Lennart Bengtsson: Tankar om hållbarhet

Lennart Bengtsson

Hållbarhet eller hållbar utveckling har blivit ett av vår tids ledord. För de som fortfarande minns krigstidens ransoneringar var det en självklarhet att inget som kunde bli till nytta skulle förspillas. Affärens omslagspapper användes av barnen för att rita, skriva och räkna på ungefär som dagens ipaddor. Efter användning hamnade det i spisen eller i brasan. Allt togs mer eller mindre till vara. Något avfall i dagens mening producerades knappast av hushållen, åtminstone inte utanför de välbesuttna storstadskvarteren. Skor och kläder sköttes och lagades och när kläderna var utslitna och inte kunde användas mer vävdes de till trasmattor. Ingen hade råd med slöseri.  

Hållbar utveckling lanserades i slutet på 1980-talet i FN-rapporten Vår gemensamma framtid (den så kallade Brundtlandrapporten) där hållbar utveckling definierades som en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”. 

Vid första tanken kan man knappast invända mot en sådan skenbart omtänksam och sympatisk text. Den har också med tiden närmast fått en lödighet som vore det ett ledande bibelord. Universitet, högskolor och myndigheter har särskilda kurser i hållbarhet. När människor idag vill visa hur viktig klimatfrågan har blivit så hör man allt oftare att vi måste tänka på vilken värld vi lämnar över till våra barn och barnbarn. Vi utgår från av vi på något outgrundligt sätt känner deras behov. Mina far- och morföräldrar hade ingen aning om mina framtida behov och inte heller hade de ambitionen att planera den. De viktigaste för dem var i stället att barn och barnbarn utbildade sig bättre än de själva hade fått tillfälle till. 

Hållbar utveckling förekommer idag regelbundet i företagens årsredovisningar och är säkert gynnsamt för såväl image som omsättning. Börsbolaget Clas Ohlson, som inte i första hand är känd för hållbara produkter, hade för en tid en slogan med den slagkraftiga texten ”härifrån till hållbarheten”. Kunderna handlar skruvmejslar, pärmar och kulpennor samtidigt som det anteciperats av den påhittiga företagsledningen att kundernas tankar skall vandra i väg till den romantiska havsstranden med Burt Lancaster och Deborah Kerr och således positivt påverka konsumtionslusten.

Det tidiga jägar- och samlarsamhällets hållbarhet bestämdes av hur man handskades med jaktbyte, fisk samt diverse ätbart från växtriket. Fungerande samhällen måste leva i balans med naturen och klokt folk lärde sig detta med tiden. Till slut blev man allt skickligare att jaga och fiska och befolkningen växte. Tillgången på mat var emellertid begränsad vilket i sin tur begränsade jordens befolkning till mellan 1 och 10 miljoner människor. Huruvida det var hållbart eller inte var knappast relevant eftersom människorna fick föra en ständig kamp mot en grym och hänsynslös natur. De anpassbara överlevde och de som misslyckades gick under. Alla de möjligheter och tillgångar som fanns på jorden och som i dag ger en hygglig, och till och med angenäm, tillvaro för dagens 1 000 gånger fler människor, var outvecklade och i de flesta fall okända hos människorna för mer än 10 000 år sedan.

Människosläktets enorma utveckling har inte bestämts av någon hållbarhetsprincip utan av av dynamiska och kreativa processer som mestadels varit oförutsägbara och som stegvis skapat nya oväntade möjligheter. Innan man började använda fossil energi i Europa var kontinentens skogar på väg att försvinna eftersom biomassa var den dominerande energikällan. Utan riklig tillgång på fossil energi hade inte heller den industriella revolutionen i Europa kommit igång. Att det statiska medeltida samhället förvandlades till ett snabbt föränderligt industrisamhälle med riklig tillgång på energi såg knappast av dåtidens människor som något negativt även om nutiden kanske ser detta som en början på en ohållbar utveckling.

Man kan med rätta fråga sig om egentligen något positivt som hänt det senast århundradet varit hållbart. Det moderna hållbarhetsbegreppet baseras till stor del på ett tänkande som bortser från att samhället utvecklas. Kol, olja och naturgas, menar dagens hållbarhetstänkande, skall inte användas utan lämnas kvar i marken. Hade man haft denna uppfattning för 300 år sedan hade det inte blivit någon industriell utveckling och Europa hade stannat kvar i ett statiskt medeltida samhälle eftersom energi från biosfär och väderkvarnar inte hade räckt till för någon genomgripande utveckling.

Ett faktum är att jordens resurser i flera avseenden är outtömliga eftersom ingen massa försvinner utan strängt taget allt som behövs kan på olika sätt återvinnas med hjälp av de närmast outtömliga energitillgångar som finns i solenergi och kärnkraft. Allt kärnavfall som lagrat upp de senaste 75 åren har fortfarande kvar huvuddelen av sin kärnenergi och kan komma att bli en framtida energitillgång när mer avancerade kärnkraftssystem blir tillgängliga. 

Det är uppenbart att hållbarhetstänkande bygger på att människornas värld aldrig kommer att ändras. Hade man följt ett sådant tänkande för 10 000 år sedan hade världen stannat kvar i ett jägarsamhälle och jorden befolkning hade knappast överstigit en tusendel av dagens. Inte ens dagens naturvänner skulle ha gillat detta eftersom i en sådan värld hade det sannolikt inte blivit mycket kvar av djurliv och biosfär. Det är bara att notera vad som hände med djurlivet i Amerika när människorna först kom dit vid istidens slut.

Hållbar utveckling är därför något av en myt som blivit till ett tomt begrepp. Så länge det uppfattas som positivt är det OK och ingen bryr sig knappat längre vad begreppet innebär och betyder. 

35 reaktioner på ”Lennart Bengtsson: Tankar om hållbarhet

  1. Skarprättarn skriver:

    ”Tillgången på mat var emellertid begränsad vilket i sin tur begränsade jordens befolkning till mellan 1 och 10 miljoner människor.”

    Givetvis icke med sanningen överensstämmande. Jägare-samlare lever typiskt i grupper om högst ett hundratal individer och saknar därför förmåga att sörja för många barn. Fler barn kommer istället med bofast tillvaro och jordbruk, då man kan tillåta sig högre nativitet.

    ”Fungerande samhällen måste leva i balans med naturen och klokt folk lärde sig detta med tiden.”

    Människan har typiskt reducerat befintliga biotoper med 90% var man än dragit fram. Mängder av rovdjur har utrotats för att man inte har bemästrat balansen.

    Gillad av 1 person

  2. the unsung hero skriver:

    För mig handlar det mera om kvalitet, och att använda saker till de är slut. Det bär mig emot att köpa och kasta. Däremot så måste allt tänkas igenom, som med plastpåsarna som avslöjar att vad dessa hållbarhetsfanatiker egentligen är, de är nämligen vänsteraktivister och söker något helt annat, jag får skriva om det på annan plats. Så hållbarhet och klimatet, arbetarna, migranterna och kvinnorna är bara ett medel för något annat, på SVT har vissa en byst av Ordförande Mao på skrivbordet. Mao som fick folk att utrota sparvar för de åt av säden.

    Orden dessa aktivister använder är bara babbel, man kan känna dem på babbelismen, de GÖR aldrig något, de konstruerar aldrig något, utan alla dessa hållbarhetsfanatiker de är odugliga, utom i att skaffa sig makt över folks sinnen. vi måste se dessa människor för vad de är.

    Gillad av 8 personer

    • Elisabeth G skriver:

      De är ute efter våra pengar. Så enkelt är det. De nöjer sig icke förrän de fått 100 % och vi blivit deras slavar. Plastpåseskatten är ett bra exempel på deras pengahunger. Mats Hedenström, näringspolitisk chef på Svensk handel, har sagt det rent ut. Jag citerar från TT: ”Det här är totaltokigt. Man är inte ärlig mot medborgarna och konsumenterna om varför man gör det. Det vore bättre om man sa att man jagar intäkter.” Per Bolund försvarar skatten med att plastpåsar ligger och skräpar på gator och torg och i skogsområden. Struntprat! Som om den som är korkad nog att kasta plastpåsar i naturen skulle sluta med det för att han betalat några kronor extra för påsen. Nej, Hedenström har helt rätt. Politikerna vill ha mer pengar men är inte ärliga nog att säga som det är.

      Gillad av 7 personer

  3. Magnus Ström skriver:

    Jag bor i ett torp från slutet av 1600-talet. En del avskräde har trots all producerats genom århundranden, i backen nedanför huset. Så helt i samklang med nature och utan avfall levde nan väl inte heller på den tiden.

    Gillad av 1 person

    • olle holmqvist ,. skriver:

      ” i backen nedanför huset.” >
      där har troligen laddats upp så mycket fosfor -P – att ingen konstgödning behövs – för skördar åt någon generation till. Sen tar den fosforn slut..Skörd innebär borttransport av markens fosfor.

      Gillad av 2 personer

  4. lenam skriver:

    Människan vill kontrollera allt. Vill inte tro på Gud längre. Vi vill vara Gudar själva. Lämna efter oss en ren och fin värld som vi vårdat och skapat åt oss själva.Vi hatar när naturen kör sitt eget race och inte följer våra lagar som vi bestämt. Det är katastrof, undergång, livsfarligt helt enkelt.

    Gillad av 2 personer

  5. Conny Lundberg skriver:

    Allting måste existera i moderation, dvs utveckling utan extrem rovdrift och teorier om vårt sätt att leva utan extremism. Sättet att gå borde, enligt min mening, vara att fortsätta utveckla nya teknologier som är för människan och naturen harmonierande istället för att stoppa utvecklingen mot en framtid där allt är i balans.

    Gillad av 1 person

  6. prosperitystate skriver:

    Dumt att ge sig på hållbarhetstänkandet när det är tolkningen av begreppet som är fel.
    Hållbar utveckling är bestämt till ett fåtal principer. Den första är Försiktighet. En konservativ princip. Inga radikala kast. Steg för steg utveckling grundat på kunskap och vetenskap.
    För var och en som vill ha en god och stadig samhällsutveckling. Som i Havamal: Mod, försiktighet och sund förnuft!
    Angrip inte begreppet hållbarhet! Återta det från vänstern!

    Gillad av 2 personer

    • Fr edrik Östman skriver:

      Om du använder vänsterns metod att dissociera abstraktioner, så är och förblir du vänster även om du inbillar dig att du är en bättre vänster, ett ”om bara”-geni.

      Du har definierat om ”hållbarhet” till att betyda ”försiktighet”, men det ordet har ingen användbar betydelse. Kanske måste vi förklara vad vi menar med ”försiktighet”, varför inte genom att påpeka att vi när vi säger ”försiktighet” egentligen avser ”hållbarhet”? Det är bara snömos.

      Vi kan bättre. Vi måste kunna bättre om vi skall besegra vänstern.

      Gillad av 4 personer

  7. Dandersan skriver:

    Det är utmanande att leva hållbart i vårt överflödssamhälle. Viljan till konsumtion är stor. För dem med överflöd kan det lätt bli lite absurt när de vill markera sin hänsyn mot miljön med inköp av elbilar, som vi vet inte tillverkas med hållbar och etisk försvarbar mineralutvinning och som ger större utsläpp om bilen inte körs över 2000 mil per år-hur hållbart är det.

    Gårdagens skratt fick jag när Miljöpartiet ville ha en fossilfri väg före 2035.
    På landet permanentades vägen med asfalt för att få den hållbar.

    Gillad av 2 personer

    • Göran Holmström skriver:

      Ah men miljöpartiet har ju en poäng, bara byta ut väghyvlar mot elhyvlar, samt ångvältar rotvältor så är saken biff, förlåt menade ju quorn då kött är tabu numer.
      Fast jag undrar vad dom ska använda istället för asfalt, finns det vegetarisk asfalt att tillgå?

      Gillad av 1 person

  8. Elisabeth G skriver:

    ”Det är uppenbart att hållbarhetstänkande bygger på att människornas värld aldrig kommer att ändras. Hade man följt ett sådant tänkande för 10 000 år sedan hade världen stannat kvar i ett jägarsamhälle och jorden befolkning hade knappast överstigit en tusendel av dagens.”

    Det är väl därför de s.k. miljövännerna vill föra oss tillbaka till den tiden. Eller också är det bara så att de helt missförstått vad tillväxt är.

    Gillad av 3 personer

  9. Göran Holmström skriver:

    Mycket bra tankar. Dock så , jägar och samlare hämmades av storleken på flocken samt att inte vara bofasta, fördelen var att dom riktigt usla exemplaren( blivande politiker, o liknande parasiter) fyllde ingen funktion och deras gener vart inte långlivade
    Vetet ändrade detta då dom flesta odlade mat och ett fåtal odlade sin roll som parasiter, tolkare av guds ord.
    Nu idag är vi dugliga jägare slavar under tolkarna.

    Gillad av 2 personer

  10. olle holmqvist skriver:

    Madagascar är väl mest väldokumenterat när det gäller H. sapiens som djurartsutrotare.
    Dock, det tycks numera – present state of knowledge – bara vara en av tre möjliga orsaker
    Men människans ankomst tycks alltid innebära att vi jagade de stora landdjuren till utrotning,
    mammut, grottbjörn, ullhårig noshörning i Europa.
    https://www.wildmadagascar.org/conservation/historic_deforestation.html

    När naturfolk, innuiter t ex sedan får den vite mannens elddon, går de åt sina bytesdjur like ”effektivt”. Någon ”varsam-mot-naturen-gen” finns inte hos dem. Paleontologen Björn Kurtén, en av mina husgudar, finns på bibliotek och antikvariat – kallade massdöendet ”Dödens tribut”.

    Gillad av 2 personer

  11. Elisabeth skriver:

    Tack för en mycket bra text, Lennart Bengtsson. Jag tittade på Aktuellt igår. Aktuellt hade gjort ett reportage som handlade om el-priserna. De stora exportföretagen har en oerhört mycket lägre el- taxa än andra elkonsumenter och detta tuggade man om fram och tillbaka. Det var inte bra, det var närmast upprörande, detta ledde till ju att företagen inte lärde sig tänka ”hållbart” , allt enligt Aktuellt..I studion ansatte den kvinnliga programledaren den inbjudne Baylan om detta, i hennes ögon, förkastliga system. För en gångs skull hörde jag en sosse svara vettigt, det är ju en av få konkurrensfördelar svenska exportföretag har. Svensk agenda-TV verkar outtröttliga i sina försök att såga av grenen vi sitter på. De resonerar som om pengar trillar ner från månen.

    Gillad av 1 person

  12. Bo Svensson skriver:

    ”Allt kärnavfall som lagrat upp de senaste 75 åren har fortfarande kvar huvuddelen av sin kärnenergi och kan komma att bli en framtida energitillgång när mer avancerade kärnkraftssystem blir tillgängliga.”

    Hoppas på det bästa men gardera dig för det värsta, är en bra regel.

    Den troligaste utvecklingen är väl, att man bara busar på och lagren växer, man försöker sprida kärnkraft även till Afrika och organisationer verksamma med säkerhetskontroller, finns bara för att lugna oss men gör ingen skillnad i verkligheten.

    Som Fukushima, där hade ju IAEA varit och inspekterat, – kuststräckan hade varit drabbad av tsunamin förr i samma storleksordning men man hade tydligen inga invändningar eller makt att göra skillnad.

    Intelligenseliten har fullt upp med att ge oss allt effektivare medel att ställa till med elände men de som har makten, har inte fått det för att de är ansvarsmedvetna och tänker långsiktigt.

    Gilla

    • Urban Urban skriver:

      Observera att IAEA och alla andra standardiserings- och övervakningsorgan är infekterade av Aktivistklassen. Det är mest ute efter att få resa runt till olika horhustäta städer och tjäna pengar utan att bidraga med något av värde, allt motiverat med en efterklokhet som man parasiterar på dem man ”övervakar” för att få tag på. Här fattas sveda i eget skinn.

      Gillad av 1 person

      • Bo Svensson skriver:

        Den rätta svedan där den hör hemma skulle man fått med krav på heltäckande försäkring, varefter de som trodde på kärnkraft, investerade sina pengar, där de gick förlorade, om den inte höll vad den lovade.

        Varje avsteg från marknadsekonomi är eller ger utrymme för korruption.

        Gilla

  13. Björn skriver:

    Konsumtionsindustrin är inte sen att haka på! Såg t.ex ett reseföretag som påstår att deras resor är ”klimatkompenserade”????! Ett annat exempel; ”våra produkter ger inget klimatavtryck”! Man tar sig för pannan, men dessa ”hittepåargument” går säkert hem hos alla nervösa dårar som vill göra allt rätt i andra klimat-hysterikers ögon…

    Gillad av 2 personer

  14. solbergaord skriver:

    Vid ett ILO-uppdrag i Kenya för en del år sedan såg jag en ”fabrik” för återanvändning av bildelar. Intill ett skrotupplag satt några dussin människor ivrigt sysselsatta att med enkla verktyg förvandla bilplåt till kastruller och stekpannor och gamla bildäck till sandaler. Fick vi något över i hushållet, som några brädlappar eller trasiga stövlar, behövde vi bara lägga det utanför grinden. Några timmar senare var det borta och troligen på väg till återanvändning.

    Gillad av 1 person

  15. Jan Hyllengren skriver:

    För ett antal år sedan sa man att något skulle vara ekonomiskt och med detta begrepp avsågs även sådant som en effektiv tillverkning , fysisk hållbarhet och praktiskt användbarhet, tillgänglighet mm. Alltså inte lägsta möjliga pris till varje pris. Hållbarhetsbegreppet tagits ut ur denna kontext och används av de postmoderna sociala rättvisekrigarna för att motivera västerlandets folk till att acceptera ransoneringar, kvoteringar och sk flyg- och trängselskatter, bytesekonomi, delad ekonomi osv.

    Gillad av 1 person

  16. Lasse Forss skriver:

    Hållbarhetstanken har inneburit att om man säger att något är hållbart, eller att något ska bli hållbart, så räcker det.Själva ordet ”hållbart” räcker för att bidrag ska kunna inhöstas. Men spåren förskräcker. Etanol skulle bli det nya hållbara bränslet. Lycksökare dök upp, Etanoljesus var ett exempel. Det blev väldigt kostsamt.Skellefteå. Umeå och Övik förlorade 1,4 miljarder. Det blev också krav på att alla mackar skulle leverera E85, om inte fick de läggas ner. Nu tankar nästan ingen E85. Motorer har skadats, mackar har lagts ner. Hållbart?
    Vågkraft är ett annat exempel. Eller havsbaserad vindkraft som lagts ner redan vid starten. Hållbart?
    Mängder av fåglar, fladdermöss och insekter dör av vindkraften. Men det spelar tydligen ingen roll eftersom vindkraften är hållbar. Trots rotorhaverier, trots att livslängden visat sig vara kortare än vad som antagits, trots problemen med kraftöverföringen, trots att det saknas planer för skrotning av vindkraftverk, så är det bestämt att vindkraften är hållbar.
    Nu diskuteras det att man ska fånga koldioxid ur luften och ”oskadliggöra” den i berggrunden. Några kostnadsberäkningar behövs inte eftersom det är ett hållbart projekt.

    Gillad av 3 personer

  17. Lars Strömberg skriver:

    Mode-uttryck som – exempelvis – ”Hållbarhet” är nog ett allvarligare problem än man kanske först tänker sig.
    Ty, att anamma och duplicera slikt innebär rimligtvis en AVSEVÄRD begränsning i individuellt tänkande.
    Och, det är individuellt tänkande som lett till framsteg och nya insikter. Inte kollektivt tänkande och flockbeteende.

    Gilla

  18. messkalle skriver:

    Den enda tänkbara lösning för barnens framtid är att inte skaffa barn. En minskning av den globala tillökningen räddar miljön

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.