
Ett av de mest nedsättande orden i Sverige idag är ordet ”swishjournalist”. När fast anställda på exempelvis public service, eller de stora tidningsdrakarna, föraktfullt bräker fram ordet kompletterar de det som regel med någon skämtsam kommentar om ”högerextremister”, ”svärjevänner” (felstavat eftersom alla SD-sympatisörer anses vara fullkomligt obildade och korkade) eller ”haverister”.
Underförstått: swishjournalister är av en sämre sort. De kan inte få jobb på de fina tidningarna eller i det opartiska public service.
Massmedia och därtill hörande kulturpersoner och politiker driver en hejdlös kampanj för att mana fram den rätta oron inför det stora klimathotet. Det uppfordrande budskapet är:






Den amerikanske journalisten Edward ”Ted” Koppel ledde nyhetsprogrammet Nightline på ABC News från starten 1980 fram tills han gick i pension 2005. Han har även arbetat för BBC World och NBC News.
I ett nytt avsnitt av podden Tankar från framtiden (inspelat 15 mars) pratar Mohamed Omar (Eddie) med den lutherske prästen och teologen Lars Borgström. För mer än fem hundra år sedan, den 9 mars 1508, tog Martin Luther sin kandidatexamen i bibelstudier. Innan han började studera Bibeln, så hade han läst juridik. Men en dramatisk händelse ledde till att han blev munk. I klostret upptäckte han saker i Bibeln som han ansåg att kyrkan hade glömt bort. Luthers predikan ledde så småningom till splittring, reformation och en ny kyrka. Europa delades upp i katolska och protestantiska länder. Vem var Luther och vad handlade hans konflikt med den katolska kyrkan om? Finns det fortfarande skillnader mellan luthersk och katolsk tro? Vad har Luther haft för betydelse för svensk kultur? Är Svenska kyrkan fortfarande luthersk? Lars Borgström hör till den gamla skolans lutheraner.
Människan har ett behov av mål, samhörighet och – vad det verkar – uppvisning av egen fromhet som stärker samhörigheten och den egna ställningen i gruppen. Den organiserade religionsutövningen har i det här avseendet spelat en viktig roll i mänsklighetens historia. I synnerhet den protestantiska kristendomen förefaller ha en särskild dragning till den enskildes renlärighet och självspäkning.