
”Flatskrattet från de andra eleverna när klassens primus svarar fel, där börjar fascismen”.
Upphovet till detta berömda citat lär vara Theodor Adorno, och vad som gör det så genialt är att alla som gått ut grundskolan förstår vad han menar. Den som är kompetent och gör bra ifrån sig står under bevakning, och hämnden från de mindre kompetenta kanske inte tar sig omedelbara uttryck, men lurar under ytan. Ett ringa felsteg kan vara tillräckligt för att utlösa en kedjereaktion av hån, eller till och med hat. Med duktigheten följer ett moraliskt ansvar, som av någon anledning inte gäller för de mindre duktiga.
I sin nya bok ”Om falsk och äkta liberalism” (Liberal idédebatt, 2019) driver Lena Andersson tesen att en konsekvent rationalism ofelbart gör individens autonomi till vårt enda moraliska rättesnöre. Einar Askestad har läst och reflekterar över individens relation till gemenskapen. Blir inte friheten meningslös utan sammanhang och uppgift?



Har du någon gång undrat varför det i Sverige finns en sådan enorm välvilja när det gäller de IS-terrorister som nu är på väg till Sverige efter avbrutet värv? I så fall är du långtifrån ensam, och det är inte bara vi här hemma i ankdammen som funderar över det. När jag berättar för mina vänner utomlands om hur Sverige förbereder sig på att ta emot IS-terroristerna – eller IS-återvändarna som nu tycks vara det vedertagna ordet – tar de sig för pannan. 
I London har konstgalleriet Saatchi
I ett nytt avsnitt av podden Tankar från framtiden pratar Eddie (Mohamed Omar) med den lutherske teologen Lars Borgström om reformationen på 1500-talet. Gustaf Vasa, som genomförde reformationen i Sverige, ska ha fötts den 12 maj på Kristi himmelsfärdsdag år 1496. Förr anordnade man stora fester denna dag. Gustaf Vasas dag var till exempel en av de fyra stora akademiska festerna i Uppsala.