Nu ska jag vara en paranoid och dålig förlorare

8-26-13_11971

Patrik Engellau

Nyligen skrev jag att PISA-resultaten, som publicerades den sjätte december, skulle bli betyg inte bara för Sveriges skolelever, utan också för mig eftersom jag jämt klagar över den svenska skolan så att om skolans resultat tvärtemot mina förutsägelser hade förbättrats så vore det en näsknäpp för mig.

Jag fick min näsknäpp den sjätte december. Svenska skolelevers resultat i naturvetenskap, matematik och läsförståelse har förbättrats. Jag blottar strupen och ger mig.

Fast kanske ändå inte utan att sprattla lite. Jag läste Skolverkets rapport om PISA-resultatet för att få lite inblick.

Först frågade jag mig hur mycket bättre de testade svenska 15-åringarna blivit under perioden från 2012, då PISA-provet gjordes förra gången, till 2015, den nu redovisade omgången. PISA mäter resultatet i ett poängsystem. Till exempel har Sverige under perioden höjt sig från 483 till 500 poäng i läsförståelse, vilket är en ökning med 3,5 procent. Räknat på samma sätt har det blivit en ökning med 3,3 procent i matematik och med 1,8 procent i naturvetenskap, den senare höjningen dock inte statistiskt säkerställd.

Den stora fråga som formulerar sig i min ibland sjukligt misstänksamma hjärna är hur mycket Skolverket hjälp till. För tio år sedan hade jag aldrig hyst några misstankar om dolda manövrar från svenska myndigheters sida, men efter kod 291, vad det nu var, och Arbetsförmedlingens och Migrationsverkets tendentiösa resonerande i migrantfrågor har jag dragit öronen åt mig. Om någon har anledning och möjligheter att hjälpa upp PISA-resultaten med snabbare metoder än elevers kunskapsinhämtning så är det Skolverket.

Om jag själv hade varit anställd på Skolverket med ansvar för PISA-frågor efter katastrofresultatet 2012 så hade jag resonerat ungefär så här.

Jaha, till nästa gång, år 2015, är det bäst vi gör en plan. Vi måste få upp resultaten några procent. Lite vind i seglen får vi nog av att 2015 års undersökning ska göras med datorer i stället för på papper. Eftersom svenska ungar knappt kan skriva för hand men är fenor på datorer så kommer det väl alltid att göra någon skillnad. (”Till exempel skulle elever som är väl förtrogna med att arbeta vid datorn kunna gynnas av det nya presentationssättet”, skriver Skolverket i rapporten. ”Det är också möjligt att motivationen att genomföra provet kan påverkas av det sätt provet genomförs på, det vill säga på dator 2015 istället för på papper som vid tidigare tillfällen.”)

Vidare skulle jag konstatera att undersökningen egentligen är rätt liten. Den omfattade 2015 bara 5 500 elever på 202 skolor. Om man antar 30 elever i varje klass och tre lärare per klass (eftersom tre ämnen undersöktes) så handlar det om max 600 lärare som behöver informeras lite extra om hur proven går till.

De där lärarna måste ju för mig som myndighetsperson vara lätta att identifiera. Jag beslutar att kalla till informationsseminarier på tolv ställen i landet med femtio lärare varje gång.

Mitt budskap till lärarna på seminarierna skulle vara tvåfaldigt. För det första, skulle jag säga, så gäller det att ni peppar ungarna. Det här är som idrott, skulle jag fortsätta. Det här är VM i skola. Peppade och motiverade idrottsmän gör mycket bättre resultat. (Om det gick till på det sättet eller på något annat vet jag inte, men rapporten från Skolverket redovisar öppenhjärtigt att elevernas provmotivation ökat rejält, något som kan ha haft ett inte obetydligt inflytande på poängen: ”PISA 2015 visar på en betydligt ökad motivation att genomföra och anstränga sig på PISA-provet jämfört med 2012” och ”Sammantaget går det inte att utesluta att den ökade provmotivationen, i kombination med en högre motivation för naturvetenskap, kan ha bidragit till resultatförbättringen. Analyser som Skolverket låtit genomföra stärker den bilden”.)

För det andra skulle jag informera lärarna om en provteknisk grej som de aldrig kommit på av sig själva och proveleverna ännu mindre, nämligen en förändring av rättningsmetoderna som PISA-administratörerna infört inför 2015 års prov. Förändringen beskrivs så här i Skolverkets rapport:

[En förändring] är bedömningen av uppgifter som eleven på grund av tidsbrist inte hunnit besvara. Tidigare bedömdes sådana uppgifter som om eleven angett fel svar medan de från och med i PISA 2015 inte påverkar skattningen av elevens prestation på provet.

Det här är stort, skulle jag säga till de församlade lärarna. Tänk dig att en elev får sextio uppgifter och hinner med fyrtio. Om eleven inte hinner med återstående tjugo uppgifter och lämnar dem utan svar fick han tidigare tjugo fel. Eleven hade därför anledning att chansa lite snabbt för det blev väl alltid några träffar på multiple choice-frågorna. Vi låtsas att eleven gissar rätt i en fjärdedel av fallen. Då fick hon med det tidigare rättningssystemet inte tjugo fel, utan femton. Men med den nya rättningsordningen måste hon göra tvärtom. Nu får hon inga fel för blanka svar. Men om chansar år 2015, så som den tidigare strategin anbefallde, så får hon plötsligt femton fel i stället för noll fel om hon blankar.

Jag vet inte om jag missförstått regelverket. Men om jag förstått rätt så måste betydelsen av en korrekt elevstrategi vara avgörande för provresultatet och det har inget med elevens kunskaper att göra.

Kan man tänka sig att Skolverket underlåtit att ge de berörda lärarna sådana här användbara tips? Jag kan mycket väl föreställa mig att det svenska Skolverket är lite mer på alerten än andra länders motsvarande myndigheter och att detta haft avgörande betydelse för de svenska framgångarna.

Eller så kanske man i andra länder redan tidigare varit både peppad och regelkunnig och Sverige nu kommit ikapp. Plötsligt inser jag att det här har fler bottnar och tolkningsmöjligheter än jag anat.

30 thoughts on “Nu ska jag vara en paranoid och dålig förlorare

  1. Cheaupoo skriver:

    Jo jag gissar att man i Singapore har ordning klassen, jobbar hårt, har hemläxa, fokuserar på ämneskunskap OCH maximerar sin provteknik. Förändringen är så liten att det är svårt att dra någon slutsats, kanske att det fria fallet stoppats men vilka klasser deltar, hur väljer man dem? Varje invandrartung klass man får bort höjer säkert resultaten markant så hur går urvalet till?

    Liked by 1 person

  2. Cheaupoo skriver:

    Patrik, jag skulle även vilja fråga dig om du varit ute och tittat på några skolor? Kanske en reportageserie för DGS-TV? En till mig närstående person jobbar nu på en skola i Sveriges bästa skolkommun, jag får berättat att det är ett enormt larm, omöjligt att hålla ordning, det ekar i huvudet när man kommer hem. Jag tror verkligen att man inte skall underskatta ordningsproblemen.

    Liked by 2 people

  3. JAN BENGTSSON skriver:

    Nog får man ta resultatet med en skäppa salt under dessa omständigheter…

    Obesvarade frågor har väl i Allah tider gett FEL svar???

    (S)nacka om kryphål…

    Gilla

  4. tomas skriver:

    Enligt Biriger Schlaug i dagens ”Gomorron Sverige” ligger resultatet inom felmarginalen… och urvalet är mycket begränsat. Han har läst hela PISA-rapporten.
    Man ska inte ta ut en seger i förskott, man ska inte vara för tidig med att offentligt tillkännage något som man inte är säker på.

    Liked by 1 person

  5. MartinA skriver:

    Grundfakta är att det inte finns någon anledning att tro att skolelever i sverige presterar bättre. Och att det inte finns någon anledning att tro att sverige skulle ha chanserat mindre snabbt än övriga länder som ingår i PISA, snarare tvärtom. Vi som lever här och inte är sekterister vet ju om det här.

    Följakltigen så handlar det hela om att lista ut hur etablissemanget fubbat i senaste PISA. Och det är en lurig uppgift. Frågan är om det spelar någon roll? De som angriper mätinstrumenten istället för verkligheten lever på lånad tid. Och smutsar ner sig än mer.

    Liked by 2 people

  6. En normbrytande kropp skriver:

    Tja Patrik – Du lever i ett land där immigrationsmyndigheten helt plötsligt förklarar att säkerhetsläget i Afghanistan inte medger återsändande utan att alla ska få stanna några dagar efter att myndigheterna där förklarat att Sverige inte behöver något separat avtal.

    Hade någon för 20 år sedan sagt att myndigheter i Sverige lämnar osanna uppgifter och fuskar hade jag satt etiketten ”foliehatt” på denne. Nu verkar allt möjligt och nyss hörde jag på radion att Skolverket vill ta över PISA i Sverige.

    Liked by 4 people

  7. Höga kusten skriver:

    PISA-mätningar i all ära. Vi har nu fått den skola starka politiska och ideologisks krafter kämpat för så länge – i mer än 50 år. Disciplin, normer, krav och regler stämplades tidigt, i efterkrigstidens Sverige, som något otidsenligt och direkt farligt. Caligula i filmen Hets, från 1944, visade upp avarterna i en äldre tids skola, tyckte man. Ingenting kunde i alla fall bli sämre än katederdisciplin. Tidens pendel slog ut åt andra hållet, och fastnade i 68-generationens kampideologi. En schablon fick ersätta en annan, men utan egentlig insikt om vad det så småningom skulle leda till.

    I skuggan av andra världskriget var det också lätt att betrakta lydnad som direkt farlig. För tyskarnas maniska lydnad tog ju inte slut förrän Hitler svalt en cyanidkapsel och samtidigt skjutit sig i huvudet – i en bunker i Berlin.

    Man började i den politiska skymningen, efter kriget, mer tala om, och tillämpa, en mer fri fostran. Frihetens vindar drog genom befriade folksjälar. Man ville komma ifrån något odefinierat destruktivt. Man ansåg och hävdade att vuxnas påverkan på barns utveckling i sig var av ondo. Vuxnas ingripanden stod nu enbart i vägen för individens mer naturliga inneboende utveckling. Det var i Sverige den utvecklingen tog riktig fart.

    Individer växte sig nu stark och fri om all vuxenpåverkan kunde tyglas, ansåg man. Indoktrinering blev ett modebegrepp som pekade ut en styggelse. Och den skulle helt undvikas. Barnen betraktades nu som vita oskrivna blad. Och de skulle själva rita och fylla i arken. Endast så skulle helt fria individer kunna utvecklas. Påverkan från vuxenvärlden måste undvikas eller starkt begränsas.

    Så dagens skola är ytterst en arbetsseger för detta synsätt. Vi ser nu resultatet av en halvsekel lång ideologisk kamp. Vi har fått den skola som så många kämpat för.

    Därför kommer inga skyldiga att framträda. Ingen seriös botgöring är heller i sikte. Inget egentligt ansvar kommer att utkrävas eller ens erkännas. Inga principiella fel har ju gjorts… Ideologin står fast…

    Så gnället över PISA-resultaten klingar därför falskt. För så här blir det när ideologi och politiskt färgat tänkande letar sig in i ansvaret över nya generationers formande. Äldre återhållande lärare, med andra pedagogiska principer, har nu fallit för åldersstrecket, efter att dessförinnan långsamt ha strypts in i en ny tidsanda.

    Att lyssna till debatter om skolan är, och har alltid varit, beklämmande, och gett föga framtidshopp. Globaliseringens krav har nu dragit ned byxorna på en sedan länge förd skolpolitik.

    Finlands skola ger möjlighet att visa upp en kontrast. Där överlevde en äldre tids skola, som nu, relativt sett, skördar framgångar. Pedagogiskt experimenterande och ideologisk klåfingrighet har där hållits tillbaka. Sverige som föregångsland, inom skolområdet, vågar sig nog inte ens ut om natten. Det visar PISA-mätningarna upp. Verkligheten själv har nu hunnit ifatt oss. Men det vill ingen egentligen erkänna. Så Strutspolitiken fortsätter.

    Liked by 6 people

  8. Anders F skriver:

    Konsp…? Det här var mer underhållning än underbart. Frågan är väl om flertalet elever behärskar svenska språket? Görs provet i Rinkeby eller på Kungsholmen?

    Liked by 1 person

  9. Erik skriver:

    Hej, hur väljer man ut de elever som deltar i provet?

    Om en deltagare bara svarar på en fråga och har rätt på den,räknas det då med de nya reglerna som att denne deltagare har haft 100% rätt på provet?

    Hur gör man de elever som talar en så dålig svenska att de inte förstår frågorna?

    Liked by 1 person

  10. Sten Lindgren den äldre skriver:

    I dagens samhällsklimat är sannolikt misstänksamheten befogad. Möjligen kan man invända att alla deltagande länder kan göra likartade manipulationer och i så fall påverkas det relative läget för ett land inte av fusket. Men, jag gissar följande:

    • Alla länder har inte upptäckt detta
    • I vissa länder är skolfrågorna inte så politiserade och man har inget intresse av att manipulera resultat

    Min personliga uppfattning är:

    • Det kan ha skett en liten förbättring av resultateten som en följd av tillväxt i antal friskolor, ökat engagemang från vissa föräldrar och myndigheter samt läxhjälpstjänster
    • Framtiden ser mera dyster ut, man har gjort läxhjälpstjänster dyrare, lärarkvaliteten fortsätter att urholkas och invandrarvågen med flerspråkiga klasser kommer att sänka resultaten om några år

    Liked by 2 people

    • MartinA skriver:

      Politiseringen har blivit värre under de år som gått och det är roten till det onda. Ja, förutom invandringen och att fylla svenska klasser med invadnrarmän.

      Liked by 3 people

  11. JL skriver:

    Ju mer man ser och läser om utvecklingen i Sverige, ju mer känner man igen sig från världens genom tiderna bästa TV-serie, The Wire (http://www.imdb.com/title/tt0306414/?ref_=nv_sr_1).

    Om någon mot förmodan missat denna, se den.

    När jag såg den första gången tänkte jag det var skönt att Sverige var förskonat från det mesta av den skiten. Nu ser vi allt även här, och i allt större skala för varje år som går.

    Liked by 2 people

  12. Gunilla skriver:

    Statistik, inkl svenska Pisa-analysen, är lite som den där Norge-historien som sade att utlåningen på Oslos bibliotek hade ökat med 100%; från en bok till två.

    Liked by 1 person

  13. Per skriver:

    Ge en klass examens test i matematik från något annat land och markera det på allvar.

    Publicera resultatet.

    Hur svårt kan det vara att vetenskapligt pröva kunskaper i ett så objektivt ämne som matematik?

    Få se om landet som delar ut nobel pris klarar av att inte sparka den matteläraren som tar på sig ansvaret för upptåget.

    Liked by 1 person

  14. Erik skriver:

    Om Engellau’s uppfattning om rättningstekniken är korrekt så kan en lärare förbättra resultatet något alldeles enormt genom att uppmana eleverna till att bara svara på frågor de känner sig säkra på.

    Eller gällde eventuell ‘tidsnöd’ endast för de avslutande frågorna så att eleven inte kunde hoppa över frågor?

    Gilla

  15. Verdandi skriver:

    En mycket mycket viktig fråga i alla sammanhang är att värdera storleken på förändringar och ha sinne för proportioner. Det är absolut avgörande och den förmågan saknar väldigt många människor.

    Inom den medicinska världen är detta av extrem vikt, men även här finns massor med folk som saknar sinne för proportioner. Läkemedelsindustrin vet att utnyttja och blåsa upp små förbättringar, som fantastiska, om de bara är statistisk säkerställda ( vilket också bara är en förenkling, man har bara beslutat sig för en rimlig oddsnivå: Vad är risken är det trots allt är en slump att man ser en skillnad, som faktiskt inte finns där. Ofta brukar man lägga sig på ‘säkerställd’ när risken undergår 5 % förenklat sagt.)
    Men en förändring måste sättas in i sitt sammanhang. När det gäller PISA är förändringarna väldigt små mot 2012. Man kan säga att de endast visar på att resultaten är i stort sett oförändrade mot 2012, och då ansågs ju den nivån katastrofal!

    Nu jublar alla eftersom vi inte fallit ÄNNU lägre. Otroligt.

    Sen är jag också misstänksam. Har det verkligen varit ett rent slumpartat urval. Har vissa skolor undantagits från början undrar man. Osv

    Liked by 1 person

  16. Inovus skriver:

    Det skulle vara intressant att intervjua ett stort antal 17-åringar från de klasser som gjorde PISA-provet senast. Om det var så att man fått instruktioner att bara svara på frågor som man var säker på att man kunde svara rätt på så går ju den här undersökningen inte att jämföra med den föregående. Att andra förändringar ytterligare försämrar jämförbarheten mellan proven ökar ju bara osäkerheten i resultatet ännu mer.

    Gilla

  17. Hovs_Hallar skriver:

    Givet att provens utformning, inklusive poängsättningen, har ändrats, så drar jag slutsatsen att det inte finns underlag för att påstå att resultaten skulle ha blivit ”bättre”.

    Redan att proven görs på dator kan tex. göra eleverna mer motiverade, vilket kan räcka för att förklara denna marginella uppgång.

    Men resultaten är ju FORTFARANDE katastrofalt dåliga. Hoppsan!

    Liked by 1 person

  18. per eriksson skriver:

    Jag misstänkte att det var något lurt med de svenska PISA resultaten och du har nu tyvärr bekräftat mina missankar.

    Gilla

  19. Bo G skriver:

    Patrik har nästan alltid rätt och tål nog att ha lite fel.
    Jag har de senaste fyra åren följt barnbarn årskurs 1-4 på såväl kommunala som friskolor och sett hur påtagligt ambitionen ökat hos hos lärarna framför allt inom matematik. Jag är inte förvånad att se ett litet positivt lyft av resultat och blir bara lite glad. Hoppas man orkar hålla i.
    ”Taktisering ” från Skolverkets sida kanske sker, men vad sker i andra länder. Om man har arbetat i multinationella företag där jämförelser är legio, är man något luttrad.

    Gilla

  20. Claes H skriver:

    PISA har en sammanställning inriktad på Sverige:
    http://www.oecd.org/pisa/PISA-2015-Sweden.pdf

    På sidan 10 där hittar man en tabell över deltagande länder.
    ”Science” (Naturvetenskap) är första kolumnen. Medeltalet är 493.
    Singapore toppar, med 556. Taiwan 532. Macao 529. Vietnam 525.
    Men: Estland 534. Finland 531. Danmark 502. Norge 498… Sverige 493.
    Ja minsann! 534…

    Gilla

  21. 77711n skriver:

    Jag har i praktiska livet kunnat konstatera hur vissa lärare som fungerade vakt på nationella prov i gymnasiet gick omkring o hjälpte eleverna i de ämnen de själva undervisade i. När jag häpet påpekade ”hjälper du eleverna?”, fick jag till svar ”de är ändå så dåliga, så det gör inget”. Resultatet är m a o helt avhängigt av om kontrollsystemet är objektivt eller inte. Är det också så att det är skolor som fått extraresurser som ingått är det inte heller fråga om någon generell uppgång, endast att extraresurser ger viss effekt. Vet man inte hur, går det inte att ha någon åsikt om resultatet, som f öv är ganska betydelselöst för ett litet land som lever på export och är beroende av en välutbildad befolkning. Alla nytillkomna finns f öv inte med.

    Gilla

  22. Hortensia skriver:

    I dagens Sverige är det knappast sjukligt, att vara ”sjukt” misstänksam, Patrik. Sund skepsis baserad på bittra erfarenheter av ”moderniteter”, som mygel, mörkläggning, myndighetsaktivism och multikultiutopism, är väl snarast ett friskhetstecken?

    Gilla

  23. Ulf Hörberg skriver:

    Enligt vad jag fattat är resultatredovisningen relativ, dvs en rangordning mellan deltagande länder. Vissa toppresterande länder påstås ha gjort sämre ifrån sig vilket resulterar i bättre placering för andra. Och i media anses även en icke signifikant förändring ändå vara en förändring!

    Gilla

    • p2185 skriver:

      Javisst, och nånting att jubla åt för att knäcka skolsystemets belackare! Tack för att vi har Patrik, som åtminstone grottar i frågan och ger en alternativ tolkning!

      Gilla

  24. Mikael Steinwall skriver:

    För något år sen var Finland föregångslandet för Jan Björklund och andra i skoldebatten.
    Men Finland är inte Sverige, när vårt östra grannland tog emot 35 000 Asylsökande förra året var motsvarande siffra för Sverige 163 000.
    I Malmö planeras 18 nya skolor fram till 2019.
    Den extrema invandringen till Sverige i många år påverkar naturligtvis även skolresultaten.

    Liked by 1 person

  25. rutger skriver:

    Arbetar i en skola på landsbygden med ca 15 – 20 % invandrarbarn. De flesta ligger på de lägre betygen mest E. Det finns enstaka stjärnor med de är mycket få. Eleverna har inte så mycket stöd hemifrån gissar jag. Vissa är mycket bra på att spela pajaser och något stirriga/pratiga. Som ungar är många kramgoa men det hjälper inte upp statisiken. Hur många invadrarbarn som är med i Pisatesten måste givetvis påverka.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s