NYTT ÅR Ett år har gått, och Det Goda Samhället har gått starkt framåt. Antalet visningar ökade med mer än en miljon, från 6,9 miljoner visningar 2018 till 8,3 miljoner visningar 2019. Första året, 2015, hade vi 3,8 miljoner visningar. Jag tror att en av flera anledningar till det går bra för Det Goda Samhället är vår ständiga uppdatering. Läsarna kan lita på att vi levererar nya texter varje dag året runt. Det gäller även jul, midsommar och nyår. Så har det rullat på i fem år utan avbrott. Det är inte alla sajter som klarar av det.

Vilka artiklar har visats mest under 2019? Den mest visade (jag skriver visade, för man vet ju inte om de som klickar faktiskt också läser) artikeln skrevs av Lennart Bengtsson. Han är vetenskapsman och vet mycket om klimatfrågan. Att hans artikel kommer som nummer ett är inte förvånande, klimatet har varit en het fråga. Vid sidan om klimatet är invandring och mångkultur frågor som intresserar många.

Här är listan över de tio mest visade artiklarna 2019:

Lennart Bengtsson: Vad kan vi göra åt klimatet?

Bitte Assarmo: Mobbades av läraren för att hon inte ville skolstrejka

Bitte Assarmo intervjuar Elsa Widding: Katastrofprognoserna om klimatet är kraftigt överdrivna

Lennart Bengtsson: Vad händer när galenskapen tar över

Patrik Engellau: Klimat-Greta på nya äventyr

Gunnar Sandelin: Den demografiska förändringen fortsätter oförminskat

Patrik Engellau: Varför skälla på Leif Östling?

Bitte Assarmo: Därför blir folk så förbannade på Anders Lindberg

Anders Leion: Hörru Jimmie!

Mohamed Omar: Ramadan i Sverige 2019 – kristna dödshotas

Som ni ser är Bitte Assarmo en av våra mest populära skribenter. Bitte är en skicklig och engagerande skribent med mycket erfarenhet. Jag och Bitte har mycket att prata om, vi är bägge intresserade av religion. Hon var tidigare romersk katolik, jag var tidigare muslim. Vi har spelat in flera poddavsnitt tillsammans för podden Tankar från framtiden. I ett avsnitt pratade vi om teveserien Sopranos och vad vi svenskar kan lära oss av italiensk-amerikaners kärlek till mat och traditioner.

De två mest lyssnade, eller kanske visade är bättre här också, avsnitten av podden var ”Västvärldens möte med militant islam”, följt av ”Domedagsprofeten”.

I ”Västvärldens möte med militant islam” pratar jag med den konservative poddaren och USA-kännaren Ronie Berggren. I ”Domedagsprofeten” pratar jag med Jan-Olof Sandgren om fenomenet Greta Thunberg. Sandgren är också en uppskattad skribent på Det Goda Samhället.

Under 2019 startade också avdelningen ”Idé och kultur” med Richard Sörman som redaktör. Där skriver Sörman själv, men även andra skribenter. Vill du skriva? Hör av dig till honom!

Det finns en dikt som jag tycker passar bra att läsa både på nyårsafton och på nyårsdagen. Det ger stunden lite mer av allvar och högtidlighet. För visst ska man ha kul när man firar nyår, men några minuters eftertanke behöver inte förstöra kvällen, särskilt inte när tanken är klädd i ett poetiskt språk som gör framförandet till en skönhetsupplevelse.

Det är Heidenstams dikt ”Sverige” som jag valt till den bästa nyårsdikten. Klinga i glaset under middagen, begär uppmärksamhet och läs högt och tydligt. Hemma med familjen eller borta bland vänner.

Sverige, Sverige, Sverige, fosterland,
vår längtans bygd, vårt hem på jorden!
Nu spela skällorna, där härar lysts av brand,
och dåd blev saga, men med hand vid hand
svär än ditt folk som förr de gamla trohetsorden.

Fall, julesnö, och susa, djupa mo!
Brinn, österstjärna, genom junikvällen!
Sverige, moder! Bliv vår strid, vår ro,
du land, där våra barn en gång få bo
och våra fäder sova under kyrkohällen.

Vid nyår ska man ju blicka tillbaka på året som har gått. Vad hände egentligen? Och så ska man blicka framåt. Hur vill jag att det här året blir? Det förflutna och framtiden, båda dimensionerna finns med i Heidenstams dikt. Där finns fäderna, de som gått före oss, och barnen som ska ärva landet efter oss. Vi är en länkar i en kedja. Hur förvaltar vi det fått? Vilket land vill vi att våra barn ska leva i?

Här finns årstidernas växlingar, varje tid med sin karaktär och sin särskilda skönhet. Snön som faller mörka vinternätter, och de ljusa junikvällarna. Raden om julesnö är dessutom lämplig av en annan anledning – det är fortfarande jul! Julen håller ju på ända fram till tjugondag knut den 13 januari. Knut slår knut på julen. Få tänker på att är jul när vi firar nyår!

De engelsktalande har sin ”Auld Lang Syne”. Vad ska vi sjunga? Heidenstams dikt är tonsatt av Wilhelm Stenhammar, men den är svårsjungen, komponerad för fyrstämmig kör, och ska helst framföras av proffs, inte av fulla gäster på en nyårsfest.

Mitt förslag i år är ”Ju mer vi är tillsammans”. Både melodin och texten är enkel och välbekant för de flesta. Det ska ha varit revyartisten Ernst Rolf som introducerade sången i Sverige på 1920-talet. Han hade visst hört den på engelska, barnvisan ”The More We Get Together”. Melodin är gammal, det är ungefär samma som i den tyska visan ”Oh du lieber Augustin” från 1600-talet.

En annan enkel barnvisa som passar ikväll är Elsa Beskows ”Januari börjar året”. Hm, jag har i alla fall alltid trott att visan var skriven av Elsa Beskow. Men nu läser jag på Wikipedia att den verkliga författaren är Betty Posse (1818-1880), som räknas som en av den svenska söndagsskolans grundare. Hur som helst är visan fin, särskilt som den sjungs till Beethovens nionde symfoni: ”Ode an die Freude”.

Följande rader är dock skrivna av Elsa Beskow:

Gott nytt år!
Kläppen tungt i klockan slår:
”Nu är ny-år inne!”
Tack, du kära, gamla år,
som så trött på tröskeln står
och är snart ett minne!
Nya år,
kom med fröjd och sol och vår
och ett tacksamt sinne!

Under det kommande året ska jag avsluta min artikelserie om amerikanska tonårsfilmer från 80-talet. Därefter tänkte jag påbörja en ny serie reflexioner om svenska filmklassiker. Jag fortsätter också att arbeta på min sajt om svenska högtider. Gott nytt år!

Klicka här för att gilla min sida på Facebook. Du kan visa din uppskattning genom att donera via swish till 0760078008 (Eddie)