Richard Sörman
Maria Hind Alias är socialdemokrat och säger sig tro på mångfald. Men mångfalden förutsätter gemensamma regelverk. Människor som kommer hit måste anpassa sig annars kan de åka någon annanstans. Hederskultur och religiös extremism har inget här att göra.
Jag tar bilen från Uppsala till Eskilstuna för att träffa Maria Hind Alias. Vi har stämt träff för att tala om hennes kamp mot hedersvåld och religiös extremism. Läs mer
I april 2013 valde Socialdemokraterna in Omar Mustafa i partistyrelsen. Bara en vecka senare tvingades han avgå på grund av kopplingar till extremister. Men Socialdemokrater för Tro och politik – det forna Broderskap – tog Mustafa i försvar och anklagade hans kritiker för att vara ”antimuslimister” och islamofober. Här berättar vi om bakgrunden till Omar Mustafas fall, och om de troende socialdemokraternas nära koppling till islamister. Läs mer
Ramona Fransson, som tidigare medverkat i podden Tankar från framtiden, är en svensk författare uppvuxen i Borås, men med rötterna både i det av nazisterna ockuperade Polen och i det kommunistiska DDR. Kanske är det därför hennes deckare, med spaningsledare Greger Thulin i huvudrollen, utgår från ett samhällskritiskt perspektiv.
– Mamma kom från Rostock, i det dåvarande Östtyskland, och när jag var barn var vi där och hälsade på släktingar. Och jag kan inte förstå hur någon kan tro att kommunismen är ett koncept som fungerar – jag har ju sett på nära håll att det inte gör det, säger hon. Läs mer
De har kommit i allt större antal genom åren, tiggarna från Rumänien och Bulgarien, så kallade EU-migranter som etablerat tältläger i våra större städer och som tigger utanför butikerna. På senare tid står det alltmer klart att tiggeriet blivit ett problem både för kunder och personal i landets butiker. Det Goda Samhället har pratat med några av dem som berörs.
Det är tisdag eftermiddag och jag befinner mig i ett av de större matvaruhusen söder om Stockholm. Utanför sitter en tiggare, med en vanställd fot bar och öppet synlig i snålblåsten, och i närheten uppehåller sig två män utanför en van med rumänska registreringsskyltar. De håller noggrann koll på tiggaren och på vilka som ger och inte ger pengar i hans pappmugg. Läs mer
Under flera år var hon en stark röst i den svenska religionsdebatten. Hon har varit engagerad i Förbundet Humanisterna såväl som i Medborgerlig Samling. Idag bor hon i Portugal, långt från det Sverige som hon inte längre känner igen. Möt Camilla Grepe.
Camilla Grepe gjorde sig känd för den breda allmänheten i början av 2000-talet genom sina skarpa inlägg i religionsdebatten, inte minst i debatten om skolavslutningar i kyrkan. Läs mer
Om man är vuxen nog att vara ute och demonstrera, ge intervjuer och hålla tal är man också vuxen nog att bli ifrågasatt, särskilt om det man förespråkar faktiskt kan komma att förändra människors liv i stor utsträckning.
Det anser Bill Wirtz, journalist från Luxemburg, som nyligen blev av med ett av sina frilansuppdrag för att han ifrågasatt mediebevakningen av Greta Thunberg på sociala medier, något vi berättat om tidigare i Det Goda Samhället. Läs mer
Bitte Assarmo
Hur tänker människor som menar att ickemedborgare bör ha samma rättigheter som medborgare? Som tycker det är fel att utvisa människor som uppehåller sig illegalt i landet? Som hjälper EU-migranter att etablera tältläger utanför städerna och därmed cementerar fattigdom och ojämlikhet? Som inte ser någon koppling mellan inbetald skatt och storleken på pension?
Kort sagt: Hur tänker en PK-ist? Läs mer
Bitte Assarmo
Sedan IS och det islamistiska kalifatet trängts tillbaka har medierna rapporterat flitigt om de IS-terrorister som rest från Sverige för att delta i terrorverksamheten och som nu sitter i fång- och flyktingläger i Syrien. Trots att det är en omständlig process att ta sig till regionen för att träffa de tillfångatagna terroristerna har många medier reportrar på plats, eftersom nyhetsvärdet anses stort.
Sökningar på Google visar att svenska medier ofta använder begrepp som ”IS-soldater”, ”IS-krigare” och ”IS-resenärer”, ”IS-anhängare” och ”IS-återvändare” när de skriver om de personer som anslutit sig till terrorgruppen. Läs mer
Bitte Assarmo
Katrin arbetar inom hemtjänsten i en av Stockholms förorter. Egentligen heter hon något annat, men hon vågar inte framträda med sitt riktiga namn.
– Visserligen börjar det blir välkänt hur illa ställt det är inom hemtjänsten men många tittar ändå snett på en om man pratar om det. Det är illa nog på jobbet ändå utan att jag behöver de extra problem som det skulle innebära om mina chefer fick veta att jag pratar med pressen, säger hon.
Bitte Assarmo
Just nu är det stort fokus på så kallade ”IS-återvändare” i svenska medier. Men det finns också återvändare som kommit tillbaka till Sverige från andra platser än det islamistiska kalifatet. Det Goda Samhället har intervjuat en av dem.
Vi träffar Tina, som vi valt att kalla henne, en gråkall förmiddag i början av mars. För några år sedan återvände hon efter många år i USA och hon känner inte längre igen det land hon växte upp i.
Bitte Assarmo
I samband med att det islamiska kalifatet håller på att luckras upp ber IS-terrorister de svenska myndigheterna om hjälp att få komma tillbaka till landet de lämnade. Män och kvinnor, som lämnade Sverige för att strida för IS, sitter nu fängslade och oroar sig för sin framtid.
Flera av dem, och deras anhöriga i Sverige, har fått tala ut om sin oro och sin svåra situation i svenska medier. Många röster, bland annat representanter för Rädda barnen, påpekar också att Sverige har ett ansvar för terroristerna, framför allt för kvinnor och barn.
