På Svtplay finns en dokumentär om katastrofen i Tjernobyl. Den bekräftar i det mesta den dramatiserade version, som tidigare publicerats av HBO. Händelseförloppet återges tämligen dramatiserat också här.
SVT-dokumentären understryker det väsentligaste: rädslan för och försöken att manipulera information för att skydda de ansvariga – såväl anläggningens chefer som politiker lokalt och i Moskva. Denna rädsla leder till de svåraste följderna.
Det känns som allt fler människor börjar ställa sig frågan om utsläppen av växthusgaser kanske är ett mindre problem än klimatpolitikens verkningar. För några år sedan hade folk knappt förstått frågan, men numera kan den tas på allvar. Det beror på att de påstått skadliga effekterna av växthusgaserna, som det varnats för i årtionden, visserligen ofta förekommer i alarmistiska tidningsrubriker men sällan närmare inpå medan följderna av klimatpolitiken sedan mindre än ett år tillbaka börjar upplevas här och nu.
Bäste president Biden och president Putin,
Dessa rader är endast för era ögon. Jag sänder inte ens en kopia av brevet till Lavrov och Blinken eftersom beslutet om och när Rysslands och USA:s utrikesministrar ska bli involverade i ärendets fortsatta gång är ert, inte mitt.
Detta rent vansinniga förslag från centerpartiet har tidigare lyfts bort från regeringens budgetförslag, men lagts tillbaka igen inför dagens budgetomröstning:
”För att hjälpa människor tillbaka till arbete och egen försörjning behövs fler jobb och att det blir lättare att komma in på arbetsmarknaden. Vi tycker att det behöver löna sig bättre att pröva att arbeta för den som får ekonomiskt bistånd. Därför vill vi att man ska få behålla mer av försörjningsstödet än idag under en begränsad tid då man prövar att arbeta.”
Nu är det midsommar och som alltid ser jag fram emot nypotatisen, sillen och nubben. Jodå, nubben har sin självklara plats på mitt midsommarbord, liksom en god öl. Och traditionsbunden som jag är firar jag midsommar precis så som jag alltid gjort, även om platsen för firandet växlat genom åren.
Redan i mitten av 1990-talet fanns mallar för hur invandringsrelaterade samhällsproblem skulle skildras inom den politiska korrekthetens ramar. Ett 27 år gammalt socialreportage ger ledtrådar till hur den svenska åsiktskorridoren skapades. Reportaget visar också att Stefan Löfven och hans partikamrater visst ”såg det komma”. Men de valde att titta bort.
Med risk för att tala mot bättre vetande vill jag hävda att Sverige fungerar mycket bättre än det borde vilket kan ge skäl till eftertanke om det skulle vara sant. Normalt brukar sådana som jag vara snabba med att peka på allt som är dåligt i vårt land – sådant som skolan, köerna till sjukvården, brottsligheten och inte minst den stötande arrogansen och självgodheten hos vår politiska överhet etc – men vad vi inte tänker på är hur mycket värre det varit om Sverige hade betett sig enligt läroböckerna i nationalekonomi och samhällskunskap.
Idag är det midsommarafton. Midsommarafton firades tidigare igår den 23 juni. Dagen före midsommardagen, kallas Johannes Döparens dag, även S:t Johannes eller S:t Hans.
Namnet Johan var år 2018 det sjunde vanligaste förnamnet i Sverige; Jan var det tionde, Hans det tolfte och John det 31:e. Alla dessa namn är varianter av Johannes. Min morfar, född 1920, hette John. Den formen av namnet kom till Sverige på 1700-talet. Hans far hette Johan.
Plötsligt blir sammanhang så tydliga att man måste stanna upp ett tag och låta dem sjunka in. En insikt som slog mig häromdagen kan sammanfattas så här: Allt är meningslöst om inte ingruppskänslan finns.
En visserligen tidsödande men klar fördel med internet är att man i realtid kan känna världshändelsernas puls. Man slipper prenumerera på en massa tidningar från olika länder och vänta på att brevbäraren ska leverera dem till ens ivriga fingrar. På det viset ger internet också alldeles gratis en känsla för rytmen och andan i ländernas politiska liv. (Ganska skrytsamt sagt av mig; det skulle visserligen kunna vara så, men i verkligheten är det bara USA jag följer med något som kommer i närheten av den sortens noggrannhet.)
I ett inlägg på bloggen Irakkriget (19/6 2022) skriver den USA-vänlige bloggaren Thomas Ek, som för övrigt även är en flitig kommentator på Det Goda Samhället, om USA:s förtjänster:
Omar kämpar på för att få ett permanent uppehållstillstånd. Från P4 Göteborg:
– Jag jobbar gärna med vad som helst, bara jag kan förlänga mitt uppehållstillstånd till ett permanent!
Hör ni vad han säger? Förstår ni ens vad han säger?
En debattartikel i Expressen anklagar svenska vårdcentraler för att inte vilja ta emot sina patienter, och göra det så krångligt som möjligt att boka en tid. Systemet är nämligen så utformat att vårdcentralerna tjänar pengar på att ha patienter listade, men förlorar på att vårda dem.
”Hur många av er med ickeetniskt svenskt ursprung är inbjudna till att fira midsommar? Och då menar jag inte med familj eller invandrarvänner (vattenpipa och kebab) utan med etniska svenskar och dans kring stången, smågrodorna och så.”
Så skriver journalisten Nuri Kino, på sina plattformar i sociala medier. Han påstår själv att det är en ärligt menad fråga, som han ställer av ren nyfikenhet, men det är det nog få som tror på. Det är i själva verket en närmast övertydligt tendentiös fråga, uppenbart avsedd att framställa etniska svenskar som snåla, exkluderande och rentav rasistiska.
Jag är verkligen ingen psykolog men eftersom jag, rätt framgångsrikt om jag får säga det själv, tagit för vana att uttala mig i frågor där jag helt saknar certifierad kompetens så kan jag väl yttra mig även om ett akut socialt problem, nämligen att barns och ungdomars psykiska hälsa med åren blir allt sämre. Om man kan göra det djärva antagandet att denna utveckling inte bara beror på psykologprofessionens naturliga ambition att hitta fler objekt för sina omsorger så kan man troligen leta efter orsaker i barnens levnadsomständigheter. Det är nog inte så himla stor skillnad på barns och vuxnas levnadsvillkor, tänker jag, så om jag undersöker vilka förhållanden som hotar att göra mig till psykfall så har jag nog kommit de drabbade ungdomarnas problem på spåret.
Det rapporteras att USA:s 44:e president Barack Obama (2009-2017) i sin semesterbostad har lagrat nära tio tusen liter propan (2500 amerikanska gallon).
Lagret ska bestå av två 1000-galloncisterner och en 500-galloncistern.
Enligt min uppfattning kan den svenska staten misstänkas för förvanskning av fakta, den lägsta misstankegraden. Åtminstone är staten skäligen misstänkt, en högre misstankegrad, för undanhållande av fakta. Det handlar om energipolitiken, ett vetenskapsområde som man kunde tycka att en dilettant som jag borde hålla sig borta från men som jag ändå inte kan låta bli att peta i ungefär som man pillar på sårskorpor fast man enligt läkarkåren inte borde.
41 grader i Biarritz.
Klimatet förändras överallt på klotet. Förändringarna är mindre påtagliga i
Sverige, medan de på andra håll, tex i Frankrike är mycket påtagliga: I en tweet från 2014 – som nu blivit viral på sociala medier – har den franska väderpresentatören Sylvain Perdigon gjort en väderprognos för hur vädret skulle kunna se ut 2050. Problemet är att prognosen motsvarar vädret för de kommande fem dagarna i Frankrike.
Från P4 Göteborg:
”Bara en av tjugo asylsökande som fått tillfälligt uppehållstillstånd sedan 2016 har kunnat omvandla det till ett permanent genom att ha uppfyllt jobbkravet.
Omar har kämpat i fyra år med att hitta ett fast jobb. Att hitta ett jobb utan bidrag till arbetsgivaren är ett problem för många.”
Vet du vad du behöver veta om vindkraften? Med hjälp av professorn i tillämpad kärnfysik och företagaren Jan Blomgren gör vi nu Vindkraftskolan i två delar. Den första delen publiceras idag på Det Goda Samhällets YouTube-kanal. Klicka den här länken.
I Parisavtalet från 2015 enades de flesta av världens länder om att åtminstone sträva efter att världstemperaturen vid nästa sekelskifte inte ska ha ökat mer än 1,5 grader sedan förindustriell tid. (Jag har alltid misstrott det målet, inte minst på formella grunder, eftersom mänskligheten inte har någon spak som reglerar världstemperaturen. Men det handlar delvis om show biz och det är lättare att väcka opinion genom att tala om grader, som folk vet vad det är, än om det som mänskligheten eventuellt kan kontrollera, det vill säga mängden utsläpp av koldioxidekvivalenter mätt i ton, vilket knappt går att begripa eftersom det inte syns och inte borde väga något eftersom det hänger i luften utan att ramla ned.)
Pandemin har knappt avtagit förrän klimatkrisen är på allas läppar igen. Och nu när semestern stundar är det värre än någonsin. Nu varnar fackförbundet Unionen för att din semesterresa kan skapa eller förvärra klimatångest hos dina kollegor.
Från riksdagens talarstol under hela nästa mandatperiod skulle det vara en lisa att få se Joakim Lamotte stå som riksdagsman och eka ut sitt budskap om bättre lag och ordning och få se Morgan Johanssons hånflin successivt falna för att slutligt försvinna.
När jag var grabb blandade jag till svartkrut och byggde kanoner av grova kopparrör som min pappa rörmokaren försedde mig med. Sedan sköt jag på egenhändigt byggda skepp, det vill säga barkbåtar. Det smällde inte så mycket.
Det finns TV-serier som lämpar sig alldeles utmärkt för att se ett avsnitt i veckan. Så kallade ”monster of the week”-upplägg, med avslutade avsnitt (tänk Arkiv X, Criminal Minds och så vidare) passar perfekt för den sortens tittande. Andra serier, där allt hänger ihop, vill jag hellre se i ett svep, som den nya och helt oemotståndliga serien The Offer, som streamar på Paramount och Tele 2 play.
Bara för att det karolinska enväldet hade två homonyma kungar, den första med ordningsnumret XI och den andra numrerad XII, kan man inte dra slutsatsen att epoken uppvisade samma karaktärsdrag tvärs igenom historien. Tvärtom drev Elvan och Tolvan helt olika politiska projekt även om båda var diktatorer (om än tämligen civiliserade). Elvans livsprojekt var att få ordning på landets finanser och bygga en formidabel krigsmakt. Tolvans stora, självpåtagna uppgift var att så fort som möjligt – det tog arton år – föröda allt som pappan byggt upp och lämna Sverige i större elände än på länge. Hela processen från den lovande uppgången till det platta fallet tog bara fyrtio år (vilket antyder att historien tvärt emot vad många hävdar inte gick så mycket långsammare förut).
Just nu så malträteras vårt samhälle hårdare än på länge av de medelmåttor till politiker som med hjälp av deras lojala journalistkår styr oss. Under turerna kring oppositionens misstroendevotum mot ”vår” justitieminister framstod Sveriges ansökan om medlemskap i Nato och landets internationella rykte i minst sagt underlig dager. Regeringen försatte sig själv i en bisarr situation när de måste muta sig till fortsatt maktutövning genom att lova att stödja kurdiska intressen i Syrien och sedan tvingas att blidka Turkiet för detta, oklart hur, men under alla omständigheter med skattebetalarnas medel. Det hela landade, som vi vet, i en antiklimax, där Morgan Johansson fick sitta kvar.
Marinhistorikern Northcote Parkinson (bilden; 1909 – 1993) blev världsberömd sedan han troligen år 1955 – uppgifterna varierar – presenterade sin första lag om byråkratin i en artikel i The Economist. Lagen var självklar och därför enkel att begripa, förenlig med de flesta människors spontana uppfattning om byråkratier och dessutom roligt beskriven. Lagen var ödesbestämd att bli en succé.
När Joakim Lamotte nu lägger av med sin journalistik på grund av alla hoten förundras man verkligen över varför rättsväsendet inte agerat när han gång efter gång polisanmält hoten, med namn och allt.
DET GODA SAMHÄLLET 