvärlden, visste förstås att det var humbug. Tar man bort diktatorerna kommer det andra som tar deras plats. Kanske blir de värre än de första. Ja, kanske blir de islamister.

Men många okunniga västerlänningar rycktes med, och andra kunniga lät sig styras av önsketänkande. Vid det här laget borde alla fattat att pessimisterna hade rätt, men arabiska våren-narrativet har fortfarande inte dött.

Postapokalyptiska teveserier om människor – särskilt ungdomar – som försöker överleva i en farlig och främmande miljö har varit populära den senaste tiden. Den kändaste serien av det slaget är nog amerikanska zombie-långköraren The Walking Dead, som sänts i åtta säsonger sedan 2010. En annan omtyckt serie, och ännu inte lika uttjatad, är The 100 om en grupp tonåringar ledda av tjejen Clarke som upplever äventyr och faror i en värld förstörd av kärnvapenkrig.

I Netflix postapokalyptiska The Rain (maj 2018), som nyligen släppte sin andra säsong, finner man likheter med både The Walking Dead och The 100 liksom med flera andra liknande serier. Det som gör att The Rain sticker ut i sällskapet är att den är en dansk produktion. Och svenskar kommer säkert att uppskatta att flera scener utspelar sig i södra Sverige och att flera av rollfigurerna talar svenska!

På sin blogg Purdahbloggen har Mona Lagerström i flera långa inlägg granskat islams växande inflytande i Sverige och särskilt om islamiskt kvinnoförtryck. Lagerström är doktor i litteraturvetenskap med inriktning på just kvinnoförtryckets historia. ”

Purdah” är ett persiskt ord som betyder ”förhänge” eller ”slöja” och framför allt på indiska halvön används för att beskriva döljande och avskiljandet av kvinnor.

Fantomen har sitt högkvarter i en grotta i fantasilandet Bengali på Afrikas östkust. Han är en av de första superhjältarna och gjorde premiär på de amerikanska dagstidningarnas seriesidor den 17 februari 1936.

I albumet ”Fantomen 1936-1996 – en odödlig legend”, som kom ut för att fira seriens 60-årsjubileum, hittar jag äventyret ”Lille Tommy”. Det publicerades första gången i dagsstrippar mellan den 20 september 1937 och den 5 februari 1938.

I år avslutades den islamiska fastemånaden ramadan den 4 juni. Eftersom eid-högtiden varar i tre dagar så krockade den med vår svenska nationaldag.

Ibland hör man muslimer som säger att de fastar för att känna hur de fattiga känner sig. Hm… men varför fastar då de fattiga? De borde väl redan veta hur de känner sig. Dessutom är det få som är så fattiga att de inte har tillgång till dricksvatten. Men ändå kräver den islamiska fastan att man avstår från att dricka. Då kan väl inte anledningen vara att uppleva den fattiges känslor.