Det är dags att överge de begrepp och påståenden som har bidragit till det som vissa debattörer, inte utan grund, kallat för ”masspsykosen” kring svensk migrationspolitik. Det är hög tid för en tillnyktring. De ord, begrepp och påståenden jag tänker ta upp för analys är: 1. ”Alla som kommer är flyktingar”, 2. ”Papperslös”, 3. ”De flyr för sina liv” samt 4. ”Allas lika värde.
Författare: Redaktionen
Patrik Engellau
Nyligen skrev jag att PISA-resultaten, som publicerades den sjätte december, skulle bli betyg inte bara för Sveriges skolelever, utan också för mig eftersom jag jämt klagar över den svenska skolan så att om skolans resultat tvärtemot mina förutsägelser hade förbättrats så vore det en näsknäpp för mig.
Jag fick min näsknäpp den sjätte december. Svenska skolelevers resultat i naturvetenskap, matematik och läsförståelse har förbättrats. Jag blottar strupen och ger mig.
Fast kanske ändå inte utan att sprattla lite. Jag läste Skolverkets rapport om PISA-resultatet för att få lite inblick.
När Murtaza kom till Sverige sa han att han var 16 år, trots att han var 22. Människosmugglaren hade förklarat för honom att det var bäst att vara omyndig, eftersom det skulle göra honom berättigad till förmåner. När han sedan placerats på ett boende tillsammans med åtta andra afghanska ynglingar hade det gått upp för honom att verkligheten inte var fullt så enkel. Han hade trott att han skulle bli behandlad som en kung, att uppehållstillståndet skulle vara en snabbt avklarad formalitet och att Sverige skulle skicka flygbiljetter till hans föräldrar. De mer luttrade ungdomarna på boendet, de som hade väntat i över ett år på att få besked på sin asylansökan, tog raskt ur honom dessa villfarelser.
Lennart Bengtsson
Ett samhälle kan inte fungera varaktigt utan någon form av etablerade etiska regler. De flesta av oss har vuxit upp med de judiska eller kristna budorden där jag här vill föra fram det åttonde (inom judendomen det nionde) nämligen att inte bära falskt vittnesbörd. Eller med vårt moderna språk att inte ljuga. Att hålla sig till sanningen är en central del av tilliten i samhället och i vissa länder får man fortfarande inom rättsväsende och förvaltning svära med fingrarna på bibeln för att betona sanningens betydelse.
Patrik Engellau
Ursäkta att jag tjatar så mycket om mina åtta år på SIDA och UD men den tiden var mitt livs universitet. Det var där jag lärde mig hur vår tids vanligaste och mest framträdande organisationer fungerar, nämligen anslagsfinansierade myndigheter av olika slag, kort sagt den politikerstyrda offentliga apparaten (jodå, storföretag har många likartade drag, men där finns trots allt vinstmaximeringsprincipen som nyttig, korrigerande motkraft).
När vårt samhälle tänker på sig själv, och det var likadant på min SIDA-tid, så funderar det i termer av vänster och höger, av socialism, konservatism och liberalism och sådant. Sådana begrepp, menar vårt samhälle, är verktyg för vår förståelse av världen omkring oss. Våra debatter och politiska strider handlar om sådant: vi ger oss själva och andra beteckningar i sådana termer och ställer upp oss i två eller fler arméer med respektive ideologis symboler på sina banér och sedan pang på.
Mohamed Omar
Det var en skandal utan like. Gustav II Adolfs dotter avsade sig tronen på Uppsala slott år 1654 och gick över till papisterna. Gustav Adolf som varit protestantismens store hjälte! Han som kom till de tyska protestanternas undsättning och tog sig an katolska ligan och kejsaren.
Medan drottning Kristinas omvändelse togs som ett svek i Sverige och den protestantiska världen jublade man i den katolska världen och påven gnuggade sina händer i triumf. Hennes resa genom det katolska Europa på väg mot sitt nya hem i Rom var ett enda långt segertåg.
Hon föddes den 8 december 1626 på slottet Tre Kronor i Stockholm och blev en av Sveriges få kvinnliga regenter, och den som skulle avsluta Vasaättens epok i den svenska historien. Hon födde heller inga Vasar själv då hon förblev ogift och barnlös. Det var meningen att hon skulle gifta sig med sin kusin Karl Gustav, men hon hade inte sinne därtill. Så här sa hon:
”Det är migh omöjeliget att giffta migh. Således är migh denne saken beskaffat. Rationes härtill förtijger jagh. Men mitt sinne är dertill inthet.”
Patrik Engellau
Sverige har länge varit besatt av PK-sekten.
PK-sektens världsuppfattning påminner om andra fundamentalistiska religioners – till exempel kristendomens före 1500-talet och islams idag – däri att den hellre litar till sina heliga doktriner än till vetenskap och beprövad erfarenhet när dessa kommer i konflikt med varandra samt att dess tänkande har monopolanspråk och därför påbjuder målmedveten missionsverksamhet. Ett bärande inslag i missionsverksamheten – såväl när det gäller PK-ismen som islam – är att framställa de troende som rena och de otrogna som mindervärdiga och motbjudande. De otrogna förtjänar ingen mänsklig respekt utan bör i stället föraktas och förmås att blygas över sin vedervärdighet. De otrogna – sådana som jag – ska skämmas. (Jäpp, Nina Björk på DN Kultur uppmanade mig att ”inte rädas skammen” eftersom den kunde leda mig till omvändelse.)
Ilan Sadé
Den 1 december publicerade Sydsvenskan ett läsarbrev från en socialsekreterare som menar att hans yrkeskår inte utan vidare kan följa utlänningslagens bestämmelse om att socialtjänsten ska hjälpa polisen, eftersom lagar kan förändras och medmänskligheten alltid måste vara vägledande. Samma dag meddelade tidningen även att ”Malmös socialsekreterare kan ha lagligt stöd för att vägra hjälpa gränspolisen att hitta gömda barnfamiljer som fått utvisningsbeslut”. I den artikeln hänvisas det till uttalanden av Anna Lundberg, forskare i mänskliga rättigheter vid Malmö högskola.
Nils-Eric Sandberg
Regeringen höjer skatterna för att få in mer intäkter till det offentliga. Men skatter omfördelar pengar mellan olika konton. De genererar inte välstånd och ökad levnadsstandard. Det gör bara tillväxt. Bertil Ohlin försökte i decennier förklara detta enkla samband för sina socialdemokratiska motståndare. Det gick inte – de var helt resistenta mot intellektuell påverkan.
De gröna kritiserar tillväxten med argumentet att den förbrukar resurser. Men de har inte läst ekonomi. Tillväxten, så som vi mäter den med ökningen av BNP, är INTE ett mått på volym utan ett mått på värde. BNP-ökningen mäter ökningen av värdet på all produktion av varor och tjänster.
Medier och journalister påstår ofta och klagar över att de som söker sin information på alternativa medier inte bryr sig om fakta, att de är faktaresistenta. Min erfarenhet är att faktaresistensen inte är mindre på de stora redaktionerna. Här ett exempel som handlar om hoten mot den svenska kulturen.
Skrönor om den hotade kulturen har fått ny näring när Akademibokhandeln inställde mötet med författaren Gellert Tamas om hans bok Det svenska hatet. Bokhandeln har inte fått några hot och Tamas är förvånad och förargad över deras agerande.
Patrik Engellau
Det var TV-debatt om föräldrapenningen mellan två ledande politiker. Den ene hette Jonas Sjöstedt och den andra hette Ebba Busch Thor. Sjöstedt tyckte att staten borde reservera fler föräldrapenningsdagar för papporna så att papporna skulle tvingas vara hemma om de ville ha pengarna. Busch Thor tyckte att familjerna själva skulle få bestämma vem som skulle vara hemma med barnet.
Som vanligt när jag lyssnar på politikerdebatter stod mig frågan snart upp i halsen, något som genast försatte mig i bryderi eftersom jag inte omedelbart insåg varför jag reagerade på det sättet. Måste tänka.
Mohamed Omar
Årets julkalender, Selmas saga, är ett äventyr med mycket julkänsla. Åttaåriga Selma ska tillsammans med den excentriske vetenskapsmannen Efraim von Trippelhatt ge sig ut på en resa för att hitta Tomtens rike.
Den expeditionen går mot Nordpolen. Men det finns en annan tomte, Sankt Nikolaus, som bor i det mer lättillgängliga Mindre Asien. Bodde snarare, han är död sedan länge. Nikolaus föddes omkring år 280 i Patara i Lykien och dog den 6 december 343 i Myra. Han var ärkebiskop i Myra. Den 6 december, hans dödsdag, firar man hans himmelska födelse. Han är ett helgon.
Patrik Engellau
Jag blev nyligen lite vänligt tagen i örat av en läsare som menade att jag hade snott idéer från en amerikansk tänkare som heter Jonathan Haidt utan att erkänna källan. Eftersom intellektuell stöld i den här branschen – vilken den nu är – räknas som det fulaste man göra tog jag illa vid mig. (Eller också berodde mitt obehag på att jag är en prinsessa på ärten och eller möjligen en intellektuell snobb; jag är med på de flesta anklagelser utom just idéstöld.)
Så jag svarade, uppriktigt, att jag aldrig hört talas om Haidt förrän i den kloka läsekretsens kommentarer till just den artikeln. (När jag säger den ”kloka” läsekretsen så tycker du kanske att jag fjäskar och det gör jag också, men jag tycker det är så trevligt att tillåta mig att vara vänlig när jag för en gångs skull tycker det är befogat. Så tillåt mig nöjet. Med lika mycket fog hade jag också kunnat skriva ”lärda” och ”välformulerade”.) I vilket fall presenterades en länk till en föreläsning av Haidt bland kommentarerna, vilket ju var ett slags inbjudan att göra hans bekantskap.
Mohamed Omar
Den nya Harry Potter-filmen ”Fantastiska vidunder och var man hittar dem” utspelar sig i 20-talets New York. Harry själv är inte med, han är ju inte född än. Huvudperson är istället en viss Newt Scamander, magizoolog.
Magizoologi är ett ämne som behandlar fantastiska vidunder (eller varelser kanske man ska säga, vissa är nämligen små och söta) och studeras av eleverna på trollkarlsskolan Hogwarts. Newt, som spelas av Eddie Raymande, är en blyg, engelsk gosse som tittar fram under sin röda lugg. Han kommer med båt från Storbritannien, men redan i tullen på Ellis Island börjar det gå galet.
Helena Edlund
Under min tid i Afghanistan arbetade insurgenterna – det vill säga samma killar som vi i svenska media oftast kallade för talibaner – i skift. Tvåveckorsskift.
Under två veckor försökte de spränga oss i luften, för att sedan bege sig över gränsen till Pakistan för två veckors rest and recreation. I den del av västra Pakistan som gränsade till Afghanistan och som kallades TPA, tribal provincial area, kunde insurgenterna vila upp sig och få sjukvård. De rörde sig mer eller mindre fritt över gränsen och alla visste spelets regler.
Patrik Engellau
På något märkvärdigt sätt verkar världen plötsligt ha bestämt sig för att en ny social klyfta öppnat sig i västländerna. Efter en rätt långsam jordbävning vågar vi nyfiket titta upp och blickar ut över ett helt nytt socialt landskap. Efter Brexit och Trump framträder sådana som Orban och Visegrádländerna och Marine Le Pen, för att inte tala om Alternative für Deutschland och Fremskrittspartiet, inte längre som ett slags aparta och chanslösa bakåtsträvare utan som en social rörelse i hela västvärlden med djupa folkliga rötter.
Vad är detta? Vad handlar det om? Hur ska vi förstå det? Vem bråkar med vem och varför? Vi har inget bra svar. Det är plågsamt. Hur ska man kunna orientera sig i ett samhälle eller på en krigsskådeplats om man inte vet vem som slåss mot vem? Är det samma laguppställning i alla länder?
Nils-Eric Sandberg
Om människor får välja fritt vet inte överheten i förväg hur de kommer att välja. Människors preferenser kan beräknas i efterhand, som vi ekonomer gör med våra preferensanalyser. Men preferenserna kan vi beräkna bara i efterhand: från de resultaten kan vi inte dra slutsatsen att preferenserna är stabila över tiden.
Tisdag 29 november kunde vi läsa två stora artiklar om valfrihetens nackdelar. Dels en ledare i Aftonbladet som med utgångspunkt från ett uttalande av vice VD för Institutet för framtidsstudier förklarade att valfriheten gör oss olyckliga. Det är alltså inte mentalt bra för oss om vi får välja själva bland säg vårdformer, mediciner, skolor. Dels en understreckare i SvD som med entusiasm refererade en bok på samma tema, ”Valfrihetens tyranni”, av en slovensk forskare.En av hennes tankar är att vi utvecklar neurotiska beteenden om vi får valfrihet.
Lennart Bengtsson
Den 90-årige Fidel Castro har lämnat det jordiska och inte bara Havana sörjer. Den förre vänsterledaren, Lars Ohly, har förlorat sin inspirator och den svenska vänstern med Pierre Schori i spetsen följer den nio dagar långa kubanska landssorgen med djup saknad efter Castro. Många unga inspireras lätt av färgstarka ledare och det är ingen nackdel tycks det om de samtidigt råkar vara grymma och hänsynslösa diktatorer. Adolf Hitler var på sin tid populär inte minst bland de unga även i Sverige. En del som Ingmar Bergman eller Ingvar Kamprad tog illa vid sig när de långt senare blev påminda om sina ungdomssynder. Även Josef Stalin hade sina svenska beundrare för att inte tala om Mao Tse Tung. Däremot verkar inte de nordkoreanska ledarna ha lika många beundrare i Sverige utan där får sorg och saknad efter en ledares död koncentreras till hemmaplan. Men koreanerna behöver knappast hjälp härvidlag då de är oslagbara mästare i sörjandets konst.
Bert Stålhammar
Det var strax före jul år 1981. Jag var ute på det fältarbete som hörde till mitt arbete med min doktorsexamen. Mitt syfte var att studera hur grundskolans rektorer använde sin tid och hanterade sina uppgifter. Ingen i vårt land hade tidigare studerat just rektorers arbete. Ett forskningsområde som däremot var stort inom den engelsktalande världen. I USA hade många rapporters publicerats som visade ett starkt samband mellan duktiga rektorer och framgångsrika skolor. Under senare år har många studier bekräftat hur viktig rektor är för en skolas positiva utveckling.
Det snöade lätt när jag parkerade min Saab på skolans gäst parkering. Klockan var bara tre på eftermiddagen men det var närmast helmörkt ute. Visserligen lyste snön upp inte bara mörkret utan också hela tillvaron i stort denna sista skoldag på höstterminen i den ena av samhällets två högstadieskolor.
På senare tid träder den ena framträdande politikern efter den andra fram med en önskan om ett sundare debattklimat. Hanif Bali (M) och Veronica Palm (S) erkänner självkritiskt att de tillämpat en ibland alltför hård debattstil där de använt sig av negativa epitet om politiska meningsmotståndare. Andra verkar inte ha förmåga till självrannsakan.
Det väcker dock frågor om varför politikers omsvängning sker just nu.
Patrik Engellau
Tisdagen den sjätte december klockan 11 centraleuropeisk tid (svensk tid) publicerar OECD sin senaste PISA-undersökning från 2015 som mäter och rangordnar 72 länders 15-åriga skolelevers kunskaper i naturvetenskap, läsning och matematik.
Under detta årtusende har svenska 15-åringarnas resultat gradvis försämrats, både i förhållande till de undersökta ländernas genomsnittliga utfall och i förhållande till sina egna, tidigare prestationer. Trist, eller hur.
I dag presenterar vi det tredje avsnittet av DGS-TV. Denna vecka gästas Patrik Engellau av Johan Westerholm, chefredaktör […]
Patrik Engellau
Den svenska tryckfrihetsförordningen inrättades den 2 december 1766, alltså för tvåhundrafemtio år sedan just idag. Det blev stopp på censur. Offentlighetsprincipen för offentliga handlingar etablerades. Det var stort. Heja, Sverige.
Nu mullras det från alla möjliga håll om ett tryckfriheten borde inskränkas. Utan att ha gjort någon djupare analys av mullrets proveniens så tror jag att det kommer från tre håll med lite olika karaktär:
Religiösa grupper – läs muslimer – vill få stopp på avbildningar av profeten (framför allt som hund eller till och med rondellhund; vad jag har förstått är detta den ultimata hädelsen som kan utlösa vilka fatwor, mordhot och terrorattentat som helst).
Mohamed Omar
Första söndagen i advent inföll i år den 27 november. Jag gick i kyrkan för att sjunga psalmer och uppleva stämningen. Jag tycker att julen blir torftigare utan kyrkan. Första advent minns man Jesu intåg i Jerusalem, ridande på en åsna. Folket, fullt av förväntan, ropade Hosianna, Davids son! Här var kungen alla hade gått och längtat efter, men ödmjuk och ringa. Inte som världens kungar.
En psalm som sjöngs denna dag är Bereden väg för Herran från 1812, skriven Frans Michael Franzén, och handlar just om intåget i Jerusalem. Flera rader i Franzéns psalm framhåller Jesus roll som fredsfurste, vilket gör honom väldigt annorlunda än Muhammed, islams grundare. Jag har ju varit både kristen och muslim, gått i både kyrkor och moskéer, så jag kan inte låta bli att fundera på dessa skillnader. Idag har jag ingen tro, men som svensk är den kristendomen en viktig del av min kultur.
Lennart Bengtsson
Miljöpartiet har inte haft det lätt det senaste året. Det har varit många tårar. Migrationen har hållits tillbaka och kampen att rädda klimatet har inte gått som man tänkt sig. Vad skall nu hända med klimatet med Donald Trump i Vita Huset? Inte heller har MP, som lillasyster i koalitionen, haft det lätt och har fått ge efter i den ena frågan efter den andra. Och i opinionsmätningarna närmar de sig KD.
Men nu verkar det som om MP skall få litet att glädja sig åt då det verkar som S skall ställa sig bakom den inom MP så viktiga flygskatten. Bakar man in det i budgeten blir det svårt för riksdagen att få stopp på okynnet. Med ett skattetillägg på 110 kr för varje enkelresa inom landet och EU samt 270 kr för resor längre bort. Vad må inte offras för att rädda klimatet! Med mindre biffstekar och mindre flyg kan lilla Sverige bidra ännu mer till att minska de fossila utsläppen. Vilken rättänkande person kan opponera sig mot en sådan ambition?
Ian Wachtmeister
Han förlöjligades. Han hade ju inte en chans. Hans namn nämndes med avsmak. Hans budskap publicerades aldrig. Hans utseende visades upp så frånstötande som möjligt. Han var en idiot. De som lyssnade på honom var också idioter. Det svenska etablissemangets fördömande var totalt, uthålligt och enigt.
Och så vann han!!
Han hette Donald Trump och tillträder snart som USA:s president.
De flesta i vår del av världen är överens om att Demokrati är ett den bästa formen for ett lands styrelseskick.
En fungerande demokrati är ett komplicerat system som vilar på flera grundpelare:
- Grundläggande demokratiska fri- och rättigheter
- Majoriteten beslutar men minoriteter skyddas av rättigheter
- Maktdelningsprincipen – oberoende lagstiftande, verkställande och dömande makt
- Fungerande institutioner och kontrollfunktioner för att förhindra missbruk och korruption (till exempel offentlighetsprincipen)
Demokrati är ett bra system, förutsatt att det vårdas och bevakas, så att det inte missbrukas eller urartar.
Patrik Engellau
Du kanske tycker rubriken låter som ett ämne för radioprogrammet På minuten men det här är på allvar.
Jag har länge gått och funderat över hur jag – och många med mig, men nu är jag egocentrisk nog att bara tänka på mig – kan uppfatta världen så annorlunda än (de flesta) politikerna och (de flesta) journalisterna och (de flesta) övriga förståsigpåarna och därmed så annorlunda än den ”allmänna mening” som dessa gemensamt tänker ut.
Mohamed Omar
En ny jihadistisk attack drabbade USA måndagen den 28 november. Jihadisten Abdul Razak Artan körde en bil rakt in i en folksamling på Ohio State University i Columbus, där han själv tidigare varit student. Sedan gick han ur bilen och började hugga omkring sig med slaktkniv. Artan, som sköts ner av polis medan han utförde sin attack, var en somalier som kommit till USA som flykting och fått uppehållstillstånd. Elva personer skadades.
Patrik Engellau
I en artikel i Dagens Nyheter förklarar den brittiske historikern och kolumnisten Timothy Garton Ash att ”Merkel fällde den i särklass värdigaste kommentar” han sett till valet av Trump, nämligen att ”Tyskland och Amerika binds ihop av gemensamma värden av demokrati, frihet, respekt för lagen och för människors värdighet oavsett ursprung, hudfärg, religion, kön, sexuell läggning eller politiska åsikter. Jag erbjuder den kommande presidenten i USA nära samarbete på grundval av dessa värden”.
Fint sagt. Lite för mycket värdegrundsstuk och pk-ism för min smak, men i alla fall.
DET GODA SAMHÄLLET 