Enligt principen att repetition är inlärningens moder ska jag nu upprepa något som jag framfört tidigare och som framhålls med emfas i den studie, baserade på nyframtagen statistik från Brottsförebyggande rådet, om invandring och brottslighet som Stiftelsen Det Goda Samhället publicerade i början av juni.
Det tog ett år att göra studien eftersom det krävdes så mycket byråkrati. Till exempel var vi tvungna att gå till den statliga Etikprövningsnämnden för att söka forskningstillstånd.
När jag i DGS senast behandlade handelskonflikten mellan USA och Kina hade USA just infört tullar på 25 procent avseende en kinesisk export på 200 miljarder dollar. Det skedde efter att Peking vägrat att godta de framförhandlade reglerna om en noggrann kontroll av att ingen part bröt mot avtalets regler. Detta medförde att förhandlingarna avbröts.
Onsdagen den 14 augusti, skedde något som kunde ha orsakat död och förödelse för en mängd människor. En man förberedde sig för att köra in i en folkmassa i Östersund och mörda så många människor som möjligt.
Inte förrän på kvällen rapporterades om händelsen i nyheterna. Då uppgavs att polisen beslagtagit ”något” i bilen, som kunde tyda på ett bilföraren varit ute efter att mörda. Först dagen därpå gick man ut med brottsrubriceringen stämpling till terroristbrott, vilket knappast kan betyda annat än att den gripne avsåg att upprepa terrordådet på Drottninggatan 2017.
Nationalekonomen Lars Calmfors skriver den 14 augusti i Dagens Nyheter att staten måste höja kapitalskatterna för att inkomstskillnaderna inte ska öka. Det bästa vore att återinföra fastighetsskatten som aldrig borde ha avskaffats. Han förklarar:
Har tappat sexlusten på grund av politisk oro
Hej Katerina, jag är en 40-årig kvinna som inte mår så bra just nu. Jag har svårt att stänga ute det som sker i samhället, hur jag än försöker. De negativa nyheterna tränger sig på och jag har svårt för att slappna av och njuta av livet. På nätterna vaknar jag ofta och oroar mig för framtiden för mig och mina barn. De är fortfarande små men jag har ont i magen för att de snart börjar skolan och jag vet hur oroligt det nu är i den världen, med barn som är elaka och lärare som tappat kontrollen. Tankarna maler och maler och det känns som om jag håller på att bli tokig. Detta påverkar även min lust. Jag har helt tappat intresset för sex. Vilket är jobbigt för min sambo. Vi bråkar en del om politik, han tycker jag är jobbig som vill prata om samhällskrisen, han tycker att jag överdriver. Vår relation gynnas inte av detta. Vad har du för råd att ge?
”Som om det inte vore nog med politiskt inkorrekta begrepp i den här utställningen: Herremannen, Länsherren, Familjefadern… Med renässansman åsyftas vanligtvis ett universalgeni under renässansen av manlig börd.”
Var står detta? På Tycho Brahe-museet på Ven i Öresund, som jag idag besökte med ett par barnbarn. Utställningen är producerad av Landskrona Museum och återfinns i den tidigare Allhelgonakyrkan på ön.
Till skillnad från vad vänstern tycks tro finns det gott om plats i konservatismen för klassisk humanism. Man kan nämligen vara konservativ av kärlek och acceptans. Vänstern förlåter oss inte våra synder utan kräver rättning och perfektion. Konservatismen har lättare att överse med vår ofullkomlighet och låter oss vara både egoistiska och trångsynta. Dessutom är det uppenbart att konservativa och nationalistiska människor ofta hyser ett starkt intresse för andra länder och andra kulturer. Vilka är det egentligen som ”gillar olika”?
Är man en världens mest kända 17-åringar är man värd massor i PR. Man kan till och med få lift över Atlanten i en av världens mest extrema segelbåtar, Malizia II. Nyheten om Gretas seglats citerades omedelbart i världens medier innan hon ens mönstrat på. Anledningen är att Greta, som är klimataktivist, vägrar att flyga på grund av de koldioxidutsläpp som flyg genererar.
Men hur miljövänligt är det att färdas med en avancerad segelfarkost som Malizia II? Båten kostar till att börja med ca 40 miljoner kronor.
Under det socialdemokratiska ungdomsförbundets kongress i Karlstad framfördes både det ena och det andra som ska ”rädda miljön”. Det är nämligen klimatet som avhandlas under kongressen, om nu någon mot all förmodan trodde att det fanns något annat som just nu kan engagera SSU. Och ett av förslagen är att vegetarisk mat ska bli norm inom bland annat äldreomsorgen.
I ärlighetens namn ska sägas att SSU inte bara vill tvinga gamla att sluta äta kött. Förslaget gäller även förskolor, skolor och sjukhus.
Pravda betyder sanning på ryska. Pravda hette kommunistpartiets tidning eftersom man alltid kunde lita på den information som tidningen erbjöd. Nu berättar The New York Times, en kvalitetstidning som jag gärna läser, sanningen bakom pratet om att Sverige har problem med invandringen. Sanningen är att vi inte har något sådant problem. Det påstådda problemet är en konstruktion baserad på rysk fejk news.
Under många år arbetade jag med vad vi på Sifo kallade arbetsplatsundersökningar. Företagens eller myndighetens fysiska och psykiska miljö kartlades med särskild inriktning på förhållandet mellan anställda och chefer.
Ofta mottogs resultatet med bestörtning. Det hände att chefer som fått dåliga omdömen av sina anställda ringde och krävde rättning. Andra chefer försökte ibland få särskilt små grupper särredovisade, för att kunna ringa in de rebelliska. De fick aldrig sin vilja igenom.
Just nu går det en våg av 80-talsnostalgi genom populärkulturen. Det är därför jag vill titta närmare på tonårsfilmer från perioden i den här artikelserien. Nostalgivågor är inget nytt för vår tid. På 80-talet, som man nu längtansfullt blickar tillbaka på, så var 50-talet inne. Då hade nämligen fyrtiotalisterna nått medelåldern och fått egna barn. De ville köpa prylar, se filmer och lyssna på musik från sina uppväxtår.
Som jag argumenterat för i en tidigare artikel, så kan nostalgin ha en politisk dimension. Den kan vara omedveten för kulturskaparen själv så att en på ytan ”progressiv” person kan skapa kultur som är ”reaktionär” eftersom den idealiserar en svunnen tid.
Att klimatfrågan är bland det som berör människor mest just nu råder det knappast någon tvekan om. Men hur diskuterar vi egentligen frågan om klimatet? Ämnet är djupt polariserat och larmen duggar tätt. Men erbjuder panik och klimatångest någon lösning på problemen eller borde vi diskutera på ett annat sätt?
Torsten, 48, arbetar som lärare i Naturkunskap på en högstadieskola i Stockholmsområdet. Han menar att det har gått för långt med klimatalarmismen och att den polarisering som nu råder missgynnar ett fruktbart arbete för klimat och miljö. Och det är bland annat det han vill prata om när han kontaktar Det Goda Samhället.
Den populäre amerikanske artisten Lionel Richie, som ska uppträda i Tel Aviv den 12 september, har utsatts för […]
I vårt land, Sverige, lider nästan alla människor av ett falskt medvetande som gör att vi feltolkar eller i alla fall missförstår händelser i vår omvärld. Även jag kommer på mig själv med sådant falskt medvetande ibland. Men då inskrider min insiktsfulla portugisiskafröken ej sällan till undsättning.
Jag berättade för henne att före detta landsbygdsminister Eskil Erlandsson kommer att åtalas för sexuellt ofredande (vilket jag skrev om här). Han har tagit tre medelålders makthavande kvinnor på låren och ska nu svara för förseelserna i domstol.
Vänstern säger att människor blir konservativa för att slå vakt om sina privilegier. Det kanske ligger något i det. Men vad gör det i så fall? Anledningen till att människor blir konservativa idag är knappast att de vill återupprätta 1800-talets privilegiesamhälle. Däremot vill de slå vakt om det rimliga privilegiet att få vara sig själva och känna sig hemma i sitt eget land.
Så här brukar det låta: Konservatismen är de priviligierades ideologi! Det är de besuttnas ideologi, de framgångsrikas, de mäktigas ideologi!
Tidningen The Economist (20 juli, sidan 21): ”Rent control – a policy that never works”) menar att varje försök att reglera bostadsmarknaden ger kontraproduktiva resultat.
Sveriges beklämmande och permanenta bostadsbrist är en följd av den ”tillfälliga” hyresreglering, som började i all välmening 1917 då första världskriget drivit upp priserna på bränsle.
Vi närmar oss nu ettårsdagen av ett av de viktigaste riksdagsvalen i modern svensk historia. I september 2018 ställdes det svenska folket inför ett vägskäl där alternativen var mycket tydliga. I ena riktningen låg ett fortsatt fokus på det kollektiva vansinne som kommit att kallas identitetspolitik, med tillhörande migrationsströmmar och misslyckad integration, tilltagande gängvåld och ett rättsväsen i förfall, dysfunktionella skolor och gravt underbemannade sjukhus, radikalt urholkad kommunal ekonomi, samt växande ambitioner från statsmakten att möta ”utmaningar” med brännmärkning av motståndare och växande censur.
De demokratiska presidentaspiranterna Elizabeth Warren och Beto O´Rourke har båda sagt att de tror att president Trump är en så kallad ”white supremacist”, vit maktsympatisör.
– Han har talat om vit maktrörelsen som fina människor och gjort allt han kan för att skapa en rasistisk konflikt i landet, sa Warren, senator från Massachusetts, under ett tal i Iowa.
Nyligen beskrev jag en social mekanism varigenom panik exponentiellt kan sprida sig i samhället. Så här funkar det:
Människorna får för sig att jorden efter ett visst datum kommer att gå under ifall de inte vid det laget har uppnått vissa mål som de hittat på. Men man, i varje fall några personer, vet redan från början att målen är ouppnåeliga. Med tiden inser allt fler att målen inte kommer att nås om inte alltmer drakoniska åtgärder vidtas. Då sprider sig också paniken i samhället. Paniken ökar i takt med att sannolikheten för måluppfyllelse närmar sig noll och människorna därför inser med säkerhet att jorden kommer att gå under.
Det finns en filmgenre man skulle kunna kalla ”Galen vit man i djungeln”. Där hittar man mästerverk som Afrikas drottning, Lord Jim, Apocalyps Now och inte att förglömma Fitzcaraldo med Klaus Kinski i huvudrollen. Moskitkusten med Harrison Ford når väl inte upp till samma konstnärliga nivå men är intressant på andra plan.
Filmen från 1986 bygger på en roman av Paul Theroux, skriven i kalla krigets slutskede, då apokalyptiska visioner om västerlandets snara undergång florerade. Storyn är följande:
Efter de senaste masskjutningarna i USA har det uttryckts stor oro för vit makt-rörelsen. Men ingenting tyder på att vita är överrepresenterade när det gäller masskjutningar. Statistik, som tagits fram av FEE, Foundation for Economic Education, visar att den etniska sammansättningen hos skyttarna motsvarar befolkningsgrupperna i stort.
Jag har sett de fem avsnitten i HBO Nordics miniserie Chernobyl som handlar om kärnkraftskatastrofen i Ukraina i april 1986. HBO presenterar filmen så här:
En skildring av en rad modiga kvinnors och mäns öden och de kolossala uppoffringar de gjorde för att rädda Europa från en ofattbar katastrof.
Ja, det gjordes heroiska insatser av tusentals ryssar varav många förr eller senare fick sätta livet till på grund av de strålningsskador de drabbats av. Det var tragiskt. Men ännu mer tragiska var de inblickar filmen gav i sovjetsystemets funktionssätt. Jag tror att filmen ger en sanningsenlig bild av hur det fungerade. Åtminstone är det en bild som överensstämmer med mina fördomar om hur det gick till i Sovjetunionen.
En gruppvåldtäkt ägde rum i Hässelby natten mot torsdagen den 8 augusti. Enligt uppgifter till Aftonbladet är flickan under 18 år. Polisen har gripit en en profilerad rappare. Även en kvinna är gripen. Hon ska ha försatt offret i ett hjälplöst tillstånd genom att hälla i henne alkohol och sedan uppmanat männen att våldta henne.
En rapartist är alltså gripen. Detta kort efter att den amerikanske rapparen Asap Rocky häktats för misshandel i Stockholm. Jag har inte läst på om fallet Asap Rocky och vet inte exakt vad som hänt. Men det här är i alla fall två händelser som ger skäl att funderar över kopplingen mellan en viss sorts rap och kriminalitet.
När Pride ägde rum i Amsterdam i Nederländerna tidigare i somras försökte pedofiler i organisationen Kinderbevrijdingsfront dela ut flygblad till åskådarna. Reaktionerna blev mycket starka och polisen omhändertog alla flygblad de kunde hitta.
Häromdagen skrev jag att miljöfrågan i verkligheten inte handlar så mycket om huruvida världen ska gå under som om ifall demokratin ska bringas på fall. Miljörörelsen har alltid haft ett starkt inslag av extremister som ansett att deras ändamål är så angeläget att sådant som lyhördhet för en eventuellt trögfattad och senfärdig folklig opinion inte kan respekteras. Det behövs handling nu vilket kan kräva att demokratin sätts på undantag.
En del skulle säga att detta är ett tecken på att socialister, som ständigt längtar efter diktatur, kapat miljörörelsen och försöker använda den för sina syften eftersom arbetarklassen visat sig vara så ointresserad av att genomföra revolution enligt det marxist-leninistiska receptet.
Sweden Rock Festival var en av sommarens mest ”ojämlika” festivaler. Inte för att det förekom en massa övergrepp och våldtäktsförsök, som så ofta på festivaler numera, för det gör det ytterst sällan på Sweden Rock. Nej, den är ojämlik för att antalet manliga artister överskred antalet kvinnliga, rapporterar SVT myndigt och med genuscertifierad indignation.
Det där är förstås sant. De flesta stora banden som uppträdde på Sweden Rock i sommar – Kiss, Ritchie Blackmore’s Rainbow, Slayer, Gorgoroth med många flera – har manliga medlemmar.
Någon har kallat Godmorgon, världen! för PK-sektens högmässa. Det ligger mycket i det. Ändå kan man också i detta program höra skarpa, egensinniga och alls inte ur PK-synpunkt korrekta analyser.
Härom söndagen utgick en analys från historikern Yuval Noah Harari, som i boken Sapiens beskriver hur de politiska ideologierna säger sig ha lämnat Gud, men, påstår han, religiösa tankemönster hänger fortfarande kvar. (Jag har inte läst boken).
En sista gång ska jag försöka fånga ett allmängiltigt fenomen som sätter sin prägel på vår samtid och vår samtida debatt kring immigration och nationalism. Jag började med vår oförmåga att hantera abstrakta problem som kategoriseringar och kvantitet. Sedan kom jag in på det sociologiska, det religiösa och senast på betydelsen av kvinnornas nya framträdande roll i samhället. Jag vill till sist säga något om de intellektuellas roll, och jag tänker då speciellt på deras oförmåga, eller ovilja, att tala om sammanhang de inte vill veta av. När diskussionen ska vara abstrakt och allmängiltig försvinner nämligen lämpligt nog en mängd omständigheter som inte passar in i teorin. Sociologen Pierre Bourdieu talade här om det ”skolastiska perspektivet”.
I ett nytt avsnitt av podden Tankar från framtiden (inspelat 7/7) pratar Eddie (Mohamed Omar) med USA-kännaren Ronie Berggren om datorspel och våld. Två masskjutningar ägde nyligen rum i USA och i ett tal sa Donald Trump att en del av skulden faller på datorspel som förhärligar våld. Samma uppfattning kan man höra från vänstern. Berggren menar att synen på datorspel är en generationsfråga snarare än en höger- vänsterfråga. Datorspel, säger Berggren, kan, precis som skräckfilmer, vara både blodiga, skrämmande och grafiskt mycket realistiska. Men de gör inte människor till massmördare.
