
Hållbarhet eller hållbar utveckling har blivit ett av vår tids ledord. För de som fortfarande minns krigstidens ransoneringar var det en självklarhet att inget som kunde bli till nytta skulle förspillas. Affärens omslagspapper användes av barnen för att rita, skriva och räkna på ungefär som dagens ipaddor. Efter användning hamnade det i spisen eller i brasan. Allt togs mer eller mindre till vara. Något avfall i dagens mening producerades knappast av hushållen, åtminstone inte utanför de välbesuttna storstadskvarteren. Skor och kläder sköttes och lagades och när kläderna var utslitna och inte kunde användas mer vävdes de till trasmattor. Ingen hade råd med slöseri.

Grundfrågan är vad det egentligen innebär att vara en man. Vilka är då de manliga egenskaper, som anses olämpliga i begreppet maskulinitet? Ja, de omfattar självklart främst våldsbenägenhet och otyglad fysisk aggression, våldsamma psykologiska angrepp och hån mot motståndare eller andra kopplat till bristande medkänsla och så vidare. Men bland annat sådant beteende tillhör ju det, som män redan tidigare fördömde och skilde ut från lämpligt manligt beteende, samtidigt som man hyllade maskuliniteten i sig. 




