INTERVJU För sju år sedan fattade galleristen Henrik Rönnquist ett beslut som kom att förändra hela hans liv. Han bestämde sig för att ställa ut konstnärerna Dan Park och Lars Vilks. Det blev början på en mardrömslik tid av så mycket smutskastning och trakasserier att han till sist tvingades överge hela den värld han levt i. Men idag är han på väg tillbaka.
Linnea Klingström berättar om hur hon som handläggare på Migrationsverket under flyktingkrisen 2015 utvisade barnfamiljer till Afghanistan på löpande band: om det fanns en pappa i familjen som tog hand om fru och barn ansågs det sällan föreligga några asylskäl. Däremot lyckades många av de “ensamkommande barn” som märkligt nog alla var 16 år – trots att de oftast såg mycket äldre ut – stanna kvar i Sverige. Antingen fick de uppehållstillstånd eller också räddades de kvar av den så kallade gymnasielagen. Familjer med små barn skickades tillbaka, vuxna män fick stanna kvar.
Vid mitten av 90-talet hade jag i uppdrag att för Sida:s räkning förhandla om demokratistöd till kommuner och regioner i det sönderfallande Sovjetunionen och det nya Ryssland. Boris Jeltsin var president.
Några år tidigare arbetade jag med liknande projekt i Lettland och Riga under den period då ryska svarta baskrar (Spetznaz-förband) härjade i Riga och faktiskt sköt ihjäl människor vid floden Daugava som rinner genom Riga och ut i Rigabukten. Då hade jag ”elever” på veckokursen som hade nio mm Makarov-pistoler instoppade i jackan på lektionerna.
Om det är något som de senaste månadernas coronapandemi har satt fokus på så är det äldreomsorgen. Många gamla har dött helt i onödan, då läkare förespråkat palliativ vård istället för behandling. Omänskligt och ohederligt, anser Åsa, vars far bor på ett äldreboende.
Åsa, som vill vara anonym, berättar att hennes pappa har något som kallas frontallobsdemens, vilket gör att hans symtom inte är de man vanligen förknippar med demens. Han klarar sig till större delen på egen hand, men tror sig själv om mer än han förmår. Men på det äldreboende dit han flyttade strax innan coronapandemin slog till har man inte bemödat sig om att ta reda på fakta om hans typ av demens, vilket också gjort att han inte alltid får den omsorg han behöver.
Taxibranschen är i kris på grund av coronaviruset. Många åkare är oroliga för att gå i konkurs. Jag har själv kört taxi i Uppsala och har en del kontakter. Jag ringde Zaid Alkhwebrwi som nyligen startat eget för att höra hur det går.
REPORTAGE Etnografiska muséet var en gång en kulturell pärla i Göteborg, som i magiskt skymningsljus visade unika Paracastextilier från Peru (nu återbördade till ursprungslandet). Sedan 2005 är muséet omvandlat till Världskulturmuséet – kanske den institution i Sverige som mest konsekvent levt upp till Bah Kuhnke-epokens vision av en kultur i perfekt harmoni med politiken.
REPORTAGE En kväll häromdagen var jag på macken för att handla en grej. När jag står i kassakön kommer en romsk man in. Jag ser att han är rom på det typiska utseendet och de typiska kläderna. Han har svart hår med Elvis-polisonger och är klädd i skinnjacka och ”finbyxor” i gabardin. Det var med andra ord ingen EU-tiggare utan en av våra egna romer.
REPORTAGE När den autonoma vänstern demonstrerade i Malmö på Internationella kvinnodagen igår den 8 mars var en av parollerna ”Sverige måste dö!” En annan paroll var ”Transkamp – klasskamp”. Med transkamp menar man kampen för vad man uppfattar som transsexuella personers rättigheter.
REPORTAGE Hijaben eller den islamiska sjalen associeras av olika människor med många olika saker, men inte många i väst associerar den med jämställdhet. Men den 4 mars kunde man i alla fall se en bild på en kvinna med hijab under rubriken ”Jämställt näringsliv” i tidningen Dagens Industri.
REPORTAGE Den förenklade bilden av president Trump är att han är de vita amerikanernas president och att han avskys av USA:s minoriteter. Så enkelt är det inte. Konservativa talar inför valet 2020 om ett politiskt uppvaknande bland minoritetsgrupper där många fått det ekonomiskt bättre under Trumps fyra år vid makten.
Katrina Pierson, afroamerikan och långvarig rådgivare till president Trump, hävdade för en tid sedan i dagstidningen Washington Examiner att Donald Trump åtnjöt stor respekt bland afroamerikaner innan han kom ut som presidentkandidat. I hans vänskapskrets ingick kändisar som boxningspromotorn Don King och människorättsledaren Jesse Jackson. Men när han drog igång valkampanjen 2016 krävde Demokraternas spelbok att han skulle stämplas som ”rasist”, och det slog rot bland många.
INTERVJU Han har blivit kallad både högerpopulist och vänsterextremist. En sak är säker: Obekväm är han i mångas ögon. Det Goda Samhället har pratat med Markus Allard, den frispråkige Örebropolitikern som vågar ifrågasätta politikernas slöseri med invånarnas skattepengar.
Du har säkert sett Youtube-klippen där Markus Allard, Örebropartiet, läser lusen av Örebros kommunpolitiker för deras slöseri med skattebetalarnas pengar. Är det rimligt att lägga ut 600 000 skattekronor på ett kromat äppelskrutt i problemområdet Vivalla? Och vill vi verkligen ha islamism i Sverige?
RESEREPORTAGE Paula Ternström har besökt Förenade Arabemiraten. Ett land med ofantliga rikedomar men också ett land som styrs av sharialagar. Landets välstånd väcker frågor hos den hemvana svenska turisten. Hur klarar sig människor egentligen där ute i världen när de tvingas leva utan svenskt försörjningsstöd och generösa föreningsbidrag? Klarar vi av att skifta perspektiv och acceptera att andra inte är som vi samtidigt som vi också värdesätter det vi själva har uppnått?
INTERVJU När Jonas WE Andersson och Magnus Fermin startade den Sverigevänliga design- och kommunikationsbyrån Etablissemanget i september 2019 var det många som gjorde stora ögon. En Sverigevänlig reklambyrå, som drivs av personer som inte ens skäms för att de är nationalister – kan det ens vara möjligt?
En artikel i Resumé satte fart på lanseringen och flera av deras tidigare kunder – som anlitat dem långt innan Etablissemanget såg dagens ljus – blev nervösa. Armémuseum, som varit en av Jonas WE Andersson uppdragsgivare, gick så långt att de bad honom att stryka dem från sin portfolio, trots att han aldrig ingått något avtal med dem om att inte få visa utförda arbeten. Det står alltså helt klart att begreppet Sverigevänlig – oftast stavat ”svärjevänner” för att poängtera att gruppen främst utgörs av obildade människor som har svårt med både värdegrund och rättstavning – retar upp vissa människor, inte minst i kultur- och reklambranschen.
OPINION När SL, Stockholms lokaltrafik, gjorde sin särskilda trygghetsmätning 2018 tillfrågades resenärerna om vad som gör dem otrygga när de reser med kollektivtrafiken. Svaret blev hemlösa, missbrukare, passiva och aktiva penninginsamlare (tiggare), personer med psykisk ohälsa, stökiga och högljudda ungdomsgäng och gruppen ensamkommande vuxna och unga.
Totalt 2091 personer har svarat på frågan om hur ofta de reser. Därefter har de 2007 personer som svarat att de reser med SL gått vidare till följdfrågorna. Nästan hälften av respondenterna reser dagligen. Två tredjedelar gör det med tunnelbana och buss under dagtid på vardagar. Endast fyra procent reser aldrig med SL.
INTERVJU När en enig riksdag 1975 gjorde mångkulturen till lag innebar det en förändring som skulle prägla Sverige i årtionden framöver. Propositionen från Socialdemokraterna löd:
”Invandrar- och minoritetspolitiken bör präglas av en strävan att skapa jämlikhet mellan invandrare och svenskar. Invandrarna och minoriteterna bör ges möjlighet att välja i vilken mån de vill gå upp i en svensk kulturell identitet eller bibehålla och utveckla den ursprungliga identiteten.”
Integration blev uttryckligen ett fritt val för invandraren. Att lära sig svenska är fortfarande frivilligt och är inget krav för medborgarskap. Dåliga kulturella sedvänjor, såsom hedersförtryck och barngifte, ifrågasattes inte. Tvärtom, frikostiga bidrag till etniska, starkt patriarkala och religiösa föreningar samt hemspråksundervisning bidrog till att avskilja invandrargrupper från det traditionellt homogena svenska samhället. Därtill kom ekonomiska incitament för bosättning i etniska enklaver (EBO-lagen), vilket lade grunden för parallellsamhällen att växa fram.
INTERVJU Att Sverigedemokraterna har haft svårt att locka kvinnliga väljare har varit känt länge. Men nu börjar trenden vända. Idag lockar SD väljare från alla samhällsklasser, och av båda könen. Och många av SD:s nya väljare kommer från LO.
Malin, 38 år, är en av många arbetare som lämnat Socialdemokraterna och övergått till Sverigedemokraterna. Hon jobbar inom industrin i en mellansvensk småstad och den socialdemokratiska ideologin går som en röd tråd genom hennes liv. Hon anser att den socialdemokratiska politiken har varit genomgående bra för Sverige och medborgarna och är en stor anhängare av folkhemmet, och de skyddsnät som följde med samhällsbygget, förklarar hon:
– Jag har alltid trivts i området där jag bor. Men på senare tid vågar jag knappt gå ensam ens på dagen. Det säger Johanna, 26, som har tröttnat på politikernas nonchalans inför människors oro.
Det Goda Samhället intervjuar Johanna en vacker höstdag i mitten av september. Vi ses på en lunch i närheten av butiken där hon arbetar – Johanna är säljare i en klädbutik mitt i centrala Stockholm – efter att hon själv kontaktat oss och vill prata om det som händer i samhället idag. Johanna är 26 år gammal, men trots sin ungdom minns hon ett annat och tryggare Sverige.
SSU:s förslag om att införa en vegetarisk norm på landets äldreboenden har väckt oerhört mycket kritik runt om i Sverige. Bland dem som reagerat finns Sven-Otto Littorin, tidigare partisekreterare för Moderaterna och arbetsmarknadsminister i regeringen Reinfeldt. På sin Facebooksida skrev han bland annat:
”Noterar att ättestupan blivit på modet igen! SSU vill införa ”vegetarisk norm” på landets äldreboenden. Joserruatt. Klart de gamla ska förnekas kalorier och proteiner. Och gamla minnen på gommen. Servera dem linsavkok och gurkvatten! Låt dem svälta! Ättestupa 2.0”
Att klimatfrågan är bland det som berör människor mest just nu råder det knappast någon tvekan om. Men hur diskuterar vi egentligen frågan om klimatet? Ämnet är djupt polariserat och larmen duggar tätt. Men erbjuder panik och klimatångest någon lösning på problemen eller borde vi diskutera på ett annat sätt?
Torsten, 48, arbetar som lärare i Naturkunskap på en högstadieskola i Stockholmsområdet. Han menar att det har gått för långt med klimatalarmismen och att den polarisering som nu råder missgynnar ett fruktbart arbete för klimat och miljö. Och det är bland annat det han vill prata om när han kontaktar Det Goda Samhället.
När hon försökte stoppa Nuonaffären – statens största och sämsta affär genom tiderna – blev hon känd som Sveriges bråkigaste kvinna. Nu ger hon sig in i klimatfrågan. Det Goda Samhället intervjuar Elsa Widding, som strävar efter en klimatdebatt baserad på saklighet och vetenskap istället för alarmism och känslor.
– Klimatfrågan har utvecklats till en mångmiljardindustri. De alarmistiska budskapen som framförs av media är kraftigt vilseledande mot både beslutsfattare och allmänhet. Det har gått så långt att frågan knappt tål att debatteras, skriver hon i förordet till sin nyutkomna bok Klimatkarusellen – vilka frågor kan besvaras?
Han är snart sextio, och har arbetat ända sedan han gick ut gymnasiet som nittonåring. I hela sitt liv har skött sig, betalat skatt och röstat på socialdemokraterna. Nu har han vänt sig från det parti som han alltid förlitat sig på. Här berättar han varför.
Jag får först kontakt med Göran, som inte vill avslöja sitt efternamn, via telefon när han ringer för att prata om en text som jag skrivit på Det Goda Samhället, där jag skriver om det socialdemokratiska partiet och dess genomgripande förändring. Han känner igen sig, säger han, och han känner sig dessutom ledsen.
För en tid sedan intervjuade jag min goda vän Maria, som ville ge sin bild av hur en pk-ist tänker och funderar kring samhällsfrågor. Nu var det ett tag sedan vi talades vid, men efter att hon fått läsa den av Det Goda Samhället framtagna Brå-rapporten om invandrares brottslighet ses vi för ett nytt samtal.
Vad är din första reaktion efter att ha läst den här rapporten?
– Jag vet inte riktigt vad jag ska svara på det. Vad är ens meningen med att publicera en sån här rapport? Jag tycker det är totalt onödigt, säger hon med ett irriterat tonfall.
I hela sitt liv har Jessica Stegrud varit intresserad av samhällsfrågor. Den ökande oron för utvecklingen i Sverige fick henne 2016 att börja debattera. Det ena ledde till det andra, och i maj valdes hon in i Europaparlamentet för Sverigedemokraterna. Det Goda Samhällets Bitte Assarmo har fått en intervju.
Jessica Stegrud fyller 49 i år och är mamma till två tonårssöner. Hon är född i Stockholm men uppvuxen främst på Gotland. Numera bor hon i Skåne. I 25 år har hon arbetat som ekonomi i det privata näringslivet, senast energibranschen, där hon främst arbetat med lönsamhetskalkyler, prognoser och stora investeringar.
När Sanna inte ville skolstrejka för klimatet blev hon mobbad av sin lärare. Nu berättar hennes mamma Lena om den svåra tiden.
Sanna och Lena heter egentligen något annat. Ingen av dem vågar gå ut offentligt med sina namn.
– Det är så långt det har gått. Har man minsta synpunkt på det här med skolstrejker för klimatet betraktas man som en dålig människa, säger Lena.
Maria Hind Alias är socialdemokrat och säger sig tro på mångfald. Men mångfalden förutsätter gemensamma regelverk. Människor som kommer hit måste anpassa sig annars kan de åka någon annanstans. Hederskultur och religiös extremism har inget här att göra.
Jag tar bilen från Uppsala till Eskilstuna för att träffa Maria Hind Alias. Vi har stämt träff för att tala om hennes kamp mot hedersvåld och religiös extremism.
I april 2013 valde Socialdemokraterna in Omar Mustafa i partistyrelsen. Bara en vecka senare tvingades han avgå på grund av kopplingar till extremister. Men Socialdemokrater för Tro och politik – det forna Broderskap – tog Mustafa i försvar och anklagade hans kritiker för att vara ”antimuslimister” och islamofober. Här berättar vi om bakgrunden till Omar Mustafas fall, och om de troende socialdemokraternas nära koppling till islamister.
Ramona Fransson, som tidigare medverkat i podden Tankar från framtiden, är en svensk författare uppvuxen i Borås, men med rötterna både i det av nazisterna ockuperade Polen och i det kommunistiska DDR. Kanske är det därför hennes deckare, med spaningsledare Greger Thulin i huvudrollen, utgår från ett samhällskritiskt perspektiv.
– Mamma kom från Rostock, i det dåvarande Östtyskland, och när jag var barn var vi där och hälsade på släktingar. Och jag kan inte förstå hur någon kan tro att kommunismen är ett koncept som fungerar – jag har ju sett på nära håll att det inte gör det, säger hon.
De har kommit i allt större antal genom åren, tiggarna från Rumänien och Bulgarien, så kallade EU-migranter som etablerat tältläger i våra större städer och som tigger utanför butikerna. På senare tid står det alltmer klart att tiggeriet blivit ett problem både för kunder och personal i landets butiker. Det Goda Samhället har pratat med några av dem som berörs.
Det är tisdag eftermiddag och jag befinner mig i ett av de större matvaruhusen söder om Stockholm. Utanför sitter en tiggare, med en vanställd fot bar och öppet synlig i snålblåsten, och i närheten uppehåller sig två män utanför en van med rumänska registreringsskyltar. De håller noggrann koll på tiggaren och på vilka som ger och inte ger pengar i hans pappmugg.
Under flera år var hon en stark röst i den svenska religionsdebatten. Hon har varit engagerad i Förbundet Humanisterna såväl som i Medborgerlig Samling. Idag bor hon i Portugal, långt från det Sverige som hon inte längre känner igen. Möt Camilla Grepe.
Camilla Grepe gjorde sig känd för den breda allmänheten i början av 2000-talet genom sina skarpa inlägg i religionsdebatten, inte minst i debatten om skolavslutningar i kyrkan.
Om man är vuxen nog att vara ute och demonstrera, ge intervjuer och hålla tal är man också vuxen nog att bli ifrågasatt, särskilt om det man förespråkar faktiskt kan komma att förändra människors liv i stor utsträckning.
Det anser Bill Wirtz, journalist från Luxemburg, som nyligen blev av med ett av sina frilansuppdrag för att han ifrågasatt mediebevakningen av Greta Thunberg på sociala medier, något vi berättat om tidigare i Det Goda Samhället.
