Moderaterna under sin nuvarande ledning, har blivit ett kraftlöst, politiskt vilsegånget parti som hindrar den tillnyktring Sverige behöver, som ligger som en våt trasa över en konservativ opinion och som i grunden sviker sina väljare och det svenska samhället. Genom att motarbeta ett oppositionellt konservativt block, motarbetar man möjligheten till ett regeringsskifte, och gör sitt parti till en politiskt betydelselös figurant som lämnat sitt uppdrag.

En ständigt återkommande fråga är vilket slags relation som råder mellan politikerväldet och journalistkåren. Är politikerna nickedockor i medias dockteater eller är journalisterna bara gläfsande knähundar som gömmer sig i sina officiner när makten ryter åt dem?
För tillfället råkar jag läsa en bra bok av en författare jag tidigare aldrig hört talas om, Wallace Stegner. Boken heter Vad jag bevarat. Två av huvudfigurerna är paret Sid och Charity.
Jeremy Corbyns ledarskap i Labourpartiet har radikaliserat vissa medlemmar så att de nu öppet attackerar Israel och judar. Det visar en rapport, som undersökt hur en rad Labourmedlemmar har blivit ”besatta” av Israel sedan Corbyn valdes till partiledare.

Många svenska försvarsvänner varnar för rysk aktivitet i Sverige, för ryska nättroll, för ryskt spionage och sabotage. Det är bra att vi på vår vakt: Sverige ska försvaras! Håll gränsen! Men vad behöver egentligen ryssarna göra för att destabilisera vårt land? Vilka var det som lade ned vårt försvar? Vilka var det som öppnade gränserna på vid gavel utan att kontrollera vilka som strömmade in?
Jag talade med några vänner häromdagen om det svenska försvaret. Samtalet kom snart in på ämnet Ryssland och ryssarnas eventuella förmåga att störa svenska säkerhetssystem. Kan de stänga av elförsörjningen? Kan de hacka sig in på myndigheternas hemsidor? Kan de nästla sig in i banksystemen? Kan de spränga våra radiomaster? Kan de besätta våra hamnar och flygplatser?

Eftersom jag inte har tillstymmelse till flygskam trotsade jag rådande konsensus och besökte London med omnejd ett par dagar i sommarvärmen. Mikrobryggd öl i goda vänners lag och livliga diskussioner om Brexit och sakernas tillstånd hörde till det som stod på schemat.
Jag har många vänner runt om i Storbritannien, folk från olika samhällsklasser, med olika livsåskådning och olika politiska åsikter.
Efter de två senaste masskjutningarna i USA hävdar nu den demokratiske senatorn Cory Booker att president Trump bär en del av skulden.
– Man skördar det man sår. Och han sår frön av hat i vårt land, sa Booker i ett inslag på TV-kanalen NBC.

Kanske dags att ge Henrik Schyffert lite upprättelse. Visserligen räknade han fel när han påstod att asylinvandringen bara kostade några pizzor och ett netflixabonnemang (och dom räknefelen och pizzorna ska han naturligtvis få äta upp). Men jag tycker ändå han hade en poäng när han översatte siffror i statsbudgeten till ett språk som vi förstår.
Om något ogripbart och abstrakt (som stadsbudgeten) omvandlas till något konkret och vardagligt (som pizza) har vi lättare att bilda oss en uppfattning (förutsatt att räkneexemplen är korrekta).

För tjugo år sedan var jag en entusiastisk anhängare av den då så populära teorin – som fortfarande överlever i den officiella svenska politiska diskursen – att eländet i eländiga länder, exempelvis Irak, berodde på grymma och korrupta ledare, i detta fall Saddam Hussein, och att den rätta politiken för anständiga länder som USA och Sverige var att ta ut dessa ledare för att deras folk, törstande efter demokrati, skulle kunna bilda partier, genomföra demokratiska val och gradvis utstaka en väg att förvandla sig till moderna, lyckade länder som Finland och Norge.

Det otäcka med klimatfrågan är inte att jordens och mänsklighetens framtida fysiska existens är hotad utan att det demokratiska samhället som vi känner det är hotat. Faran är inte att havet stiger och att orkanerna blir hårdare. Faran är att den skräck som sådana som Klimat-Greta – ”Jag vill att ni ska känna samma panik som jag” – och organisationen Extinction Rebellion, för att inte nämna de lite mer städade undergångsprofeterna som Al Gore och forskarna i IPCC, försöker framkalla hos vanligt folk ska förmå stora grupper skrämda medborgare att välkomna någon politisk kraft som kan kasta den tröga och ofta inte särskilt handlingskraftiga demokratin över ända för att ta till krafttag mot koldioxidutsläppen.
Googleanställda avlyssnar systematiskt ljudfiler som spelats in via appen Google Assistant. Lyssnandet ingår i strävan efter att förbättra Googles sökmotor, och många av inspelningarna har skett medvetet. Men bland de ljudfiler som avlyssnas finns också konversationer som spelats in av misstag och som innehåller känslig information, berättar den belgiska tidningen Flandersnews.be
Svaret är nej med anledningen av att konkurs är en fackterm som gäller företag och som regleras av två lagar, aktiebolagslagen och bokföringslagen. Där anges vad det åligger en VD att göra om halva egna kapitalet är förbrukat.
För kommuner gäller andra regler, vilka är oklara och inte mycket prövade. Kommuner är tvångsorganisationer, som inte får upphöra men som får svårigheter om det blir underskott i kassan.

Jag är en släktkär person, om någon nu missat det. Och jag är av den åsikten att rötterna är bland det viktigaste vi har – men inte bara rötterna till våra ena släktingar utan till tidigare släkten rent generellt. Först när vi till fullo förstår vad människor gjort för att ta hand om de sina, för att förkovra sig, för att leva sina liv på ett så gott sätt som möjligt, kan vi också uppskatta det vi har idag och förstå hur bräcklig välfärden är.
När jag tänker på de som gick före tänker jag ofta på min morbror Sven. Sven Alex Runo Melin var min äldsta morbror och var född 1911.
De demokratiska väljarna i USA vill se en presidentkandidat av Barack Obamas snitt i 2020 års val, men partiets kandidater fjärmar sig från den forne presidenten och menar att han misslyckades med immigration, hälsovård och handel.

Idag inleder jag en artikelserie om tonårsfilmer från 80-talet. En våg av åttiotalsnostalgi går just nu genom populärkulturen med Netiflix teveserie Stranger Things som det mest framgångsrika exemplet. Teveserien är full av referenser till filmer från tiden.
En av de unga killarna i Stranger Things, Dustin, har i säsong tre varit på ett sommarläger och träffat en tjej som han beskriver som ”hetare än Phoebe Cates”. Hans kompisar tror att han hittat på henne, någon så perfekt tjej kan ju inte finnas på riktigt.

Man kunde tro att det här med invandringen är en fråga som ställde två grupper i konflikt med varandra, å ena sidan migranterna och å den andra ursprungsbefolkningen. I framtiden, när motsättningarna skärpts, kommer det nog att bli så. Men idag är det inte migranter och svenskar som står emot varandra i migrationsfrågan utan svenskar och svenskar.
Den inre utlänningskontrollen kan tjäna som åskådningsexempel. Mellan åren 2009 och 2014 bedrev polisen i samarbete med Migrationsverket och Kriminalvården projektet Reva – Rättssäkert och effektivt verkställighetsarbete.

Vad har hänt med Sverige? Hur är det möjligt att vi sätter vårt eget lands väl och ve på spel i ett utsiktslöst försök att skapa ett idealsamhälle i miniatyr för jordens alla folk? Var kommer all dårskap från? Kanske måste vi våga oss längst ut i de mörka tassemarkerna och tänka det mest förbjudna? Att det handlar om att svenska män varit så urbota korkade att de låtit hysteriska ”kärringar” ta över ruljangsen.
Jag tillåter mig att spekulera. Jag har inga bevis för någonting. Jag går på misstankar och intuition. Förakt och nedlåtenhet är välkommet. Det är bara att köra på. Jag tänker i alla fall säga vad jag vet att många tänker och andra kanske bara anar, men inte riktigt vågar formulera, ens för sig själva.
Onsdagen den 24 juli 2019 satt den ärrade och hyllade FBI-veteranen Robert Mueller – ditsläpad under hot om tvång – under sammanlagt mer än sex timmar i förhör hos den amerikanska kongressens representanthus. Han var tvingad dit av de demokratiska ordförandena i de juridiska och säkerhetspolitiska översiktskommittéerna; var och en med ett eget mandat att kalla till sig statstjänstemän och utomstående vittnen och hålla förhör med dem under ed. De kan göra det för att kontrollera att den exekutiva branschen håller sig till de spelregler som den lagstiftande församlingen, kongressen, har bestämt.

Nya Testamentet är en helt osammanhängande skrift om man jämför de budskap som presenteras av de två huvudfigurerna Jesus och Paulus.
Jesu budskap utgår från att mänskligheten kan göra vad som helst som är bra bara den bestämmer sig. En modern svensk variant av detta är att svenskarna, om vi vill, kan ta oss i kragen och städa upp det stök som politikerna åsamkat oss. En annan variant var Stalins tes att ryssarna kunde förvandla sig till sovjetmänniskor som glatt och oegennyttigt skulle bygga ett lyckligt, klasslöst samhälle. Jesu evangelium, som inte saknar trovärdighet, var att himmelriket kunde inrättas på jorden om bara folk älskade sin nästa som sig själva.

I år fyller journalisten och äventyraren Tintin 90 år. År 1929 gav sig ut på sin allra första reportageresa till Sovjetunionen. Många resor följde. Det sista fullbordade seriealbumet, Tintin hos gerillan, utspelas i det fiktiva landet San Theodoros Sydamerika.
Det har gått fyrtio år sedan Tintin hos gerillan kom ut 1976, men inget tyder på att den belgiske hjältens popularitet håller på att minska. Efter den jihadistiska terrorattacken mot Bryssel den 22 mars 2016 blev det populärt att dela bilder av en ledsen Tintin i sociala medier. Tintin skapades ju av den belgiske tecknaren Georges Remi (1907-1983), mera känd som Hergé, och har blivit en symbol för landet, särskilt huvudstaden. När Belgien är i sorg gråter Tintin.
Man kan undra om det är någon nytta med en blogg som detgodasamhallet.com.
Ett första och enkelt konstaterbart faktum är att sajten åtminstone hittills inte blivit någon ekonomisk succé vilket heller inte varit syftet. Spontant inflyter ungefär 10 000 kronor i månaden från generösa läsare vilket är mycket välkommet men inte tillräckligt för att driva verksamheten. Att den kunnat drivas i alla fall beror på att skribenterna inte får något betalt och på att en välvilligt sinnad stiftelse täppt igen det återstående hålet.

Många människor oroar sig över att temperaturen kommer att stiga med flera grader om inte atmosfärens halt av fossil koldioxid minskar radikalt och snabbt. Samma uppfattning kommuniceras genom den vilseledande sammanfattningen för beslutsfattare som syftar till att reflektera FN:s klimatpanels (IPCC:s) ställningstagande i frågan. Visst är det acceptabelt att bara gissa, även i en sammanfattning för politiker. Men när man sedan beräknar resultatet av gissningen genom att beakta observationer, dvs. jämföra gissningen med verkligheten kan man dock bevisa om gissningen var fel.
Den brittiske Labourledaren Jeremy Corbyn säger att hans parti kommer att lägga ett misstroendevotum mot Boris Johnsons regering efter sommaruppehållet, enligt brittiska Independent. Corbyn har uppgett att han inte är det minsta orolig över att ta sig an Johnson.

På ledarsidorna.se skriver Chris Forsne att ”den svenska samhällsdebatten i allt väsentligt saknar bildning och nyfikenhet” och att det är bättre i Frankrike. Hur det är i Frankrike kan jag inte bedöma men i övrigt kan jag lite försiktigt hålla med. I Sverige förekommer det att folk, jag till exempel, ger sig in i samhällsdebatten med ganska fräcka påståenden utan att det blir några reaktioner. Eller rättare sagt: om man kommer med något normalislamofobiskt så får man säkert sina fiskar varma men om man säger något som inte redan på förhand är känt och inplacerat i sitt fack men kanske är långt mer samhällsomvälvande och därför borde vara långt mer stötande än aldrig så rasistiska utlåtanden så händer ingenting, i varje fall blir det ingen fortsatt samhällsdebatt.

Med jämna mellanrum kommer larmrapporter om den psykiska ohälsan bland unga. Enligt Socialstyrelsen mår vart femte barn i Sverige psykiskt dåligt, en skrämmande hög siffra – särskilt i ett land som för inte så länge sedan gjorde anspråk på att vara en humanitär stormakt. (Det görs förresten fortfarande sådana anspråk då och då, i alla fall från människor som väljer att bortse från verkligheten, men orden ekar tomma och innehållslösa för allt fler medborgare).
Kinesiska styrkor har börjat samlas vid gränsen till Hong Kong, skriver The New Daily. Exakt hur styrkorna utformats är oklart i nuläget, dock uppger Vita Husets presskontor att både militär och beväpnad polis ingår.
Kina har tidigare varnat för att de anser att protesterna i Hong Kong gått för långt. Man har också påstått att det är USA som ”skapat” våldet, något som bestämt tillbakavisas av Vita Huset.

Etablissemanget tycks ha ett styvmoderligt förhållande till svensk kultur. Det är som den där elaka styvmodern i sagorna som ger sina egna barn den bästa maten medan styvbarnet får sitta på golvet och äta rester. Men i fallet etablissemangsmedierna så är det i stället det egna barnet man sätter på golvet medan de upptagna barnen får kalasa vid bordet.
Socialdemokraten Mona Sahlin är knappast den ende inom pk-etablissemanget som tänker på den egna svenska kulturen som något ”töntigt”. Så här svarade hon på en fråga om svensk kultur:

Ofta kommer det rapporter om att det skulle gå dåligt för Macron. Påståendet brukar stödjas med siffror som återger andelen som anser att presidenten har skött sitt ämbete mycket bra. Denna andel har också sjunkit från ca 60 till numera ca 30 procent, för att en tid varit ännu lägre. Men som bilden nedan visar är stödet för honom i nivå med hans närmaste föregångares:

Som Richard Sörman skrev nyligen är vår tid en religiös tid. Det officiellt påbjudna tänkandet – PK-ismen – är en religion exempelvis i bemärkelsen att läran och dess troende härskaror upphöjer vissa dogmer – till exempel ”värdegrunden” och föreställningen om ”allas lika värde” – till lagar som inte behöver diskuteras utan bara inskärpas eftersom de är givna uppifrån och därför till sin natur sanna. Som många andra religioner har PK-ismen också en eskatologi, det vill säga en lära om tillvarons undergång, i det här fallet på grund av människornas synder i form av utsläpp av växthusgaser.

Det har förbryllat mig att PK-sympatisörer jag möter ser ut som intelligenta och i grunden rätt förnuftiga personer, som förstår logiska resonemang. Ändå är det som att dessa egenskaper ”kopplas ur” så fort det gäller svensk migrationspolitik.
Jag tror de flesta av oss inser att om vi erbjuder gratis bostäder, försörjning och välfärd åt alla som tar sig till Sverige och definierar sig som flyktingar, så kommer väldigt många att ta sig till Sverige och definiera sig som flyktingar. Det är inte konstigare än att unga män på 1800-talet vallfärdade till Kalifornien i förhoppningen att hitta guldklimpar på marken.

En av min favoritförfattare är den skrivbegåvade, vackra och (fortfarande relativt) unga nigerianska författarinnan Chimamanda Ngozi Adichie. För mitt vidkommande slog hon igenom år 2006 med boken En halv gul sol. Nyligen läste jag den troligen åtminstone delvis självbiografiska Americanah som Adichie publicerade 2013 när hon var 36 år. Den handlar om den unga, välutbildade nigerianska Ifemelu från något slags medelklass som bestämmer sig för att resa till USA och där tvingas utstå en del motgångar innan hon så småningom lyckas göra social och litterär karriär (och sedan återvänder till Nigeria eftersom hon inte kunnat glömma bort sin ungdomskärlek Obinze).