Min erfarenhet är att saker ofta är mycket enklare än man tror. Om du tycker att detta låter skrytigt så kan du genast sluta läsa ty det blir värre. Det har nämligen hänt mig flera gånger att jag satt mig in i något som anses komplicerat och upptäckt att det är självklart. Ta den kristna berättelsen om Gud till exempel. Man behöver bara läsa boken.

Någon gång ska vi väl kunna förhålla oss mer avspänt till rasismen och försöka förstå den (utan att nödvändigtvis förlåta den)? Den finns ju trots allt och bör därför kunna beröras med vår hjärna enligt det diktum som tillskrivits ett oändligt antal gamla romare, nämligen att inget mänskligt må vara en duglig människa främmande. I så fall har jag ett antal teser och funderingar.

Häromdagen träffade jag en vän som sa att han funderat mycket på om det finns någon distinkt svenskhet. Jag sa att det är fascistvarning på den frågan, så vad menade han egentligen? Han menade, visade det sig, att det måste finnas någon begriplig förklaring till att Sverige, till skillnad från andra länder i Västeuropa, villigt och välkomnande tagit emot så stora grupper av flyktingar och andra slags migranter från utomeuropeiska länder. Kan man inte fundera över det utan att det hissas fascistvarning? frågade han. Sedan tänkte han en liten stund och sa: Vafasiken, låt dem rya och kalla mig dassråtta, jag bryr mig inte längre så mycket om de där anklagelserna.

World Economics Forums årsmöte i Davos framstår alltmer som en lite mer påkostad och prestigeladdad Almedalsvecka (och därmed inget ont sagt om Visbyarrangemanget). För bara några dagar sedan höll den 99-årige Henry Kissinger ett kort anförande på länk för de församlade världspotentaterna i de schweiziska alperna.

Sven Lindqvist var en på sin tid mycket hyllad kraftigt vänsterorienterad samhällsdebattör. År 1992 publicerade han en bok som hette Utrota varenda jävel. Den boken blev för svenskt vidkommande den ännu i våra dagar gällande slutgiltiga sanningen om västerlandets månghundraåriga förgripelser, övervåld, kränkningar och förtryck av folken och länderna i tredje världen.

År 1968 publicerade den amerikanske professorn Paul Ehrlich en bok som varje år sedan dess, kanske rentav varje vecka, visar sig vara helt feltänkt och ändå haft ett avgörande och ännu bestående inflytande på samtidens uttolkningar av tillvarons beskaffenhet. Boken heter ”Befolkningsbomben” och hävdar i nymalthusiansk anda att mänskligheten står inför sammanbrott och katastrofer eftersom det inte skulle finnas mat och andra basresurser för de växande massorna.

Förra året kostade Det Goda Samhället ungefär 400 tkr att producera. Skribenterna får inget betalt, inte jag heller, men det finns mycket annat som kostar pengar.

Underskottet har hittills täckts av närstående stiftelser och företag. Men nu börjar dessa närstående att morra över utgifterna. De säger, med rätta, att de nästan ensamma dragit lasset i åtta år och att det är dags att andra, i första hand läsarna kanske, nu hjälper till.

Senare i vår kommer den stora åsnegalan att avhållas på Friends Arena där Sveriges överlägset dummaste debattartiklar kommer att koras. Dagens Nyheter, en tidning som alltid är på hugget med de djärvaste synsätten, tycks redan ha placerat sig i vinnarhålet med en artikel om att framtidens krig måste bli hållbara.

För ett tag sedan skrev jag en artikel där jag avsiktligt inte fattade allt det smarta som en hel smart värld av hyllade forskare och tjänstemän anser vara så uppenbart, självklart och till full evidens bevisat att den som inte hänger med på allt antingen är dum i huvudet eller en rysk fejknjusare. I det här fallet handlade det om hur vetenskapen ser på fotosyntesen, om den biologiska processen fortfarande har kraften att förvandla koldioxid till gröna växter (vilket vore bra) eller om den har gått i baklås och på något vis suger ut kolsänkorna ur växterna och sprider kolet i atmosfären (vilket vore trist).