Mohamed Omar: Vårdagjämningen och skillnader mellan svensk kultur och islam

Mohamed Omar

I flera tidigare inlägg har jag nämnt att något som skiljer de islamiska högtiderna från de svenska är att de svenska är knutna till årstiderna. Det var något jag saknade under åren jag var muslim. Det finns två eid, alltså fester, i ortodox sunnitisk islam. Den ena kallas eid al-fitr och avslutar fastan i månaden ramadan. Den andra kallas eid al-adha, offerfesten, som firas dagen efter att pilgrimerna är färdiga med hajj, vallfärden till Mecka. Datumen för de båda festerna är rörliga. Ibland firar man eid al-fitr på sommaren, ibland på vintern.

Det betyder att dessa fester, till skillnad från våra svenska, inte är förknippade med särskilda dofter eller färger, med mörker eller ljus, kyla eller värme. Alla svenska fester har skildrats i poesi och musik och väldigt ofta är stämningen i dessa uttryck kopplade till naturen. Julen är snö och mörker, midsommar är grönska och solsken, och så vidare. Sådana uttryck saknas i islam. Det som betonas är islams universella budskap, profeten Muhammed och Koranen. Om något landskap berörs så är det Arabien.

De svenska festernas starka koppling till årstiderna och den rika kultur som växt upp kring dem gör att de går att fira oavsett om man tror eller inte. Det går att fira en rik jul utan kristna inslag. Det finns tillräckligt mycket av religiöst neutrala eller sekulära sånger, dikter, lekar, ritualer och annat för att man ska kunna fylla julen med kvalitativt innehåll. Julen är ju, liksom de flesta av våra fester, äldre än kristendomen. Men eid-festerna går knappast att plocka ur sitt islamiska sammanhang. Tar man bort moskén, Koranen och bönen så blir det ingenting kvar förutom maten. Musik är kontroversiellt i islam och förekommer inte i ortodoxa, mainstream-moskéer.

Den 20 mars inföll årets vårdagjämning. Nu lämnar vi vintern bakom oss och går mot vår. Det innebär att dag och natt blir lika långa på norra halvklotet, sedan blir dagarna sakta längre än nätterna fram till sommarsolståndet då det vänder igen. Jag och några vänner markerade tillfället genom att besöka kung Björns hög, en gravhög från bronsåldern, i Uppsala. Över oss lyste en vacker fullmåne medan en av oss läste dikter. Kvällen den 21 mars blev månen ännu vackrare – då var det en så kallad superfullmåne.

Vårdagjämningen och fullmånen styr dessutom när vi firar påsk, som till skillnad från andra högtider flyttar sig från år till år och ska firas någon gång mellan 22 mars och 25 april. I år ligger påsken sent, helgen 20-21 april.

Men påsken är väl som muslimernas eid – en religiös högtid? Där finns förstås berättelsen om Jesu död och uppståndelse som betytt mycket för oss svenskar under tusen år. Förr var alla butiker stängda på långfredagen och man skulle vara tyst och ledsen. På påskdagen då Jesus uppstår skulle man vara glad. Numera har Jesus fått ge vika för påskkäringar, godis och att festa i största allmänhet. Även på långfredagen. För vissa blir det sill och nubbe.

Men förutom berättelsen om Jesus har där alltid funnits inslag som handlat om fruktbarhet. Berättelsen om Jesus passar årstiden väl, för det är nu växtligheten, som varit död under vintern, återuppstår. I Nordisk familjebok (Ugglan) står det så här:

”Liksom de andra stora kristna högtiderna inom sin ram bibehållit eller dragit till sig en del gamla hedniska bruk, har det också varit med påsken. Tiden för den kristna påskens firande sammanföll hos de germanska folken i det närmaste med deras hedniska offer vid vårens ankomst eller måhända rättare vid sommarens början.”

Kristendomen har inkulturerats eller ”europeiserats” i årstidernas gång genom att olika kyrkliga fester har lagts på årstider som passar deras innehåll. Under vintersolståndet, när solen ser ut att ”står still” för att sedan ”återfödas”, firar man jul, då Jesus ”världens ljus” kommer in i världen. I Norden firade man under de mörkaste dagarna. Man drack mängder av mjöd och skålade för god skörd och fred.

När kristendomen kom till Rom firades redan en hednisk fest som kallades Dies Natalis Solis Invicti, som betyder ”den obesegrade solens födelse”. Ända sedan sommarsolståndet har dagarna blivit kortare och nätterna längre, men nu vänder ”solhjulet” om. Dagarna blir åter längre. Solen har segrat. År 273 lät kejsaren bygga ett nytt tempel åt solen, som invigdes den 25 december, den dag vi kallar juldagen eller kristmässan.

De kristna menade dock att Jesus var den som verkligen förtjänade att dyrkas under denna tid eftersom han var ”Christus verus Sol” eller ”Kristus den sanna Solen”. Som det heter hos evangelisten Johannes: ”Det sanna ljuset, det som lyser över alla människor, skulle nu komma i världen” (1:9).

Den svenske 1600-talsskalden Samuel Columbus menade att ordet jul hängde ihop med ordet hjul eftersom solen vänder om, det vill säga kommer tillbaka, och dagarna nu börjar bli längre. På 1670-talet skrev Columbus: ”Ock weestu eij hwarför Wij Swänske kalla Juul, Därför at Werldens Lius då wänder om sijn Hiuul”.

På modern svenska: ”Vet du inte varför vi svenskar säger jul? Därför att världens ljus då vänder sitt hjul.”

Solen återföds alltså vid vintersolståndet, sedan blir dagarna allt längre och når sin längsta längd vid sommarsolståndet då vi firar midsommar. Men innan dess har vi alltså vårdagjämningen och påsken, tidpunkten då dag och natt är lika långa, sedan segrar ljuset över mörkret: dagarna blir längre, nätterna kortare.

Engelsktalande kallar påsken ”easter”, som man tror kommer från namnet på en gammal germansk fruktbarhetsgudinna, Ēostre eller Ostara. Man vet dock väldigt lite om henne. På Wikipedia kan man läsa att Ēostre skall ha haft attributen ägg och kaniner, båda fruktbarhetssymboler.

”Dessa har sedan tagits över som påsksymboler när kristendomens intåg gjorde att germanerna började fira påsk i stället. Ēostre skall ha firats kring vårdagjämningen den 21 mars, ungefär vid samma tid då påsken tidigast kan infalla, och månaden april skall på den tiden ha burit hennes namn.”

Ostara tecknad av av Johannes Gehrts (1884):

En av de mest kända svenska sommarpsalmerna, ”Den blomstertid nu kommer”, liknar för övrigt Jesus vid solen:

Med blid och livlig värma
till allt som varit dött,
sig solens strålar närma,
och allt blir återfött.

/…/

Du milde Jesu Kriste,
Vår glädjesol och sköld,
Ditt ljus och hägn ej briste,
Uppvärm vårt sinnes köld.

Jag har svårt att se hur de islamiska högtiderna som ramadan och eid, även om islam skulle bli majoritetsreligion i Sverige, med sina datum som flyttar från år till år, ska kunna genomgå samma inkulturationsprocess. Högtider är sedan urminnes tider i Sverige, och i hela Europa, förknippade med stämningar och känslor som hör ihop med årstidernas växlingar eller ”tidens hjul”. Det inre livet, hur vi tänker och känner, hör ihop med solen på himlen och landskapet runtomkring oss.

Klicka här för att gilla min sida på Facebook. Du kan stödja mitt arbete genom att swisha till 0760078008 (Eddie).

12 reaktioner på ”Mohamed Omar: Vårdagjämningen och skillnader mellan svensk kultur och islam

  1. PV544S skriver:

    En viktig del av livet I bondesamhället var tidräkning och en almanacka för att planera jordbruksarbetet som var livsavgörande för matproduktion.
    Bönderna i Dalarna och Hälsingland hade runstavar som var ett avancerat system som hade stjärnorna som referenser med cykler på över 500 år.
    Kristendomen kom med sitt system för tidräkning som även var kopplat till årstiderna.
    Skillnaden var att böndernas gamla system tog hänsyn till skördens kvalité, alltså att den skulle klara en lagring från hösten fram till nästa skörd. Vanligtvis kopplar man bara att det rörde sig om mängden när det egentligen var kvalité som räknades. Prova att lagra dagens grönsaker…

    Gillad av 2 personer

  2. Aurora skriver:

    Jag förstår inte allt här. En del psalmer har förvisso koppling till årstider och naturens blomning etc. Men högtiderna i sig är väl kopplade till bibelhändelser. Sedan förstår jag inte om Eid. Precis idagarna firades en Eid, som kallas Eldfesten, på Skansen. Information i media var att denna feat firar våren då den ska infalla samma vecka som vårdagjämningen. Är det fejk news? Det kanske bara var en tillfällighet att Eldfesten inföll nästan samtidigt som vårdagjämningen i år. Och så passade man på att lura och ljuga för dumma svenne.

    Gilla

  3. Christer L skriver:

    En intressant bifråga som jag erinrade mig när jag såg foton av N Z premiärminister Jacinda Arden och andra i hennes krets iförda sjalar, som visar håret. Varför inte riktiga hijab, som döljer allt hår? Att dölja håret är själva poängen med hijab. Precis som poängen med niqab är att dölja ansiktet. När västerländska kvinnor ur en kristen tradition bär sjalar på det här sättet visar de i själva verket ett nedlåtande mot de kvinnor de säger sig sympatisera med. Det här är mycket konsekvent, aldrig ses kvinnliga politiker använda huvuddukar som hijab. Ständigt dessa sjalar. Ständigt denna förnekelse av det uppenbara. Ständigt dessa kvinnor.

    Gillad av 3 personer

  4. lenam skriver:

    Fint att våra högtider sammanfaller med årstidernas växlingar. Vi firar moder natur eller moder jord samtidigt som vi firar fader Gud, sol, som välsignar det hela i en andlig helig enighet. Jord och himmel förenas. Hallelulija. Gläd er ty himmelriket är nära.

    Gillad av 1 person

  5. Anders Brogren skriver:

    Den kristna julen har inget att göra med någon solkult. Möjligen fanns en sådan redan i det republikanska Rom, men officiell solkult infördes först år 274 av kejsar Aurelianus med särskilda tävlingar till solens ära som hölls 19–22 oktober. Solkulten hade annars sina högtidsdagar den 8 augusti, 28 augusti och 11 december. (Steven Hijmans, Sol Invictus, the Winter Solstice, and the Origins of Christmas, Mouseion Calgary, 2003, 3.3: 377–398). I den s.k. Kronografen, ett kalendariskt verk från 354, alltså från en tid då kristendomen redan blivit dominerande, nämns att festen Natalis Invicti (den obesegrades födelse) firas den 25 december. Inget tyder på att denna skulle vara en fest för solen, snarare tyder den på kristet julfirande. Först Julianus avfällingen, kejsaren som ville ersätta kristendomen med solkult, försökte förlägga firandet av solen till slutet av december. Det gör han i hymnen till kung Helios som han skrev år 363. Se vidare artikeln Sol Invictus i engelska Wikipedia!

    Att julen skulle höra samman med ett romerskt firande av vintersolståndet är omvittnat först på 1100-talet i en anteckning hos den syriske bibelkommentatorn Dionysios bar-Salibi. Denne gör gällande att man i gamla tider flyttade Kristi födelses fest från den 6 januari till den 25 december med avsikten att den kristna högtiden skulle sammanfalla med firandet av Sol Invictus. (Gustaf Lindberg: Kyrkans heliga år, 1937, s. 177; Andrew McGowan: How December 25th Became Christmas ur Biblical Archaeology Review 18/6 2002). Teorin om julen som en kristnad hednisk högtid lanserades sedan i början av 1700-talet av Jean Hardouin och Paul Ernst Jablonski (Tighe, a.a.). Jablonski var professor i orientaliska språk i Frankfurt a.d. Oder och expert på koptiska medan Hardouin mest blivit känd för sin märkliga uppfattning att de flesta litterära verken från antiken i själva verket är förfalskningar från 1200-talet samt att Nya testamentet från början skrevs på latin. Tanken på julen som en från början hednisk högtid fördes vidare av forskare på 1800-talet då den komparativa religionsforskningen kom att dominera.

    Se vidare http://brogren.nu/julens_datering.htm

    Gilla

  6. kolosserbrevetkap3 skriver:

    Heder åt dig Mohamed Omar som citerar Skriften. TACK!
    Du framstår som en hedning som följer samvetslagen, den som Herren givit alla människor, dvs att kunna skilja mellan gott och ont.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.