I Patrik Engellaus framställning från söndagen den 24 mars höjdes svenskarnas moral till skyarna: ”Svenskarna hade spärrar mot att utnyttja systemet. De ville inte ’ligga det allmänna till last’”, skrev han.
Jag vill hävda att detta är ett alltför enkelt sätt att betrakta frågan, och samtidigt vill jag hävda att om inte svenskarnas moral eller kulturella värderingar hade odlats fram, då hade svenskarna varit som vilken annan folkgrupp som helst. Det har nämligen funnits kontroller i alla de svenska bidragssystemen utom i barnbidraget, som var naturligt självkontrollerande, tills några klåfingriga politiker började att se andra bidragsmottagare än mödrarna som hade framfött barnen.








Den amerikanske journalisten Edward ”Ted” Koppel ledde nyhetsprogrammet Nightline på ABC News från starten 1980 fram tills han gick i pension 2005. Han har även arbetat för BBC World och NBC News.
I ett nytt avsnitt av podden Tankar från framtiden (inspelat 15 mars) pratar Mohamed Omar (Eddie) med den lutherske prästen och teologen Lars Borgström. För mer än fem hundra år sedan, den 9 mars 1508, tog Martin Luther sin kandidatexamen i bibelstudier. Innan han började studera Bibeln, så hade han läst juridik. Men en dramatisk händelse ledde till att han blev munk. I klostret upptäckte han saker i Bibeln som han ansåg att kyrkan hade glömt bort. Luthers predikan ledde så småningom till splittring, reformation och en ny kyrka. Europa delades upp i katolska och protestantiska länder. Vem var Luther och vad handlade hans konflikt med den katolska kyrkan om? Finns det fortfarande skillnader mellan luthersk och katolsk tro? Vad har Luther haft för betydelse för svensk kultur? Är Svenska kyrkan fortfarande luthersk? Lars Borgström hör till den gamla skolans lutheraner.
Människan har ett behov av mål, samhörighet och – vad det verkar – uppvisning av egen fromhet som stärker samhörigheten och den egna ställningen i gruppen. Den organiserade religionsutövningen har i det här avseendet spelat en viktig roll i mänsklighetens historia. I synnerhet den protestantiska kristendomen förefaller ha en särskild dragning till den enskildes renlärighet och självspäkning.